Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande

Denna anvisning handlar om beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande. Det finns bestämmelser om beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i 66 § 1 mom. och 66 a § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). I denna anvisning behandlas aktieemissioner enligt dessa bestämmelser.  

Anvisningen har preciserats beträffande beräkningen av den nettoförmögenhet som används för fastställandet av det matematiska värdet vid en aktieemission enligt ISkL 66 a §. Dessutom har vissa preciseringar gjorts i anvisningens kapitel om överlåtelsebeskattningen.

Denna anvisning handlar om beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i löntagares inkomstbeskattning, arbetsgivares förskottsuppbörd, beskattningen av näringsinkomst och i överlåtelsebeskattningen.

Anställningsoptioner enligt 66 § 3 mom. i inkomstskattelagen behandlas i den separata anvisningen Beskattning av anställningsoptioner och frågor om beskattning av anställningsoptioner behandlas inte i denna anvisning på annat sätt än ur en synvinkel som omspänner gränsdragningssituationer kring regleringen om aktieemissioner och bestämmelsen om anställningsoptioner.

1 Inledning

Denna anvisning handlar om beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande. I inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) finns det två bestämmelser om aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande – ISkL 66 § 1 mom., som gäller alla bolag och ISkL 66 a §, som gäller andra än offentligt noterade bolag.

Enligt ISkL 66 § 1 mom. anses som förvärvsinkomst rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier eller andelar i ett företag till lägre pris än det gängse. Förmånen är skattepliktig till den del nedsättningen på aktiens eller andelens pris överstiger 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Om förmånen inte kan utnyttjas av en majoritet av personalen, utgör nedsättningens belopp i sin helhet skattepliktig inkomst. Den skattefria nedsättning som nämns i bestämmelsen är därmed möjlig endast om förmånen är tillgänglig till en majoritet av personalen. I bestämmelsens 2 mom. regleras fastställandet av gängse pris på en offentligt noterad aktie eller andel vid aktieemission enligt ISkL 66 § 1 mom. Förutsättningarna för tillämpning av ISkL 66 § 1 mom. redogörs närmare i kapitel 3.1 i anvisningen.

I ISkL 66 a §, som trädde i kraft i början av år 2021, finns det bestämmelser om aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i andra än offentligt noterade bolag. I en aktieemission som uppfyller förutsättningarna i denna bestämmelse bildas skattepliktig inkomst enbart i den utsträckning som teckningspriset understiger det matematiska värde som räknats för aktien, justerat med vissa poster som nämns i bestämmelsen. Förutsättningarna för tillämpning av ISkL 66 a § redogörs närmare i kapitel 3.2 i anvisningen.

I denna anvisning behandlas inte beskattning av anställningsoptioner enligt ISkL 66 § 3 mom. Beskattning av anställningsoptioner behandlas i anvisningen Beskattning av anställningsoptioner. Internationella situationer behandlas i anvisningen Beskattning av anställningsoptioner och aktieemissioner som grundar sig på arbetsförhållande i internationella situationer.

2 Regleringen om aktieemissioner

Bestämmelser om aktieemission i ett aktiebolag finns i 9 kap. i aktiebolagslagen (624/2006, ABL). Enligt ABL 9 kap. 1 § 1 mom. kan ett bolag emittera nya aktier eller avyttra egna aktier som det innehar (aktieemission). Enligt 2 mom. kan aktier vid en aktieemission tecknas mot betalning (emission mot vederlag) eller emitteras utan betalning (vederlagsfri emission).

Bestämmelser om aktieägarnas företrädesrätt till aktier finns i aktiebolagslagen. Enligt ABL 9 kap. 3 § 1 mom. har aktieägarna företrädesrätt till aktier i samma förhållande som de sedan tidigare har aktier i bolaget. För avvikelse av denna företrädesrätt som föreskrivits i 3 § (riktad aktieemission) krävs grunder som fastställts i aktiebolagslagen. ABL 9 kap. 4 § innehåller bestämmelser om dessa grunder.

Vid en riktad emission emitteras aktier för teckning till en begränsad grupp. Enligt ABL kan man avvika från företrädesrätten om det från bolagets synpunkt finns vägande ekonomiska skäl för detta. Vid bedömningen av om det finns godtagbara förutsättningar för en riktad emission skall särskilt avseende fästas vid förhållandet mellan teckningspriset per aktie och det gängse priset.

En riktad emission kan även verkställas som en vederlagsfri emission. Förutsättningen för en vederlagsfri riktad emission är att det från bolagets synpunkt och med beaktande av dess samtliga aktieägares intresse föreligger synnerligen vägande ekonomiska skäl för detta. Som ett sådant synnerligen vägande ekonomiskt skäl kan man betrakta till exempel olika incitamentssystem där aktier emitteras för teckning till bolagets ledning eller arbetstagare.

En riktad emission enligt ABL kan riktas till exempel till bolagets kunder, personal eller en del av personalen. Kännetecknande för en emission som riktats till personalen är att teckningspriset är lägre än aktiernas gängse pris.

Enligt lagen om andelslag (421/2013, LAL) kan också ett andelslag emittera aktier eller andelar. Bestämmelser om aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande tillämpas på motsvarande sätt även på aktie- eller andelsemission som ett andelslag verkställt.

3 Aktieemissioner som grundar sig på arbetsförhållande i löntagarens inkomstbeskattning

3.1 Aktieemissioner enligt ISkL 66 § 1 mom.

3.1.1 Beskattningsprinciper

Enligt ISkL 66 § 1 mom. är den förmån som fåtts vid emission som grundar sig på arbetsförhållande skattepliktig förvärvsinkomst, om det inte är fråga om den skattefria rabatten på högst 10 procent vilken avses i bestämmelsen. Enligt 13 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) utgör en förmån som fåtts utifrån en anställningsoption lön.

3.1.2 Förutsättningar för tillämpningen av regleringen

3.1.2.1 Förmån som grundar sig på arbetsförhållande

Reglering av riktade emissioner till anställda förutsätter att det är fråga om en förmån som grundar sig på ett arbetsförhållande. I beskattningspraxis likställs även förmånen till bolagets vd och styrelsemedlem att med företräde teckna aktier med en förmån som grundar sig på ett arbetsförhållande. Samma princip tillämpas också på medlemmar av förvaltningsråd. Värdet av eventuell skattepliktig förmån är även i dessa situationer löneinkomst till sin natur.

Om aktier i en riktad emission överlåts till ett vederlag som är lägre än det gängse priset till en person som inte har ett arbetsförhållande eller inte innehar en ställning som nämnts ovan är det inte fråga om en emission som grundar sig på arbetsförhållande som avses i ISkL 66 § 1 mom. Följaktligen tillämpas inte bestämmelserna om anställningsoptioner på förmåner som getts till exempel till en företagare som fungerar som underleverantör till bolaget eller en hyrd arbetstagare. Om en sådan förmån är ett överenskommet vederlag för en arbetsprestation, är värdet på förmånen arbetsersättning.

Eftersom det i bestämmelsen om en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande uttryckligen föreskrivs att rätt att teckna aktier eller andelar i bolaget till ett pris som är lägre än det gängse priset ska grunda sig på ett arbetsförhållande, är bestämmelsen avsedd att tillämpas även på förmåner som bolag i ett koncernförhållande ger till personalen av det andra bolaget. Förutsättningen är att förmånen grundar sig på ett arbetsförhållande.

Däremot kan bestämmelsen om en emission som grundar sig på ett arbetsförhållande inte tillämpas om en löntagare i företrädesemissionen för aktieägare tecknar aktier till underpris på basis av aktier som hen redan tidigare har tecknat.

3.1.2.2 Överlåtelse av egna aktier som bolaget innehar

Utöver emittering av nya aktier anses enligt ABL 9 kap. 1 § som aktieemission även överlåtelse av egna aktier som bolaget innehar. Bolaget kan ha fått aktier i sin besittning genom förvärv, genom inlösen vid företagsomstrukturering eller i en vederlagsfri aktieemission som bolaget riktat till sig själv.

Bestämmelsen om aktieemissioner enligt aktiebolagslagen från 1978 tillämpades endast på emission av nya aktier. Enligt vedertagen beskattningspraxis sågs det även efter ikraftträdandet av den nuvarande aktiebolagslagen att bestämmelsen om en emission som grundar sig på arbetsförhållande i ISkL 66 § 1 mom. inte kunde tillämpas då bolaget emitterar till underpris till personalen egna aktier som bolaget löst in eller förvärvat (se även HFD 1994 B 523, motsvarande tolkning i överlåtelsebeskattningen i avgörandet HFD 2017:39). Om personalen fick teckna egna aktier i bolaget vilka varit i dess besittning till nedsatt pris, ansågs rabatten utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagarna, såvida aktierna inte kommit i bolagets besittning i en avgiftsfri aktieemission som den riktat till sig själv.

Högsta domstolen konstaterade i sitt beslut HD 2021:25 från 24.2.2021 att ISkL 66 § 1 mom. kan tillämpas också då de aktier som ges i en aktieemission är egna aktier i bolagets besittning. Enligt beslutet tolkas tillämpningsområdet för ISkL 66 § 1 mom. på enhetligt sätt med begreppet aktieemission enligt ABL 9 kap. 1 §. Följaktligen kan den skattefria rabatten på 10 procent på teckningspriset enligt ISkL 66 § 1 mom. bli tillämplig alltid då det handlar om en aktieemission enligt ABL och övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda. 

Den tolkning som tillägnats i beslut HD 2021:25 kan tillämpas retroaktivt inom ramen för tiderna för sökande av ändring enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL).

Huruvida nya aktier som bolaget emitterat eller egna aktier i bolagets besittning emitteras vid aktieemissionen är därtill av betydelse för skyldigheten att betala överlåtelseskatt. Närmare information om frågor som gäller överlåtelseskatt i anknytning till aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande har getts i kapitel 9 i denna anvisning.

3.1.2.3 Majoritet av personalen

En rabatt på 10 procent på gängse pris på en aktie eller andel enligt ISkL 66 § 1 mom. är skattefri endast om förmånen är tillgänglig för en majoritet av personalen.

Begreppet majoritet av personalen har inte definierats i själva bestämmelsen eller dess förarbeten. I beskattningspraxis har en anställningsemission ansetts uppfylla kriteriet om en majoritet av personalen då över hälften av personalen har möjlighet att teckna aktier. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter inte att alla de facto utnyttjar den möjlighet som erbjuds. Det räcker att över hälften av personalen har möjlighet att delta i anställningsemissionen.

Över hälften av personalen kan avse både personalen på bolagsnivån (inom ett juridiskt bolag) och på koncernnivån. Kriteriet på en majoritet av personalen kan därmed anses uppfyllas till exempel i en situation där ett utländskt moderbolag anordnar en emission som grundar sig på arbetsförhållande till personalen hos sitt finländska dotterbolag eller där ett finländskt moderbolag anordnar en emission som grundar sig på arbetsförhållande endast till personalen hos moderbolaget.

Om emissionen däremot enbart har riktats till en begränsad personkrets, såsom företagets nyckelpersoner, utgör den rabatt som beviljats vid emissionen skattepliktig inkomst i sin helhet. I dessa situationer behöver man ofta fundera på gränsdragningen mellan en emission som grundar sig på arbetsförhållande och en anställningsoption (se närmare i kapitel 3.7).

En emission som grundar sig på arbetsförhållande kan förknippas även med andra villkor än bara rabatten. Det kan vara fråga om till exempel ett minimi- eller maximiantal för teckning vid emissionen. Ett annat vanligt sätt är att binda det antal som varje arbetstagare kan teckna till arbetstagarens lönebelopp. Dylika villkor ska gälla på samma grunder alla som är berättigade till aktieemissionen.

Sådana villkor som nämnts ovan påverkar inte den skattemässiga bedömningen av en emission som grundar sig på arbetsförhållande, om emissionen fortfarande uppfyller kraven på att förmånen erbjuds till en majoritet av personalen och det är fråga om en aktieemission och inte en anställningsoption i enlighet med ISkL 66 § 3 mom.

3.1.2.4 Teckningspris som är lägre än det gängse priset

Bestämmelsen om emission som grundar sig på arbetsförhållande i ISkL 66 § 1 mom. tillämpas endast i de fall där aktier får tecknas till ett pris som är lägre än det gängse priset. Vid teckning av aktier till det gängse priset uppkommer ingen skattepliktig förmån.

Om förmånen är tillgänglig för en majoritet av personalen, betraktas endast den rabatt som överstiger 10 procent som skattepliktig inkomst. Om rabatt som överstiger 10 procent medges på en del av aktier som tecknad i en emission som grundar sig på arbetsförhållande och rabatten på en del av dessa aktier är högst 10 procent, avser skattepliktig inkomst endast de aktier för vilka rabatten har överstigit 10 procent. Förutsättningen är att det är fråga om en förmån som erbjuds till en majoritet av personalen för alla aktier som kan tecknas vid emissionen.

Beräkning av en förmåns värde har behandlats mer ingående i följande kapitel.

3.1.3 Värdet på den skattepliktiga förmånen

3.1.3.1 Allmänt om inverkan av en rabatt

Endast den andel av rabatten som överstiger 10 procent av aktiens gängse värde är skattepliktig om det är fråga om en förmån som erbjuds till en majoritet av personalen. Om det däremot är fråga om en förmån som erbjuds till en begränsad personkrets, utgör skillnaden mellan aktiernas gängse pris och det belopp som betalats för aktierna skattepliktig förmån i sin helhet.

3.1.3.2 Offentligt noterade aktier

Enligt den uttryckliga bestämmelsen i ISkL 66 § 2 mom. avses med gängse pris av offentlig noterade aktier det genomsnittliga pris som har räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet. Om det genomsnittliga priset på en offentligt noterad aktie under den kalendermånad som följer efter den första noteringen är lägre än det ovan angivna priset, fastställs skatteplikten för förmånen och beloppet av den skattepliktiga inkomsten som grundar sig på det lägre värdet. Användningen av det genomsnittliga priset under kalendermånaden efter den första noteringen gäller också i situationer då ett bolag listas.

Vid beräkningen av förmånsbeloppet jämförs aktiens teckningspris med det genomsnittliga pris som har räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet. Det genomsnittliga gängse priset för kalendermånaden för börsnoterade aktier beräknas genom att dividera den sammanlagda omsättningen av förvärv som slutförts under månaden med antalet förvärv (sålda aktier). I regel avser man med detta förvärv som genomförts under börsens öppettider men om den skattskyldige presenterar en tillförlitlig utredning om förvärv som genomförts då börsen varit stängd. Dessa kan beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga priset. Aktier som är föremål för handel på NM-, First North- eller Pre-listan eller på en annan multilateral handelsplats likställs i detta hänseende med börsaktier. På motsvarande sätt är aktier som noterats vid utländska värdepappersbörser offentligt noterade aktier som avses i bestämmelsen.

I listningssituationer där det inte ännu finns någon notering från kalendermånaden före aktieteckningen har man i beskattningspraxisen godkänt beräkning av en rabatt på 10 procent från listningspriset. Om det genomsnittliga priset under den kalendermånad som följer efter listningen är lägre än det ovan angivna priset, fastställs skatteplikten för förmånen och beloppet på den skattepliktiga inkomsten på grundval av det lägre värdet.

Bestämmelsen i ISkL 66 § 2 mom. leder i en bolagslistningssituation till att det vid teckning av aktier som är föremål för offentlig omsättning inte uppstår någon skattepliktig förmån ens på rabatt som är större än 10 procent, om det genomsnittliga priset av samma aktier under den kalendermånad som följer efter aktieemissionen är lägre än det på förhand beräknade pris som avses ovan. Som grund på vilken rabatten på 10 procent räknas används i dessa fall enligt ISkL 66 § 2 mom. det lägre priset.

3.1.3.3 Andra än offentligt noterade aktier

Vid fastställande av det gängse priset under teckningstidpunkten för andra aktier som de som noteras på börsen eller en reglerad marknadsplats kan man i avsaknad av annan utredning använda de värderingsprinciper som presenterats i Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen som utgångspunkt. Den skattskyldige ska i regel alltid ge Skatteförvaltningen en utredning över gängse värde på aktier som hen fått i en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande och dess beräkningsgrunder samt över det pris som hen eventuellt betalat för aktierna.

3.2 Aktieemissioner enligt ISkL 66 a § i andra än offentligt noterade bolag.

3.2.1 Beskattningsprinciper

Enligt ISkL 66 a § bildas skattepliktig inkomst enbart i den utsträckning som teckningspriset understiger ett matematiskt värde kalkylerat för bolagets aktie enligt det senast fastställda bokslutet före ingången av aktieemissionens teckningstid. Bestämmelsen gäller enbart för andra än offentligt noterade bolag enligt ISkL 33 a § och den kan tillämpas enbart om alla förutsättningar som nämns i bestämmelsen är uppfyllda.

Förutsättningarna för tillämpning av bestämmelsen och beräkningen av det matematiska värdet och justeringarna av det redogörs närmare i senare kapitel i denna anvisning.

3.2.2 Förutsättningar för tillämpning av bestämmelsen

3.2.2.1 Förmåner som grundar sig på arbetsförhållande

En förutsättning för tillämpning av ISkL 66 a § är att det handlar om en förmån som fåtts utifrån ett arbetsförhållande. Bestämmelsen tillämpas enligt ordalydelsen i bestämmelsen enbart då arbetstagaren kan teckna aktier i ett bolag som verkar som dennes arbetsgivare. Med detta avses det bolag med vilket den skattskyldige ingått ett arbetsförhållande.

Enligt motiveringarna i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) kan bestämmelsen tillämpas också på aktieteckning av bolagets verkställande direktör. Däremot är inte ISkL 66 a § tillämplig på medlemmar i styrelser och förvaltningsråd, förutom om de också står i anställningsförhållande till bolaget och får lön enligt FörskUL 13 § 1 mom. 1 punkten för detta arbete. Detta avviker från en aktieemission enligt ISkL 66 § 1 mom., i vilken samma principer som för arbetstagarna tillämpas på medlemmar i styrelser och förvaltningsråd, trots att de inte har andra arbetsuppgifter i bolaget än uppdraget som styrelseledamot.

Bestämmelsen i ISkL 66 a § kan inte tillämpas då en koncerns moderbolag erbjuder sin personal möjlighet att teckna aktier i sitt dotterbolag eller då dotterbolagets arbetstagare erbjuds möjlighet att teckna aktier i moderbolaget. I dessa situationer kan också bestämmelsen i ISkL 66 § 1 mom. bli tillämplig.

3.2.2.2 Majoritet av personalen enligt ISkL 66 a §

På samma sätt som då ISkL 66 § 1 mom. tillämpas, ska också en aktieemission enligt ISkL 66 a § vara tillgänglig för en majoritet av personalen. Detta innebär att över hälften av personalen ska ha möjlighet att teckna aktier. Därför kan bestämmelsen inte tillämpas till exempel i situationer där aktier erbjuds för teckning enbart till en begränsad personkrets, såsom nyckelpersoner i ett företag. Om möjligheten till aktieteckning erbjudits till över hälften av personalen, är det inte av betydelse att alla inte utnyttjat den möjlighet att teckna aktier vilken erbjudits dem.

Vid beräkning av majoriteten av personalen beaktas inte de personer som faller utanför regleringens tillämpningsområde, till exempel med anledning av begränsningar av innehav eller röstetal. Inte heller medlemmar av styrelser eller förvaltningsråd, vilka inte omfattas av regleringen, beaktas.

Betydelsen av innehav och röstetal har behandlats närmare i kapitel 3.2.2.4 i anvisningen.

Enligt motiveringarna i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) är det möjligt att olika arbetstagare har rätt att teckna olika antal aktier. Med tanke på naturen av en personalemission och syftet med bestämmelsen förutsätter uppfyllandet av kravet på en majoritet av personalen inte att alla de som är berättigade till emissionen ska kunna teckna ett lika stort antal aktier i emissionen. Ett varierande antal aktier ska basera sig på objektivt och på samma sätt fastställda villkor, som tillämpas på alla personer som är berättigade till emissionen.

I tidigare beskattningspraxis som gäller ISkL 66 § 1 mom. har den objektiva grunden kunnat anses utgöras av till exempel det antal aktier som är bundet till bruttolönen. Bruttolönen är dock inte det enda sättet att fastställa det belopp som berättigar till teckning av aktier. Enligt finansutskottets betänkande (FiUB 27/2020) kan en godtagbar grund anses utgöras av till exempel personens arbetsinsats för arbetsgivaren, eftersom bruttolönen i tillväxtföretag i ett tidigt skede inte alltid är ett ändamålsenligt sätt att fastställa antalet aktier som kan tecknas i en aktieemission. Enligt utskottets betänkande framgår värdet på arbetsinsatsen för arbetstagaren i typfallet av de förmåner som erbjudits utifrån arbetsförhållandet. I så fall ska också andra förmåner som erbjuds utifrån arbetsförhållandet, såsom naturaförmåner, beaktas vid sidan om penninglönen.

I utskottets betänkande konstateras det också att rätten att teckna aktier i bolaget kan avvika mellan olika arbetstagargrupper och enheter. Produktivitetsskillnaderna mellan arbetstagargrupperna och enheterna kan variera avsevärt exempelvis i programmeringsarbete, och därför är det motiverat att bolaget i dessa situationer riktar olika antal aktier till olika arbetstagare. Detta kan dock inte leda till att det faktiska syftet är enbart belöning av bolagets ledning eller en enskild nyckelperson. När begreppet majoritet av personalen bedöms, är det därmed inte meningen att vid tillämpandet av bestämmelsen till exempel ge sådan betydelse åt naturen av ledningens verksamhet att man på basis av detta kunde motivera ett större antal aktier för ledningen än för den övriga personalen. 

Det som ska vara väsentligt vid bedömningen är att det är fråga om en aktieemission och inte en anställningsoption enligt 66 § 3 mom. i inkomstskattelagen, emissionen har i verkligheten riktats till en majoritet av personalen, majoriteten har också i praktiken möjlighet att delta i emissionen och emissionsvillkoren är objektiva och har fastställs på jämlika villkor för alla som är berättigade till emissionen. Ingens andel kan till exempel bara vara nominell. Om det i en emission fastställs olika teckningspriser, kan förmånen anses vara tillgänglig för en majoritet av personalen till den del som priset är det samma för majoriteten av personalen. 

3.2.2.3 De aktier som tecknas i en aktieemission och deras teckningstid

I motiveringarna till ISkL 66 a § har det uttryckligen konstaterats att de aktier som tecknas i en aktieemission kan vara antingen nya aktier eller egna aktier i bolagets besittning. Denna tolkning motsvarar bestämmelserna om aktieemissioner i aktiebolagslagen (ABL 9 kap. 1 §).

Huruvida nya aktier eller egna aktier i bolagets besittning emitteras vid aktieemissionen är dock av betydelse ur en synvinkel som gäller skyldigheten att betala överlåtelseskatt. Frågor som gäller överlåtelsebeskattning vid en aktieemission på grundval av arbetsförhållande har behandlats närmare i kapitel 9 i denna anvisning.

I aktieemissionssituationer sker teckningen i typfallet kort efter emissionsbeslutet. I motiveringarna i regeringens proposition konstateras det på ett sätt som motsvarar nuvarande beskattningspraxis att en aktieemission i en normal situation kan genomföras inom en teckningstid på tre månader (se också kapitel 3.7.). Finansutskottet konstaterade i sitt betänkande (FiUB 27/2020) därtill att det matematiska värdet som baserar sig på den justerade nettoförmögenheten hos ett onoterat bolag inte nödvändigtvis ändras, trots att teckningstiden är längre än detta på grund av en särskild orsak.

I en situation där ISkL 66 a § tillämpas är det därför möjligt att teckningstiden på grund av en särskild orsak kan vara längre än den tidsgräns på tre månader som anammats i beskattningspraxis. I så fall leder överskridande av teckningstiden på tre månader inte automatiskt till att bestämmelsen om anställningsoptioner i ISkL 66 § 3 mom. tillämpas. En förutsättning är dock att det finns en särskild orsak för en teckningstid som är längre än tre månader och att det justerade matematiska värde som räknats för aktien inte ändrats under denna tid.

3.2.2.4 Innehavsbegränsningar

Syftet med en aktieemission enligt ISkL 66 a § är uttryckligen att engagera och belöna företagets personal. Därför har bland annat ägare, som redan har ett avsevärt innehav i bolaget, lämnats utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen.

Bestämmelsen i ISkL 66 a § tillämpas inte då en skattskyldig, hens familjemedlem eller en andel som de äger tillsammans direkt eller indirekt överstiger tio procent av bolagets aktier eller en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

Som familjemedlemmar betraktas make/maka och minderåriga barn i ISkL. Med minderåriga barn avses barn som före skatteårets ingång inte fyllt 17 år. Också indirekt innehav jämställs med direkt innehav. Det handlar om indirekt innehav om en skattskyldig, hens familjemedlem eller bägge tillsammans äger aktier, vars innehav eller röstetal via andra bolag överstiger minst tio procent. 

Huruvida innehavs- och röstetalsgränserna överskrids tolkas enligt motiveringarna i regeringens proposition i analogi med det som föreskrivits om delägarlån i ISkL 53 a §. Tillämpningspraxis i anknytning till delägarlån behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av delägarlån som en fysisk person tar ut från ett aktiebolag.

Det är möjligt att en person innan en aktieemission enligt ISkL 66 a § äger mindre än tio procent av aktierna i ett bolag eller det röstetal som aktierna medför, men att innehavet eller röstetalet överstiger tio procent till följd av emissionen. I så fall är det möjligt att tillämpa det matematiska värdet enligt ISkL 66 a § på aktier som inte överskrider gränserna för innehav och röstetal. Beskattningen av de aktier som överskrider gränsen fastställs utifrån ISkL 66 § 1 mom. Om förutsättningarna i ISkL 66 § 1 mom. är uppfyllda, är det möjligt att tillämpa rabatten på tio procent på de aktier på vilka ISkL 66 a § inte tillämpas. 

3.2.2.5 Förutsättningar som gäller bolag

ISkL 66 a § är tillämplig enbart på andra än offentligt noterade bolag. Med offentligt noterat bolag avses ett offentligt noterat bolag enligt definitionen i ISkL 33 a §. Tillämpning av ISkL 66 a § motsvarar följaktligen praxis rörande beskattningen av dividendinkomster. Arbetsgivarbolaget ska vara ett annat än ett offentligt noterat bolag vid teckningstidpunkten. Vid tillämpningen av bestämmelsen på inhemska bolag, jämställs med inhemska bolag också utländska bolag enligt ISkL 9 §, vilka är allmänt skattskyldiga i Finland utifrån en verklig ledning i Finland.

Bestämmelsen i ISkL 66 a § är avsedd för bolag som utövar näringsverksamhet och vars egendom också i huvudsak utgörs av egendom som främjar näringsverksamheten. Därför är en förutsättning för tillämpning av ISkL 66 a § att bolaget utövar näringsverksamhet enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL) vid tidpunkten för aktieteckningen. Bestämmelsen är inte tillämplig på bolag vars egendom i huvudsak (över hälften) utgörs av egendom enligt NärSkL 12 a §, vilken inte räknas in i finansierings-, omsättnings-, placerings- eller anläggningstillgångarna för näringsverksamheten. Egendomens karaktär bedöms utifrån det senast fastställda bokslutet. Egendom värderas enligt lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/ 2005, värderingslagen).

Bolaget ska också vara en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet och det ska vara infört i förskottsuppbördsregistret. Ett företag ses som en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet, om det på permanent basis betalar ut lön till minst två löntagare eller om det på samma gång betalar ut lön till åtminstone sex löntagare, även om deras arbetsförhållanden är tillfälliga och avsedda att vara kortvariga. 

3.2.2.6 Aktieemissioner som genomförs av utländska bolag

En aktieemission enligt ISkL 66 a § kan också genomföras i ett utländskt bolag, om bolagets hemvist finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområde eller i en sådan stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med vilket en överenskommelse om informationsutbyte i skatteärenden mellan myndigheterna ingåtts och informationsutbyte de facto äger rum.

Det utländska bolaget, aktieemissionen och aktieteckningen ska uppfylla samma förutsättningar som inhemska personalemissioner. Eftersom ett utländskt bolag dock i allmänhet inte är infört i förskottsuppbördsregistret i Finland, ska ett utländskt företag visa att det inte har försummelser enligt 26 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) Dessa försummelser omfattar bland annat försummelse av deklarations- och anteckningsplikterna relaterade till skattebetalning, bokföringsskyldigheten eller beskattningen.

Utredningsskyldigheten rörande uppfyllandet av förutsättningarna i ISkL 66 a § i utländska bolags personalemissioner innehas av den skattskyldige. I praktiken kan utredningen vara ett av bolaget utfärdat intyg över att förutsättningarna i fråga om bolaget, aktieemissionen och aktietecknaren  är uppfyllda och en utredning om aktiens matematiska värde enligt ISkL 66 a §, vilken baserar sig på bokslutshandlingar.

Den skattskyldige ska ge utredningen om att bolaget inte har försummelser i samband med skattebetalning och skattebetalningsskyldigheter enligt FörskUL 26 § genom att uppvisa ett intyg som utfärdats av skattemyndigheten i bolagets hemviststat. Den skattskyldige kan även förete en utredning om att bolaget i staten i fråga införts i ett register som motsvarar förskottsuppbördsregistret. Ett register i en annan stat kan anses motsvara förskottsuppbördsregistret i Finland, om förutsättningarna för införande i och avlägsnande ur registret i fråga i huvuddrag är likadana som i Finland. Det finns bestämmelser om förskottsuppbördsregistret och avlägsnande ur det i FörskUL 25–26 §.

3.2.3 Beloppet på den skattepliktiga förmånen och det matematiska värdet

I en aktieemission enligt ISkL 66 a § uppkommer en skattepliktig fördel enbart i den utsträckning som teckningspriset understiger det matematiska värde som räknats på det sätt som fastställts för aktien i bestämmelsen. Om teckningspriset understiger det matematiska värdet enligt bestämmelsen, anses den skattepliktiga förvärvsinkomsten utgöras av differensen mellan teckningspriset och det matematiska värdet. Om det handlar om en avgiftsfri emission, ses det belopp som motsvarar det matematiska värde som skattepliktig förvärvsinkomst. Om en arbetstagares teckningspris motsvarar det matematiska värdet enligt bestämmelsen eller överstiger det, bildas inte en förmån som ska beskattas som förvärvsinkomst för arbetstagaren. 

I beräkningen av nettoförmögenheten används det senaste bokslutet som bolagsstämman fastställt innan aktieteckningstiden börjat. Det matematiska värdet räknas i enlighet med 9 § i värderingslagen genom att dela nettoförmögenheten med antalet utestående aktier.  Som antal utestående aktier används antalet utestående aktier i bolaget då teckningstiden för aktieemissionen börjar, inte antalet utestående aktier enligt bokslutsdagen.

På fastställandet av bolagets nettoförmögenhet och värderingen av egendom och skulder tillämpas bestämmelserna i 2 kap. i värderingslagen. Enligt 2 § 2 mom. i värderingslagen omfattar bolagets tillgångar anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde. Som tillgångar anses dock inte latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen. Som skuld ses enligt 2 § 3 mom. i samma lag de poster som tagit upp i balansräkningens passiva under främmande kapital. Som skuld ses också kapitallån då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital. Som skuld ses dock inte latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen. 

I ISkL 66 a § 2 mom. finns det bestämmelser om vissa rättelseposter, som beaktas i beräkningen av nettoförmögenheten enligt bestämmelsen. Till nettoförmögenheten läggs det belopp som mellan slutet av räkenskapsperioden och början av aktieemissionens teckningstid betalats till bolaget vid aktieemission eller annars som investering i eget kapital och från den avdras den dividend som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden och den investering i eget kapital som enligt beslut ska återbetalas. Följaktligen beaktas till exempel en placering som en kapitalplacerare gjort i ett bolag som en post som ökar nettoförmögenheten och en dividend som beslutats att delas ut under räkenskapsperioden som en post som minskar nettoförmögenheten. 

Nettoförmögenheten rättas också till exempel om bolaget har förvärvat sina egna aktier mellan tiden efter det fastställda bokslut och början av aktieemissionens teckningstid. Vanligen kan en sådan situation uppkomma exempelvis om en arbetstagare lämnar bolaget och bolaget löser in de aktier som arbetstagaren äger.

Om fission eller fusion ägt rum mellan räkenskapsperiodens utgång och teckningstiden i aktieemissionen, justeras nettoförmögenheten genom att i tillämpliga delar iaktta bestämmelserna i 13 § i värderingslagen. Vid en fusion fås nettoförmögenheten för det övertagande bolaget, liksom också för det nya bolag som uppkommer i en kombinationsfusion, genom att räkna samman de nettoförmögenheter som räknats utifrån det senast fastställda bokslutet för det övertagande bolaget och de bolag som fusioneras.

Om fission ägt rum under ovan nämnda tidsperiod, hänförs av den nettoförmögenhet som räknats utifrån det senast fastställda bokslutet för det fissionerande bolaget en del som motsvarar den nettoförmögenhet som överförts till det övertagande bolaget vid fissionen. Från nettoförmögenheten för ett bolag som är föremål för partiell delning görs på motsvarande sätt ett avdrag av den del som övergått till det övertagande bolaget vid den partiella delningen. 

Värdet på en aktie i ett nytt bolag som inte ännu har något fastställt bokslut fastställs enligt 10 § i värderingslagen. Som värde på aktien ses i så fall det nominella värdet på aktien eller i brist på nominellt värde, aktiens bokföringsmässiga motvärde. Om aktien inte har något nominellt värde, fås det bokföringsmässiga motvärdet genom att dela aktiekapitalet med antalet aktier.

Om aktiebolaget uppkommit till följd av en ändring av verksamhetsformen, räknas aktiens matematiska värde enligt 11 § i värderingslagen. I så fall räknas bolagets nettoförmögenhet utifrån det senast fastställda bokslutet, som uppgjorts över den verksamhet som överförs. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget vid ändringen av företagsformen, beaktas enbart de överförda tillgångarna och skulderna då bolagets nettoförmögenhet beräknas. 

Det matematiska värdet på en aktie i ett utländskt bolag räknas i tillämpliga delar på samma sätt som det matematiska värdet på aktier i inhemska bolag.

I ISkL 66 a § finns det inte föreskrifter om fastställandet av gängse värde på en aktie i ett aktiebolag. Ärendet behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

3.2.4 Förhållandet mellan ISkL 66 a § och ISkL 66 § 1 mom.

I ISkL 66 a § 4 mom. finns det separata bestämmelser om förhållandet mellan ifrågavarande bestämmelse om aktieemissioner i onoterade bolag och aktieemission enligt ISkL 66 § 1 mom.

Om tillämpningsförutsättningarna för 66 a § ISkL inte är uppfyllda, är det möjligt att ISkL 66 § 1 mom. blir tillämplig, om dess förutsättningar uppfylls.  Det kan handla till exempel om en situation där aktier i moderbolaget erbjuds för teckning till dotterbolagets arbetstagare eller aktier i dotterbolaget erbjuds till moderbolagets arbetstagare. Tillämpning av ISkL 66 a § kan också förhindras till exempel på grund av att de förutsättningar som gäller det aktieemitterande bolaget inte är uppfyllda. Detta kan bero på att bolaget inte utövar näringsverksamhet enligt NärSkL, att bolagets egendom i huvudsak bildas av annan egendom enligt NärSkL 12 a §, att bolaget på det sätt som avses i bestämmelsen inte är en arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön eller att bolaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret.

ISkL 66 § 1 mom. kan tillämpas också då förutsättningarna i bestämmelsen i ISkL 66 a § i övrigt är uppfyllda, med det justerade matematiska värdet som räknats enligt bestämmelsen i fråga överskrider 90 procent av gängse värde på aktien. I så fall leder tillämpning av ISkL 66 a § 1 mom. till ett förmånligare slutresultat för den skattskyldige.

Om bestämmelsen i ISkL 66 a § inte kan tillämpas på grund av att förmånen inte erbjuds till majoriteten av personalen, är differensen mellan gängse värde och ett lägre teckningspris i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. Då kan inte heller den skattefria rabatten på 10 procent enligt ISkL 66 § 1 mom. heller blir tillämplig.

Bestämmelsen i ISkL 66 a § påverkar inte beskattningen av en anställningsoption enligt ISkL 66 a § 3 mom.

3.3 Skatteåret för den skattepliktiga förmånen

En skattepliktig förmån som baseras på en emission som grundar sig på arbetsförhållande har mottagits då löntagaren tecknar en aktie som erbjudits till honom eller henne vid aktieemissionen. Tidpunkten för aktieteckningen bestämmer skatteåret för förmånen. Inledningen av teckningstiden, godkännandet av teckningarna eller överföringen av aktierna till löntagarens värdeandelskonto har alltså ingen betydelse för förmånens beskattningstidpunkt.

3.4 Värdeminskning och överlåtelsebegränsningar av aktier

Aktier som erhållits i en emission som grundar sig på arbetsförhållande kan förknippas med överlåtelsebegränsningar, varför arbetstagaren inte kan överlåta aktierna under en viss tidsperiod efter teckningen. I rättspraxisen har man ansett att man inte kan avvika från aktiernas gängse värde under teckningstidpunkten på grund av överlåtelsebegränsningar och nedgång i aktiekurs (HFD 2011:91). Om aktieägarens rättigheter (rösträtt och dividendrätt) har i sin helhet överförts till aktieägaren, kan man enbart på basis av en överlåtelsebegränsning inte avvika från värderingen enligt teckningstidpunkten för aktierna.

Inte heller en villkorlig skyldighet att returnera aktier, vilken är anknuten till anställningslängden påverkar värderingen av förmånen eller den tidpunkt då förmånen uppkommer. Om löntagaren på grund av ett upplösande villkor som gäller uppsägning av arbetsförhållandet måste returnera aktier som redan getts till honom eller henne, rättas på begäran av löntagaren beskattningen (BFL 61 § och 63 §). Rättelsen hänför sig till det skatteår, under vilket den förmån som uppkommit i samband med aktieteckningen beskattats.

3.5 Avdrag som beaktas i löntagarens beskattning

Förmånen av en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande utgör lön (FörskUL 13 § 3 mom.), om förmånen enligt bestämmelsen i ISkL 66 § 1 mom. eller ISkL 66 a § inte är skattefri. Vid verkställandet av löntagarens beskattning beaktas förmånen då i grunderna för avdraget för inkomstens förvärvande och avdraget för förvärvsinkomster i kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdrag i statsbeskattningen (ISkL 95 §, 105 a § och 125 §).

3.6 Överlåtelse av aktier

När en löntagare säljer aktier som hen erhållit vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande, tillämpas bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst (ISkL 45–47 och 50 §).

Överlåtelsevinsten från försäljningen av aktierna är skattepliktig kapitalinkomst. Beloppet på överlåtelsevinsten räknas i regel genom att dra av utgiften för att förvärva aktierna från överlåtelsepriset, vilken utgörs av summan av det pris som betalats för aktierna och det belopp som beskattats som lön. Vid försäljning av aktier räknas inte den skattefria rabatt som fåtts i samband med teckningen till den avdragbara anskaffningsutgiften (CSN 59/2004). Vid beräkning av överlåtelsevinsten kan man även använda den presumtiva anskaffningsutgiften.

Om löntagaren säljer aktierna till ett lägre pris än deras anskaffningsutgift, leder detta i regel till överlåtelseförlust. Närmare information om beskattningen av överlåtelsevinster och -förluster finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

3.7 Aktieemission eller anställningsoption

3.7.1 Betydelsen av teckningstiden för aktierna

Gränsdragningen mellan en emission som grundar sig på arbetsförhållande och en anställningsoption är inte helt klar i alla situationer. Med en anställningsoption avses enligt ISkL 66 § 3 mom. en på ett arbetsförhållande baserad rätt att på grundval av ett konverteringslån, ett optionslån, en optionsrätt eller någon annan med dessa jämförbar förbindelse erhålla eller förvärva aktier eller andelar i ett samfund till ett pris som är lägre än det gängse priset. Det som är karakteristiskt för anställningsoptioner är att aktier tecknas vid en fastställd tidpunkt enligt villkor och pris som man kommit överens om på förhand.

I vissa situationer kan det vara oklart om bestämmelserna om riktade emissioner till de anställda eller anställningsoptioner ska tillämpas på arrangemanget. I högsta förvaltningsdomstols avgörande HFD 2009:8 gavs den förmån som grundade sig på anställningen inte genom att använda en optionsrätt eller en särskild rättighet enligt ABL 10 kap. 1 §, utan i form av en aktieemission. Aktieemissionen genomfördes genom att fastställa teckningspriset och -tidpunkten för aktien på så sätt att de som hade teckningsrätt kunde dra nytta av värdestegringen på aktien efter beslutet om aktieemission. Eftersom företagets nyckelpersoner kunde dra nytta av en värdestegring på aktierna genom att i framtiden få teckna aktier till ett pris som var lägre än det gängse priset vid teckningstidpunkten, skulle arrangemanget betraktas som en anställningsoption som avses i ISkL 66 § 3 mom., inte som en emission som grundar sig på arbetsförhållande som avses i 1 mom. i samma paragraf.

Utifrån avgörandet ska förmåner som getts i form av en aktieemission till en löntagare ses som en anställningsoption då löntagaren har möjlighet att dra nytta av värdestegringen på aktien. Detta är i regel möjligt då man använder det gängse pris för aktien som fastställts utifrån starttidpunkten för incitamentssystemet som teckningspris, men tiden mellan starttidpunkten för incitamentssystemet (tidpunkten för fastställande av teckningspriset) och den tid då teckningstiden utgår är flera månader lång eller längre.

I emissionssituationer sker teckningen i regel kort efter beslutet om emission har tagits. Med beaktande av bestämmelserna i ISkL 66 § 1 och 2 mom. enligt vilka det gängse priset på en offentligt noterad aktie eller andel påverkas av värdet vid teckningstidpunkten samt det genomsnittliga pris som räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet anser Skatteförvaltningen att aktieemission kan i normala förhållanden verkställas inom en teckningstid på tre månader. Om teckningstiden är längre en tre månader kan det leda till att ISkL 66 § 3 mom. tillämpas i stället för 1 mom.

I onoterade bolag ändras inte nödvändigtvis värdet på aktien, trots att teckningstiden är längre än tre månader. I finansutskottets betänkande FiUB 27/2020 har det vad gäller tillämpningssituationerna för ISkL 66 a § konstaterats att teckningstiden av en särskild orsak kan vara längre än tre månader, om det matematiska värdet på aktien inte ändrats under denna tid (se kapitel 3.2.2.3). Denna princip kan också tillämpas på aktieemissioner i onoterade bolag enligt ISkL 66 § 1 mom., om gängse värde på aktien inte ändrats under teckningstiden.

Ibland kan ett bolag till exempel i ett arbets- eller direktörsavtal som gäller en nyckelperson komma överens om när och med vilka villkor en nyckelperson i framtiden får teckna aktier i bolaget. Om väsentliga villkor som gäller aktieteckning överenskoms med en nyckelperson, såsom antalet aktier och teckningspriset, kan det handla om en anställningsoption enligt ISkL 66 § 3 mom. Ett meddelande av allmän karaktär, med vilken bolaget förbinder sig att genomföra en personalemission enligt ISkL 66 § 1 mom. eller 66 a § vid en viss tidpunkt i framtiden, innebär däremot inte som sådant automatiskt att det handlar om ett arrangemang med en anställningsoption.

3.7.2 Inverkan på värderingen av en förmån

Gränsdragningen mellan en aktieemission och en anställningsoption påverkar framför allt värderingen av den förmån som erhålls av teckning av aktier. Vid aktieemission enligt ISkL 66 § 1 mom. vilken genomförs av ett offentligt noterat bolag värderas förmånen till det genomsnittliga pris som beräknats för kalendermånaden före emissionsbeslutet (alternativt till det genomsnittliga priset för månaden efter aktiens första notering). Värdet på en anställningsoptionsförmån fastställs däremot enligt optionernas användningstidpunkt, det vill säga enligt värdet på aktierna på teckningsdagen.

 I ett onoterat bolag sker värderingen oftast utifrån det senast fastställda bokslutet innan början av teckningstiden för aktierna. Trots att värdet på en anställningsoptionsförmån fastställs enligt den tidpunkt då optionerna utnyttjas, har detta inte nödvändigtvis i praktiken någon inverkan på värdet på aktien i ett onoterat bolag, utan gängse värde på aktien är det samma då bestämmelsen i ISkL 66 § 1 mom. och 3 mom. tillämpas. I så fall påverkar den bestämmelse som ska tillämpas främst om det i arrangemanget är möjligt att tillämpa den skattefria rabatten på 10 procent enligt ISkL 66 a § 1 mom.

Om det handlar om en gränsdragningssituation enligt ISkL 66 a § och ISkL 66 a § 3 mom., påverkar den bestämmelse som ska tillämpas i väsentlig grad värderingen av förmånen. I en situation där ISkL 66 a § 3 mom. tillämpas räknas beloppet på den skattepliktiga förmånen som differensen mellan gängse värde på aktien och teckningspriset, medan den skattepliktiga förmånen i en situation där ISkL 66 a § tillämpas uppkommer enbart då teckningspriset underskrider det matematiska värdet på aktien.

3.7.3 Rättigheter och särskilda villkor i anknytning till aktierna

I samband med att ISkL 66 a § stiftades har man i Finansutskottets betänkande (FiUB 27/2020) tagit ställning till gränsdragningssituationer mellan en aktieemission och en anställningsoption också ur en synvinkel som omspänner rättigheterna i anknytning till de aktier som tecknats vid en aktieemission. En förutsättning för tillämpning av bestämmelsen i ISkL 66 a § är att den tecknade aktien är förknippad med en rätt till dividend, rätt till bolagets tillgångar om det upplöses eller rösträtt vid bolagsstämman. Om en aktie som en arbetstagare tecknat inte omfattas av dessa centrala rättigheter som anknyter till innehavet av aktien, handlar det inte om en aktieemission enligt ISkL 66 a §. I så fall kan det handla om en anställningsoption enligt ISkL 66 § 3 mom., om förutsättningar för tillämpning av bestämmelsen är uppfyllda.

3.8 Aktiespar- och aktieköpprogram

Ett aktiespar- eller aktieköpprogram är ett program där arbetstagare ges möjlighet att förvärva aktier i arbetsgivarföretaget eller ett annat koncernföretag. Dessa program har i regel en förhandsbestämd sparperiod under vilken arbetstagaren sparar en viss del av sin nettolön för förvärv av aktier. Efter sparperioden kan arbetstagaren förvärva eller teckna aktier till ett pris som är lägre än det gängse priset. Det kan vara fråga om ett aktiespar- eller aktieköpprogram av engångsnatur eller ett pågående program där man förvärvar eller tecknar aktier till exempel en gång per år.

Förvärv av aktier efter sparperioden kan genomföras som en aktieemission på så sätt att det är fråga om en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i enlighet med ISkL 66 § 1 mom. eller ISkL 66 a §. Om det är fråga om ett program som i form av en aktieemission riktas till hela personalen eller åtminstone till en majoritet av personalen, är endast den rabatt som överstiger 10 procent av aktiens gängse värde skattepliktig i en situation där ISkL 66 § 1 mom. tillämpas. I en situation där ISkL 66 a § tillämpas uppkommer en skattepliktig förmån enbart om teckningspriset understiger det matematiska värde som räknats på det sätt som fastställts för aktien i bestämmelsen.

Förvärvet av aktier kan också genomföras så att arbetsgivaren betalar en del av anskaffningspriset på aktien och då uppkommer det en skattepliktig förmån för arbetstagaren för den andel som arbetsgivaren betalat.

4 Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i förskottsuppbörden

4.1 Verkställande av förskottsinnehållning

En förmån som fåtts utifrån en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande är lön (FörskUL 13 § 3 mom.), om det inte handlar om en skattefri rabatt på högst 10 procent enligt ISkL 66 § 1 mom. eller en aktieemission enligt ISkL 66 a §, i vilken teckningspriset uppgår åtminstone till det matematiska värdet. Därför ska arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållning på värdet på den skattepliktiga förmånen (FörskUL 9 § 1 mom.). Förskottsinnehållning ska verkställas även om löntagaren ansökt om förskottsskatt på den förmån som hen erhållit vid en emission om grundar sig på arbetsförhållande.

Verkställande av förskottsinnehållning behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av anställningsoptioner samt Verkställande av förskottsinnehållning.

4.2 Pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier för arbetstagare

Av den skattepliktiga lön som betalas till löntagaren tas i regel ut arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie. Bägge avgifter räknas utifrån det sammanräknade beloppet på penninglönen och de vanliga naturaförmånerna (bruttolönen) och dras av från nettolönen.

På den anställningsbaserade rätt att teckna ett samfunds aktier eller andelar till ett pris som är lägre än det gängse priset tar man emellertid inte ut dessa avgifter, om förmånen är tillgänglig till en majoritet av personalen (ArPL 70 § 3 mom. 3 punkten samt 19 § 2 mom. 3 punkten i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Bestämmelsen gäller såväl för en aktieemission enligt ISkL 66 § 1 mom. och en aktieemission enligt pensionsinkomst enligt ISkL 66 a §. Om förmånen emellertid inte är tillgänglig till en majoritet av personalen, utgör förmånen i sin helhet förvärvsinkomst som omfattas av arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringsavgift.

Om den skattepliktiga förmån som erhållits vid en emission som grundar sig på arbetsförhållande till sitt värde är så högt att hela penninglönen ska innehållas som förskottsinnehållning och de ovannämnda avgifterna inte kan tas ut, tillämpas de principer som fastställts i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner (kapitel 6.2).

4.3 Löntagarens förfarande under skatteåret

En skattepliktig förmån av en anställningsemission kan ge skäl att ansöka om ändring av skattekortet, eftersom inverkan av inkomst som fåtts vid en emission som grundar sig på arbetsförhållande inte automatiskt beaktats i skattekortets förskottsinnehållningsprocent. Detta kan leda till att hela penninglönen omfattas av verkställandet av förskottsinnehållning eller att beloppet på förskottsinnehållningen blir för lågt. Om beloppet på den verkställda förskottsinnehållningen blir för lågt, kan löntagaren bli tvungen att betala kvarskatt och nedsatt dröjsmålsränta som beräknas på kvarskatten.

En förmån som fåtts vid en emission som grundar sig på arbetsförhållande utgör lön och följaktligen i första hand inkomst som omfattas av förskottsinnehållning. Det är även möjligt att förskottsskatt påförs en förmån som fåtts vid en emission som grundar sig på arbetsförhållande (FörskUL 23 §). Om den förskottsinnehållning som arbetsgivaren verkställt inte på grund av det stora beloppet på förmånen är tillräckligt för att täcka de slutliga skatterna, kan löntagarna undvika kvarskatt genom att ansöka om förskottsskatt under skatteåret eller om tilläggsförskott ännu efter utgången av skatteåret. Tilläggsförskott som påförts räknas automatiskt som betalning av skatt (BFL 34 §).

Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållningen på förmån som fåtts vid en emission som grundar sig på arbetsförhållande enligt skattekortet även i de fall där löntagaren ansökt om förskottsskatter eller tilläggsförskott. Detta ska beaktas i inkomstgränserna på skattekortet.

5 Arbetsgivares och arbetstagares avgifter

5.1 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Enligt 18 kap. 5 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) är en person som är försäkrad i Finland skyldig att betala en sjukförsäkringspremie för försäkrade, som utgörs av en dagpennings- och sjukvårdspremie. Dagpenningspremien fastställs utifrån den försäkrades skattepliktiga löneinkomst och arbetsinkomst, medan sjukvårdspremien fastställs enligt den skattepliktiga inkomsten i kommunalbeskattningen (18 kap. 14 § 1 mom. och 18 kap. 15 § 1 mom. i SFL).

Lön enligt SFL 11 kap. utgör den löneinkomst som ligger till grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Som lön enligt bestämmelsen ovan anses bland annat lön som omfattas av förskottsinnehållning enligt FörskUL 13 §.

SFL 11 kap. 3 § 3 mom. innehåller bestämmelser om vissa poster som emellertid inte ses som lön som ligger till grund för dagpenningspremien. Enligt punkt 3 i denna bestämmelse anses förmånen att på grundval av arbetsförhållande teckna aktier eller andelar till ett lägre värde än gängse pris, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av personalen, inte som lön.

På förmån som fåtts i en emission som grundar sig på arbetsförhållande enligt ISkL 66 § 1 mom. och ISkL 66 a § tas någon dagpenningspremie inte ut om förmånen är tillgänglig till en majoritet av personalen. Från en förmån som fåtts i en emission som grundar sig på arbetsförhållande tar man endast ut en sjukvårdspremie för försäkrade. Premien fastställs som förhöjd (SFL 18 kap. 14 § 1 mom. och 18 kap. 20 §). Om en förmån från en emission som grundar sig på arbetsförhållande inte är tillgänglig till en majoritet av personalen, tas dock dagpenningspremien ut från förmånen.

Sjukförsäkringspremien för försäkrade ingår i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet. Källskatteprocenten för begränsat skattskyldiga omfattar inte sjukförsäkringsavgifter.

5.2 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Enligt 4 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (2016/771) är en arbetsgivare skyldig att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift om arbetstagaren är försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på det totala beloppet av lönerna som betalas ut till arbetstagarna. Som lön ses bland annat lön som omfattas av förskottsinnehållning enligt FörskUL13 §. Som lön betraktas emellertid inte poster som nämns i 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (5 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift tas inte ut på en emission som grundar sig på arbetsförhållande, om förmånen är tillgänglig för en majoritet av personalen. Om förmånen emellertid inte är tillgänglig till en majoritet av personalen, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift tas ut.

6 Arbetsgivarens anmälningsskyldighet

6.1 Arbetsgivarens anmälningar till inkomstregistret

Arbetsgivaren ska anmäla de löner, naturaförmåner och övriga skattepliktiga prestationer som hen betalat till löntagaren till inkomstregistret.

Arbetsgivaren ska anmäla en förmån som erhållits vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande enligt ISkL 66 § till inkomstregistret, om förmånen har kunnat utnyttjas av en majoritet av personalen och rabatten är större än 10 procent av aktiens gängse pris. Om aktier tecknas till det gängse priset eller rabatten är högst 10 procent räknat från aktiens gängse pris, ska detta inte anmälas till inkomstregistret.

Arbetsgivaren anmäler den förmån som uppkommer av en aktieemission enligt ISkL 66 a §, om teckningspriset understiger det justerade matematiska värde som räknats på det sätt som fastställts för aktien i bestämmelsen. Om teckningspriset uppgår minst till det matematiska värdet, uppkommer inte någon skattepliktig förmån, och arbetsgivaren anmäler inte förmånen till inkomstregistret.

Om det inte är fråga om en aktieemission som riktas till en majoritet av personalen, utför förmånen i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst. Separata anvisningar om anmälan av en sådan förmån finns i anvisningarna om inkomstregistret.

Se ytterligare information om arbetsgivarens anmälningar till inkomstregistret i anvisningen: Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer.

6.2 Deklarationsskyldigheten rörande aktieemissioner enligt ISkL 66 a §

Uppgifter enligt L om beskattningsförfarande 17 § ska överlämnas till Skatteförvaltningen vid aktieemission enligt ISkL 66 a §. Uppgifterna lämnas in elektroniskt med årsanmälan. De uppgifter som ska överlämnas till Skatteförvaltningen omfattar uppgifter om aktieemissionen och de arbetstagare som deltagit i aktieemissionen, antalet tecknade aktier, den tidpunkt då teckningstiden börjat, det teckningspris som betalats för aktien, det matematiska värde som tillämpats på emissionen och uppgifter om huruvida de gränser för innehav och röstetal vilka föreskrivits i ISkL 66 a § 1 mom. överskridits för personer som deltagit i emissionen. 

Ovan nämnda uppgifter ska alltid ges om en aktieemission enligt ISkL 66 a §, om bestämmelsen i fråga tillämpats för en eller flera personer i aktieemissionen. De uppgifter som ska lämnas in omfattar också uppgifter om arbetstagare på vars aktieteckning ISkL 66 a § inte kan tillämpas, till exempel på grund av att gränsen för innehav överskrids.

Uppgifterna om aktieemissioner som genomförts under skatteåret ska ges innan den fastställda utsatta dagen för att lämna in skattedeklarationen för respektive år. Uppgifter om aktieemissioner som genomförts 1.1.2021–31.12.2021 ges före slutet av januari 2022. Blankettanvisningen för årsanmälan innehåller närmare uppgifter om hur deklarationen fylls i.

7 Skattedeklaration av löntagare

En förmån som fåtts vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande har i regel antecknats på löntagarens förhandsifyllda skattedeklaration utifrån de uppgifter som arbetsgivaren lämnat då förmånen erhållits av en finländsk arbetsgivare. Löntagaren ska granska uppgifterna och rätta eventuella fel. 

Om förmånen fåtts av en utländsk arbetsgivare eller den finländska arbetsgivaren har försummat sin anmälningsskyldighet, ska löntagaren komplettera skattedeklarationen genom att deklarera även den förmån som fåtts i en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande (BFL 7 §).

Närmare information om löntagarens deklarationsskyldighet finns i anvisningen Beskattning av anställningsoptioner.

8 Avdragbarhet av kostnader som hänför sig till aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande i arbetsgivarens beskattning

På avdragbarheten av kostnader som hänför sig till en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande tillämpas i arbetsgivarens beskattning motsvarande principer som på avdragbarheten av kostnader som hänför sig till anställningsoptioner. En närmare beskrivning av detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.

9 Aktieemissioner som grundar sig på arbetsförhållande i överlåtelsebeskattningen

Enligt 15 § 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) ska förvärvaren betala överlåtelseskatt på överlåtelse av äganderätt till värdepapper. I lagen om överlåtelseskatt avses med värdepapper bland annat aktier och teckningsrätter. Såsom värdepapper anses också värdeandelar som motsvarar ovannämnda värdepapper (17 § i ÖSL). Överlåtelseskatt ska inte betalas på överlåtelse av värdepapper som emitterats av ett utländskt samfund (18 § 1 mom. i L om överlåtelseskatt). 

Som överlåtelse anses enligt lagens tillämpningsområde inte teckning av aktier eller optionsrätter (RP 121/1996). När löntagaren vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande tecknar nya aktier som emitterats av bolaget, är det inte fråga om överlåtelse av aktier som avses i lagen om överlåtelseskatt och arbetstagaren ska inte betala överlåtelseskatt. Detta gäller även situationer där ett bolag i enlighet med ABL 9 kap. 20 § beslutar om en vederlagsfri aktieemission till bolaget självt. I dessa fall är det fråga om aktier som inte har tecknats av en utomstående part, varmed överlåtelse av sådana aktier enligt högsta förvaltningsdomstolens riktlinjer är jämförlig med tecknande av nya aktier.

Om det vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande tecknas egna aktier som bolaget har i sin besittning är det fråga om en överlåtelse som omfattas av överlåtelseskatt. Om ingen skattepliktig förmån uppkommer vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande räknas endast det vederlag som betalats som teckningspris för aktien till det vederlag som utgör grunden för överlåtelseskatten.

Överlåtelseskatt ska också betalas på en överlåtelse där vederlaget delvis eller helt skapas av en arbetsinsats. Om arbetstagaren vid en aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande tecknar bolagets egna aktier som bolaget har i sin besittning, så att en skattepliktig förmån uppkommer för arbetstagaren för aktieemissionen, utgör det sammanlagda beloppet av det teckningspris som betalats på aktien och den andel som betalats med arbetsinsatsen, det anskaffningspris på aktien som utgör grunden för överlåtelseskatten. Andelen som betalats med en arbetsinsats innebär i regel det belopp som betraktats som en skattepliktig förmån i inkomstbeskattningen.

Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis om överlåtelsebeskattning (HFD 2017:39) har behandlats mer detaljerat i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                                              

ledande skattesakkunnig  Anna-Leena Rautajuuri