CSN:2021/42

Sökanden var ett kreditinstitut enligt 46 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, som finansierade sina kunder genom att anskaffa medel på den internationella kapitalmarknaden. Finansieringen, som i huvudsak var långfristig, tillhandahölls kunderna i euro. De huvudsakliga valutorna för medelanskaffningsinstrumenten var euro och amerikanska dollar

Sökandens medelanskaffning, med undantag av medelanskaffningen i euro med rörlig ränta, säkrades till fullt belopp med derivat mot ränterisk för över ett år samt mot valutarisk. De säkrade lånen, leasingavtalen eller emitterade skuldebreven samt de säkrande derivatinstrumenten hölls i de flesta fall till förfallodagen. Sökandens affärsverksamhet omfattade inte vidareförsäljning eller överlåtelse av dessa instrument. Vid eventuell förtidig återbetalning upplöstes säkringarna samtidigt med den säkrade tillgången.

Den fråga som skulle avgöras var om derivatfordringarna, med vilka i ansökan avsågs de belopp som till följd av upplösning av säkrande derivat kommer att upptas i sökandens balansräkning, skulle räknas in i summan av institutets fordringar enligt 46 § 1 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Centralskattenämnden slog fast att det i den aktuella posten Derivatavtal på aktivsidan i balansräkningen inte var fråga om sökandens kreditfordringar eller andra fordringar. Sett till detta och med beaktande av att reserven enligt ordalydelsen i 46 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt enligt förarbetena till lagen var avsedd för att förebygga kreditförluster ansåg centralskattenämnden att de i ansökan nämnda derivatfordringarna i sökandens beskattning inte kunde räknas till summan av institutets fordringar enligt 46 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Förhandsavgörande för skatteåren 2021 och 2022.

Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46 § 1 mom.

HFD 10.3.2023 liggarnummer 748 (upphävt, undanröjts)