Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för löneinkomst under år 2010

Har getts
18.12.2009
Diarienummer
1241/31/2009
Giltighet
Tills vidare

Skattestyrelsen har med stöd av 2 § 1 mom. (564/2004) och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna som följer:

1. Personlig grund- och tilläggsprocent

Förskottsinnehållningsprocentsatserna uträknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsinnehållning så, att förskottsinnehållningens belopp så noga som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av de skatter och avgifter som ska betalas på den skattskyldiges förskottsinnehållningspliktiga inkomst enligt lagen om skatteskalorna för skatteåret i fråga och andra skattegrunder för skatteåret.

1.1 Personer för vilka uträknas ett skattekort

Såväl en grund- som en tilläggsprocent för löneinkomster beräknas för allmänt skattskyldiga fysiska personer som har andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster av det slag som avses nedan i punkt 2 än pensionsinkomster eller frilansinkomster. För såväl 15-18-åringar som för dem som är yngre än detta men som tidigare haft löneinkomster på mindre än 15 000 euro, samt för s.k. inkomstlösa under 21 år gamla personer beräknas graderade procent (graderat skattekort). Till kategorin inkomstlösa räknas personer vars inkomster är högst 1 070 euro.

För personer som endast har inkomster som omfattas av förskottsbetalning beräknas en grund- och tilläggsprocent på basis av dessa inkomster som omfattas av förskottsbetalning för att meddelas vidare till utbetalare av förmåner.

Grund- och tilläggsprocentsatserna beräknas skilt för inkomster i land och sjöarbetsinkomster om sjöarbetsinkomsterna är minst 1 070 euro per år och det sammanlagda beloppet av inkomster i land och sjöarbetsinkomster överstiger 5 000 euro per år.

I uträkningen av löntagare behandlas också de personer som gått på deltidspension, de personer som gått på delinvalidpension och förmånstagarpensionärer, vilkas ålder under skatteåret infaller mellan 20 och 69 år och beloppet av lön av huvudsyssla, biinkomster eller sjöarbetsinkomster uppgår till minst 6 050 euro. För dessa skattskyldiga uträknas samma innehållningsprocent för pensionsinkomsterna och löneinkomsterna. Också för förmånstagarpensionär som får sjöarbetsinkomst uträknas samma procent för såväl pension som för sjöarbetsinkomsterna.

Om pensionens typ är pension på grund av olycksfalls- och trafikförsäkring och pensionens begynnelseår är tidigare än 1982 och om pensionen är mindre eller jämnt 900 euro, uträknas den skattskyldiges innehållningsprocent i samband med beräkningen av löntagare. Den skattskyldige får ett normalt skattekort för huvudsyssla och för pensionen beräknas samma innehållningsprocent.

1.2. Personer för vilka inte uträknas eller utskrivs något skattekort

Skattekort uträknas inte till en allmänt skattskyldig löntagare vars hemkommun är en utländsk kommun under det år som föregår förskottsåret eller tidigare. Innehållningsprocenten uträknas dock till allmänt skattskyldiga pensionstagare oberoende av hemkommun.

Om personen har flyttat utomlands, ska man inte skriva ut eller skicka ett löneskattekort för honom med en presumtiv inkomst på 15 000 euro.

2. Inkomster

2.1 Förvärvsinkomster

Inkomsten som ligger till grund för beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna består av penninglön för huvudsyssla som fastställts enligt beskattningen för 2008 ökat med 7,0 procent, biinkomster, sjöarbetsinkomster, naturaförmåner, lönegarantier, periodiska ersättningar, arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, vuxenutbildningsstöd, studiepenning samt dagpenningar med stöd av en sjuk-, patient-, olycksfalls- och trafikförsäkring, pensionsinkomster som pensionsutbetalaren anmält genom direktöverföring samt avträdelsestöd och avträdelseersättning, om pensionsinkomsten är max. 1 800 euro. Om uppgiften om löneinkomsterna härstammar från 2009 års ändringsberäkningar, höjs den med 3,0 procent.

Om uppgiften om löneinkomsterna härstammar från beskattningen för 2008 om det finns uppgift om de löneposter som inte ingår i grunden för dagpenningspremie enligt 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen, ska dessa poster dras av från de löneinkomster som tas som grund för beräkningen eftersom de inte väntas utgöra fortlöpande inkomster.

De förmåner som finns bland beskattningsuppgifterna ändras till löneinkomst enligt följande: utbildningsstöd, dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och arbetspraktikstöd som utbetalts med stöd av sysselsättningsförordningen, vilka betalts under år 2008, höjs med 40 procent samt sjukförsäkringens dagpenning med 40 procent. Sedan förmåner omvandlats till löneinkomst höjs 2008 års uppgift med 7,0 procent och 2009 års uppgift med 3,0 procent. Uppgiften som uppdaterats för år 2010 höjs inte.

Studiepenningsbeloppet höjs inte. De studiepenningar som skattebyrån uppdaterat för år 2010 tas med i beräkningen som sådana.

De biinkomster som uppdaterats av skattebyrån beaktas som sådana vid beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna. Vid beräkningen av biinkomstprocent beaktas även idrottsmans arvode, arvoden till närståendevårdare, arvode till familjevårdare och arbetsprestationer. Arbetsersättningar som hänför sig till annan förvärvsverksamhet beaktas i samband med skattekortsberäkningen endast om personen i fråga hör till beredningsgrupperna 10 eller 10A och som inte är registrerad i förskottsuppbördsregistret. Om en sådan skattskyldig är införd i förskottsuppbördsregistret och beredningsgruppen är 10 eller 10A, överförs arbetsprestationsbeloppet till beräkningen av förskottsskatt. Från de förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningarna (momsskyldig) dras av kostnaderna som hänför sig till arbetsersättningen och dessa förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningar (momsskyldiga) som fås som resultat beaktas vid beräkningen av avdragen och skatterna.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning tas i beaktande när man avgör hurdant skattekort (skattekort för huvudinkomst, skattekort med uppskattad löneinkomst eller graderat skattekort) kunden ska ha om inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning är högst 15 000 euro eller om personen helt saknar förskottsinnehållningspliktiga inkomster.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och som erhållits ur beskattningsberäkningen för år 2008 ska ändras enligt följande:

  • jordbrukets nettoinkomster nedsätts med 10,0 %
  • hyresinkomster av fastighet (annan än jordbruksfastighet) höjs med 7,0 %
  • hyresinkomster av bostads- och affärslägenheter höjs med 7,0 %
  • inkomsten av näringsverksamhet för en fysisk person samt inkomstandelen av sammanslutning höjs med 2,0 %

Löneinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning samt betjäningsavgifterna förhöjs med 7,0 % om uppgiften är från år 2008 och med 3,0 % om uppgiften är från år 2009.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas enligt de uppgifter som fås ur beskattningsberäkningen för 2008. Från ändrings- och rättelseberäkningar erhållna andra inkomster än löneinkomster höjs inte. De uppgifter som skattebyrån uppdaterat för år 2010 beaktas som sådana.

Löneinkomsten antas stiga till 15 000 euro, om de inkomster som ska beaktas enligt den ovan nämnda beskrivningen överstiger 1 070 euro, men understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst antas vara 15 000 euro i motsvarande fall.

Vid beräkning av innehållningsprocenten för lön beaktas inte utländsk löneinkomst och sjöarbetsinkomst, eventuell skatt på dem och inte heller avdrag på dessa. Uppgifterna överförs till beräkningen av förskottsskatt.

Utländsk pensionsinkomst som ska beskattas i Finland och för vilken påförs sjukvårdspremie eller för vilken inte påförs sjukvårdspremie beaktas i beräkningen upp till 1 000 euro. Pensionsinkomst som överstiger detta belopp förmedlas till beräkningen av förskottsskatt. De övriga utländska pensionsinkomsterna och den eventuella skatten på dem förmedlas till beräkningen av förskottsskatt.

2.2 Kapitalinkomster

För att räkna ut ett eventuellt underskott medtar man i beräkningen kapitalinkomsterna enligt beskattningsuppgifterna för 2008 eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat. Av kapitalinkomsterna beaktas hyresinkomster, näringsverksamhetens kapitalinkomstandel, jordbrukets kapitalinkomstandel, kapitalinkomstandel av sammanslutningar och bruksavgifter som utgör kapitalinkomst.

2.3 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkning av löntagares förskottsinnehållningsprocent

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningsprocent enligt följande regler. Med annan kapitalinkomst avses andra kapitalinkomster än dividendinkomst och hyresinkomst.

Om den skattskyldige har andra kapitalinkomster men inte förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning och om den beräknade skatten på kapitalinkomst är högst 280 euro, läggs skatten på kapitalinkomst till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekortet.

Om det sammanlagda beloppet av andra kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning är högst 1 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av skatterna och premierna. Skatten på kapitalinkomst läggs till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekort.

Om den skattskyldige inte har andra kapitalinkomster men förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning uppgår till högst 1 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av avdragen och skatterna.

Om det i ovannämnda situationer vid beräkningen finns med pension som beskattas som kapitalinkomst, beräknas en egen förskottsinnehållningsprocent för denna pension.

Om hyresinkomsten efter avdragen från kapitalinkomsten är högst 7 000 euro, tas den med då förskottsinnehållningsprocent beräknas för lön. Om den skattskyldige likväl utöver hyresinkomsten har även andra inkomster som omfattas av förskottsbetalning, tas hyresinkomsten inte med i beräkningen av skattekortet.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomst tas inte i beaktande om löneskattekortet är ett graderat skattekort eller ett s.k. skattekort med uppskattad lön för den uppskattade inkomsten om 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomst utgörs av finsk pensionsinkomst på vilken det påförs endast sjukvårdspremie till Finland.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomster beaktas inte vid beräkningen av skatterna och premierna om uppgiften som spärrar användningen av hyresinkomster i skattekortet har sparats för den skatskyldige.

Som tak för höjningen av innehållningsprocenten till följd av hyresinkomster sätts 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i skattekortet.

Skattekortets maximala innehållningsprocent är 60 %. Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomsten beaktas inte i skattekortet då innehållningsprocenten skulle bli högre än 60 %.

På inkomster som inte beaktats i skattekortet påförs den skattskyldige förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

2.4 Dividendinkomsterna som härstammar från 2008 års uppgifter är inte med i beräkningen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopades vid ingången av år 2005. Dividendinkomster som är med i beskattningsberäkningen för 2008 beaktas inte i beräkningen av skattekort och förskottsskatter för år 2010.

Från ändringsberäkningen för 2009 och från de för 2010 sparade uppgifterna tas med i beräkningen inhemska dividender som är från offentligt noterade bolag erhållna dividender som beskattas som kapitalinkomst eller från andra bolag erhållna dividender som beskattas som kapitalinkomst eller som förvärvsinkomst. Från ändringsberäkningen för 2009 och från de för 2010 sparade uppgifterna tas med även från offentligt noterade bolag erhållna utländska dividender som beskattas som kapitalinkomst.

2.5 Arbetsinkomst i företagarförsäkringen som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2010 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukvårdspremien fastställs med arbetsinkomster och de övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna såsom beräkningsgrund.

Skattskyldiga som får pensionsinkomster behandlas i enlighet med beräkningen av löntagare, om den skattskyldige har FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. Skattskyldiga som får sådana pensionsinkomster från utlandet för vilka sjukvårdspremier fastställs tas inte med i beräkningen av löntagare.

Vid beräkningen av sjukvårdspremien ersätter man med arbetsinkomsten den del av inkomst av huvudsyssla, kostnadsersättningar, biinkomster och förskottsbetalning underkastade löneinkomster som enligt 2008 års beskattningsberäkning, 2009 års ändringsberäkning eller enligt uppgiften som skattebyrån sparat utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomsten ersätts även den del av sjöarbetsinkomst som enligt 2008 års beskattningsberäkning, 2009 års ändringsberäkning eller enligt uppgiften som skattebyrån sparat utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

Då man räknar innehållningsprocent för inkomster i land i skattekortet för sjöarbetsinkomst för att vidarebefordras till utbetalare av förmåner, ersätts inkomsterna i land inte i beräkningen av sjukvårdspremien med arbetsinkomst trots att sjöarbetsinkomsten hade ersatts.

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst till den del dividender är med i beräkningen.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (icke-momsskyldiga), arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning, familjevårdarens arvode och närståendevårdarens arvode oberoende av om ifrågavarande inkomst är med i skattekortet för huvudinkomst eller för biinkomster eller för frilans.

Med LFöPL-arbetsinkomst ersätts inga arbetsersättningar.

Förskottsinnehållningspliktig bruksavgift som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL-arbetsinkomst oberoende av om ifrågavarande inkomst är med i skattekortet för huvudinkomst eller för biinkomster eller för frilans.

Med FöPL-arbetsinkomst ersätts även i sin helhet förvärvsinkomsten från näringsverksamhet och förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings näringsverksamhet.

Grund för en LFöPL-försäkring kan utgöras av antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Uppgiften försäkringsgrund kommer för förskottsuppbörden för 2010 från Mela. Om uppgiften inte fås, bestämmer beräkningen av förskottsinnehållningsprocentsatser LFöPL-försäkringsgrunden på basis av den skattskyldiges LFöPL-arbetsinkomst, löne- och sjöarbetsinkomsterna från det egna företaget och de förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomsterna och förmedlar denna uppgift till beräkningen av förskottsskatt.

Om det inte finns någon sjöarbetsinkomst från det egna företaget men det finns LFöPL-arbetsinkomst och någon av de följande inkomsterna: förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av renskötsel, förvärvsinkomst av sammanslutningens jordbruksinkomst och värde av leveransarbete, bestäms jordbruket utgöra LFöPL-försäkringsgrund.

Om det finns LFöPL-arbetsinkomst och sjöarbetsinkomst från det egna företaget men varken förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av renskötsel, förvärvsinkomst av sammanslutningens jordbruksinkomst eller värde av leveransarbete, bestäms sjöarbetsinkomst utgöra LFöPL-försäkringsgrund.

Om det finns LFöPL-arbetsinkomst, sjöarbetsinkomst av det egna företaget och någon av de följande inkomsterna: förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av renskötsel, förvärvsinkoms av sammanslutningens jordbruksinkomst och värde av leveransarbete, bestäms jordbruk och sjöarbetsinkomst utgöra LFöPL-försäkringsgrund. 

Grunden för LFöPL-försäkring inverkar på vilka inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomst vid beräkningen av sjukvårdspremien. 

Om grunden för LFöPL-försäkringen utgörs av jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten även förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av sammanslutningens jordbruksinkomst, nettointäkt av skogsbruk, förvärvsinkomstandel av sammanslutningens skogsbruk, leveransarbete och förvärvsinkomst av renskötsel samt sjöarbetsinkomst av det egna företaget.

Om grunden för LFöPL-försäkringen utgörs av sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomst av näringsverksamhet, förvärvsinkomst av sammanslutningars näringsverksamhet och sjöarbetsinkomst från det egna företaget men inte de övriga inkomster som ersätts med LFöPL-arbetsinkomsten. Om dessa likväl förekommer, är de med som sådana i grunden för dagpenningspremien.

Om grunden för LFöPL-försäkringen utgörs av jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan nämnda inkomsterna.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst, ersätts alla de ovan nämnda skattepliktiga inkomsterna i enlighet med de ovan nämnda reglerna vid beräkningen av sjukvårdspremien (1,47 %).

2.6 Arbetsinkomst i företagarförsäkringen som grund för beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie

Med de av pensionsförsäkringsanstalterna anmälda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna ersätts de i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie. Dagpenningspremien om 0,93 % påförs med arbetsinkomster och de arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med FöPL/LFöPL- arbetsinkomsterna såsom beräkningsgrund.

På basis av FöPL-arbetsinkomsten beräknas företagares höjda dagpenningspremie 0,12 %.

3. Avdrag vid beräkningen av grund- och tilläggsprocent

3.1 Naturliga avdrag

3.1.1 Kostnader för arbetsresor

Arbetsresekostnaderna beräknas på basis av beskattningsuppgifterna för 2008, om skattebyrån inte meddelat nya uppgifter om arbetsresekostnaderna för beräkningen. Resekostnadernas belopp vid beskattningen för 2008 höjs med 2,0 procent. Av resekostnaderna beaktas den andel som överstiger 600 euro, dock högst upp till 7 000 euro.

3.1.2 Åländska resekostnader vid kommunbeskattningen

Resekostnaderna beräknas på basis av beskattningsuppgifterna för 2008, om inte skattebyrån meddelat nya uppgifter om arbetsresekostnaderna för beräkningen. Resekostnadernas belopp vid beskattningen för 2008 höjs med 2,0 procent. Vid beräkningen av resekostnader vid kommunalbeskattningen på Åland beaktas om resekostnaderna har självriskandel om 340 euro eller om de ska beaktas utan självriskandelen. Därutöver ska som resekostnader beaktas det åländska hyreskostnadsavdraget, vars självriskandel är 340 euro. Av resekostnaderna beviljas avdrag upp till högst 6 000 euro vid kommunalbeskattningen på Åland.

3.1.3 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna beräknas till samma relativa andel av lönen för huvudsyssla som man godkänt som medlemsavgift vid beskattningen för 2008, dock högst 2 % av löneinkomsten. Om skattebyrån meddelat nya uppgifter om medlemsavgifterna, använder man sig av dessa.

3.1.4 Övriga utgifter för inkomstens förvärvande

Övriga utgifter för inkomstens förvärvande beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2008 till den del dessa överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, dock högst till ett belopp av 1 700 euro. För familjedagvårdare, familjevårdare, skogsarbetare och frilansare godkänns dock även utgifter som överstiger 1 700 euro. De utgifter för inkomstens förvärvande som skattebyrån har lagrat beaktas som sådana. Kostnader som arbetsgivaren gottgör med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) inberäknas i utgifterna för inkomstens förvärvande enligt det belopp som godkänts vid beskattningen för 2008.

Utgifterna för kapitalinkomstens förvärvande i samband med överlåtelsevinster lämnas obeaktade om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen och om utgifterna för inkomstens förvärvande överstiger 350 euro.

3.1.5 Avdrag för inkomstens förvärvande

Såsom avdrag för inkomstens förvärvande fastställs för samtliga löntagare till 620 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

3.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen

3.2.1 Pensionsförsäkringspremieavdrag

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 4,5 % av lönen för huvudsyssla hos personer som är äldre än 18 år. För dem som fyller 18 år under år 2010 beräknas pensionspremien från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. För arbetstagare som fyllt 53 år beräknas pensionspremien enligt 5,7 %. För personer som fyller 53 under år 2010 beräknas pensionspremien enligt denna förhöjda procent från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. Pensionspremie beräknas ända tills den skattskyldige fyller 68 år.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 0,40 % av lön för huvudsyssla.

För företagare, för vilkas vidkommande det har för 2010 års förskottsuppbörd kommit uppgift om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL-försäkring från pensionsförsäkringsanstalten, beräknas ArPL- och arbetslöshetsförsäkringspremier endast för den del av penninglön av huvudsyssla som inte erhållits från företagsverksamheten.

Någon ArPL-premie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte om någon arbetsinkomst inte alls har anmälts för företagaren och penninglönen överstiger 1 700 euro och ArPL-premierna understiger 200 euro vid beskattningen för år 2008. Om ArPL-premierna var 200 euro eller mer eller om penninglönen understiger 1 700 euro, beräknas ArPL- och arbetslöshetsförsäkringspremierna för år 2010.

Som pensionsförsäkringspremie av 18 – 68-åriga personer som får sjöarbetsinkomst beräknas 11,0 % av sjöarbetsinkomsten. I detta fall beräknas arbetstagarens pensionspremie inte på basis av lönen i land, eftersom denna antas vara omvandlad från förmåner.

För den som får löneinkomst från åländsk landsvägsfärja eller från Sjöfartsverket beräknas ArPL-premie och inte sjömanspensionsförsäkringspremie.

Om det kommit uppgift om att det ska beräknas ArPL-premie på sjöarbetsinkomst, beräknas ArPL-premie och inte sjömanspensionsförsäkringspremie.

Före beräkning av ArPL-premier avdras från lönen ett s.k. avdrag som ska göras före förskottsinnehållning.

Arbetstagarens pensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie uträknas även för biinkomster om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten. Premierna beräknas inte på lönen för huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning för 2010. På arvode till familjevårdare och på arvode till närståendevårdare beräknas KomPL-premie i samband med beräkning av grundskattekort.

Premierna för kollektiva pensionsförsäkringar beaktas som avdrag upp till 5 000 euro.

Om uppgift om FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten saknas och om skattebyrån inte sparat FöPL/LFöPL-pensionsförsäkringspremier för det följande året, tas FöPL/LFöPL-pensionsförsäkringspremierna bort från avdragen.

Frivilliga pensionsförsäkringspremier avdras från kapitalinkomsterna från och med 2006.

Från kapitalinkomsterna kan dessa premier dras av högst 5 000 euro. För premierna beräknas vid behov en särskild underskottsgottgörelse för att överföras för att dras av från skatten på förvärvsinkomsterna.

Som dagpenningspremien som ska avdras beräknas 0,93 % av grunden för dagpenningspremien. Som företagares förhöjda dagpenningspremie som ska avdras beräknas 0,12 % av FöPL-arbetsinkomsten.

3.2.2 Sjöarbetsinkomstavdrag

För dem som haft sjöarbetsinkomster beräknas ett sjöarbetsinkomstavdrag på basis av beskattningsuppgifterna för 2008 eller utgående från de uppgifter som skattebyrån meddelat. Vid statsbeskattningen är avdraget 18 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 6 650 euro. Vid kommunalbeskattningen är avdraget 30 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 11 350 euro.

3.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen

3.3.1 Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget uträknas utgående från beskattningen för 2008 eller enligt skattebyråns meddelande enligt följande.

Invalidavdraget uträknas om den skattskyldige haft andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Från övriga förvärvsinkomster än pensionsinkomster avdras ett belopp som motsvarar invaliditetsprocentens andel av 440 euro, dock högst till beloppet av annan vid kommunalbeskattningen konstaterad nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. En skattskyldig som erhållit skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får oberoende av beloppet av sina övriga förvärvsinkomster avdra vid kommunalbeskattningen för år 2010 ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag personen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såtillvida personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

3.3.2 Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen

Avdraget beviljas studerande som enligt beskattningsuppgifterna eller ändringsberäkningen emottagit studiepenning eller för vilken skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2010. Studiepenningsavdraget görs från nettoförvärvsinkomsterna. Avdraget maximibelopp är 2 600 euro, dock högst studiepenningsbeloppet. Avdraget minskas med 50 procent av den andel av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster som överstiger det maximala studiepenningsavdraget.

3.3.3 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Förvärvsinkomstavdraget görs från den fysiska personens nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Avdraget görs före grundavdraget. Avdraget beräknas utgående från följande belopp: Skattepliktiga löneinkomster, övriga förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som ska fördelas samt näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvsinkomstandel för en delägare i en sammanslutning. Avdraget uppgår till 51 procent av den andel av de ovan nämnda inkomsterna som överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. Då den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,5 procent av den andel av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 14 000 euro.

3.3.4 Allmänt avdrag på Åland

Det allmänna avdraget på Åland har avskaffats.

3.3.5 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget uppgår till 2 200 euro minskat med 20 procent av den andel av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas utgående från nettoförvärvsinkomsten från vilken de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen har avdragits.

3.4 Avdrag från skatterna

3.4.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på basis av samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Avdraget beräknas utgående från löneinkomster, övriga förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt annan, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som ska fördelas samt näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvsinkomstandel för en delägare i en sammanslutning.

Arbetsinkomstavdraget är 5,2 % av den överskjutande delen av de ovannämnda inkomsterna om 2 500 euro. Avdragets maximibelopp är 650,00 euro.

Då den skattskyldiges nettoinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,2 % av den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro.

Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

Avdraget görs före de övriga avdrag som ska göras från inkomstskatten.

3.4.2 Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för sådana personer som är berättigade till det genom att multiplicera beloppet 115 euro med invaliditetsprocenten. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.3 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Underhållsskyldighetsavdraget beräknas åt sådana personer som är berättigade till det. Avdraget är högst 80 euro för varje minderårigt barn. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.4 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Om summan av en fysisk persons avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande, räntorna på bostads- och studieskulder samt skulder för inkomstens förvärvande och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden underskott i kapitalinkomstslaget. Då har den skattskyldige rätt att avdra en underskottsgottgörelse från sina skatter. Underskott kan uppstå vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten om kostnaderna för kapitalinkomsternas förvärvande och ränteutgifterna sammanlagt överstiger kapitalinkomstbeloppet.

Räntorna på bostads- och studielån, lån för inkomstens förvärvande och ränta på skuld för förvärv av företagardelägarens aktier beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2008 men de nedsätts med 40,0 procent. Räntorna från uppgifterna ur beräkningen av ändringsskattekort, förskottsregisteruppgifter för år 2009 eller de uppgifter som skattebyrån uppdaterat för år 2010 nedsätts med 10,0 procent.

Underskottsgottgörelsen uppgår till en andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent (28 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma år, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntorna på lån för första bostad är 30 procent. Maximibeloppet höjs med 400 euro om den skattskyldige eller makarna gemensamt försörjt ett minderårigt barn. Förhöjningen uppgår till 800 euro, om det funnits två eller flera sådana barn.

Vid beräkningen av inkomstskatt till staten, kommun och församling avdras underskottsgottgörelsen från skatten på förvärvsinkomster som räknats ut på basis av den förvärvsinkomst som ska kommunalbeskattas samt från sjukvårdspremien som räknats ut på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Kapitalinkomstslagets underskott kan uppkomma utöver kostnader för inkomstens förvärvande och ränteutgifterna även på basis av de från kapitalinkomster avdragbara frivilliga pensionsförsäkringspremierna. På basis av utgifter som inte kunnat dras av från inkomsterna beräknas ett särskilt underskottsavdrag, vars belopp tas inte med i beräkningen av underskottsgottgörelsens maximibelopp. Det särskilda underskottsavdraget dras av i första hand från statens inkomstskatt. Om allt inte kan dras av avdras det resterande beloppet relaterat från kommunens inkomstskatt och kyrkoskatten samt från sjukvårdspremien.

Skattskyldigs underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse som inte kunnat utnyttjas överförs i förskottsuppbörden inte automatiskt från den ena maken till den andra.

4. Beräkning av grundprocent

Statens inkomstskatt som inflyter av inkomsterna beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för år 2010. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukvårdspremien samt dagpenningspremien beräknas enligt den skattskyldiges hemkommuns inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent samt enligt sjukförsäkringens sjukvårdspremieprocent, förhöjningsprocent för sjukvårdspremie, dagpenningspremieprocent och förhöjningsprocent för företagares dagpenningspremie som fastställts för år 2010 med två decimalers noggrannhet.

Statsskatten beräknas enligt inkomstskatteskalan utgående från den beskattningsbara inkomsten, vilken fås då ovan nämnda avdrag vid statsbeskattningen avdras från de ovan i punkt 2 avsedda inkomsterna. Från inkomstskatten avdras därtill ett eventuellt arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt uppgår till den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som kommunens och församlingens inkomstskatteprocent för år 2010 utvisar. Den beskattningsbara inkomsten fås genom att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen avdras från de inkomster som avses ovan i punkt 2.

Beloppet av sjukvårdspremien uppgår till den andel av den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten som sjukvårdspremieprocenten (1,47 %) utvisar. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås då naturliga avdrag och de avdrag som i samband med beräkning av sjukvårdspremien beräknats på nytt på grund av den skattepliktiga förvärvsinkomsten subtraheras från de vid beräkningen av sjukvårdspremien skattepliktiga förvärvsinkomsterna, som består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som i enlighet med 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte ersatts med arbetsinkomst. Den beräknade sjukvårdspremien fås då den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten multipliceras med sjukvårdspremieprocenten. Den beräknade sjukvårdspremien tas med i skatternas och avgifternas sammanlagda belopp.

Förhöjningen av sjukvårdspremien beräknas så att från inkomst som är beskattningsbar vid kommunalbeskattningen eller från den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten avdras bruttoinkomsterna som utgör grunden för dagpenningspremien och resultatet multipliceras med sjukvårdspremiens förhöjningsprocent (0,17 %). I praktiken blir förhöjningen av sjukvårdspremien påförd på basis av pensions- och förmånsinkomster och motsvarande inkomster.

Beloppet av dagpenningspremien är det belopp som dagpenningspremieprocenten (0,93 %) utvisar av bruttobeloppet som utgör grunden för dagpenningspremien.

Förvärvsinkomster av lönekaraktär som utgör grunden för dagpenningspremien är löneinkomst av huvudsyssla, biinkomst, löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Hos personer med graderat skattekort eller med skattekort med uppskattad löneinkomst behandlas den uppskattade inkomsten som förvärvsinkomst med lönekaraktär. Om en socialförmån har ändrats till löneinkomst av huvudsyssla, behandlas den som förvärvsinkomst med lönekaraktär. De förskottsbetalningspliktiga löneinkomsterna är med i beräkningen om kunden ska handläggas som FöPL/LFöPL-försäkrad.

Som grund för dagpenningspremien vid beräkningen används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomsterna med lönekaraktär, sjöarbetsinkomsten, arvodet till idrottsman, den förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningen (momsskyldiga), den förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningen (icke-momsskyldiga), arvodet till närståendevårdare och arvodet till familjevårdare utan kostnadsersättningarnas andel. Om det i beräkningen i enlighet med punkt 2.3 finns med förvärvsinkomst som omfattas av förskottsbetalning, beaktas förvärvsinkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien. Från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien dras av avdraget som ska göras före förskottsinnehållning.

Hos FöPL-/LFöPL-försäkrade används som grund för dagpenningspremien det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomsterna med lönekaraktär som inte ersatts, sjöarbetsinkomsten som inte ersatts, arvodet till idrottsman, den förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningen som inte ersatts (momsskyldiga), den förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningen som inte ersatts (icke-momsskyldiga), närståendevårdarens arvode som inte ersatts, familjevårdarens icke-ersatta arvode utan kostnadsersättningarnas andel, FöPL-arbetsinkomsten, LFöPL-arbetsinkomsten, arbetsersättningen som omfattas av förskottsbetalning och som inte ersatts, förvärvsinkomsten av näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomsten av sammanslutningars näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomsten av jordbruk som inte ersatts, förvärvsinkomsten av sammanslutningars jordbruk som inte ersatts och förvärvsinkomst av renskötsel som inte ersatts samt förvärvsinkomsten av annan förvärvsverksamhet som inte ersatts eller leveransarbete som inte ersatts och den förskottsbetalningspliktiga löneinkomsten som inte ersatts.

Inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien används även vid beräkningen av den skillnad utgående vilken höjningen av sjukvårdspremien beräknas.

Dagpenningspremien (0,93 %) beräknas på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

För FöPL-försäkrade beräknas dessutom såsom företagares tilläggsfinansieringsandel företagares förhöjda dagpenningspremie (0,12 %) utgående från FöPL-arbetsinkomsten

Den beräknade dagpenningspremien jämte höjningarna beaktas som avdrag vid statsbeskattningen, vid kommunalbeskattningen och vid beräkningen av sjukvårdspremien då den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas.

Den beräknade dagpenningspremien jämte höjningarna läggs på skattebehovet, från vilket avdragen från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen har avdragits.

Om den skattskyldige inte får pensionsinkomster från utlandet, avdras den andel av arbetsinkomstavdrag som inte dragits av från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen från skatternas och avgifternas sammanlagda belopp. Om den skattskyldige får pensionsinkomster från utlandet, relateras underskottsgottgörelserna på samma sätt som i punkt 3.4.4.

Grundprocenten fås genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av inkomsterna som använts som grund för beräkningen av skatterna. Avdrag som ska göras före förskottsinnehållning dras av från skatternas divisor.

Procenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas alltid till följande fulla eller halva procent.

5. Gränsen för tillämpning av grundprocent

Grundprocenten kan tillämpas endast upp till de inkomstgränser som antecknats på skattekortet. Inkomstgränserna uträknas enligt följande:

De i punkt 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med siffran1

  • 2 = inkomstgränsen per månad
  • 26 = inkomstgränsen per två veckor
  • 52 = inkomstgränsen per vecka
  • 364 = inkomstgränsen per dag, ifråga om sjöarbetsinkomst är divisorn 360.

En inkomstgräns för skattekort beräknas så att de i punkt 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med 12,5 och genom att därefter multiplicera denna kvot med 11,5.

6. Beräkning av tilläggsprocent

Tilläggsprocenten för den skattskyldige fastställs utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskalan:

Beskattningsbar förvärvsinkomst i statsbeskattningen i euro Procent vid nedre gränsen
15.200,00 – 17.600,00 6,5 %
17.600,01 – 19.600,00 9,5 %
19.600,01 – 20.900,00 11,5 %
20.900,01 – 22.600,00 13,50 %
22.600,01 – 36.800,00 17,5 %
36.800,01 – 50.300,00 19,0%
50.300,01 – 66.400,00 21,5 %
66.400,01 –  30,0 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen, som betyder statens tilläggsprocentandel) lägger man inkomstskatteprocenten enligt den skattskyldiges hemkommun och enligt församlingen samt sjukvårdspremien (1,47 %) och dagpenningspremien (0,93 %), vilket ger som resultat den slutliga tilläggsprocenten. Tilläggsprocenten uträknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt eller nedåt till följande hela eller halva procent. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0 %.

Om den beskattningsbara inkomsten understiger 15 200 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 6,5 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst definieras tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 37 000 euro.

7. Beräkning av graderade procentsatser

Graderade skattesatser uträknas för personer i åldern 15-18 år samt för personer som är yngre än detta men som tidigare erhållit löneinkomster högst till ett belopp på 15 000 euro. Graderade skattesatser uträknas även för de personer under 21 år som anses vara s.k. inkomstlösa, dvs. vars inkomster är högst 1 070 euro. De graderade skattesatserna uträknas i stället för grund- och tilläggsprocentsatser enligt följande:

Graderade procentsatser:

GRADI euro SKATT
0 euro – 1 070 euro  % = 0,0
över 1 070 – upp till 15 800 euro  % = (personens skatt enligt beskattningsbara inkomster  €) x 100  
                                         14 730 €
över 15 800 euro – % = 40,0

Innehållningsprocenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

För personer i arbetsför ålder med inkomster som överstiger 1 070 euro men understiger 15 000 euro, uträknas ett skattekort för huvudsyssla, i vilket inkomsterna antas uppgå till 15 000 euro. Om skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2010, beaktas studiepenningen utöver den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro.

För personer som är över 20 år gamla och vilkas inkomster har varit mindre än 1 070 euro beräknas också skattekort för huvudsyssla, där inkomsterna uppskattas till 15 000 euro.

Tilläggsprocenten på ett skattekort med den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro är inkomstskatteprocenten i kommunen + inkomstskatteprocenten i församlingen + sjukvårdspremieprocent (1,47) + dagpenningspremieprocent (0,93) + 6,5 som statens andel.

8. Beräkning av frilansprocent

För personer som haft frilansinkomster vid beskattningen för 2008 eller för vilka skattebyrån meddelat en uppgift om frilansinkomster beräknar man en helhetsskatteprocent för löneinkomster. Frilansprocenten uträknas även om inkomsterna inte skulle överstiga 15 000 euro. Avdragen för inkomstens förvärvande som överstiger 1 700 euro beaktas även i enlighet med vad skattebyrån meddelat. Övriga avdrag beräknas enligt detta beslut. På frilansskattekortet antecknas 15 som innehållningsprocent, om den beräknade procentsatsen blir mindre än detta.

Skattebeloppet som uträknats på basis av de beskattningsbara inkomsterna omräknas till ett procenttal av de deklarerade inkomsterna och den härigenom erhållna procenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

9. Beräkning av biinkomstprocent

Om biinkomsterna (arvoden + bruksavgifter) enligt beskattningen för 2008 överstiger 2 000 euro eller om skattebyrån uppdaterat biinkomster, ska biinkomsterna inkluderas i beräkningen av grundprocenten. Vid beräkningen beaktas då som inkomstuppgift även idrottsmans arvoden, närståendevårdens arvoden samt familjevårdares arvoden och kostnadsersättningar som sådana. I beräkningen inkluderas även arbetsprestation i de fall som beskrivits i punkt 2.1.

Biinkomstprocenten fastställs då så att den motsvarar grundprocenten. På skattekortet för biinkomster antecknas som grundprocentens årliga inkomstgräns antingen biinkomsternas belopp enligt beskattningen för år 2008, enligt 2009 års ändringsberäkning eller enligt det belopp som skattebyrån meddelat. Tilläggsprocenten definieras på samma sätt som i punkt 6. Om pensionerna uppgår till högst 1 800 euro, ska även dessa inkluderas i beräkningen av grundprocenten, och grundprocenten fastställs som pensionens innehållningsprocent. Om den enda inkomstuppgiften i beräkningen utgör arbetsersättning och den skattskyldige inte har några huvudinkomster och om dessutom den uträknade skatteprocenten understiger 15, antecknas på biinkomstskattekortet 15 som skatteprocent.

Om biinkomsterna enligt beskattningen för 2008 uppgår till högst 2 000 euro, antecknas endast den i punkt 6 definierade tilläggsprocenten som biinkomstprocent. Även i detta fall beaktas biinkomsterna vid fastställandet av grundavdrag, pensionsinkomstavdrag och kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag.

För en person för vilken man fastställt i punkt 7 avsedda graderade procentsatser fastställs ingen biinkomstprocent.

10. Ikraftträdande

De ovan i detta beslut fastställda innehållningsprocentsatserna ska tillämpas på prestationer som utbetalas 1.2.2010 eller därefter.


Helsingfors den 18 december 2009


Generaldirektör  Mirjami Laitinen

Överinspektör  Kaj Hoffrén