CSN:2014/4

Enligt ordalydelsen i 18 a § 3 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) tillämpas bestämmelserna om begränsning av avdragsgilla ränteutgifter i 2 mom. inte om den skattskyldige lägger fram en utredning om att det tal som beskriver förhållandet mellan den skattskyldiges egna kapital och balansomslutningen enligt det fastställda bokslutet är större eller lika stort som motsvarande tal i fråga om den fastställda koncernbalansräkningen vid skatteårets slut. Enligt regeringens proposition (146/2012) är syftet med regleringen att möjliggöra en minskning av ränteutgifterna på grundval av den skattskyldiges utredning i det fall att det egna kapitalets andel av balansomslutningen i ett enskilt företag är på minst samma nivå som i hela koncernen.

A Ab upprättar sitt bokslut enligt den finländska bokföringslagen. Bolaget hade bokfört den ackumulerade avskrivningsdifferensen i sin balansräkning såsom en post bland bokslutsdispositionerna särskilt från det egna och främmande kapitalet. A Ab hörde till en koncern vars koncernbokslut hade upprättats enligt en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. Avskrivningsdifferensen hade i koncernbokslutets balansräkning indelats i eget kapital och latenta skatteskulder.

Man ansåg att det var fråga om en differens av teknisk karaktär hur en post bland bokslutsdispositionerna hade tagits upp i bokslutet och koncernbokslutet och att beloppet av eget kapital till denna del de facto inte avvek mellan boksluten. Vid jämförelse av balansräkningarna i de fastställda boksluten ansågs A Ab kunna räkna den i det särskilda bokslutet upptagna avskrivningsdifferensen som post under det egna kapitalet minskad med beloppet av latenta skatteskulder. Förhandsavgörande för år 2014. Omröstning 5-3.

18 a § 3 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
(ej vunnit laga kraft)

HFD: 14.1.2015 L 62 (årsboken, upphävt)