CSN:2022/45

Placeringsfond A var en inhemsk avtalsbaserad placeringsfond som huvudsakligen placerar i Östeuropeiska aktiemarknader. Enligt ansökan hade Rysslands militära angrepp på Ukraina i slutet av februari 2022 lett till att en allvarlig och exceptionell marknadsstörning drabbade ryska aktier och värdepapper med direkt anknytning till ryska aktiemarknader, vilket var en följd av att utländska placerares handel på Moskvabörsen väsentligt hade begränsats och dessutom belagts med sanktioner. Därför kunde inte Placeringsfond A hållas öppen som vanligt. I stället hade på beslut av fondbolag B mottagandet av teckningar avbrutits för att säkerställa fondandelsägarnas intressen och likabehandling.

Fondbolag B hade undersökt olika möjligheter att öppna fondbolag A och utifrån undersökningen hade partiell delning av fondbolag A i två fonder valts till genomförbart alternativ. I den planerade partiella delningen skulle andra än ryska tillgångar och ansvarsförbindelser överföras till den nyinrättade placeringsfonden så att cirka en tredjedel av tillgångarna överförs som sådana till den placeringsfond som ska inrättas. På en del av marknaderna för placeringsfond A tillät emellertid inte den lokala lagstiftningen en överföring av värdepapper utan vederlag eller värdepappershandel. Därför kunde cirka två tredjedelar av de tillgångar som skulle överföras till fondbolag A för att den partiella delningen skulle kunna genomföras, endast överföras på så sätt att värdepappren såldes innan arrangemanget genomfördes , och den nyinrättade placeringsfonden inom sitt regelverk anskaffade motsvarande tillgångar och ansvarsförbindelser på marknaden strax efter att arrangemanget genomförts.

Det gällde att avgöra huruvida det var möjligt att på det arrangemang som beskrivits i ansökan, där fondbolag A partiellt skulle delas på det sätt som avses i 17 kap. 1 § i lagen om placeringsfonder, tillämpa bestämmelsen om partiell delning i 52 c § 1 mom. 2 punkten i lagen om beskattning avnäringsinkomst för placeringsfond A och fondens ägare.

Centralskattenämnden konstaterade att placeringsfond A i egenskap av placeringsfond var ett samfund som avses i 3 § i inkomstskattelagen och därför omfattades av 52 § 1 mom. i lagen om beskattning av näringsinkomst och även av med stöd av bestämmelsen i lagens 52 c § 1 mom. 2 punkt om partiell delning. Utifrån denna grund var det befogat att för placeringsfondens del tolka det begrepp som avses i 52 c § 2 mom. i lagen om beskattning av näringsinkomst som verksamhetsgren i relation till sådan verksamhet som utövas i den juridiska formen i fråga.

Centralskattenämnden ansåg att det inte i ansökan hade framförts någon sådan utredning utifrån vilken de helheter som består av placeringsfond A som huvudsakligen placerar i Östeuropa i vissa enskilda stater, enbart på geografiska grunder i normala förhållanden skulle kunna betraktas som sådana helheter som avses i 52 c § 2 mom. i lagen om beskattning av näringsinkomst, som i administrativt avseende utgjorde en självständig verksamhet. Med beaktande av den redogörelse som i ansökan ingick om handelsbegränsningar som hade införts för placeringar i Ryssland efter det ryska militära angreppet på Ukraina, ansåg Centralskattenämnden emellertid att såväl tillgångar med rysk anknytning i placeringsfond A under rådande förhållanden som andra tillgångar än tillgångar med rysk anknytning i det övriga Östeuropa kunde betraktas som verksamhetsgrenar som avses i 52 c § 2 mom. i lagen om beskattning av näringsinkomst.

På så sätt kunde i det arrangemang som beskrivits i ansökan, där placeringsfond A utan likvidationsförfarande överförde tillgångar och åtaganden med anknytning till andra länder i Östeuropa än Ryssland till en placeringsfond som skulle inrättas och lämnade den helhet av tillgångar och åtaganden som bestod av placeringar med anknytning till Ryssland i placeringsfond A och i vilken aktieägarna i placeringsfond A som vederlag erhöll aktier i proportion till sitt aktieinnehav i den placeringsfond som skulle inrättas, under de förhållanden som beskrivits i ansökan, bestämmelsen i52 c § 1 mom. 2 punkten om partiell delning i lagen om beskattning av näringsinkomst tillämpas.

Under rådande förhållanden kunde inte heller den omständigheten, att placeringsfond A på grund av utländsk lagstiftning var tvungen att realisera en del av sina tillgångar innan arrangemanget kunde genomföras, anses utgöra ett hinder för tillämpning av 52 c § 1 mom. 2 punkten i lagen om beskattning av näringsinkomst, då den fond som skulle inrättas införskaffade motsvarande placeringar genast efter arrangemanget på det sätt som hade beskrivits i ansökan. Förhandsavgörande för skatteåren 2022 och 2023.

Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 52 § 1 mom. Och 52 c § 1. 2 punkten och 2 mom.

Omröstning 7-1

HFD 23.5.2023 liggarnummer 1505 (ingen ändring)

Beslutet publiceras endast som kort referat.