CSN:2019/43

Har getts
3.10.2019
Diarienummer
VH/1744/02.05.04/2019
Beskattning av personlig inkomst, Personalförmån, Sjukkostnadsförsäkring, Tandvård, Sedvanlig och rimlig förmån

Sökandens arbetsgivare B Ab hade ordnat företagshälsovården för hela sin personal via läkarstationen C. B Ab hade för avsikt att komplettera den befintliga företagshälsovården med en tandförsäkring som erbjöds av försäkringsbolaget E. Denna försäkring var en separat sjukkostnadsförsäkring som gällde skador på tänderna. Ett annat alternativ var att B Ab skulle utöver den lagstadgade företagshälsovården ordna en tandförsäkring och en s.k. traditionell sjukkostnadsförsäkring för hela sin personal.

Enligt tandförsäkringens villkor var ersättningsbara försäkringshändelser tandskador, med vilka avsågs sjukdom eller skador till följd av olycksfall i munnen eller käkpartiet som orsakar behov av tandvård. Försäkringen gällde överallt i världen dygnet runt både på arbetet och på fritiden. Från försäkringen ersattes endast sådan vård av en allmäntandläkare som hade getts på de vårdinrättningar i Finland som försäkringsbolaget E specificerat. Vidare hade bl.a. kosmetisk och förebyggande vård, tandreglering och tandundersökningar lämnats utanför försäkringsskyddet.

Försäkringsbeloppet var 3 000 euro per år, dock högst 7 500 euro under tandförsäkringens giltighetstid. Försäkringen hade även en arbetstagarspecifik årlig självriskandel på 100 euro som de försäkrade betalade själva. Tandförsäkringskostnaden per arbetstagare för B Ab var uppskattningsvis 400 euro per år.

Med beaktande av villkoren för den tandförsäkring och den traditionella sjukkostnadsförsäkring som beskrivits i ansökan samt de kostnader som tecknandet av dessa försäkringar orsakade sökandens arbetsgivare, ansåg centralskattenämnden att i de situationer som beskrivits i ansökan skulle de förmåner som sökanden erhållit på basis av försäkringarna anses vara sedvanliga och rimliga på det sätt som avses i 69 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen. Dessa försäkringar gav således inte upphov till någon skattepliktig inkomst i sökandens beskattning.

Förhandsavgörande för skatteåren 2019-2020.

Inkomstskattelagen 29 § och 69 § 1 mom. 1 punkten

(Ej lagakraftvunnet)