CSN:2025/26

A Ab erbjöd en serviceprodukt där A Ab avtalade med fordonets ägare eller innehavare om att A Ab tecknar en kaskoförsäkring för kundens fordon hos ett försäkringsbolag. I avtalet kom parterna överens om att A Ab tecknar en kaskoförsäkring för fordonet, betalar försäkringspremien till försäkringsbolaget samt debiterar kunden för försäkringskostnaderna. De fordon som var föremål för serviceprodukten fanns i Finland och registrerades i Transport- och kommunikationsverket Traficoms register.

Med stöd av avtalet om tecknande av kaskoförsäkring var kunden skyldig att till A Ab betala vederlag för att A Ab tecknar en försäkring för kundens fordon hos ett försäkringsbolag. Den kundavgift som A Ab tog ut var en separat avgift för den försäkringspremie som försäkringsbolaget debiterade. Om avgiften avtalades endast mellan A Ab och dess kund. Kundavgiften redovisades inte till försäkringsbolaget och dess storlek kunde avvika från den försäkringspremie som försäkringsbolaget tog ut av A Ab.

För att A Ab skulle kunna fullgöra sin skyldighet enligt avtalet om tecknande av kaskoförsäkring att tillhandahålla försäkringsskydd för kundens fordon, avtalade A Ab med ett försäkringsbolag om att man kommer att teckna en försäkring för en på förhand obestämd grupp fordon. A Ab meddelade försäkringsbolaget de fordon som försäkringen gäller och försäkringen trädde i kraft individuellt för varje fordon. A Ab ansvarade för betalningen av försäkringspremien till försäkringsbolaget.

När A Ab ingick avtal med fordonets ägare eller innehavare om att teckna en kaskoförsäkring förband sig bolaget endast att teckna en kaskoförsäkring för fordonet hos försäkringsbolaget. A Ab var således inte själv försäkringsgivare, utan försäkringen beviljades av ett separat försäkringsbolag. Ett avtal om tecknande av kaskoförsäkring mellan A Ab och fordonets ägare eller innehavare kunde inte anses vara ett försäkringsavtal enligt lagen om skatt på vissa försäkringspremier.

Centralskattenämnden ansåg att premien enligt avtalet om tecknande av kaskoförsäkring inte kunde anses vara en sådan försäkringspremie som avses i 1 § 1 mom. lagen om skatt på vissa försäkringspremier och som skulle uppbäras med stöd av försäkringsavtalet. A Ab var således inte skyldigt att betala skatt på försäkringspremier för denna betalning.

Centralskattenämnden hade inte i uppgift att avgöra huruvida skatt skulle betalas på försäkringspremien enligt försäkringsavtalet mellan A Ab och försäkringsbolaget.

Lag om skatt på vissa försäkringspremier 1 § och 7 §
Mervärdesskattelag 190 a §
Lag om Skatteförvaltningen 14 § 1 mom.

(Ej lagakraftvunnet)

Överklagats