CSN:2022/44

Enligt ansökningshandlingarna planerade A Ab att tillsammans med Försäkringsbolag B ingå ett placeringsbundet kapitaliseringsavtal. Försäkringsbolag B hade sin hemvist i en annan EU-medlemsstat och bolaget tillhandahöll placeringsbundna livförsäkringar.

I försäkringsarrangemanget mellan Ab A och Försäkringsbolag B hade A Ab för avsikt att binda värdeutvecklingen för sitt kapitaliseringsavtal vid den totalintäkt som genereras av värdestegringen hos den enskilda bostadslägenhet som A Ab själv valt på den fria marknaden och den hyresintäkt som kommer från en utomstående hyresgäst, förutsatt att Försäkringsbolag B beslutade att godkänna A Ab:s allokeringsorder och kunde anskaffa de aktier som berättigar till besittning av bostadslägenheten ifråga på de villkor som av A Ab fastställts i allokeringsordern. Exempelvis i en situation där A Ab senare vill lösgöra värdestegringen hos sitt kapitaliseringsavtal från bostadslägenheten, godkänner Försäkringsbolag B en allokeringsorder endast om bolaget självt kan överlåta de aktier som berättigar till besittning av bostadslägenheten på de villkor A Ab har fastställt i allokeringsordern.

Försäkringsbolag B hade lagt ut förvaltningen av fastighetsplaceringarna till en extern tjänsteleverantör, som ansvarade för uthyrningen av bostadslägenheten med anknytning till A Ab:s kapitaliseringsavtal. Dessutom befullmäktigade Försäkringsbolag B en extern fastighetsförmedlare att representera bolaget vid inköp och försäljning av objekt för fastighetsplacering till den del dessa processer förutsatte närvaro i Finland. Försäkringsbolag B fattade dock på egen hand alla köp- och försäljningsbeslut, och A Ab var under inga omständigheter i kontakt med de externa tjänsteleverantörer som anlitades av Försäkringsbolag B.

De tillgångar som utgjorde täckning för de ansvarsskulder Försäkringsbolag B erbjöd för försäkringsprodukterna avskildes från bolagets övriga tillgångar och skulder med stöd av den andra EU-statens lagstiftning, och i fall av Försäkringsbolag B:s insolvens hade A Ab i egenskap av ägare till kapitaliseringsavtalet primärrätt till intäkten från de värdepapper, till vilka kapitaliseringsavtalets värdestegring var bunden.

Det gällde att avgöra huruvida ett särskilt beskattningsförfarande för vissa försäkringar som avses i 35 b § i inkomstskattelagen som tillämpades på det kapitaliseringsavtal som skulle ingås mellan A Ab och Försäkringsbolag B, tillämpades på beskattningen av A Ab.

Det kapitaliseringsavtal som ingåtts mellan Försäkringsbolag B och A Ab var avsett att skräddarsys för besittning av den enskilda bostadslägenhet som valts ut av A Ab, och en förutsättning för godkännande av allokeringsordern som gällde bostadslägenheten var att Försäkringsbolag B kunde anskaffa och överlåta just de aktier som berättigar till besittning av den bostadslägenhet som valts ut av A Ab på de villkor som av A Ab hade fastställts i allokeringsordern. Även A Ab:s ställning hade, i och med förhållandet till Försäkringsbolag B:s tillgångar som hade anknutits till kapitaliseringsavtalet, ett samband med drag som vanligtvis inte associeras med ett kapitaliseringsavtal eller någon annan indirekt investering som baserar sig på en placeringsförsäkring.

Eftersom A Ab medelst en allokeringsorderblankett för Försäkringsbolag B ställer villkor som de facto gäller en senare överlåtelse av aktier i ett bostadsaktiebolag som anskaffas som underliggande tillgångar i ett kapitaliseringsavtal, ansåg centralskattenämnden att på det i ansökan beskrivna kapitaliseringsavtalet i A Ab:s beskattning med stöd av 5 § 15 punkten och 8 § 1 mom. 22 punkten i lagen om beskattning av näringsinkomst tillämpades ett särskilt beskattningsförfarande för vissa försäkringar med stöd av 35 b § i inkomstskattelagen. Förhandsavgörande för skatteåren 2022 och 2023.

Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 5 § 15 punkten samt 8 § 1 mom. 22 punkten
Inkomstskattelagen 35 b § 1 mom. 2 punkten och 2 mom.

HFD 25.9.2023 liggarnummer 2717 (ingen ändring).