CSN:2016/44

B var en amerikans placeringsfond som inte till sin juridiska karaktär direkt motsvarade någon aktör i finsk lagstiftning. Bolagsrättsligt sett var B inte ett bolag utan en underfond som hörde till A, som till sin bolagsform var en juridisk person av typ Delaware Statutory Trust. B var således inte en juridisk person, trots att den hade drag av en separat juridisk person.

Enligt amerikansk lagstiftning var B en reglerad investeringsbolag (regulated investment company), vars fondförvaltare var C LLC. Till sin karaktär var B en öppen placeringsfond vars andelar inte var föremål för offentlig handel. Fondens investerargrupp hade begränsats så att fonden endast erbjöds och såldes till försäkringsbolags separata konton (separate accounts), försäkringsavtal med växlande kapital (variable contracts), pensionsarrangemang (qualified pension plans) och andra kollektiva investeringsfonder (mutual funds).

B:s intäkter från investeringstillgångar gick inte automatiskt genom fonden till investerarna. Fonden var skyldig att betala skatt på sina inkomster i Förenta staterna enligt den normala samfundsskattesatsen men trots detta fick den dra av den till aktieägarna utdelade vinstandelen från sina skattepliktiga inkomster. Således betalade B praktiskt taget ingen skatt i sin hemviststat.

Enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis förbjuds som restriktioner för kapitalrörelser enligt artikel 63 1 punkten i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) bl.a. åtgärder som gör att personer bosatta i en annan stat är mindre villiga att göra placeringar i en viss medlemsstat, eller att personer bosatta i denna medlemsstat är mindre villiga att göra dem i andra stater.

I enlighet med vad som hade utretts i ansökan motsvarade B: verksamhet och juridiska karaktär i huvudsak en specialplaceringsfond som avses i 1 kap. 2 § 2 a punkten i lagen om placeringsfonder, som ska behandlas som en placeringsfond i beskattningen enligt 3 § 4 punkten och 20 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen.

Med beaktande av ovan nända omständigheter skulle B:s ställning objektivt sett kunna jämställas med sådana inhemska placeringsfonders ställning som avses i 3 § 4 mom. och 20 § 1 mom. 2 a punkten i inkomstskattelagen på det sätt som avses i Europeiska unionens domstols rättspraxis. Börsdividender från inhemska placeringsfonder vilka avses i dessa lagrum är fria från källskatt.

När det dessutom inte fanns några sådana tvingande skäl av allmänt intresse som skulle tillåta begränsningar av fria kapitalrörelser, ansåg man att påförandet av källskatt på dividender som B hade mottagit från finska börsbolag stred mot principen om fri rörlighet för kapital enligt artikel 63 i FEUF.

På basis av det ovan nämnda var B:s dividender från Finland befriade från skatt enligt 20 § 1 mom. i inkomstskattelagen. Förhandsavgörande för åren 2015–2016.

3 § och 20 § i inkomstskattelagen
1 § och 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst
Artikel 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

I EUD-ärenden:
C-436/08 Haribo Lakritzen Hans Riegel ja C-437/08 Österreichische Salinen,
C-493/09 kommissionen v. Portugal,
C-342/10 kommissionen v. Finland,
C-190/12 Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company

Lagakraftvunnet