Medieavgift i landskapet Åland

Har getts
1.1.2021
Diarienummer
VH/4357/00.01.00/2020
Giltighet
1.1.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.

I denna anvisning behandlas medieavgiften i landskapet Åland.

1 Inledning 

För finansieringen av den offentliga radio- och TV-verksamheten på Åland uppbärs för landskapet Åland en årlig medieavgift.  Bestämmelser om skyldigheten att betala medieavgift i landskapet Åland och beskattningsförfarandet finns i landskapslagen (2019:103) om medieavgift. Skatteförvaltningen fastställer medieavgiften i samband med inkomstbeskattningen. Avgiften överförs till landskapet.

Fysiska personer som fyllt 18 år och samfund som bedriver rörelse eller jordbruk och som har sin hemkommun på Åland ska betala medieavgift. Medieavgiften för personer betalas endast på den del som överstiger 14 000 euro av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten i statsbeskattningen eller av summan av en högre arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Medieavgiften för en person är 110 euro. Beroende på den beskattningsbara inkomsten uppgår medieavgiften för samfund till 140–3 000 euro. Ett samfund betalar inte medieavgift om dess beskattningsbara inkomst underskrider 50 000 euro.

Medieavgiften ersätter den tidigare TV-avgiften som grundade sig på den åländska landskapslagstiftningen (landskapslag (2011: 95) om radio- och televisionsverksamhet samt Ålands Landskapsregerings beslut nr 108/2011).

2 Medieavgift för personer

2.1 Skyldighet att betala medieavgift för personer 

Medieavgiften för personer ska betalas av den som är allmänt skattskyldig i Finland, som har sin hemkommun på Åland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år. Medieavgiften ska även betalas av personer som har varit allmänt skattskyldiga i Finland endast under en del av skatteåret. Medieavgiften ska betalas ännu för en persons dödsår. Ett dödsbo behöver inte betala medieavgiften för de skatteår som följer efter dödsåret.

Skyldigheten att betala medieavgiften är personlig. Följaktligen kan det finnas flera personer i samma familj eller hushåll som ska betala avgiften. Medieavgiften ska betalas oberoende av om personen eller hens hushåll har en radio eller tv. Medieavgiften ska även betalas oberoende av om personen anlitar Ålands offentliga radio- och tv-tjänster eller överhuvudtaget kan använda dem.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är sammanslutningar enligt 4 § inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Sammanslutningar betalar inte själva medieavgiften. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat delas i beskattningsbar inkomst för delägarna i sammanslutningen (ISkL 15 och 16 §). Andelen av en sammanslutnings inkomst för en fysisk person som är delägare beaktas när man räknar nettoförvärvs- eller kapitalinkomsten. På så sätt räknas andelen av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för medieavgiften för fysiska personer som är delägare i en sammanslutning.

Medieavgiften för en person som har avlidit under skatteåret påförs dödsboet enligt bestämmelserna i ISkL 17 § 1 mom. (2 § 3 mom. i landskapslagen). Enligt ISkL 17 § beskattas en under skatteåret avliden persons dödsbo för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. När nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för dödsåret kalkyleras beaktas följaktligen både personens inkomster under hans eller hennes levnadstid och dödsboets inkomster samt de naturliga avdrag som ska göras från dessa.

Medieavgiften för skatteåret betalas inte av personer som under skatteåret flyttar från Fastlandsfinland till Åland. För detta skatteår betalar personen rundradioskatt. Om en person under skatteåret flyttar från Åland till Fastlandsfinland ska hen betala medieavgiften för detta år men inte rundradioskatt.

Medieavgiften betalas inte av personer som under hela året varit begränsat skattskyldiga. Bestämmelserna i inkomstskattelagen avgör om en person är allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland.

En person kan vara allmänt skattskyldig i Finland endast under en del av skatteåret t.ex. om hen flyttar till Finland under skatteåret. Efter att ha flyttat till Åland från utlandet betalar en person medieavgiften utifrån de inkomster som hen beskattas för i egenskap av allmänt skattskyldig i Finland. Till exempel lön som hen fått före ankomsten till Finland räknas inte med i den nettoförvärvsinkomst som ligger till grund för beräkningen av medieavgiften.

2.2 Beloppet på medieavgiften för personer 

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för och beloppet på medieavgiften finns i 2 § i landskapslagen om medieavgift. Medieavgiften uppgår till 110 euro, om det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten i statsbeskattningen under ett skatteår eller det totala beloppet på en arbetsinkomst som har fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) överstiger 14 000 euro.

Medieavgiften är bunden till levnadskostnadsindexet. Ålands landskapsregering fattar beslut senast i oktober varje år om medieavgiften för följande skatteår.

Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare inte har fastställts för en person, kalkyleras beloppet på medieavgiften direkt utifrån de totala nettoinkomsterna enligt inkomstbeskattningen.

Nettoförvärvsinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från förvärvsinkomsten (ISkL 30 § 3 mom.). Nettokapitalinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från kapitalinkomsten (ISkL 30 § 2 mom.). De naturliga avdragen utgörs av utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, såsom avdrag för förvärvande av inkomsten avdraget på basis av löneinkomsten och det avdragsgilla beloppet för kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Till exempel räntor på bostads- och studielån eller skulder för inkomstens förvärvande, pensionsförsäkringsavgifter eller pensionsinkomstavdrag för löntagare är inte naturliga avdrag.

Exempel 1: En persons nettoförvärvsinkomst är 15 000 euro och nettokapitalinkomst 900 euro. Någon arbetsinkomst har inte fastställts för personen enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten är 15 900 euro. Medieavgiften uppgår till 110 euro.

Pensionsanstalten fastställer arbetsinkomsten för företagare och lantbruksföretagare för de personer som har en pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Pensionsanstalten meddelar det årliga beloppet på arbetsinkomsten till Skatteförvaltningen.

Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare har fastställts för en person, är beräkningsgrunden för medieavgiften den större av följande:

1) nettoförvärvsinkomst + nettokapitalinkomst enligt statsbeskattningen

2) FöPL-arbetsinkomsten + LFöPL-arbetsinkomsten.

När medieavgiften för en person beräknas på ett alternativt sätt utifrån den fastställda arbetsinkomsten, är det möjligt att medieavgiften ska betalas av en företagare som har en liten eller negativ beskattningsbar inkomst av sin företagsverksamhet eller av en företagare som bedriver affärsverksamhet via ett aktiebolag och får skattefria dividender från sitt bolag. 

Exempel 2: En persons nettoförvärvsinkomst är 5 000 euro och nettokapitalinkomst 900 euro. Det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten är 5 900 euro. Personens arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare har fastställts till 17 000 euro. Medieavgiften beräknas utifrån beloppet på den fastställda arbetsinkomsten för företagare, eftersom den är högre än det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten. Medieavgiften uppgår till 110 euro.

Medieavgiften ska inte betalas om beräkningsgrunden enligt ovan understiger 14 000 euro. I praktiken betalas medieavgiften först på löneinkomster som överstiger 14 750 euro och på pensions- och dagpenningsinkomster som överstiger 14 000 euro. Skillnaden beror på att en skattskyldig som erhåller löneinkomster får från sin löneinkomst göra avdrag för inkomstens förvärvande på 750 euro.  Avdrag för inkomstens förvärvande gäller inte pensions- och dagpenningsinkomst. Skatteförvaltningen gör avdraget för inkomstens förvärvande från löneinkomsten på tjänstens vägnar.

En privatperson, som betalar den åländska medieavgiften och får inkomster från en utländsk stat som slutit skatteavtal med Finland, kan avdra den skatt som betalats till utlandet från den statliga skatten, kommunalskatten, kyrkoskatten och medieavgiften i landskapet Åland. Men om inkomsten erhållits från en stat som inte slutit skatteavtal med Finland kan skatt som betalats till utlandet inte avdras från medieavgiften som redovisas till landskapet Åland. Från medieavgiften kan man t.ex. dra av skatt som en person betalat i en skatteavtalsstat för pensionsinkomsten hen erhållit där eller som hänför sig till sådan pensionsinkomst. Från medieavgiften kan man även dra av källskatt som en person erlagt i en skatteavtalsstat på dividendinkomst som hen erhållit där. Efter avdrag för utländsk skatt kan beloppet på medieavgiften för personer vara mindre än 110 euro.

Från medieavgiften görs inga avdrag enligt inkomstskattelagen, såsom hushållsavdrag, invalidavdrag vid statsbeskattningen eller arbetsinkomstavdrag. Medieavgiften för personer är inte heller en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen enligt kommunalskattelagen för landskapet Åland (ISkL 31 § 8 mom.).

Beloppet på medieavgiften kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras t.ex. med anledning av rättelse av eller sökande av ändring i beskattningen, och ändringen ändrar beräkningsgrunden för medieavgiften. Medieavgiften för skatteåret kan då slopas eller förfalla till betalning för första gången. Om beskattningen ändras är det möjligt att man återbär eller debiterar en ytterligare medieavgift som en del av det belopp som återbärs eller ytterligare debiteras.

Exempel 3: En persons nettoförvärvsinkomst är 10 000 euro och nettokapitalinkomst 900 euro i beskattningen för år 2021. Någon arbetsinkomst har inte fastställts för personen enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten är 10 900 euro. Medieavgiften har inte debiterats.

Under 2023 korrigeras beskattningen då Skatteförvaltningen lägger till en obeskattad försäljningsvinst på 6 000 euro på personens inkomster för år 2021. Efter detta är nettokapitalinkomsten för 2021 6 900 euro och beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för 2021 sammanlagt 16 900 euro. Efter rättelsen av beskattningen uppgår den medieavgift som ska betalas för 2021 till 110 euro.

3 Medieavgift för samfund

3.1 Skyldighet att betala medieavgift för samfund 

Medieavgiften för samfund betalas av samfund med hemkommun på Åland som bedriver rörelse eller utövar yrke enligt 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL) eller bedriver lantbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL), om deras beskattningsbara inkomst för skatteåret är minst 50 000 euro. Vissa samfund är dock befriade från medieavgiften enligt 3 § 2 mom. i landskapslagen om medieavgift.  

Samfund definieras i ISkL 3 §. När det gäller samfund enligt ISkL 3 § är Ålands lagting och till lagtinget ansluten förvaltning, Ålands landskapsregering och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommuner och kommunalförbund, Ålands Radio och Tv Ab och de samfund som är befriade från rundradioskatt enligt 3 § 2 mom. i lagen om rundradioskatt (484/2012) dock inte skyldiga att betala medieavgiften, även om de bedriver rörelse eller jordbruk. Enligt 3 § 2 mom. i lagen om rundradioskatt ska staten och dess inrättningar, kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, bostadsaktiebolag, de samfund som är befriade från inkomstskatt enligt ISkL 20 § och utländska dödsbon inte betala rundradioskatt. 

Exempel på samfund som kan vara skyldiga att betala medieavgiften är aktiebolag, andelslag, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföreningar, föreningar och stiftelser. Även ett allmännyttigt samfund kan vara skyldigt att betala medieavgiften, om det har beskattningsbara närings- eller jordbruksinkomster under skatteåret.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är inte samfund, utan sammanslutningar (ISkL 4 §). Sammanslutningar betalar inte själva medieavgiften. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat delas i beskattningsbar inkomst för delägarna i sammanslutningen (ISkL 15 och 16 §). På så sätt räknas delägarsamfundets andel av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för medieavgiften för samfund.

Att ett samfund har bedrivit närings- eller yrkesverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. eller jordbruk under skatteåret är alltid en förutsättning för att det ska vara skyldigt att betala medieavgiften. En näringsverksamhets eller ett jordbruks omfattning, lönsamhet eller brist på lönsamhet har i sig ingen betydelse, utan ett samfund är skyldigt att betala medieavgiften redan utifrån en småskalig närings- eller jordbruksverksamhet, om samfundets beskattningsbara inkomst av hela verksamheten under skatteåret uppgår till minst 50 000 euro.

Vissa samfund kan på basis av NärSkL 1 § 2 mom. inte ha en personlig förvärvskälla utan resultatet av den verksamhet som de bedriver, med undantag av jordbruk, beräknas enligt NärSkL. Resultatet av dessa samfund beräknat enligt NärSkL kan således helt eller delvis bildas av annan verksamhet än näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. Om ett samfunds verksamhet består helt av annan verksamhet än näringsverksamhet är det inte skyldigt att betala medieavgiften för samfund även om resultatet av samfundets verksamhet beräknas enligt NärSkL.

Exempel 4: Verksamheten för ett aktiebolag som ägs av privatpersoner består av ett passivt förvaltande av värdepapper. Verksamheten uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet. Verksamheten är inte heller jordbruk enligt GårdsSkL 2 § 1 mom.

Från och med skatteåret 2020 tillämpar man NärSkL i bolagets beskattning på basis av bolagets samfundsform, även om bolagets verksamhet inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet. Därför beräknas resultatet av verksamheten för bolaget enligt NärSkL i stället för ISkL. Bedömningen av den beskattningsmässiga karaktären av verksamheten påverkas dock inte av att inkomstskattelagen, som tillämpas på beräknandet av bolagets resultat, ändras. Således är bolaget inte skyldigt att betala medieavgiften för samfund, eftersom det inte bedriver näringsverksamhet eller jordbruk.

Exempel 5: Ett aktiebolag bedriver bensinstationsverksamhet som räknas som näringsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i näringsskattelagen. Dessutom hyr bolaget ut två aktielägenheter som det äger till privatpersoner. Hyresverksamheten uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet och den kan inte heller räknas som jordbruk enligt GårdsSkL 2 § 1 mom.

Eftersom bolaget bedriver näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. är bolaget skyldigt att betala medieavgiften för samfund på grund av sin verksamhets natur.

Hos samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor hör annan verksamhet än näringsverksamhet eller jordbruk till den personliga förvärvskällan. Om ett sådant samfund endast har verksamhet som ska räknas till den personliga förvärvskällan är det inte skyldigt att betala medieavgiften.

Om ett samfund endast har inkomster från tonnagebeskattad verksamhet, är det inte skyldigt att betala medieavgiften. Om samfund utöver tonnagebeskattad verksamhet bedriver annan näringsverksamhet eller jordbruk som beskattas i inkomstbeskattningen, är samfundet skyldigt att betala medieavgiften på basis av den beskattningsbara inkomsten enligt inkomstbeskattningen såsom landskapslagen om medieavgift föreskriver. 

3.2 Beloppet på medieavgift för samfund 

Beräkningsgrunden för medieavgiften för samfund är samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret. Samfundsform och allmännyttighetsstatus kan påverka beräkningen av den beskattningsbara inkomsten. Beskattningsbar inkomst för de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor beräknas på ett sätt som föreskrivs i ISkL 30 § 4 mom. Enligt ISkL 30 § uträknas ett samfunds beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, jordbruk och övrig verksamhet var för sig så att man från skatteårets inkomst drar av tidigare års fastställda förluster av samma slag.

I beskattningen av de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor beräknas den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla genom att det från skatteårets resultat i näringsverksamhetens förvärvskälla dra av de förluster i näringsverksamhetens förvärvskälla som fastställts för tidigare skatteår samt förluster i den personliga förvärvskällan som fastställts för skatteåret 2019 eller tidigare.

Den beskattningsbara inkomsten för samfundet är det sammanlagda beloppet på inkomsten av alla förvärvskällor. Om samfundet har förvärvskälla för annan verksamhet räknas även den beskattningsbara inkomsten av annan verksamhet in i samfundets beskattningsbara inkomst. Medieavgiften beräknas därmed på samma beskattningsbara inkomst som samfundets inkomstskatt. Tonnagebeskattad inkomst räknas inte in i den inkomst som medieavgiften baserar sig på.

Ett samfund med en beskattningsbar inkomst på minst 50 000 euro under skatteåret ska betala en medieavgift på 140 euro plus 0,35 procent av den andel som överskrider 50 000 euro. Det högsta beloppet på medieavgiften för samfund är 3 000 euro. Avgiften är 3 000 euro, om samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret är 867 142 euro eller högre. Om samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret är mindre än 50 000 euro, behöver samfundet inte betala medieavgiften.

Exempel 6: Ett aktiebolag bedriver endast näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. Den beskattningsbara inkomsten av näringsverksamheten är 550 000 euro. Medieavgiftens belopp är 1 890 euro (140 euro + (550 000 – 50 000) x 0,35 % = 1 890 euro).

Exempel 7: Ett aktiebolag bedriver näringsverksamhet och annan verksamhet. På basis av NärSkL 1 § 2 mom. beräknas resultatet av aktiebolagets hela verksamhet enligt NärSkL. Av aktiebolagets beskattningsbara näringsinkomst är 40 000 euro inkomst från näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1mom. och 22 000 euro inkomst från övrig verksamhet. Den beskattningsbara inkomsten för skatteåret är därmed 62 000 euro. Medieavgiftens belopp är 182 euro (140 euro + (62 000 – 50 000) x 0,35 % = 182 euro).

Exempel 8: En förening som är allmännyttig på det sätt som ISkL 22 § föreskriver bedriver näringsverksamhet vid sidan av allmännyttig verksamhet. Dessutom får föreningen hyresinkomster från en fastighet som används för andra än allmännyttiga ändamål. Den beskattningsbara inkomsten av affärsverksamheten är 0 euro, eftersom resultatet för näringsverksamheten under skatteåret är negativt eller det inte finns någon beskattningsbar inkomst av näringsverksamhet kvar efter att förlusterna under tidigare år har dragits av. Den beskattningsbara inkomsten av den övriga verksamheten är 62 000 euro. Medieavgiftens belopp är 182 euro (140 euro + (62 000 – 50 000) x 0,35 % = 182 euro).

Från den medieavgift som fastställts för samfundet enligt 3 § i landskapslagen om medieavgift avdras eventuell gottgörelse av utländsk skatt som betalats i en främmande stat, om skatten betalats till en stat med vilken Finland har gällande skatteavtal.  Men om skatten betalats till en stat som inte slutit skatteavtal med Finland kan skatt som betalats till utlandet inte avdras från medieavgiften som redovisas till landskapet Åland.  Efter avdrag för utländsk skatt kan beloppet på samfundets medieavgift därmed vara mindre än 140 euro. 

Beloppet på medieavgiften kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras med anledning av t.ex. en rättelse av eller ansökan om ändring i beskattningen och ändringen sänker eller höjer beloppet på den beskattningsbara inkomsten. I så fall kan beloppet på den medieavgift som ska betalas under skatteåret minska eller öka.

3.3 Avdrag för medieavgiften för samfund 

Enligt NärSkL 8 § 1 mom. 19 punkten är medieavgiften för samfund en utgift som kan dras av från näringskällans inkomst. Medieavgiften är avdragsgill även enligt 2 § 2 mom. i landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet.  Medieavgiften för samfund som hänför sig till inkomst av jordbruk kan enligt GårdsSkL 6 § 14 punkten dras av från inkomsten av jordbruket. Medieavgiften är avdragsgill även enligt 4 § i landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk.  Däremot är medieavgiften för samfund inte avdragbar från inkomsten av inkomstkällan av annan verksamhet som beskattas enligt ISkL.

Näringsskattelagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om hur medieavgiften för samfund ska periodiseras som avdrag.  Därmed periodiseras medieavgiften enligt den allmänna bestämmelsen i NärSkL 22 §, enligt vilken utgiften utgör en kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften har uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts.

Skatteförvaltningen anser att medieavgiften för samfund ska i inkomstbeskattningen i första hand periodiseras som en utgift för det skatteår under vilket den slutliga medieavgiften debiteras. Motsvarande periodiseringsprincip har tillämpats t.ex. i högsta förvaltningsdomstolens avgörande om periodisering av en gatuavgift (HFD 1981-B-II-524).

Vid bedömningen av frågan om periodisering ska man även beakta att den medieavgift som ska dras av under skatteåret inte alltid kan fastställas med exakt precision i den skattedeklaration som ska ges för skatteåret och i den ordinarie beskattning som ska verkställas, eftersom grunden för medieavgiften för samfund är den beskattningsbara inkomsten för samfundet, vars belopp medieavgiften samtidigt påverkar i egenskap av avdragsgill rat. Om periodiseringen däremot sker enligt den situation som råder då beskattningsbeslutet fattas, känner man till det exakta beloppet på den debiterade medieavgiften och avdraget. Då finns det inget behov av att göra retroaktiva korrigeringar med anledning av ändringar i den ordinarie beskattningen, vilka påverkar beloppet på den medieavgift som ska betalas.

Exempel 9: Samfundets räkenskapsperiod och skatteår (2021) är 1.1–31.12.2021. Följande räkenskapsperiod och skatteår (2022) är 1.1–31.12.2022. Samfundets beskattning som ska verkställas för skatteåret 2021 slutförs 31.10.2022, dvs. under skatteåret 2022. Den medieavgift för samfund som har fastställts för skatteåret 1.1–31.12.2021 dras av från samfundets inkomst för skatteåret 2022 (räkenskapsperioden 1.1–31.12.2022).

Exempel 10: Samfundets räkenskapsperiod och skatteår (2021) är 1.2.2020−31.1.2021. Följande räkenskapsperiod och skatteår (2022) är 1.2.2021–31.1.2022. Samfundets beskattning som ska verkställas för skatteåret 1.1–31.12.2021 slutförs 30.11.2021, dvs. under skatteår 2022. Den medieavgift som har fastställts för skatteåret 1.2.2020−31.1.2021 dras av från samfundets inkomster för skatteåret 2022 (räkenskapsperioden 1.2.2021−31.1.2022).

Skatteförvaltningen anser att samfundet kan om det så önskar periodisera det uppskattade beloppet av medieavgiften för skatteåret som kostnad för detsamma skatteår. Om den avgift som avdragits avviker från den medieavgift som påförs vid beskattningen för skatteåret, ska avvikelsen beaktas på ett sätt som påverkar samfundets beskattningsbara inkomst. 

Enligt NärSkL 22 § får obetydliga utgiftsposter likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts. Medieavgiften för samfund kan alternativt enligt kontantprincipen räknas som en utgift för skatteåret upp till beloppet på förskott samt komplettering av förskott som har betalats för medieavgiften.

Om förskottet och kompletteringen av förskottet för medieavgiften är mindre än den medieavgift som fastställts i den beskattning som verkställts för skatteåret, ska det extra belopp som ska betalas dras av från den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten. Om den medieavgift som betalats som förskott och komplettering av förskott är högre än den medieavgift som fastställts i beskattningen, ska den överskjutande delen och den avdragna medieavgiften läggas till i den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten.

Exempel 11: Samfundets räkenskapsperiod och skatteår är 1.1–31.12.2022. Följande räkenskapsperiod och skatteår är 1.1–31.12.2023.

Samfundet betalar 1 000 euro i förskott på medieavgiften under skatteåret 1.1–31.12.2022. Bolaget kan dra av det förskott på 1 000 euro som det enligt kontantprincipen har betalat som en utgift för skatteåret 2022.

Beskattningen av samfundet för 2022 slutförs 31.10.2023. Enligt beskattningsbeslutet uppgår beloppet på den medieavgift som ska betalas för skatteåret 2022 till 1 300 euro. Samfundet betalar den extra medieavgiften på 300 euro i november 2023. Bolaget kan dra av beloppet på den extra medieavgift som ska betalas som en utgift för det pågående skatteåret 2023.

Det är möjligt att det belopp på medieavgiften som fastställts för skatteåret ändras senare och att samfundets beskattningsbara inkomst ändras med anledning av t.ex. en rättelse av beskattningen. Ändringen av beloppet på medieavgiften ska i beskattningen periodiseras som en utgift eller intäkt för det skatteår då beslutet om ändring av beskattningen har fattats.

Exempel 12: Samfundets räkenskapsperiod och skatteår är ett kalenderår. En medieavgift på 2 000 euro har fastställts för samfundet för skatteåret 2021. Beskattningen av skatteåret 2021 rättas 2023 med ett beslut av Skatteförvaltningen på så sätt att den medieavgift som ska betalas för skatteåret 2021 stiger till 2 300 euro. Höjningen på 300 euro av medieavgiften periodiseras som en utgift för skatteåret 2023 (räkenskapsperioden 1.1–31.12.2023).

Exempel 13: Samfundets räkenskapsperiod och skatteår är ett kalenderår. En medieavgift på 2 000 euro har fastställts för samfundet för skatteåret 2021. Beskattningen av skatteåret 2021 rättas 2023 med ett beslut av Skatteförvaltningen på så sätt att den medieavgift som ska betalas för skatteåret 2021 sjunker till 1 800 euro. Sänkningen på 200 euro av medieavgiften periodiseras som en intäkt för samfundet för skatteåret 2023 (räkenskapsperioden 1.1–31.12.2023).

I beskattningen enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk periodiseras medieavgiften enligt kontantprincipen som en utgift för det år som skatt betalas.

4 Beskattningsförfarande 

Skatteförvaltningen fastställer och debiterar medieavgiften i samband med verkställandet av inkomstbeskattningen i enlighet med föreskrifterna i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Beloppet på medieavgiften för samfund fastställs dock separat från samfundets inkomstskatt. Lagen om skatteuppbörd (11/2018) tillämpas på uppbörd, indrivning och återbäring av medieavgiften, medan lagen om skatteredovisning (532/1998) tillämpas på redovisning, men bestämmelsen om skatter som ska uppbäras gemensamt tillämpas inte på medieavgiften. Medieavgiften redovisas till landskapet som en post som separerats från andra skatter.

Medieavgiften betalas under skatteåret som en del av förskottsinnehållningen eller förskottsuppbörden. Medieavgiften för personer beaktas när man kalkylerar förskottsinnehållningsprocenten för inkomster som är föremål för förskottsinnehållning, såsom löne- och pensionsinkomster. Medieavgiften beaktas även när man fastställer förskottsskatt på t.ex. hyresinkomster. Medieavgiften för samfund beaktas på motsvarande sätt vid fastställandet av samfundets förskottsskatt. Närmare information om betalning av förskottsskatt för samfund finns på skatt.fi.

I likhet med inkomstskatt kan en extra medieavgift påföras vid beskattningen för skatteåret som kvarskatt eller återbäras som skatteåterbäring. På extra medieavgifter tillämpas nedsatt dröjsmålsränta. Bestämmelser om beräkningen av kvarskatteränta finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta(1556/ 1995). För skatteåterbäring beräknas krediteringsränta. Bestämmelser om beräkningen av ränta på skatteåterbäring finns i lagen om skatteuppbörd.

På ändringar av medieavgiften och sökande av ändring tillämpas samma bestämmelser som gäller för inkomstbeskattningen. I regel kan en skattskyldig söka ändring inom tre år från ingången av året efter att skatteåret gått ut. I första hand ska ändring sökas med en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden.

Eftersom medieavgiften kalkyleras schematiskt utifrån de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst, är det i praktiken möjligt att beloppet på medieavgiften ändras endast om beskattningen för skatteåret i övrigt ändras på så sätt att de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst ändras.

5 Tillämpning av anvisningen 

Anvisningen tillämpas vid beskattning för 2021 och därefter.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen