CSN:2025/40

A Ab var ett fastighetsbolag som grundades i enlighet med Y stads plan för att bygga och förvalta B skolans nya skolbyggnad.

Av den sökandes aktier ägdes 90 procent av C Ab. Det var ett bolag som ägdes helt av Y stad. Återstående 10 procent av det sökande bolaget ägdes av stiftelsen D.

Y stad hade fattat ett behovsbeslut om att bygga och hyra en skola av C Ab, som i sin tur hyrde lokalerna av A Ab. Y stad ansvarade för ordnandet av undervisningen för stadens elever och överlät nyttjanderätten till skolbyggnaden utan vederlag till stiftelsen D för att ordna undervisningen. Y stad var inte beställare i projektet, utan avtalen gällande byggandet var sökande ena parten.

Centralskattenämnden konstaterade att skolprojektet kan betraktas som ett sådant långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt som avses i NärSkL 18 b § 7 mom. Projektet utgjorde dock inte ett sådant helhetsservice- eller livscykelprojekt som avses i regeringens proposition 202/2022 rd. Centralskattenämnden ansåg att NärSkL 18 b § 7 mom. inte var avsett att tillämpas i den aktuella situationen där den skola som skulle byggas varken direkt eller indirekt kom helt i det offentliga samfundets ägo. Således kunde Y stad inte anses vara en sådan beställare av skolprojektet som avses i NärSkL 18 b § 7 mom., utan en sökande som inte var ett sådant offentligt samfund som avses i lagrummet.

Bestämmelsen i NärSkL 18 b § 7 mom. kunde inte tillämpas på den sökande.

Förhandsavgörande för skatteåren 2025‒2027.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 18 b § 7 mom.

(Ej lagakraftvunnet)

Överklagats