CSN:2023/26

Syftet enligt den nygrundade stiftelsens stadgar var att främja en inhemsk konstgren och dess verksamhetsförutsättningar. Enligt den utredning som lämnats med ansökningshandlingarna skulle stiftelsen närmast fungera som stipendiestiftelse och stödstiftelse. Stiftelsens huvudsakliga finansiering skulle bestå av avkastningen på det grundkapital som donerats vid grundandet samt av årliga extra donationer av grundaren. Stiftelsens stadgar gjorde det möjligt att bedriva näringsverksamhet för att finansiera verksamheten, men stiftelsen planerade inte att bedriva näringsverksamhet. Genom skrivningen i stadgarna hade man förberett sig för att stiftelsen vid behov skulle kunna bedriva till exempel publikations- eller utbildningsverksamhet som främjade konstgrenen. Inte heller då var syftet att sträva efter vinst, och en sådan näringsverksamhets andel skulle vara obetydlig i förhållande till arten och omfattningen av stiftelsens hela verksamhet.

Stiftelsen skulle vara en viktig sponsor inom konstområdet, och dess stöd skulle i första hand inriktas på att främja konstområdets kulturella värde och mångfald. Stiftelsen skulle dela ut stöd både direkt till stödmottagarna och via andra stödorganisationer inom konstområdet. Stiftelsen skulle utdela minst 60 procent av den årliga avkastningen av investeringarna till objekt som var förenliga med dess syfte samt dessutom vissa av grundarens årliga tilläggsdonationer till stiftelsen i sin helhet. Stiftelsen skulle i början öka sin förmögenhet i viss utsträckning för att stiftelsen skulle uppnå en lämplig storlek med tanke på stödverksamhetens effektivitet, men därefter skulle beloppet av de stöd som stiftelsen delade ut också öka i förhållande till avkastningen på investeringarna. Syftet var att dela ut så stor del av avkastningen som möjligt i form av årliga stipendier. Det utdelade inkomstflödet skulle vara så jämnt som möjligt oberoende av ekonomiska årliga fluktuationer. Stiftelsen skulle dela ut högst en tredjedel av sitt stöd till företag och andra näringsidkare inom konstområdet. Stödet för näringsidkare skulle inriktas på projekt som var tidsmässigt, finansiellt och innehållsmässigt begränsade och som hade konkreta mål som var förenliga med stiftelsens syfte. Med undantag för personliga arbetsstipendier skulle stödet endast betalas ut mot faktiska kostnader. Även om de understödda projekten kunde ha omfattat kommersiella projekt var avsikten inte att stödja vinstsyftande verksamhet utan att till exempel möjliggöra marginella och ekonomiskt riskabla projekt relaterade till inriktningar eller områden som var viktiga med tanke på mångfalden. Vid upplösning eller nedläggning av stiftelsen skulle de återstående medlen användas för allmännyttig verksamhet som främjade stiftelsens syfte.

Enligt centralskattenämnden var det fråga om ett samfund som nämns i exempelförteckningen i 22 § 2 mom. i inkomstskattelagen (ISkL) och vars egentliga syfte var att stödja konst. Under de ovan beskrivna omständigheterna kunde stiftelsen anses verka på det sätt som förutsätts i ISkL 22 § 1 mom. 1 punkten, dvs. enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse. Stipendier och andra stöd ansågs utdelas till ett tillräckligt stort belopp i förhållande till stiftelsens årliga avkastning samt dess förmögenhet. Storleken på det utdelade stödet skulle granskas över flera år. Även direkt eller indirekt stöd för näringsidkare kunde anses vara ett allmännyttigt ändamål, då stödet skulle basera sig på förverkligandet av stiftelsens syfte och principerna för inriktningen av stödet med beaktande av omfattningen och mångfalden samt projektspecifikheten enligt ansökningshandlingarna. Beviljandet av stöd utgjorde under dessa förhållanden en väsentlig del av stiftelsens verksamhet, och stiftelsen skulle inte bedriva sådan näringsverksamhet som på grund av sin karaktär och omfattning hindrade stiftelsen från att vara allmännyttig. Även de beräknade kostnaderna för förvaltningen och verksamheten ansågs vara skäliga med hänsyn till verksamhetens omfattning.

Enligt utredningen i ansökningshandlingarna skulle stödet vara allmänt tillgängligt och i början rikta sig till ett tiotal och senare till ett hundratal personer eller projekt varje år när verksamheten kommit i gång. Den verksamhet som fonden beviljade stöd för skulle bidra till att göra konsten tillgänglig för många olika målgrupper. Centralskattenämnden ansåg att stiftelsens verksamhet och stöd på ett ganska vittomfattande sätt skulle hänföra sig till det inhemska fältet för ifrågavarande konstform, och på det sätt som förutsätts i ISkL 22 § 1 mom. 2 punkten gällde stiftelsens verksamhet inte endast begränsade personkretsar.

Enligt stiftelsens stadgar kunde sedvanligt arvode och ersättning betalas till styrelsemedlemmarna för utfört arbete. Vid upplösning eller nedläggning av stiftelsen skulle de återstående medlen användas för allmännyttig verksamhet som främjade stiftelsens syfte. Det att stiftelsen i enlighet med sina stadgar kunde ge grundaren en förmån och ekonomiskt stödja tre föreningar, vilka även hade rätt att välja medlemmar till stiftelsens styrelse, utgjorde enligt centralskattenämnden inte något hinder för allmännyttigheten, eftersom detta stöd under de förhållanden, som beskrivits i ansökningshandlingarna, kunde anses vara förenligt med stiftelsens syfte, och då ekonomiskt stöd skulle beviljas för dessa aktörer på samma villkor som för andra. Det hade således inte framkommit att stiftelsen genom sin verksamhet i strid med ISkL 22 § 1 mom. 3 punkten skulle bereda dem som var delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Centralskattenämnden ansåg att stiftelsen under de förhållanden som beskrivits i ansökningshandlingarna kunde behandlas som ett allmännyttigt samfund enligt ISkL 22 §. Förhandsavgörande för skatteåret 2024.

22 § i inkomstskattelagen

Lagakraftvunnet

Beslutet publiceras endast som kort referat.