Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocent för begränsat skattskyldiga pensionstagare för år 2009

Skattestyrelsen har med stöd av 16 § 4 mom. (856/2005) i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978) samt 2 § 1 mom. (564/2004) och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt beräkningsgrunder för innehållningsprocent för begränsat skattskyldiga pensionärer enligt följande:

1 Uppgifter på grundval av vilka förskottsinnehållningsprocent beräknas för pensionsinkomst

Förskottsinnehållning beräknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd så att förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och enligt de övriga skattegrunderna för skatteåret, ska betala för sin inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

Statsskatten fastställs enligt finska statens inkomstskatteskala och kommunalskatten som går till staten enligt den genomsnittliga kommunala inkomstskatteprocenten. Någon kyrkoskatt fastsälls inte för begränsat skattskyldiga. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas enligt 1,28 % och den höjda sjukvårdspremien enligt 0,17 %.

1.1  Personer för vilka förskottsinnehållningsprocent beräknas för pension

Förskottsinnehållningsprocent för pensionsinkomster beräknas för begränsat skattskyldiga pensionärer för vilka pensionsutbetalaren vid direktöverföring anmält pensionsinkomst från Finland.

1.2 Inkomster

Vid uträkningen av förskottsinnehållningsprocent för pensioner från Finland beaktas inkomster som omfattas av förskottsbetalning högst upp till 1 000 euro. Om annan beskattningsbar kapitalinkomst uppgår till högst 1 000 euro och det inte förekommer någon kapitalpensionsinkomst, ska den skatt på kapitalinkomst som beräknats på grundval av denna beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för förvärvsinkomstpensioner på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. En kapitalinkomstskatt om högst 280 euro beaktas vid beräkningen av innehållningsprocenten för förvärvsinkomstpensioner.

Om annan beskattningsbar kapitalinkomst utgörs av endast hyresinkomst och den uppgår till högst 7 000 euro och det inte förekommer någon kapitalpensionsinkomst, ska den kapitalinkomstskatt som beräknats på grundval av hyresinkomsten beaktas vid beräkningen av innehållningsprocenten för förvärvsinkomstpensioner på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

Vid uträkningen av pensionsinkomstavdraget beaktas även förvärvsinkomster som överstiger detta och som omfattas av förskottsbetalning på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

Pensionsinkomster beaktas till samma belopp som pensionsanstalter anmält dem.

1.3 Uppgifter vid direktöverföring

De pensionsanstalter som är med i direktöverföringen lämnar uppgifter om de uppskattade pensionsinkomstbeloppen för förskottsuppbörd. En direktöverföringspost får innehålla pensionsinkomstuppgifter som baserar sig på ett enda prestationsslag.

I en direktöverföringspost finns följande uppgifter om begränsat skattskyldiga: finsk personbeteckning, namn och adress, landskoden för hemviststat, medborgarskap och landskoden för ett eventuellt annat medborgarskap, pensionsbelopp och prestationsslag. Folkpensionsanstalten lämnar uppgiften om alla kända pensionstagare huruvida Finland för år 2009 svarar för ersättandet av kostnaderna för sjukvård.

1.4 Uppgifterna hemstat, medborgarskap och skatteavtalet kan tillämpas

Uppgifterna hemstat, medborgarskap och skatteavtalet kan tillämpas i fråga om begränsat skattskyldiga fås för förskottsuppbörd från personbeskattningens gemensamma uppgifter. Uppgiften skatteavtalet kan tillämpas utgör en uppgift som skattebyrån sparat.

1.5 Behandling av uppgifter

Hemstat

Uppgiften om den skattskyldiges hemstat fås från personbeskattningens gemensamma uppgifter. Uppgiften hemstat som pensionsanstalten anmält utnyttjas i utredningen och uppdateringen av skatteförvaltningens uppgifter.

Medborgarskap

Uppgiften om den skattskyldiges medborgarskap fås från personbeskattningens gemensamma uppgifter. Uppgiften medborgarskap som pensionsanstalten anmält utnyttjas i utredningen och uppdateringen av skatteförvaltningens uppgifter. Uppgiften medborgarskap kan även saknas eller kunden kan vara statslös. Specialbestämmelserna om den beskattningsmässiga behandlingen av statslösa personer i skatteavtalen som Finland har med Estland, Lettland och Litauen beaktas vid uträkningen i fråga om prestationsslagen B4, B7 och B8.

Uppgiften skatteavtalet kan tillämpas

Uppgiften skatteavtalet kan tillämpas, som skattebyrån sparat, fås från personbeskattningens gemensamma uppgifter om skatteavtalet som Finland har med den skattskyldiges hemstat tillämpas i beskattningen av den skattskyldige. Om uppgiften skatteavtalet kan tillämpas inte finns, påförs den skattskyldige skatterna på pensionerna oavsett vilken skatteavtalsstat det är fråga om. Om den skattskyldige är bosatt i Frankrike, Polen, Portugal eller Spanien och får pension från den privata sektorn eller pension som intjänats i ett offentligt samfunds rörelseverksamhet och om uppgiften skatteavtalet kan tillämpas förekommer, påförs den skattskyldige varken statskatt eller kommunalskatt i Finland.

Adressuppgifter

Som kundens adressuppgift eller ombudsuppgift utnyttjas den uppgift som finns i skatteförvaltningens uppgifter. Adressen som pensionsanstalten anmält utnyttjas i utredningen och uppdateringen av skatteförvaltningens uppgifter. Den skattskyldige kan även sakna adressuppgiften.

Folkpensionsanstaltens meddelande om huruvida Finland svarar för kostnaderna för sjukvård

I beräkningen beaktas uppgiften från Folkpensionsanstalten om Finland svarar för den skattskyldiges sjukvårdskostnader. Om Finland svarar för kostnaderna, påförs den skattskyldige sjukvårdsavgiften jämte förhöjningar.

Prestationsslag och hur de ska behandlas

Pensionstagarna uppger pensionsinkomsterna enligt följande prestationsslag:

Pensionsinkomsterna fördelas enligt hemstat, medborgarskap och pensionsinkomstens prestationsslag på respektive totalsummor som beskattas olika.

Enligt skatteavtalet med Nederländerna förhindras beskattningen av prestationsslag B2, B3 eller B5 om pensionstagaren bodde i landet redan 20.12.1997 och rätten till pensionen började före 20.12.1997. Eftersom direktöverföringsfilen inte innehåller någon uppgift om datum, kan detta villkor inte beaktas.

1.6 Indelning av pensionsinkomster enligt beskattningen

Som resultat av bedömningen fördelas pensionerna enligt följande:

• Pension som utgör förvärvsinkomst och på vilken det i Finland påförs statsskatt, kommunalskatt och sjukvårdspremie
• Pension som utgör förvärvsinkomst på vilken det i Finland påförs statsskatt och kommunalskatt men inte sjukvårdspremie
• Pension som utgör förvärvsinkomst på vilken det i Finland påförs endast sjukvårdspremie
• Pension som utgör förvärvsinkomst och på vilken det i Finland varken påförs skatter eller sjukvårdspremie
• Pension som utgör kapitalinkomst och på vilken det i Finland påförs skatt på kapitalinkomst
• Pension som utgör kapitalinkomst och som inte beskattas i Finland

Maximiprocent för innehållningen i skattekortet

Om pensionen inte kan beskattas i Finland men sjukvårdspremie får påföras, fastställs taket för förskottsinnehållningsprocenten till 1,5 %, som är den uppåt avrundade totalsumman av sjukvårdspremieprocenten om 1,28 och sjukvårdspremiens förhöjningsprocent om 0,17.

Om skatteavtalet anger en takprocent, t.ex. 15, och sjukvårdspremie kan påföras utöver skatterna, fastställs som tak för förskottsinnehållningsprocenten avtalets takprocent + 1,5.

Inkomsterna i prestationsslag B8 beskattas på samma sätt som kapitalinkomsterna enligt en skattestats om 28,0 procent. I skatteavtalet kan dock fastställas en takprocent.

2 Beräkning av kapitalbeskattning

Om ett skatteavtal förhindrar beskattningen av en pensionsinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst, fastställs innehållningsprocenten för pensionsinkomsten till noll. Då beräknas det inte någon innehållningsprocent för denna pensionsinkomst.

Pensionsinkomster vars beskattning inte hindras av skatteavtalet sammanräknas. Summan utgör det sammanlagda beloppet av pensionsinkomster som ska beskattas som kapitalinkomst.

De pensionsinkomster vars beskattning hindras av skatteavtalet sammanräknas. Summan utgör det sammanlagda belopp av kapitalinkomstpensioner som inte beskattas.

2.1 Avdrag från kapitalinkomster

Från den skattepliktiga kapitalinkomsten dras av räntor och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. Om resultatet är negativt, utgör differensen underskott som beaktas vid beskattningen av förvärvsinkomster på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

Beloppet av underskott, underskottsgottgörelse eller särskilt underskottsgottgörelse utskrivs inte i utredningen om kunden inte har sådana pensioner som utgör förvärvsinkomst.

Om det uppstår underskottsgottgörelse, fastställs innehållningsprocenten för sådan pension som utgör kapitalinkomst till 0.

2.2 Beräkning av innehållningsprocent för kapitalinkomstpension

Beloppet av skatten på kapitalinkomst om 28 % beräknas på grundval av den beskattningsbara kapitalinkomsten.

Skattebehovet beträffande den kommande kapitalpensionsinkomsten divideras med den kommande kapitalpensionsinkomsten. Kvoten utgör innehållningsprocenten för den pensionsinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst och denna procent avrundas till närmaste tal som är delbart med fem. Förskottsinnehållningsprocenten får uppgå till högst 28,0 %.

Om skatteavtalet förutsätter en lägre procentsats, ändras innehållningsprocenten för kapitalinkomstpensionen så att den blir lika stor som den takprocent som anges i skatteavtalet. Den uträknade procenten minskas med takprocenten. Differensen multipliceras med beloppet av kapitalinkomstpension. Produkten utgör sådan kapitalinkomstskatt som inte blivit påförd på grund av takprocenten på kapitalinkomstpensioner och således bildas uppgiften ”kapitalinkomstskatt som inte har påförts på grund av takprocenten i skatteavtalet”.

3 Beräkning av förvärvsinkomstbeskattning

Innehållningsprocentsatserna för pensionsinkomster som utgör förvärvsinkomst beräknas enligt prestationsslag. Skatteprogressionen på förvärvsinkomstpensioner är inte beroende på andra pensionsinkomster än dem som erhållits i Finland. I uträkningen beaktas de förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning, förutsatt att de hålls inom motsvarande gränser på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

Pensionsinkomsterna som enligt skatteavtalet får beskattas och på vilka sjukvårdspremie kan påföras sammanräknas.

Pensionsinkomsterna som enligt skatteavtalet får beskattas men på vilka sjukvårdspremie inte får påföras sammanräknas.

Pensionsinkomsterna på vilka endast sjukvårdspremie får påföras sammanräknas.

Dessutom sammanräknas enligt prestationsslag de pensionsinkomster som inte får beskattas och på vilka sjukvårdspremie inte får påföras. Som svarsuppgift till utbetalarna av dessa prestationsslag sänds förskottsinnehållningsprocent 0.

3.1 Beräkning av avdrag

På basis av de vid stats- och kommunalbeskattningen skattepliktiga pensionsinkomsterna beräknas avdragen vid stats- och kommunalbeskattningen på samma sätt som de beräknas vid beskattningen av allmänt skattskyldiga pensionstagare.

3.1.1 Avdrag från nettoförvärvsinkomst vid statsbeskattningen

Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 12 490 euro eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 12 490 euro, minskas pensionsinkomstavdraget med 46 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 12 490 euro.

3.1.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen

Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 8 130 euro eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 8 130 euro, minskas pensionsinkomstavdraget med 62 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 8 130 euro.

Det allmänna avdraget på Åland

Det allmänna avdraget på Åland utgör 5 % av förvärvsinkomsten. Avdraget görs från den nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen från vilket alla andra avdrag än grundavdraget redan har gjorts. Avdraget har inte något maximibelopp. Avdraget görs efter alla andra avdrag vid kommunalbeskattningen före grundavdraget.

Grundavdrag

Grundavdraget är högst 1 480 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen efter de ovan uppräknade avdragen överstiger 1 480 euro, minskas grundavdraget med 20 % av det överskjutande beloppet.

Invalidavdrag

Den invalidprocent för 1982 som beviljas vid kommunalbeskattningen beaktas vid beräkningen på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

3.1.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomst vid beräkning av sjukvårdspremie

De pensionsinkomster på basis av vilka sjukvårdspremie kan påföras används som grund för de avdrag som beviljas vid uträkningen av sjukvårdspremie på samma beräkningsregler som vid kommunalbeskattningen.

3.2 Beskattningsbar förvärvsinkomst

Från de skattepliktiga pensionsinkomsterna vid kommunalbeskattningen avdras de avdrag som beviljats vid kommunalbeskattningen. Resultatet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen.

Från de skattepliktiga pensionsinkomsterna vid statsbeskattningen avdras avdragen som beviljats vid statsbeskattningen. Resultatet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen.

De beviljade avdragen avdras från sjukvårdspremiens skattepliktiga pensionsinkomster. Resultatet utgör den beskattningsbara förvärvsinkomsten för sjukvårdspremien.

3.3 Beräkning av skatter och avgifter

Den skattepliktiga förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen multipliceras med den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen. Produkten utgör den kommunala inkomstskatten.

Inkomstskatten till staten beräknas enligt inkomstskatteskalan utgående från den vid statsbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsten. Resultatet utgör inkomstskatten till staten.

Sjukvårdspremiens beskattningsbara förvärvsinkomst multipliceras med sjukvårdspremieprocenten (1,28). Produkten utgör sjukvårdspremie. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten för sjukvårdspremien minskas med beloppet av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och differensen multipliceras med den förhöjda sjukvårdspremieprocenten (0,17). Resultatet utgör höjning av sf-premien. Sjukvårdspremien och den förhöjda sf-premien sammanräknas. Produkten utgör sjukvårdpremie.

3.4 Avdrag från skatt

3.4.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på grundval av de förvärvsinkomster som berättigar till avdraget samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Avdraget görs före de övriga avdrag som ska göras från inkomstskatten.

3.4.2 Invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget vid statsbeskattningen beräknas så att 115 euro multipliceras med invaliditetsprocenten. Avdraget görs från inkomstskatten.

Underhållsskyldighetsavdraget beräknas för den som är berättigad till avdraget till ett belopp på högst 80 euro per minderårigt barn.

3.4.3 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Beloppet av underskottsgottgörelse är den andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent (28 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma år, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntorna på lån för första bostad är 30 %. Barnförhöjningen av underskottsgottgörelsen räknas ut, men någon överföring mellan makarna kan inte göras.

Underskottsgottgörelsen avdras vid beräkningen av inkomstskatt till staten och kommunen från skatten på förvärvsinkomster som beräknats på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och vid kommunalbeskattningen samt från sjukvårdspremien som beräknats på basis av den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Den särskilda underskottsgottgörelsen beräknas utgående från kapitalinkomst av frivillig pensionsförsäkring på grundval av de oavdragna försäkringspremierna på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

3.5 Det sammanlagda beloppet av skatter och premier

Arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag görs från inkomstskatten till staten.

Inkomstskatten till staten, inkomstskatten till kommunen och sjukvårdspremien sammanräknas. Resultatet utgör skatterna och avgifterna sammanlagt.

Från det sammanlagda beloppet av skatterna och avgifterna avdras den andel av arbetsinkomstavdraget som inte dragits av från förvärvsinkomstskatten till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskotsgottgörelsen. Om skillnaden är negativ, nollställs det sammanlagda beloppet av skatterna och avgifterna. En kapitalinkomstskatt om högst 280 euro läggs till det sammanlagda beloppet av skatterna och avgifterna.

Om det finns hyresinkomster (max. 7 000,00) och varken takprocent eller tak om 1,5 procent och det inte finns kapitalpensionsinkomst i något prestationsslag, läggs kapitalinkomstskatten till det sammanlagda beloppet av skatterna och avgifterna. Resultatet utgör skattebehovet.

3.6 Beräkning av innehållningsprocent för förvärvsinkomst

Skattebehovet divideras med den kommande pensionsinkomsten. Kvoten utgör innehållningsprocenten för pensionsinkomst. Procenten avrundas uppåt till följande halv eller hel procent.

Om den beräknade innehållningsprocenten är för hög för något av prestationsslagen, ska en ny beräkningsprocent beräknas för de övriga prestationsslagen så att den nya beräkningen inleds med den minsta procenten.

Om den skattskyldige utöver pensionsinkomst på vilken endast sjukvårdspremie påförs även har andra pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst och om den beräknade innehållningsprocenten överstiger 1,5 %, ska en ny innehållningsprocent beräknas för de övriga pensionsinkomsterna. Innehållningsprocenten för en pensionsinkomst på vilken endast sjukvårdspremie tas ut fastställs till 1,5 %.

Den skatt som enligt 1,5 procent inflyter av den kommande pensionsinkomsten i prestationsslaget räknas ut och denna skatt dras av från skattebehovet i fråga om kommande förvärvsinkomstpensioner och från de kommande förvärvsinkomstpensionerna avdras det kommande beloppet på pensionsinkomsten i prestationsslaget. Skattebehovet i fråga om de kommande förvärvsinkomstpensionerna divideras med de kommande förvärvsinkomstpensionerna. Kvoten utgör den nya innehållningsprocenten för förvärvsinkomstpension.

Om den nya procenten är större än den takprocent som förutsätts i skatteavtalet, fastställs som innehållningsprocent för pensionsinkomsten en sådan maximiprocent i skattekortet som räknats ut på basis av summan av maximiprocenten och den eventuella sjukvårdspremieprocenten. Denna summa kallas för takprocent.

Den beräknade procenten minskas med takprocenten. Differensen multipliceras med beloppet av pensionsinkomst. Produkten utgör sådan underskott i innehållningen som kommit till på grund av takprocenten i skatteavtalet som reglerar pensionsinkomst. Beräkningen görs skilt för varje prestationsslag. Alla förvärvsinkomstskatter som inte blir påförda på grund av takprocenten räknas ihop och resultatet är uppgiften ”skatt (FI) som inte har påförts på grund av takprocenten i skatteavtalet”.

Om kapitalinkomstskatten på hyresinkomsten har lagts till det sammanlagda beloppet av skatterna och avgifterna på det sätt som beskrivs i punkt 3.5., ska skattebehovet divideras med den kommande pensionsinkomsten. Resultatet utgör den nya innehållningsprocenten för pensionsinkomst. Om den nya innehållningsprocenten för pensionsinkomst är högst 15,0 % större än den tidigare beräknade procenten och högst 60,0 %, tas den nya procenten som innehållningsprocent för den kommande pensionsinkomsten.

3.7 Ikraftträdande

De förskottsinnehållningsprocent som fastställs genom detta beslut tillämpas på prestationer som utbetalas 1.2.2009 eller därefter.

Helsingfors den 2 december 2008

Generaldirektör   Mirjami Laitinen

Överinspektör   Päivi Lilja