CSN:2024/19

Enligt ansökan hade A år 1952 undertecknat ett testamente, genom vilket hen förordnade en tredjedel av sin egendom till förvaltning hos notariatavdelningen på B-banken. Enligt testamentsförordnanden skulle den årliga nettoavkastningen av dessa medel tilldelas A:s syskonbarn och deras arvingar födda inom äktenskap, inklusive adopterade barn eller deras arvingar, som var i behov av finansiellt stöd för sin utbildning. Bidraget kunde tilldelas till ovannämnda A:s syskonbarn som ansökte om det.

Enligt ansökan avled A år 1955, varefter de medel om omfattades av testamentsförordnandet förvaltades som en s.k. osjälvständig fond hos C-banken. Då A:s släktfond inte var en juridisk person hade C-banken förvaltat tillgångarna för sin egen räkning. Banken förvaltade A:s släktfonds ärenden enligt sina förvaltnings- och verksamhetsmodeller för stiftelser. Bokföringen för A:s släktfond sköttes av en bokföringsbyrå, som upprättade fondens bokslut. Släktfonden hade också en revisor som ansvarade för redovisningsrevisionen. Släktfonden hade varje år betalat inkomstskatt på den uppkomna beskattningsbara inkomsten.

Enligt ansökan var avsikten att genom beslut av C-banken, som förvaltar fondens tillgångar, omvandla A:s släktfond till en släktstiftelse som avses 1 kap. 9 § 2 mom. i stiftelselagen och vars stadgan bestäms utifrån A:s testamentsförordnande om släktfonden. Enligt ansökan hade släktfonden betraktats i beskattningen som ett samfund, och vid ändringen av verksamhetsform överfördes släktfondens tillgångar i enlighet med kontinuitetsprincipen för redovisning direkt till stiftelsen som grundades för att överta fondens verksamhet.

Centralskattenämnden ansåg att den ändring av verksamhetsform som beskrivits i ansökan kan betraktas som en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i 24 § 1 mom. 6 punkten i inkomstskattelagen. Förhandsavgörande för skatteåren 2024 och 2025.

Inkomstskattelagen 24 § 1 mom. 6 punkten

(Ej lagakraftvunnet)

Överklagats