Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2012

Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2012

Skatteförvaltningen har med stöd av 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådan den lyder i lag 516/2010, fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna för pensioner och pensionstagares löneinkomster:

1. Personlig innehållningsprocent för pension eller prestation

1.1 Personer, för vilka innehållningsprocent beräknas för pension eller prestation

Procenten uträknas för alla allmänt skattskyldiga fysiska personer för vilka pensionsutbetalaren anmält pension eller prestation vid direktöverföringen. Pensioner utanför direktöverföringen tas med i beräkningen om skattebyrån uppdaterat dem för år 2012.  Om uppgiften om pensioner utanför direktöverföringen har sparats år 2010 utgående från uppgifter som sparats för år 2011, höjs pensionen utanför direktöverföringen med 3,61 %.

Som utländsk förvärvsinkomst tas med i beräkningen i den skattskyldiges basuppgifter förekommande Utländska pensioner som beskattas enligt antingen undantagandemetoden eller avräkningsmetoden. Utländska pensioner som ska beskattas endast i Finland beaktas i beräkningen upp till 3 000 euro. Utländska pensioner som överstiger detta belopp och som ska beskattas endast i Finland beaktas endast i beräkningen av förskottsskatt. Vid beräkningen av skatterna tillämpas den beskattningsmetod som ska användas.

Beräkningen av sjukvårdspremien på utländsk pension ändras vid ingången av 2011. Till följd av ändringen delas de utländska pensionerna och prestationerna samt de finska pensionerna upp i uppgifter som överensstämmer med den nya lagstiftningen då det gäller beräkningen av sjukvårdspremien.

En pension eller prestation som betalas från Finland och som grundar sig på ett frivilligt individuellt pensionsförsäkringsavtal eller på ett avtal om långsiktigt sparande eller en pension som baserar sig på obligatoriskt trafikskadeskydd antecknas såsom övrig pension som inte avses i förordningen.  Folkpension, garantipension och övriga pensioner som avses i förordningen och som betalas från Finland utgör sådana finska pensionsinkomster som avses i förordningen om social trygghet eller i grundförordningen.

Uppgiften om huruvida pensionen betalas från ett EU/EES-land eller inte, kommer från beskattningsberäkningen 2010, ändringsbräkningen 2011 och från uppgifterna som sparats för 2012.

Om den skattskyldige utöver EU/EES-pensionen från Finland får sådan pension som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordning, antecknas den utländska pensionen såsom pension där beräkningen av sjukvårdspremien omfattas av premietak. Om den skattskyldige inte får sådan pension från Finland som avses i förordningen, antecknas EU/EES-pensionen som pension p.g.a. vilken det inte beräknas någon sjukvårdspremie. De övriga pensionerna antecknas som pensioner för vilka det fastställs full sjukvårdspremie.

Om den skattskyldige får enbart avträdelseersättning, uppskattas han eller hon inte ha lön  töver avträdelseersättningen. Även i det fallet att den skattskyldige endast får från Finland till utlandet utbetald pension på vilken det påförs endast sjukvårdspremie, uppskattas han eller hon inte ha lön.

Pensionsprocenten uträknas för alla de allmänt skattskyldiga fysiska personer som har enbart pension eller prestation eller vars pensionsbelopp överstiger 1 800 euro i året utöver andra inkomster. Procenten uträknas också för alla under 18-åriga mottagare av familjepension.

Alla de mottagare av arbetspension som fyllt eller som fyller 65 år under tiden 1.12.2011 - 30.11.2012 antas bli utbetalda folkpension från och med månaden efter födelsemånaden även om Folkpensionsanstalten inte skulle anmäla något folkpensionsbelopp. Folkpensionen uträknas utgående från de övriga pensionerna och sammanräknas med pensionsinkomsterna. På samma sätt uppskattas även beloppet på garantipension.

Om personen har endast pension eller prestation som utgör kapitalinkomst och inga andra inkomster, får han vid beräkningen förskottsinnehållningsprocent som gäller pensionärer.

1.2 Dividendinkomster i beskattningsberäkningen för 2010 är inte med i beräkningen

Dividendinkomsterna i beskattningsberäkningen för 2010 beaktas inte vid beräkningen av skattekorten och förskottsskatterna för 2012.

Från ändringsberäkningarna för 2011 och från de för 2012 sparade uppgifterna tas med i beräkningen inhemska dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och som beskattas som kapitalinkomst eller dividender som erhållits från andra bolag och som beskattas som kapitalinkomst eller som förvärvsinkomst. Från ändringsberäkningarna för 2011 och från de för 2012 sparade uppgifterna tas med i beräkningen även utländska dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och som beskattas som kapitalinkomst.

1.3 Företagarförsäkringens arbetsinkomst som grund för beräkning av sjukvårdspremien och dagpenningspremien

Om pensionsförsäkringsanstalten har anmält FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst för en pensionstagare, beräknar man för denne innehållningsprocent för pension eller prestation och eventuell lön i samband med beräkningen av löntagare, dock inte om den skattskyldige har en sådan pension  från utlandet på vilken det påförs sjukvårdspremie.

1.4 Kapitalinkomster

Kapitalinkomster tas i regel i beaktande på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

För en pension som baserar sig på en frivillig pensionsförsäkring och en prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande och som utgör kapitalinkomst beräknas en förskottsinnehållningsprocent om högst 32 %.

1.5 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkning av pensionstagares förskottsinnehållningsprocent

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningsprocent enligt följande regler. Med annan kapitalinkomst avses andra kapitalinkomster än dividendinkomst och hyresinkomst.

Om den skattskyldige har andra kapitalinkomster men inte förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning och om den beräknade skatten på kapitalinkomst är högst 300 euro, läggs skatten på kapitalinkomst till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekortet.

Om det sammanlagda beloppet av andra kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning är högst 1 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av skatterna och premierna. Skatten på kapitalinkomst läggs till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekort.

Om den skattskyldige inte har andra kapitalinkomster men förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning uppgår till högst 1 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av avdragen och skatterna.

Om det i ovannämnda situationer vid beräkningen finns med en pension eller prestation som beskattas som kapitalinkomst, beräknas en egen förskottsinnehållningsprocent för denna pension eller prestation.

Om hyresinkomsten efter avdragen från kapitalinkomsten är högst 7 000 euro, tas den med då förskottsinnehållningsprocent beräknas för lön eller pension/prestation. Om den skattskyldige likväl utöver hyresinkomsten har även andra inkomster som omfattas av förskottsbetalning, tas hyresinkomsten inte med i beräkningen av skattekortet.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomst tas inte i beaktande om löneskattekortet är ett graderat skattekort eller ett skattekort för presumtiv inkomst eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomst utgörs av finsk pension på vilken det påförs endast sjukvårdspremie till Finland.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomster beaktas inte vid beräkningen av skatterna och premierna om uppgiften som spärrar användningen av hyresinkomster i skattekortet har sparats för den skatskyldige.

Som tak för höjningen av innehållningsprocenten till följd av hyresinkomster sätts 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i skattekortet.

Skattekortets maximala innehållningsprocent är 60 %. Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomsten beaktas inte i skattekortet då innehållningsprocenten skulle bli högre än 60 %.

Om man i samband med beräkning av innehållningsprocent för pension har beaktat hyresinkomstens kapitalinkomstandel, kontrolleras höjningen med 15 procentenheter inte mera i samband med beräkning av innehållningsprocent för löneinkomster utan man kontrollerar endast 60 %:s maximigränsen.

På inkomster som inte beaktats i skattekortet påförs den skattskyldige förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

2. Avdrag som beaktas vid beräkningen av pensionsprocenten

2.1 Avdrag från pension eller prestation som utgör kapitalinkomst

Från kapitalinkomsterna avdras utgifterna för inkomstens förvärvande och räntorna samt premierna för frivilliga pensionsförsäkringar och inbetalningarna som grundar sig på avtal om långsiktigt sparande. Avdragen görs i första hand från andra kapitalinkomster än pension eller prestation som utgör kapitalinkomst. Om det uppstår underskott, tas 0 % som förskottsinnehållningsprocent för pensionen eller prestationen som utgör kapitalinkomst.

2.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen

2.2.1 Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 11 660 euro eller ett pensions- eller prestationsbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 11 660 euro, minskas avdraget med 44 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 11 660 euro.

2.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

2.3.1 Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 8 530 euro eller ett pensions eller prestationsbelopp  som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 8 530 euro minskas avdraget med 55 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 8 530 euro. Pensionsinkomstavdraget för makar avskaffades vid ingången av år 2009. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen är lika stort för både de personer som handläggs som ensamstående och de som handläggs som makar.

2.3.2 Grundavdrag

Grundavdraget uppgår till maximalt 2 850 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen inklusive utländsk pension överstiger 2 850 euro efter att de ovan nämnda avdragen har avdragits, minskas grundavdraget med 20 procent av det överstigande inkomstbeloppet.

2.3.3. Invalidavdrag

Invalidavdraget vid kommunalbeskattningen utgör en mot den skattskyldiges invalidprocent om minst 30 procent svarande andel av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av andra nettoförvärvsinkomster än pensionsinkomster. En skattskyldig som hade skattepliktiga pensionsinkomster år 1982 får dock oberoende av övriga förvärvsinkomsters belopp avdra ett lika stort invalidavdrag vid kommunalbeskattningen för år 2012 som denne hade rätt till vid kommunalbeskattningen för år 1982, förutsatt att personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser är berättigad till ett större invalidavdrag.

2.4 Avdrag från skatten

2.4.1 Invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Invalid- och underhållsskyldighetsavdragen beaktas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

2.4.2 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Underskottsgottgörelsen uträknas enligt samma grunder och beaktas på samma sätt som vid beräkningen av innehållsprocenten för lön.

2.5 Skattebelopp

Statens inkomstskatt som inflyter av inkomsterna beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för år 2012. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukvårdspremien samt dagpenningspremien beräknas enligt den skattskyldiges hemkommuns inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent samt enligt sjukförsäkringens sjukvårdspremieprocent, förhöjningsprocent för sjukvårdspremie, dagpenningspremieprocent och förhöjningsprocent för dagpenningspremie som fastställts för år 2012 med två decimalers noggrannhet.

För en beskattningsbar pension eller prestation som utgör kapitalinkomst beräknas skatten enligt kapitalinkomstskatteprocenten (30,0). Till den del beloppet på pensionen och/eller prestationen överstiger 50 000 euro, beräknas skatten på den överskjutande delen enligt 32 procent.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas utländsk pension inte alls om den utgör sådan pension från ett EU/EES-land för vilken det inte fastställs någon sjukvårdspremie. Om sjukvårdspremien i fråga om en pension från ett EU/EES-land omfattas av premietak, får sjukvårdspremien jämte förhöjningen inte överskrida bruttobeloppet av sådana finska pensioner som avses i förordningen.

Med tanke på jämförelsen beräknas sjukvårdspremiens beskattningsbara förvärvsinkomst med och utan pensionerna och sjukvårdspremien och förhöjningen av sjukvårdspremien beräknas på grundval av dem. Från den med pensionerna beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen subtraheras den utan pensionerna beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen och skillnaden utgör den sjukvårdspremie jämte förhöjningen som de förordningsenliga pensionerna medför. Denna sjukvårdspremie jämte förhöjningen jämförs med bruttobeloppet av de finska förordningsenliga pensionerna. Den överskjutande delen utgör sjukvårdspremieavdraget på grundval av utländsk pension. Avdraget dras av från den beräknade sjukvårdspremien jämte förhöjningen.

Den fulla sjukvårdspremien jämte förhöjningen beräknas på grundval av den övriga utländska pensionen.

Om pensionären får arbetsinkomst som utgör grunden för företagarens och lantbruksföretagarens försäkring, beräknas innehållningsprocenten i samband med beräkningen av löntagare. På detta sätt beaktas arbetsinkomsten i beräkningen av sjukvårdspremien.

På detta sätt får man skatten på hela pensionen eller prestationen.

3. Beräkning av innehållningsprocent för pension eller prestation som utgör förvärvsinkomst

Innehållningsprocenten för pension eller prestation fås i regel genom beräkning av hur många procent den i enligt punkt 2.5 beräknade skatten utgör av pensionen eller prestationen.
Innehållningsprocenten för pension eller prestation kan fastställas till högst 60 procent. Procenten fastsälls med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till närmaste hela eller halva procent.

Som innehållningsprocent för en pension som utbetalas från Finland till utlandet och på vilken det får påföras endast sjukvårdspremie fastställs 1,5,  om den beräknade procenten var större än denna.

Som förskottsinnehållningsprocent för en pension som utgör kapitalinkomst sätts 32,0 om den beräknade procenten på grund av de övriga inkomsterna blev större än detta procenttal.

I sådana situationer ska en ny förskottsinnehållningsprocent beräknas för de andra pensionerna och prestationerna så att det belopp som genom innehållningar inflyter av denna pension beaktas som avdrag från skattebehovet och pensionsinkomsten som avdrag från den kommande inkomsten.

4. Beräkning av en personlig innehållningsprocent för pensionstagarens lön

För alla allmänt skattskyldiga personer med pension eller prestation på mer än 900 euro i året och med löneinkomster vid beskattningen för år 2010 uträknas en separat innehållningsprocent för lön. Löneprocenten uträknas dock inte om den skattskyldige pensionerats åren 2010 eller 2011. Löneinkomst av huvudsyssla och utgifterna för inkomstens förvärvande lämnas då bort från beräkningen. Innehållningsprocent för lön beräknas då separat för löneinkomster i land och för sjöarbetsinkomst.

Inkomsten som används som grund för beräkningen av innehållningsprocenten för lön är densamma som löneinkomsten vid beskattningen för 2010 förhöjd med 6,0 procent. Om uppgift om lönen är från år 2011, höjs den med 3,0 procent. Vid beräkningen av innehållningsprocenten för lön beaktas de avdrag som omnämnts vid beräkningen av pensionsprocenten samt arbetsresekostnader, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och andra utgifter för inkomstens förvärvande samt avdraget för inkomstens förvärvande, invalidavdraget, arbetsinkomstavdraget och förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Vid beräkningen av löneprocenten sätts den skattskyldiges inkomst till det sammanlagda beloppet av pensionen eller prestationen och lönen. Om lönen från beskattningsuppgifterna understiger 335 euro eller 300 euro då uppgiften har sparats för 2012 eller om beskattningsuppgifterna för 2010 saknas, uträknar man ingen procent för lönen. Förmånstagarpensionärer i åldern 10-18 år får ett graderat skattekort för lönen. Om pensionsbeloppet uppgår minst till kommunalbeskattningens fulla pensionsavdrag minskat med 675 euro, uträknar man graderade skatteprocentsatser för löneinkomstbeloppen 1 210 euro och 16 700 euro. En innehållningsprocent fastställs redan för en inkomst på 1 210 euro. Om pensionen understiger detta belopp, beräknas ett graderat skattekort med löneinkomsterna på 1 210 euro och 16 700 euro. Som innehållningsprocent för 1 210 euro fastställs då 0 %.

För personer som får familjepension eller deltidspension och vars med löneinkomster jämförbara förvärvsinkomster understiger 6 050 euro om året beräknas innehållningsprocent separat för pensionen och för förvärvsinkomsterna av lönekaraktär. Vid beräkningen av innehållningsprocent för lön beaktas den förskottsinnehållning som uppskattats inflyta från pensionen. Om de med löneinkomster jämförbara förvärvsinkomsterna överstiger 6 050 euro om året, beräknas en gemensam innehållningsprocent för pensionen och förvärvsinkomsterna.

Om den skattskyldige får finsk eller utländsk pensionsinkomst på vilken det påförs endast sjukvårdspremie, utförs beräkningen av innehållningsprocent för löneinkomst inte alls.

Inkomster som utgör grunden för dagpenningspremie

Förvärvsinkomster av lönekaraktär som utgör grunden för dagpenningspremien (0,82 %) är löneinkomst av huvudsyssla, biinkomst, löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Vid beräkningen används som inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönekaraktär, sjöarbetsinkomst, arvode till idrottsman, förskottsinnehållningspliktig nettoarbetsersättning (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning (icke-momsskyldiga), arvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare utan kostnadsersättningarnas andel. Om det i beräkningen finns med förskottsbetalningspliktig förvärvsinkomst i enlighet med punkt 2.3., ska förvärvsinkomsten som utgör grunden för dagpenningpremien beaktas. Från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien dras av avdraget som ska göras före förskottsinnehållning.

Om det vid beräkningen finns i enlighet med punkt 1.5 med förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning, ska de beaktas i grunden för dagpenningspremien. Dessa inkomster är arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning, förvärvsinkomst av näringsverksamhet, förvärvsinkomst av sammanslutningars näringsverksamhet, förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av sammanslutningars jordbruk och förvärvsinkomst av renskötsel.

Dagpenningspremien beräknas för dem som fyllt 16 år ända till utgången av den månad under vilken den skattskyldige fyller 68 år. Dagpenningspremien beräknas inte för dem som är yngre än 16 eller äldre än 68 år.

För dem som fyller 16 eller 68 år mitt under året beräknar man den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien, dividerar den med 12 och multipliceras med antalet månader efter den månaden då personen fyllde 16 år eller med antalet månader före den månad då personen fyllde 68 år och får den nya grund för dagpenningspremien varav man räknar ut dagpenningspremiens belopp.

För 18-68 åriga beräknas företagarens förhöjda dagpenningspremie 0,15 % på grundval av FöPL-arbetsinkomsten.

Avdrag för inkomstens förvärvande (stats- och kommunalbeskattning)

Avdraget uppgår till 620 euro, dock högst löneinkomstbeloppet.

Kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna, övriga utgifter för inkomstens förvärvande och åländska resekostnader

Avdragen uträknas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocenten för löntagare.

Pensionsförsäkringspremie och dagpenningspremie (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 5,15 % av lönen från huvudsyssla från och med det då den skattskyldige fyller 18 år tills han eller hon fyller 53 år. Som pensionspremie för arbetstagare som fyllt 53 år beräknas 6,5 % tills arbetstagaren fyller 68 år. Räknesättet är detsamma som vid beräkningen av löntagares innehållningsprocent. Som arbetslöshetsförsäkringspremie för 17 – 65-åringar beräknas på motsvarande sätt 0,60  % av lönen från huvudsyssla och som pensionsförsäkringspremie av en person som erhåller sjöarbetsinkomst 11,2  % av sjöarbetsinkomsten för 18 – 68-åringar. Premierna beräknas inte på basis av lönen från huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning. Premierna beräknas på basis av biinkomst endast om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten för 2012.  

Dagpenningspremien och företagares förhöjda dagpenningspremie såsom avdrag beräknas på samma sätt som vid beräkningen av löntagarnas innehållningsprocent.

Avdrag för sjöarbetsinkomst (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Avdragen beräknas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomst)

Avdraget beräknas på samma sätt som vid beräkning av löntagarnas innehållningsprocent för en studerande som erhåller studiepenning.

Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomsten före grundavdraget)

Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag beräknas på samma sätt som vid beräkning av löntagares innehållningsprocent.

Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på samma sätt som vid beräkningen av löntagarnas innehållningsprocent. Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Avdraget görs före de övriga avdrag som ska göras från inkomstskatten.

4.1 Beräkning av skattebeloppet

Skatterna och avgifterna uträknas på basis av den skattskyldiges inkomster och avdrag. Från den skatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten dras av arbetsinkomst-, invalid och underhållsskyldighetsavdraget. Från det sammanlagda beloppet av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringspremien exkl. dagpenningspremien dras av den andel av arbetsinkomstavdraget som inte dragits av från förvärvsinkomstskatten till staten. Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse dras av även från skatternas och avgifternas totalbelopp exkl. dagpenningspremien. Underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen beräknas relaterad om det finns utländska pensioner med sv-premie vid beräkningen.

Underskottsgottgörelsen minskas med ¾ av förvärvsinkomstskatten till staten och resterande ¼ relaterad till samtliga resterande skatter och avgifter.

Den särskilda underskottsgottgörelsen dras i första hand av från förvärvsinkomstskatten till staten.  Om förvärvsinkomstskatten till inte räcker till avdragande av den särskilda underskottsgottgörelsen, relateras den oanvända andelen av den särskilda underskottsgottgörelsen till kommunalskatt, kyrkoskatt och sv-premien.

Om det finns utländska pensioner med sv-premie vid beräkningen, beräknas de skattebelopp som ska gottskrivas utgående från beräkningen av maximigottgörelsen. Maximigottgörelsen relateras i förhållande till stats-, kommunal- och kyrkoskatter.

Från stats-, kommunal- och kyrkoskatter dras av de relaterade gottgörelserna. Stats-, kommunal- och kyrkoskatterna samt sjukvårdspremien och dagpenningspremien räknas samman. Så här fås det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som ska debiteras.

Från detta belopp avdras det belopp som enligt pensionsprocenten inflyter av pensionerna eller prestationerna.

Innehållningsprocenten för löneinkomsten fås genom att man räknar ut hur många procent det återstående beloppet utgör av andra inkomster än pensionerna och prestationerna. Löneprocenten uppgår dock alltid minst till det tal som utvisas av den kommunala inkomstskattesatsen och församlingens inkomstskattesats, sjukvårdspremien (1,22) och dagpenningspremien (0,82) om uppgifterna är från beskattningsuppgifterna eller från förskottsregistret 2011. Löneprocenten kan vara högst 60.

För mottagare av förmånstagarpension eller änkor som får annan enligt familjepensionslagen utbetald pension än begynnelsepension för änkor samt deltidspension och invalidpension som delpension  fastställs innehållningsprocentsatserna för såväl löner som pensioner till lika stora belopp.

Den innehållningsprocent för lön som uträknats för den skattskyldige utskrivs på blanketten ”Utredning om grunderna för förskottsinnehållning”. Utöver detta utskrivs ett skattekort för lön med separata innehållningsprocent för löner i land och för sjöarbetsinkomst. Pensionstagare i åldern 10 - 18 år med löneinkomster som understiger 6 050 euro och pensionsinkomster som understiger 7 855 euro får en anteckning om förskottsinnehållning om 0 % upp till 1 210 euro såsom utretts ovan i punkt 4.

5. Tillämpning av personliga innehållningsprocent

De personliga innehållningsprocent som uträknas på basis av de ovan fastställda grunderna tillämpas från och med 1.2.2012.

Helsingfors den 20 december 2011

Generaldirektör Mirjami Laitinen

Överinspektör Mia Keskinen