CSN:2025/47

En i Finland allmänt skattskyldig sökande var i egenskap av innehavare av permanent uppehållstillstånd (s.k. green card) allmänt skattskyldig även i Förenta staterna. Sökanden hade inte amerikanskt medborgarskap. Sökanden övervägde att avstå från permanent uppehållstillstånd i Förenta staterna, vilket skulle leda till att sökanden påförs utflyttningsskatt i Förenta staterna. Ansökan gällde en situation där sökanden därefter överlät de värdepapper som varit föremål för utflyttningsbeskattning.

Sökanden, som bott i Finland sedan 2021, hade enligt artikel 4.1 i skatteavtalet mellan Finland och Förenta staterna hemvist endast i Finland. Enligt artikel 13.6 i skatteavtalet kan vinst på grund av överlåtelse av sådan egendom som värdepapper räknas till beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. Med stöd av artikel 1.4 i skatteavtalet påverkar avtalet dock inte hur Förenta staterna beskattar en person som tidigare varit långvarigt bosatt i Förenta staterna under de kommande tio åren efter det att denna status upphört.

På basis av formuleringarna i artikel 23.1 och 23.3 i skatteavtalet var Finland skyldigt att avräkna skatt som betalats till Förenta staterna med stöd av artikel 1.4, om inte Förenta staterna beskattade inkomsten endast på grund av medborgarskap.

Skatteavtalet hade ändrats genom ett protokoll från 2006 så, att den amerikanska beskattningsrätten i artikel 1.4 utvidgades till att omfatta inte bara medborgare och tidigare medborgare utan också personer som tidigare bott länge i Förenta staterna. Därmed ändrades också artikel 23.3 om undanröjande av dubbelbeskattning. Redan före ändringen av avtalet hade Förenta staterna med stöd av artikel 23.1 och 23.3 varit skyldigt att undanröja dubbelbeskattning, om Förenta staterna hade beskattat en i Finland bosatt person endast på grund av medborgarskap.

Av regeringens proposition 95/2006 rd om ikraftträdande av protokollet framgick inte att avsikten hade varit att ändra fördelningen av beskattningsrätten mellan Finland och Förenta staterna. Om Finland till följd av ändringen av skatteavtalet skulle ha blivit skyldigt att undanröja dubbelbeskattningen i en situation där Förenta staterna på det sätt som avses i skatteavtalet beskattade en person som bor i Finland med stöd av artikel 1.4, hade det inte varit fråga om en obetydlig ändring.

Centralskattenämnden ansåg att artikel 23.1 och 23.3 i skatteavtalet ska tolkas tillsammans så, att Finland kan undanröja dubbel beskattning endast i en situation där Förenta staterna, på det sätt som avses i skatteavtalet, på andra grunder än endast med stöd av artikel 1.4 har beskattningsrätt till en i Finland bosatt persons inkomst.

Således var Förenta staterna skyldigt att undanröja dubbelbeskattningen i en situation där Förenta staterna beskattade den i Finland bosatta sökandens vinst på överlåtelse av lös egendom. Den utflyttningsskatt som hade betalats till Förenta staterna avräknades inte med stöd av skatteavtalet mellan Förenta staterna och Finland eller metodlagen från den skatt som ska betalas för överlåtelsen av de värdepapper som är föremål för utflyttningsbeskattning i Finland, och den dubbla beskattningen undanröjdes inte heller på något annat sätt.

Eftersom det i inkomstskattelagen inte finns någon bestämmelse med stöd av vilken utflyttningsvärdet ska ingå i egendomens anskaffningsutgift, inräknas det värde som i Förenta staterna räknats som inkomst i utflyttningsbeskattningen inte heller på denna grund med i anskaffningsutgiften för de värdepapper som sökanden äger.

Förhandsavgörande för skatteåren 2025 och 2026.

Inkomstskattelagen 45 § 1 mom. och 46 § 1 mom.
Lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning 1 § 1–2 mom. och 2 §
Avtal mellan Republiken Finlands regering och Amerikas Förenta Staters regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet (FördrS 1–2/1991), artikel 1, 3, 4, 13 och 23

(Ej lagakraftvunnet)

Överklagats