Registrets verksamhet etablerades under det andra verksamhetsåret

Det positiva kreditupplysningsregistrets första hela kalenderår 2025 innehöll mycket ny utveckling och även överraskande händelser. Som helhet var registrets verksamhet stabilare och antalet störningar var färre än under det första verksamhetsåret. Vi utvecklar systemet kontinuerligt utifrån kundresponsen och erfarenheter från produktionen.

– Vår verksamhet har stabiliserats på en god nivå och i fjol förekom knappt några störningar i det positiva kreditupplysningsregistret. Tyvärr blev två planerade serviceavbrott längre på grund av problem i systemet, men i övrigt fungerade registret som det ska, berättar det positiva kreditupplysningsregistrets produktägare Tiina Roos.

Kontakterna till det positiva kreditupplysningsregistrets kundtjänst och antalet besökare på webbplatsen ökade betydligt jämfört med året innan. Till exempel antalet besökare på registrets webbplats ökade från cirka 1 600 000 besökare 2024 till cirka 8 600 000, dvs. med nästan 7 miljoner besökare. Procentuellt sett var ökningen enorma 429 procent. 

Dessutom har allt fler privatpersoner tagit i bruk Suomi.fi-meddelanden och får sin första kontakt med registret när de ansöker om kredit och får en anmälan om detta från det positiva kreditupplysningsregistret via Suomi.fi-meddelanden. På detta sätt kommer hen till vår webbplats och vår e-tjänst.

Mängden frivilliga kreditförbud ökade 

År 2025 började livligt på registret när Valios dataintrång lyftes fram i medierna i februari. Till följd av dataintrånget nästan fördubblades antalet frivilliga kreditförbud. Situationen orsakade också ett exceptionellt stort antal kundkontakter som tillfälligt överbelastade vår kundtjänst: Antalet samtal till kundtjänsten nästan 9-faldigades. Även antalet besökare på registrets webbplats mångdubblades.

– Vi kunde inte alls förbereda oss på ett så stort antal samtal på en gång, och därför förlängdes kötiderna tillfälligt orimligt mycket. Fallet visade dock att ett avgiftsfritt frivilligt kreditförbud är en nödvändig tjänst och att ett positivt kreditupplysningsregister kan göra sin egen del för att förhindra påföljder av identitetsstölder. I kundservicen har vi nu också bättre förberett oss på motsvarande situationer, berättar Marjaana Ohralahti, substansansvarig för det positiva kreditupplysningsregistret.

Utvecklingen av registret framskred enligt tidtabellen 

Utvecklingen av det positiva kreditupplysningsregistret framskred enligt tidtabellen: Från och med december har kreditgivarna kunnat anmäla till exempel firmaföretagares samt jord- och skogsbruksidkares krediter till registret. Krediterna kommer att synas i e-tjänsten för privatpersoner samt i utdrag ur kreditupplysningsregistret som beställts av kreditgivare genast när kreditgivaren har anmält krediten till registret.

– Utvecklingen påverkade i synnerhet firmaföretagare och jord- och skogsbruksidkare vars krediter inte tidigare syntes i registret. I fortsättningen syns de krediter de tagit för sin företagsverksamhet i registret. På så sätt får de en tydligare helhetsbild av sina egna kreditansvar och kan hantera sin egen ekonomi noggrannare än tidigare, berättar Aino Sarakorpi, projektledare för det positiva kreditupplysningsregistret

Anmälningen av dessa krediter i den så kallade andra fasen fortsätter enligt tidtabellen 2026. Dessa uppgifter har kunnat användas vid konsumentkreditgivning allteftersom de har anmälts till registret. 

– Förra årets viktigaste utvecklingsåtgärd, kreditgivarnas möjlighet att anmäla och registrets möjlighet att ta emot uppgifter om krediter i den andra fasen, lyckades utan problem. Systemen fungerar som de skulle och kreditgivarna gav ingen respons på eventuella utmaningar med att anmäla uppgifterna, konstaterar Sarakorpi.

Slutpunkten för den andra fasen skymtar i april 2026, då dessa krediter i den andra fasen börjar användas i annan än konsumentkreditgivning, till exempel när en firmaföretagare ansöker om kredit för sin företagsverksamhet.

Vi utvecklade registret och vår kommunikation utifrån responsen

Det positiva kreditupplysningsregistret får rikligt med respons och utvecklingsförslag från kunder och intressentgrupper. Vi ordnar årligen olika enkäter för våra intressentgrupper och på vår webbplats finns en responsblankett med vilken man när som helst kan skicka utvecklingsidéer och respons till oss. Även vår kundtjänst tar emot och samlar in respons. I fjol har vi till exempel uppdaterat vår webbplats, våra anvisningar, vårt användargränssnitt och våra tjänster utifrån responsen.

– Vi läser och behandlar varje respons. Vi lyssnar på våra kunder och om ett önskemål eller ett förslag kunde vara till nytta för fler kunder eller intressentgrupper och det inte finns några lagstiftningsmässiga eller tekniska hinder, försöker vi förverkliga det, försäkrar Ohralahti.

Enligt kundupplevelseenkäten hösten 2025 upplevs registret i sin helhet vara fungerande och tillförlitligt. Det fanns dock också utrymme för utveckling – de som svarade på enkäten önskar att uppgifternas aktualitet och användbarheten förbättras samt att anvisningarna förtydligas. Dessutom kommer det att ske funktionella förbättringar i anmälan av frivilligt kreditförbud och dess effekter, och det kommer att utarbetas tydligare anvisningar om detta. 

I juni 2025 genomförde vi för första gången en enkät för webbplatsens besökare, med vilken vi samlade in information om webbplatsens kundorientering, användbarhet och begriplighet. Resultaten och responsen från enkäten var i regel goda, men responsen gav oss också utvecklingsidéer som vi började genomföra. Utifrån responsen förbättrade vi till exempel inloggningen i e-tjänsten och gav våra intressentgrupper ännu noggrannare anvisningar om tidsfristerna för anmälan av uppgifter och radering av felaktiga uppgifter ur registret.

Att firmaföretagarnas inkomstuppgifter saknas fortfarande ett samtalsämne

När registret öppnades 2024 började firmaföretagares utmaningar med att få kredit lyftas fram. Utmaningarna fortsatte 2025 och hade att göra med att firmaföretagares inkomstuppgifter inte syns i utdragen ur kreditupplysningsregistret. Detta beror i sin tur på att dessa uppgifter inte anmäls till inkomstregistret, varifrån inkomstuppgifterna kommer till utdragen.

– Förra året påminde vi kreditgivarna om att de i synnerhet i fråga om firmaföretagare ska kontrollera kreditsökandens inkomster även från andra källor än utdraget ur kreditupplysningsregistret. Vi ordnade också gemensamma evenemang till exempel tillsammans med Företagarna i Finland. Vi kommer att fortsätta detta arbete och strävar efter att förbättra våra anvisningar även i år, berättar Ohralahti. 

Statsrådet har också beaktat företagarnas situation och föreslår ändringar på situationen i sitt sysselsättningspaket.

Nära samarbete med kreditgivarna

Det positiva kreditupplysningsregistret fungerar som mottagare och förmedlare av kreditupplysningar. Vi kan inte bedöma om en kredit har anmälts felaktigt till registret. Korrigering av fel förutsätter alltid samarbete med kreditgivarna, och vi strävade efter att främja detta samarbete även förra året. Vi kommer även i fortsättningen att regelbundet ordna möten med kreditgivarna, uppdatera anvisningarna och meddela om felsituationer på webbplatsen.

– Samarbetet förutsätter en fungerande växelverkan och öppen ömsesidig kommunikation. Vi har till vår glädje märkt att kommunikationen mellan registret och kreditgivarna fungerar och att båda parterna aktivt utvecklar samarbetet, berättar registrets kundrelationsansvariga Aki Luotola.

Mer omfattande information för privatpersoner i framtiden

År 2026 träder EU:s direktiv om konsumentkreditavtal i kraft, vilket också medför ändringar i det positiva kreditupplysningsregistret. Direktivet förpliktar den personuppgiftsansvariga att underrätta en privatperson om uppgifter om betalningsdröjsmål som gäller hen och som anmälts till registret. Arbetet med att utveckla anmälan av denna uppgift har inletts. 

År 2027 överförs också uppgifter om bostadsaktiebolagslånens bostadsspecifika kreditansvar till registret. Uppgifterna överförs i sinom tid till registret direkt från Lantmäteriverkets bostadsdatasystem.

– Kreditansvaren per lägenhet för husbolagslån införs i det positiva kreditupplysningsregistret, eftersom de utgör en betydande del av de finländska hushållens skuldbörda. Uppgifter om dessa krediter spelar alltså en viktig roll i bekämpningen av överskuldsättning. Uppgifterna är också väsentliga för utvecklingen av finansieringsstabiliteten och analysen och övervakningen av kreditmarknaden, berättar projektledare Raisa Mettala.

Projektet för överföring av kreditansvaren per lägenhet för husbolagslån inleddes i början av 2025 i samarbete med Lantmäteriverket.