CSN:2017/6

Enligt ansökan hade sökandena sedan 1970-talet ägt sådana aktier i ett bostadsaktiebolag som berättigade till besittning av ett fristående hus. Sökandena hade använt det aktuella fristående huset som familjens stadigvarande bostad från och med tidpunkten då aktierna hade förvärvats.

I bostadsaktiebolaget hade en omfattande renovering påbörjats, och i samband med denna hade allvarliga mögelskador konstaterats i husens stomstrukturer. Husen hade i en senare expertbedömning konstaterats vara rivningsfärdiga på grund av skadorna.

Enligt ansökan hade bolaget för avsikt att riva de nuvarande fristående husen och i enlighet med planbestämmelserna uppföra ett större antal nya fristående hus på tomten. En del av de nuvarande aktieägarna i bolaget ville förbli aktieägare och även i fortsättningen äga bolagsaktier som berättigar till besittning av en byggplats och ett fristående hus som byggs på denna. Av olika anledningar ville dock inte en del av bolagets aktieägare delta i byggandet av nya hus, utan i stället sälja sina aktier i bolaget.

Aktieägarna i bolaget hade för avsikt att i lägenhetsbeskrivningen i bolagsordningen även inkludera nya lägenheter i tillägg till de existerande lägenheterna. Till följd av ändringen i bolagsordningen skulle var och en av de nuvarande aktieägarna äga en viss del av de så kallade byggplatsaktierna som berättigar till besittning av varje tilläggslägenhet. Därefter skulle aktieägarna i privata affärer sälja byggplatsaktierna som berättigar till besittning av tilläggslägenheterna innan nya ersättande bostadsbyggnader byggdes.

För sökandena innebar ändringen i bolagsordningen att en del av sökandenas aktier skulle omvandlas till byggplatsaktier som enligt andelarna berättigar till besittning av tilläggslägenheter. Syftet med arrangemanget var enligt ansökan att säkerställa att principen om lika behandling av aktieägarna iakttas i en situation där alla aktieägare i bolaget inte hade för avsikt att förbli aktieägare i bolaget. Enligt ansökan skulle aktieägarna genom försäljningen av byggplatsaktierna få fördelen med det väsentliga ekonomiska värdet av det oanvända bygglovet för gårdsområdet som delägarna tidigare haft besittning till.

För den ändring i bolagsordningen som beskrivs i ansökan hade de av sökandena ägda bostads- och byggplatsaktierna tillsammans berättigat till besittning av lägenheten som sökandena använt som sin stadigvarande bostad mer än två år. Centralskattenämnden ansåg att man oavsett ändringen i bolagsordningen samt rivningen av de skadade bostadsbyggnaderna kan tillämpa bestämmelsen om skattefrihet för överlåtelse av egen bostad på överlåtelsen av sökandenas bostadsaktier i den aktuella situationen.

Om sökandena dessutom efter ändringen i bolagsordningen överlåter både bostadsaktierna och byggplatsaktierna som de äger, ansåg centralskattenämnden att överlåtelserna under de aktuella förhållandena bildar en sådan helhet att man även på överlåtelsen av byggplatsaktierna kan tillämpa bestämmelsen om skattefrihet för överlåtelse av egen bostad. Förutsättningen för att tillämpa skattefrihetsbestämmelsen är att sökandena överlåter alla de bostads- och byggplatsaktier som de äger i en enda överlåtelse eller i form av en helhet som flera delöverlåtelser bildar så att man av förhållandena kan dra slutsatsen att sökandena haft för avsikt att inom en kort tid realisera alla aktier som berättigat till besittning av en lägenhet som de tidigare använt som sin stadigvarande bostad.

Om sökandena däremot överlåter endast byggplatsaktierna och behåller bostadsaktierna de äger, ansåg centralskattenämnden att man inte kan tillämpa bestämmelsen om skattefrihet för överlåtelsevinst på egen bostad på den aktuella överlåtelsen.

Centralskattenämnden ansåg att ändringen i bolagsordningen inte ger upphov till en skattepliktig förmån för sökandena.

Förhandsavgörande för skatteåren 2016 och 2017.

Inkomstskattelagen 29 §, 32 §, 48 § 1 mom. 1 punkten samt 2 mom.

Endast en sammanfattning av beslutet publiceras.

HFD 17.1.2018 L 125  årsboken (ingen förändring)