CSN:2017/33

Har getts
23.5.2017
Diarienummer
A16/8210/2017
Internationell beskattning, EU-rätt, Diskriminerande beskattning, Skatteavtal, Fastighetsplaceringsverksamhet

Enligt ansökan och det intyg som lämnats av den franska myndigheten var den franska sökanden i fråga om den juridiska formen en förenklad form av aktiebolag, dvs. Sociétés de placement à prépondérance immobilière à capital variable sous forme de SAS (A Real Estate Investment Fund with Variable Capital in the form of a simplified joint-stock company). Sökandens andelar var aktier (shares), och vinsten delades ut i dividender (dividends). Enligt ansökan samt intyget från den franska myndigheten uppfyllde sökanden också förutsättningarna för ett fondföretag som placerar i fastigheter (Organismes de placement collectif en immobilier OPCI). Sökanden hörde till en multinationell försäkringsgrupp. Sökandens huvudsakliga syfte var enligt ansökan att främja koncernens livförsäkringsbundna placeringsverksamhet.

Sökandens huvudsakliga syfte skulle anses vara placeringsverksamhet inom en begränsad krets, dvs. det var fråga om annat en genuin fondplacering i fastigheter samt fastighetsvärdepapper. Sökanden uppfyllde inte de förutsättningar som i lagen om placeringsfonder sätts upp för specialplaceringsfonder, och därför var sökanden inte en specialplaceringsfond som avses i lagen om placeringsfonder och inte heller en placeringsfond som avses i 20 § 1 mom. 2 punkten i ISkL. Sökanden var ett aktiebolag som bedrev fastighetsplacering som närmast svarade mot fastighetsplaceringsverksamhet i aktiebolagsform i Finland. Denna typ av fastighetsplaceringsbolag i aktiebolagsform var inte befriat från skatt på inkomst på det sätt som avses i 20 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen, och var i enlighet med bestämmelserna gällande samfund inkomstskatteskyldigt på motsvarande sätt som finländska aktiebolag som bedriver fastighetsplaceringsverksamhet. Det faktum att bolaget var en förenklad form av aktiebolag utgjorde inget hinder för att jämställa det med ett aktiebolag.

Syftet med sökandens verksamhet ansågs vara något  annat än fondplacering, och därför behövdes det inte i ärendet en bedömning av huruvida sökanden som var ett aktiebolag till övriga delar kunde uppfylla de förutsättningar för specialplaceringsfonder som satts upp i lagen om placeringsfonder eller om det närmast kunde jämställas med fastighetsplacering som bedrivs i aktiebolagsform.

En sökande i aktiebolagsform beskattades på samma sätt som ett fastighetsplaceringsbolag i aktiebolagsform, och därför gavs den utländska sökanden inte en annan ställning än inhemska aktörer. Av denna anledning var det inte i denna situation fråga om att begränsa rättigheterna på det sätt som avses i artikel 49 eller 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Enligt ansökan samt skattemyndighetens intyg hade den franska skattemyndigheten uppgett att sökanden enligt skatteavtalet mellan Finland och Frankrike var bosatt i Frankrike, och skatteavtalet tillämpades också på sökandens dividendinkomst från Finland. Sökanden betraktades som separat skattskyldig vid tillämpningen av skatteavtalet. Sökanden omfattades således av bland annat bestämmelserna om dividender i artikel 10 i skatteavtalet. Förhandsavgörande för skatteåren 2017 och 2018.

Artikel 4 i avtalet mellan Republiken Finlands regering och Republiken Frankrikes regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

Inkomstskattelagen 20 §.

(inte vunnit laga kraft)

överklagat