CSN:2026/5

Sökandebolaget hade bildats genom flera kommuners gemensamma beslut i syfte att sköta den lagstadgade uppgiften att behandla avloppsvatten. Sökanden hade planerat och låtit bygga ett centralt avloppsreningsverk och skulle driva verket efter att det blivit färdigt. Sökandens kunder bestod huvudsakligen av delägarkommunernas vattentjänstverk som i sin helhet var kommunägda vattentjänstbolag som fungerade som kommunala balansenheter. Sökandens inkomster bestod dels av en grundavgift, som samlades in på basis av varje vattentjänstverks mottagningskapacitet för avloppsvatten för att täcka amorteringar på sökandens lån, dels av en användningsavgift som samlades in på basis av  den avledda mängden avloppsvatten för att täcka sökandens övriga kostnader. 

Enligt 18 b § 1 mom. 3 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpades bestämmelserna i 18 a § inte på ränteutgifter som uppkommer för lån som används för att finansiera infrastruktursamfund som avses i 4 mom. 2 punkten. Som ett sådant samfund ansågs bland annat ett bolag som i sin helhet direkt eller indirekt var i flera kommuners ägo, som hade bildats i syfte att äga och förvalta infrastruktur och som överlät nyttjanderätten till sina tillgångar till sin ägare eller dennes anknutna enhet för att användas för offentliga tjänster och vars inkomster bestod av vederlag från ägaren.

Centralskattenämnden ansåg att sökanden var ett helt offentligt ägt bolag som hade bildats i syfte att äga och förvalta infrastruktur som användes för att sköta offentliga tjänster. Centralskattenämnden ansåg att sökanden var ett sådant samfund på vilket undantagsbestämmelsen för infrastruktursamfund enligt bestämmelsens förarbeten skulle tillämpas. Med överlåtelse av en sådan nyttjanderätt som avsågs i bestämmelsen skulle då jämställas en situation där sökanden själv utnyttjade infrastrukturen och reserverade hela sin kapacitet för sina ägare och deras anknutna enheter (vattentjänstverk som i sin helhet var i kommunernas ägo). Följden av detta var att de grund- och användningsavgifter som sökanden fick i form av vederlag av sina ägare och ägarnas anknutna enheter på basis av vattenreningskapaciteten och de renade vattenmängderna skulle betraktas som sådana vederlag som avsågs i bestämmelsen. 

Sökanden ansågs vara ett sådant offentligt infrastruktursamfund som avsågs i bestämmelsen. När dessutom den projektansvarige, utgifterna för främmande kapital samt tillgångarna och intäkterna alla befann sig inom Europeiska unionen, tillämpades bestämmelsen i 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter inte på de ränteutgifter som sökanden hade periodiserat som kostnad.

Förhandsavgörande för skatteåren 2025 och 2026.

18 b § 1 mom. 3 punkten och 4 mom. 2 a punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
Artikel 3 och 4.4 i Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion

(Ej lagakraftvunnen)

Överklagats