Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för den förskottsskatt som i samband med förskottsbetalningen påförs fysiska personer år 2012

Har getts
20.12.2011
Diarienummer
903/31/2011
Giltighet
Tills vidare

Skatteförvaltningen har med stöd av 24 § 3 mom. i lagen (627/1978) om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet, sådant det lyder i lag 510/2010, samt 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen (1118/1996) om förskottsuppbörd, sådana de lyder i lag 516/2010, fastställt de beräkningsgrunder för den förskottsskatt som påförs fysiska personer år 2012 som följer:

1. Beräkning av förskottsskatt

Allmänt eller begränsat skattskyldiga som har inkomster som omfattas av förskottsbetalningen påförs förskottsskatt vid förskottsbetalningen utgående från följande grunder.

Förskottsskatt påförs i den skattskyldiges hemkommun. Om makar har olika hemkommuner enligt inkomstskattelagens bestämmelser om makar, påförs förskottsskatten i den äldre makens hemkommun. Som grund för förskottsskatten som påförs den yngre maken används likväl inkomstskatteprocenten i den egna hemkommunen.

För en skattskyldig som flyttat in till kommunen under år 2011 påförs förskottsskatten likväl i den kommun där den skattskyldiges beskattning av inkomsten verkställdes för år 2010, dock så att som grund för förskottsskatten används skatteprocenten i den nya hemkommunen.

Förskottsskatten för begränsat skattskyldiga påförs av Huvudstadsregionens skattebyrå. Om den skattskyldige emellertid har förvärvat inkomst i landskapet Åland, fastställs förskottsskatten på den skattskyldiges samtliga inkomster av Ålands skattebyrå.

1.1 Inkomster som tillämpas som grund för beräkningen av förskottsskatt

1.1.1. Inkomster som ska tas i beaktande i samband med beräkning av skatterna

Vid fastställandet av förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas som inkomster den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de väntas fortsätta. Även inkomster från utlandet beaktas. Utländsk pension som beskattas i Finland och som har kunnat beaktas redan i beräkningen av innehållningsprocenten tas i beaktande vid beräkningen av förskottsskatterna.

Dividendinkomster från beskattningsberäkningen för 2010 beaktas inte. Inhemska dividendinkomster beaktas i beräkningen enligt ändringsberäkningsuppgifter för 2011 eller enligt de uppgifter som införts i databasen för år 2012. Av utländska dividendinkomster beaktas endast sådana dividender från offentligt noterade samfund som utgör kapitalinkomst. Inkomster från försäljning av virke som avses i 43 § i inkomstskattelagen beaktas inte. Bruksersättningar som utgör kapitalinkomst beaktas inte heller.

Inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas beaktas till samma belopp som de har beaktats vid beräkningen av innehållningsprocent.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalningen beaktas enligt den beskattningsbara inkomsten i beskattningen för 2010 eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat.

Hos delägare i beskattnings- och näringssammanslutningar beaktas inkomstandelen eller utdelningen från sammanslutningen enligt uppgifterna från beskattningsberäkningen 2010 eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat. Näringsverksamhetens och jordbrukets inkomst indelas i kapitalinkomster och förvärvsinkomster utgående från uppgifterna från beskattningsberäkningen 2010 eller de uppgifter som skattebyrån uppdaterat.

I beräkningen av förskottsskatt till begränsat skattskyldiga beaktas inte övriga inkomster än pensionsinkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas, utan dessa inkomster tas bort från skattegrunderna, om sådana förekommer. Hos begränsat skattskyldiga beaktas finska pensionsinkomster och de influtna förskottsinnehållningarna på dem.

Sådana kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalningen, med undantag av inte utlandsinkomsterna, beaktas på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Inkomsterna inräknas i förskottsbetalningspliktiga inkomster på basis av beskattningsuppgifterna för 2010 och förhöjning av inkomstnivån eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat. Sjukvårdspremie beräknas för en begränsat skattskyldig om han erhåller pension eller prestation från Finland och har uppgiften i databasen om att Finland är ansvarigt för sjukvårdskostnaderna. Standarantagandet i fråga om en begränsat skattskyldigs sådana inkomster som omfattas av förskottsbetalningen är att varken sjukvårdspremie eller dagpenningspremie påförs.

1.1.2 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna lämnar uppgifter om de uppskattade arbetsinkomster för år 2012 som utgör grunden för försäkringspremierna för företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarnas pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst) samt om den blivande pensionen. Med arbetsinkomst ersätts de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 14 § i sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsavgiften fastställs utgående från arbetsinkomster och de övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ersätts med arbetsinkomsten.

Vid beräkningen av grundförskott ersätts förvärvsinkomster av lönenatur med arbetsinkomsterna enligt samma regler som vid beräkningen av innehållningsprocent. Om löneinkomstuppgifterna har tagits från beskattningsberäkningen för år 2010, ersätter av det sammanlagda beloppet av löneinkomst från huvudsyssla, förskottsbetalningspliktiga löneinkomster och kostnadsersättningar den andel av beskattningsberäkningens löneinkomst som ska ersättas (PY) och biinkomsterna ersätter den andel av beskattningsberäkningens biinkomst som ska ersättas (1Y). Av sjöarbetsinkomsten ersätts den andel av beskattningsberäkningens sjöarbetsinkomst som ska ersättas (2Y). Om uppgifterna är från 2011, ersätter förvärvsinkomster av lönenatur den andel av lönen av näringsverksamhet som fåtts i ändringsberäkningen eller som införts i databasen för det påföljande året (Y-lön). Sjöarbetsinkomsten ersätter den lagrade andel av sjöarbetsinkomsten som fåtts av näringsverksamhet (M-lön).

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL-arbetsinkomster till den del dividenderna har tagits med i beräkningen.

Med FöPL-arbetsinkomsten ersätts även näringsverksamhetens förvärvsinkomst och förvärvsinkomsten av sammanslutningens näringsverksamhet.

Som grund för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för försäkringen sänds från LPA för förskottsuppbörden för 2012.

Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster LFöPL-arbetsinkomsten ersätter vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten även förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk, nettoavkastningen av skog, förvärvsinkomsten av sammanslutningens skogsbruksinkomst, leveransarbetet och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om det är sjöarbetsinkomst som utgör grunden för LFöPL-försäkringen, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget men inga andra inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräkningen av sjukvårdspremien. Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inga andra inkomster som ska ersättas av LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet, förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk, nettoavkastningen av skog, förvärvsinkomsten av sammanslutningens skogsbruksinkomst, leveransarbetet och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna och förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skattepliktiga inkomster genom reglerna ovan vid beräkningen av sjukförsäkringspremien (1,22 %).

Förutom de ovanstående ersätter FöPL-arbetsinkomsten  vid beräkningen av förskottsskatt även arbetsersättningar som omfattas av förskottsinnehållning (momsskyldig) och arbetsersättningar som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av sjukvårdspremien.

1.1.3 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens dagpenningspremie

Med de FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster som pensionsförsäkringsanstalterna anmält ersätts vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 15 § i sjukförsäkringslagen. Dagpenningspremien, som är 0,82 %, fastställs så att som beräkningsgrund används arbetsinkomster och de arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ersätts med FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.  

Företagarens förhöjda dagpenningspremie 0,15 % beräknas utgående från FöPL-arbetsinkomsten för 18 - 68-åringar.

1.1.4 Användning av förskottsbetalningspliktiga inkomster från beskattningen för 2010

Inkomster som omfattas av förskottsbetalningen från beskattningen för 2010 används enligt följande:

  • nettoinkomst av jordbruket samt jordbruksinkomst från en sammanslutning beaktas som sådan
  • annan hyresinkomst än sådan som fåtts från en jordbruksfastighet samt hyresinkomst av bostads- och affärsaktier ökas med 5,0 %
  • inkomst av näringsverksamhet som en fysisk person fått samt sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet ökas med 10,5 %
  • en utländsk sammanslutnings kapital- och förvärvsinkomst tas med i beräkningen som sådan
  • övriga inkomster tas med i beräkningen som sådana.

Löneinkomster och betjäningsavgifter som omfattas av förskottsbetalningen ökas med 6,0 %, om uppgiften är från år 2010, och med 3,0 %, om uppgiften är från år 2011.

1.2. Avdrag som utgör grunden för beräkning av förskottsskatt

Avdrag som i inkomstbeskattningen beviljas fysiska personer dras av enligt ovan från de sammanlagda förvärvsinkomsterna enligt samma grunder som särskilt fastställts genom Skattestyrelsens beslut om grunderna för beräkning av innehållningsprocent för lön och pension. Det sjöarbetsinkomstavdrag som ska beräknas av utländsk sjöarbetsinkomst och de pensionsinkomstavdrag som ansluter sig till utländsk pension beaktas utöver övriga avdrag.

Avdrag hänför sig i första hand till de inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas. Om det inte finns sådana inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas eller om inkomsterna inte räcker till för avdrag, görs avdragen från de inkomster som omfattas av förskottsbetalningen. Avdrag för inkomstens förvärvande görs likväl endast från de löneinkomsterna, om 2010 års uppgifter används som inkomstgrund. Uppdaterade utgifter för inkomstens förvärvande dras av från löneinkomsten eller från andra förvärvsinkomster. Sådana naturliga avdrag som hänför sig till inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas görs endast från de inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas.

Avdrag från kapitalinkomsterna görs enligt samma grunder som fastställts särskilt i Skattestyrelsens beslut om grunderna för innehållningsprocentsatserna för lön.

Hos begränsat skattskyldiga beaktas som avdrag vid kommunalbeskattningen pensionsinkomstavdrag, förvärvsinkomstavdrag, invalidavdrag och invalidavdrag för år 1982 samt grundavdrag. Pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen beaktas som avdrag vid statsbeskattningen. Avdrag från kapitalinkomsten beaktas på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Om kapitalinkomsterna inte räcker till för de avdrag som ska göras från kapitalinkomsterna, överförs det icke-avdragna beloppet vid beräkningen av underskott till underskott och särskilt underskott på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

1.3. Beräkning av skatter

1.3.1. Beräkning av statens inkomstskatt

1.3.1.1. Förvärvsinkomster

Statens inkomstskatt beräknas för allmänt och begränsat skattskyldiga fysiska personer och för inhemska dödsbon på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statbeskattningen och med den inkomstskatteskala som grund som ska tillämpas i statens inkomstbeskattning för år 2012. Från statens inkomstskatt som har fåtts så här avdras arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag. Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Avdraget görs före de övriga avdrag som ska göras från inkomstskatten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter före avdragandet av underskottsgottgörelsernas andelar.

Av underskottsgottgörelsen avdras ¾ från statens inkomstskatt. Återstående ¼ avdras från kommunens inkomstskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremie i enlighet med deras proportionella andelar. Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från statens inkomstskatt. Om statens inkomstskatt inte räcker till för att dra av särskild underskottsgottgörelse, ställs den icke-avdragna andelen av den särskilda underskottsgottgörelsen till kommunens inkomstskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremie i förhållande till deras andelar.

Den oanvända underskottsgottgörelsen, den särskilda underskottsgottgörelsen och statens invalidavdrag vilka inte kunnat avdras räknas inte automatiskt till godo hos maken.

1.3.1.2. Kapitalinkomster

På den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas skatten enligt kapitalinkomstskatteprocenten (30,0). Till den del som kapitalinkomsten överstiger 50 000 euro beräknas skatten enligt 32 procent på den överskjutande delen.

1.3.2. Beräkning av kommunalskatt och kyrkoskatt

För beräkning av storleken av kommunens inkomstskatt beräknas förvärvsinkomsten som ska beskattas i kommunalbeskattningen. Skatten beräknas enligt kommunens inkomstskatteprocent som fastställts för år 2012 och kyrkoskatten enligt församlingens inkomstskatteprocent.

För begränsat skattskyldig beräknas kommunens inkomstskatt enligt kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent, som är 19,25 %. Begränsat skattskyldigas kommunalskatt tillfaller staten. Kyrkoskatt fastställs inte för begränsat skattskyldiga.

1.3.3. Beräkning av sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas enligt 1,22 %, den förhöjda sjukvårdspremien enligt 0,17 %, dagpenningspremien enligt 0,82 % och företagarens förhöjda dagpenningspremie enligt 0,15 %. Från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien dras av före beräkningen av premien avdraget som ska göras före förskottsinnehållning. Från den beräknade dagpenningspremien görs inga avdrag från skatten.

Dagpenningspremien kan beräknas för dem som fyllt 16 år ända till den skattskyldige fyller 68 år på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

Dagpenningspremien beräknas då för 17 - 67-åringar för hela året på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

För dem som fyller 16 år mitt under året beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från inkomsten dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel.  Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader efter födelsemånaden.  Resultatet utgör den inkomst enligt uppskattning som utgör grunden för dagpenningspremien för den tid under skatteåret som följer efter det at den skattskyldige fyllde 16 år. Dagpenningspremien beräknas utgående från denna inkomst. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

För dem som fyller 68 år mitt under året och som inte är FöPL/LFöPL-försäkrad beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från inkomsten dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel.  Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad.  Resultatet utgör den inkomst enligt uppskattning som utgör grunden för dagpenningspremien för den tid under skatteåret då den skattskyldige var under 68 år eller just fyllt 68 år. Dagpenningspremien beräknas utgående från denna inkomst. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

Om den som fyllt 68 år mitt under året är FöPL/LFöPL-försäkrad, beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien så att arbetsinkomsten enligt FöPL/LFöPL-försäkringen ersätter de definierade inkomster på det sätt som beskrivs i punkterna 1.1.2. och 1.1.3. och de icke-ersatta inkomster som ingår i grunden för dagpenningspremien sammanräknas med inkomsterna. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad.  Resultatet utgör den inkomst enligt uppskattning som utgör grunden för dagpenningspremien för den tid under skatteåret då den skattskyldige var under 68 år eller just fyllt 68 år. Dagpenningspremien beräknas utgående från denna inkomst. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

På grund av åldern år beräknas ingen dagpenningspremie för dem som är under 16 år eller dem som fyllt 68. För dem bildas då vid beräkningen förhöjningen av sjukvårdspremien utgående från den förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie.

Dagpenningspremiens belopp beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsten.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie som ska dras av beräknas 0,15 % av hela FöPL-arbetsinkomsten hos 18 - 68-åringar.

1.3.4. Skattens andel som beror på utlandsinkomster

Skattens andel av utländska inkomster beräknas enligt beskattningsuppgifter för år 2010 eller enligt uppgifterna i ändringsberäkningen för år 2011 sådana de fås från skattekortsberäkningen eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat.

Skattens andel av utländska sjöarbetsinkomster beräknas enligt 15 procent, om inga andra uppgifter om skattens storlek är tillgängliga från skattekortsberäkningen eller de uppgifter som skattebyrån uppdaterat.

1.3.5. Nedsättning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Sjukförsäkringsavgiften motsvarar det belopp som sjukförsäkringspremieprocenten (1,22) utgör av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås så att man från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid beräkningen av sjukvårdspremien, vilka består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som inte enligt 18 kapitel 14 § i sjukförsäkringslagen har ersatts med arbetsinkomsten, subtraherar de naturliga avdragen samt de avdrag som i samband med beräkning av sjukvårdspremien har beräknats på nytt på grund av förvärvsinkomsten. Om det förekommer utländsk förvärvsinkomst med uppgiften ”ej sv-premie” beräknas deras relativa andel av den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten. Utländska förvärvsinkomster med ”ej sv-premie” multipliceras med den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten och delas med den rena sv-förvärvsinkomsten. Resultatet är andelen nkomster med ”ej sv-premie”. Från de beskattningsbara sv-förvärvsinkomsterna avdras andelen inkomster med ”ej sv-premie”. Den beräknade totala sjukvårdspremien får man genom att med sjukvårdspremieprocenten multiplicera den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den förhöjda sjukvårdspremien får man genom att med den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien minska den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien och multiplicera differensen med procenten för den förhöjda sjukvårdspremien. Resultatet utgör den beräknade totala sjukvårdspremien. Från den beräknade totala sjukvårdspremien avdras sjukvårdspremieavdrag på grund av utländsk pensionsinkomst och avdrag på grund av sjukvårdspremiefri utlandsinkomst som hänförs särskilt till sjukvårdspremien och förhöjningen. Sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Den beräknade sjukvårdspremien minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör den sjukvårdspremie som debiteras.

Beräkningen av sjukvårdspremien på utländsk pensionsinkomst ändras vid ingången av 2011. Till följd av ändringen delas de utländska pensionerna och prestationerna samt de finska pensionerna upp i uppgifter som överensstämmer med den nya lagstiftningen då det gäller beräkningen av sjukvårdspremien.

Beräkningen av förskottsskatt får uppgifterna om pensionerna och prestationerna indelade i Finsk pensionsinkomster som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen och i Övriga pensioner och prestationer (inte enligt förordning) från beräkningen av grundskattekort. Beräkningen får likaså uppgifterna om de utländska pensionerna och prestationerna indelade i enlighet med om de betalas från ett EU/EES-land eller från något annat land, om de beskattas i Finland eller om de beskattas endast i Finland eller om de inte alls beskattas i Finland och om sjukvårdspremietaket gäller dem eller om sjukvårdspremien inte alls fastställs för dem eller om endast sjukvårdspremien fastsälls för dem.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas utländsk pensionsinkomst inte alls om den utgör sådan pension från ett EU/EES-land för vilken det inte fastställs någon sjukvårdspremie.  Om en pension från ett EU/EES-land omfattas av ett premietak, får sjukvårdspremien jämte förhöjningen inte överskrida bruttobeloppet av sådana finska pensioner som avses i förordningen.

Med tanke på jämförelsen beräknas sjukvårdspremiens beskattningsbara förvärvsinkomst med och utan pensionerna och sjukvårdspremien och förhöjningen av sjukvårdspremien beräknas på grundval av dem. Från den med pensionerna beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen subtraheras den utan pensionerna beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen och skillnaden utgör den sjukvårdspremie jämte förhöjningen som de förordningsenliga pensionerna medför.  Denna sjukvårdspremie jämte förhöjningen jämförs med bruttobeloppet av de finska förordningsenliga pensionerna. Den överskjutande delen utgör sjukvårdspremieavdraget på grundval av utländsk pension. Avdraget dras av från den beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen.

Den fulla sjukvårdspremien jämte förhöjningen beräknas på grundval av den övriga utländska pensionsinkomsten.

1.3.6. Sammanföring av skatter och avgifter

Skatterna och avgifterna räknas ihop. Från summan av skatterna och avgifterna subtraheras den skatt som beräknats att inflyta genom förskottsinnehållning.

2. Förskottsdebetsedel och inbetalningskort

Det minsta förskottsbeloppet som påförs är 170 euro. Förskottsskatten debiteras så att den första möjliga uppbördsmånaden är januari. Förskottskatten påförs, beroende på förskottsbeloppet, i två eller flera rater.

Av den förskottsskatt som ska debiteras utskrivs för den skattskyldige förskottsdebetsedel och inbetalningskort.

3. Beslutets ikraftträdande

Detta beslut tillämpas vid beräkningen av fysiska personers förskottsskatter för 2012.

Helsingfors den 20 december 2011

 

Generaldirektör Mirjami Laitinen

Överinspektör Mia Keskinen