Våra e-tjänster är inte i bruk på lördagen 19.9 cirka klockan 7–15.30.

Beskattning av priser

Har getts
31.12.2019
Diarienummer
VH/6384/00.01.00/2019
Giltighet
31.12.2019 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
VH/2872/00 01 00/2018

I denna anvisning behandlas beskattningen av olika priser som fås från tävlingar, lotterier eller andra evenemang. Därtill behandlar anvisningen beskattningen av de konst- och skolelevtävlingspriser som omfattas av separata föreskrifter i inkomstskattelagen.

Anvisningen gäller inte för priser, arvoden och vinster som fåtts från tävlingar och lotterier enligt lotteriskattelagen. Dessa har behandlats närmare i anvisningen Beskattning av lotterier. Anvisningen gäller inte heller för priser, arvoden och vinster som fåtts av idrott, vilka behandlats i anvisningen Beskattning av idrottsinkomster. Beskattningen av pokerinkomster har behandlats i anvisningen Beskattning av pokerinkomster.

Anvisningen har ändrats med anledning av den nya 84 a § i inkomstskattelagen (ISkL) som trädde i kraft 1.1.2020 och en ändring i 15 § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande. Från och med 2020 är andra tävlingspriser än de som avses i ISkL 83 eller 84 § inte skattepliktig inkomst, om ett tävlingspris inte kan ses som lön eller arbets- eller bruksersättning  enligt lagen om förskottsuppbörd och om totalbeloppet för de under ett skatteår emottagna tävlingspriserna är högst 100 euro.

Också prisgivarens deklarationsskyldighet har ändrats från och med 2020, så att tävlingspriser värda högst 100 euro måste anmälas till inkomstregistret endast om de betalats i ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande.

Dessutom har skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning på tävlingspriser ändrats från och med 1.1.2020 så att man inte behöver verkställa förskottsinnehållning på tävlingspriser om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan annan i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbets- eller bruksersättning eller idrottsmans arvode vars värde överstiger 100 euro (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten).

1 Allmänt om beskattning av priser

Med priser avses i denna anvisning prestationer som getts i penningform eller som en förmån med penningvärde till deltagare i olika tävlingar, lotterier och andra evenemang. I typfallet ges priset av arrangören av evenemanget (till exempel arbetsgivaren, ett bolag som hör till samma koncern, en samarbetspartner), men priset kan också ges av en aktör som är fristående i förhållande till arrangören av evenemanget (till exempel ett koncernbolag, en annonsör, en samarbetspartner).

Enligt 29 § i inkomstskattelagen (ISkL) utgörs skattepliktig inkomst av den skattskyldigas inkomster i pengar eller pengars värde. Olika prestationer som getts under namnet pris, arvode eller vinst (nedan priser) är följaktligen i princip skattepliktig inkomst för mottagaren.

Enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd (FörskUL) avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån, ersättning och naturaförmån som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Enligt FörskUL 25 § utgörs arbetsersättning också av en ersättning som i annan form än lön betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst.

Enligt ISkL 61 § utgörs skattepliktig förvärvsinkomst bland annat av lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande. Om ett pris som fåtts från olika tävlingar, lotterier eller evenemang inte är lön eller arbetsersättning enligt lagen om förskottsuppbörd, är det annan skattepliktig förvärvsinkomst enligt ISkL 61 §.

Skattepliktiga tävlingspriser som fåtts i form av varor i penningvärde värderas enligt deras gängse värde. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst.

Från och med 2020 är andra tävlingspriser än pris i konsttävlingar som avses i ISkL 83 § och pris i skolelevstävlingar som avses i ISkL 84 § skattefri inkomst, om priset inte kan betraktas som lön eller arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd och värdet av tävlingspriserna under ett skatteår sammanlagt uppgår högst 100 euro (ISkL 84 a §).

I regeringens proposition 78/2019 rd som rör ISkL 84 a § konstateras att tävling som allmänspråkligt uttryck avser ett evenemang eller ett arrangemang där flera deltagare försöker klara av någon uppgift eller något mål bättre än de andra deltagarna, vanligtvis i enlighet med tävlingsregler som tävlingsarrangören fastställt och meddelat på förhand. Syftet med tävlingen är att placera tävlingsdeltagarna i rangordning utifrån angivna kriterier. Ett sådant kriterium kan förutom tävlingsprestationen också till exempel vara någon egenskap hos den tävlande. I olika djurtävlingar kan priset basera sig enbart på djurets prestation eller egenskaper. Som en i bestämmelsen avsedd tävling ska betraktas även sådana aktiviteter och spel i till exempel nöjesparker där man inte tävlar mot andra deltagare utan belöningen baserar sig på deltagarens prestation för att uppnå ett på förhand angivet resultat. Det är till exempel vanligt med olika precisions- eller skicklighetsspel samt aktiviteter där det resultat som ligger till grund för belöning i till exempel olika styrkespel mäts med en för ändamålet tillverkad anordning.

Priser från utlandet värderas till gängse pris enligt den prisnivå som råder i Finland. Om man vid införandet av priset i landet blir tvungen att betala importskatter, ska beloppet av dessa skatter dras av från varans gängse värde, och differensen utgör mottagarens skattepliktiga inkomst.

2 Priser som erhållits av arbetsgivaren

2.1 Priser som fåtts av den egna arbetsgivaren

Ett pris som ges för välutfört arbete eller i övrigt utifrån arbete är vederlag för arbete, det vill säga lön. Priser som fåtts av den egna arbetsgivaren är lön, oberoende av om det handlar om sporadiska eller regelbundna priser.

Också ett pris med penningvärde som lottats ut bland arbetsgivarens personal är lön som arbetstagaren fått utifrån arbetsförhållandet. Priser som delats ut i samband med försäljnings- och kundvärvningstävlingar och andra motsvarande tävlingar som ordnats av arbetsgivaren utgör lön för arbetstagarna.

Föremålspriser av ringa värde vilka fåtts utifrån olika former av tävlingar eller lotterier som ordnats av arbetsgivaren i samband med rekreations- eller fritidsaktiviteter har dock i beskattningspraxis setts som en skattefri förmån enligt ISkL 69 § 1 mom. 4 punkten. Denna typ av skattefritt prisföremål kan ha ett värde på högst 100 euro.

2.2 Priser som fåtts av ett koncernbolag

Ett företag kan ge olika priser också till andra personer än de som tjänstgör för företaget. Det är möjligt att moderbolaget i en koncern till exempel ger priser för välutfört arbete till arbetstagare i ett koncernbolag. Koncernens moderbolag kan ge ett pris till vinnaren av en försäljningstävling som ordnats mellan arbetstagarna i alla koncernbolag.

Förmåner som fåtts av ett annat bolag i samma koncern jämställs i beskattningspraxis i allmänhet med förmåner som fåtts av den egna arbetsgivaren. På motsvarande sätt är också priser som fåtts av ett annat koncernbolag skattepliktig löneinkomst.

2.3 Priser som getts till andra företags ägare eller anställda

Det är möjligt att ett företag ger olika priser också till arbetstagare som inte tjänstgör för företaget eller till arbetstagare som hör till samma koncern. Till exempel priser som ges till anställda hos franchising-bolag och ägarföretagare är inte lön, eftersom det inte handlar om prestationer som fåtts av personer som står i ett anställningsförhållande till prisutdelaren.

Sådana priser är skattepliktig arbetsersättning för mottagaren, om priset utgör vederlag för ett arbete, en uppgift eller en tjänst som överenskommits med utdelaren. Om priset inte är arbetsersättning, är det annan skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren.

3 Priser som fåtts av samarbetspartner till arbetsgivaren

Som lön ses inte arvoden och förmåner som en arbetstagare fått utifrån sin ställning direkt till exempel av arbetstagarens affärskumpaner eller kunder, även om han eller hon förvärvat dessa partiellt utifrån arbete som han eller hon utfört för den egna arbetsgivaren. Sådana priser är inte löner som överenskommits inom ramen för arbetstagarnas anställningsförhållande och som arbetstagaren är skyldig att betala.

Priser som fåtts av andra än av arbetsgivaren är antingen arbetsersättning eller annan förvärvsinkomst i beskattningen. Det handlar om arbetsersättning då priset är ett vederlag för ett arbete, en uppgift eller en tjänst. Till exempel ett säljstödarvode som ett kundföretag betalat direkt till en löntagare har en karaktär av arbetsersättning, eftersom det fås utifrån arbete.

Andra arvoden än arvoden som fås som arbetsersättning utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Till exempel är värdet på belöningsresa som en verkställande direktör får direkt av ett varuleverantörsbolag annan förvärvsinkomst. Om ett pris som ges av en samarbetspartner dock betalas ut eller ges via arbetstagarens egna arbetsgivare är priset löneinkomst som fåtts inom ramen för anställningsförhållandet oberoende av dess grund, belopp och art.

4 Andra priser

Priser som fåtts av andra än arbetsgivaren eller en samarbetspartner till denna är skattepliktig förvärvsinkomst, om de inte omfattas av lotteriskattelagen eller inte fåtts från lotterier som genomförts i en stat tillhörande Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och enligt lagstiftningen för staten i fråga.

Från och med 2020 är andra tävlingspriser än de som avses i ISkL 83 eller 84 § inte skattepliktig inkomst, om priset inte kan ses som lön eller arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd och det totala värdet på de tävlingspriser en inkomsttagare tar emot under ett skatteår är högst 100 euro (ISkL 84 a §). Om de tävlingspriser en inkomsttagare har tagit emot under ett år har ett totalt värde på över 100 euro utgör de skattepliktig inkomst i sin helhet.

Priser som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen är undantagna inkomstskatt, eftersom genomföraren av lotterier betalar lotteriskatt på sådana priser. Följaktligen är inte vinst som fåtts av lotterier som genomförts enligt lotteriskattelagen skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen av prismottagaren. Sådan inkomst är dock lotterivinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt FörskUL. (ISkL 85 §).

Ett annat pris än ett pris som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen är annan skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren i inkomstbeskattningen, om

  • vinsten inte grundar sig på slumpen
  • det inte är fråga om en så kallad offentlig utlottning
  • priset har fåtts i en tävling på basis av en prestation
  • eller vinsten har fåtts i ett lotteri som har verkställts i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Till exempel priser som fåtts i frågesporter, pilkfisketävlingar eller andra tävlingar utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren, då priset fåtts utifrån en placering eller en prestation. På samma sätt är olika priser som fåtts från andra än offentliga lotterier skattepliktig förvärvsinkomst för prismottagaren. Denna typ av tävlingspriser är dock skattefria för inkomsttagaren om det totala värdet på de priser som tagits emot under ett år inte överstiger 100 euro. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst.

Ett pris som betalas till deltagare i olika skriv-, musik-, drama-, film- och dylika tävlingar kan också innehålla en ersättning för överlåtelse av upphovsrätten för ett verk i sin helhet eller partiellt till tävlingsarrangören, till exempel för publicering av verket. En sådan ersättning har en karaktär av en bruksavgift, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas, ifall mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Beskattningen av bruksavgifter och andra inkomster av immateriella rättigheter har behandlats i anvisningen Beskattning av inkomst av immateriella rättigheter.

5 Tävlingspriser som föreskrivits separat i inkomstskattelagen

5.1 Pris i konsttävling

Pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt är inte skattepliktig inkomst (ISkL 83 §). Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som är sådana att där erhållna pris är skattefria (FMF om skattefrihet för priser vid konsttävlingar).

Pris som fåtts från andra tävlingar inom konstområdet utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren.

5.2 Pris i skolelevstävlingar

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola, eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna (84 § ISkL).

De läroinrättningar som avses i nämnda paragraf har utifrån exempelförteckningen avgränsats till läroinrättningar som tillhandahåller studier på lägre stadiet. Enligt 2 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) är yrkeshögskolorna en del av högskolesystemet. Eftersom yrkeshögskolorna och universiteten tillsammans bildar högskoleväsendet kan de inte betraktas som läroinrättningar som kan jämföras med de läroinrättningar som finns uppräknade i paragrafen.

Ett pris som fåtts från en skolelevstävling är alltid skattepliktig förvärvsinkomst, om det ges direkt i penningform eller som en därmed jämförbar prestation, till exempel som ett valbart presentkort eller en andel i en placeringsfond. Trots att de pris som avses i bestämmelsen i allmänhet är av lågt värde, kan ett pris inte anses vara skattepliktigt utifrån den grunden att värdet på priset i vissa fall kan vara högre. Till exempel ett pris i form av en bil som ställts till en skolelevs förfogande för ett år kan följaktligen vara ett skattefritt pris i en skolelevstävling. I en sådan situation ger en utomstående part (bilaffären) en bil till elevens förfogande på basis av hur eleven klarat sig i tävlingen. Eleven får inte priset på basis av arbete, utan en tävlingsprestation.

6 Förskottsinnehållnings- och deklarationsskyldigheten för prisutdelare

6.1 Priser som ses som lön

En arbetsgivare är i princip skyldig att verkställa förskottsinnehållning på priser som ses som lön och betala sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare utifrån lönen.

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning och betala sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare föreligger vad gäller priser som ses som löner hos arbetstagarens egentliga arbetsgivare, även om arbetstagaren får priset av ett annat bolag från samma koncern. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

En arbetsgivare är skyldig att anmäla priser som ses som lön och förskottsinnehållning som verkställts på dessa till inkomstregistret oberoende av prisernas värde och art (penning- eller föremålspris). Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst, varför de inte heller anmäls till inkomstregistret.

6.2 Priser som ses som arbetsersättning

En betalare ska verkställa förskottsinnehållning på ett pris som den betalat ut som arbetsersättning, om prismottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. I de fall då tävlingspris som kan ses som arbetsersättning har erhållits från en tävling behöver man inte verkställa förskottsinnehållning på tävlingspris värda högst 100 euro (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten). I praktiken är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset, om det ges i annan form än i pengar och om den som delat ut priset inte betalar en penningprestation till prismottagaren, på vilken den kan verkställa förskottsinnehållning.

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivaren betalas inte på priser som ses som en arbetsersättning. En utbetalare av ett pris som ses som en arbetsersättning ska, oberoende av värdet och arten (penning- eller föremålspris, till inkomstregistret anmäla priser som delats ut till mottagare som inte är införda i förskottsuppbördsregistret. Anmälningsskyldigheten påverkas inte av om det varit möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset eller inte. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst, varför de inte heller anmäls till inkomstregistret. Från och med 2020 behöver man inte heller meddela tävlingspriser till inkomstregistret om de har ett värde på högst 100 euro.

6.3 Andra priser som utgör skattepliktig förvärvsinkomst

Enligt 1 § 14 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning verkställs inte förskottsinnehållning på skattepliktiga tävlingspriser, som inte utgör i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbetsersättning, bruksavgift eller arvode för idrottsman.

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare betalas inte på priser som ses som annan förvärvsinkomst. En utbetalare av lön ska anmäla priser till inkomstregistret oberoende av deras värde och art (penning- eller varupris). Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst, varför de inte heller anmäls till inkomstregistret. Från och med 2020 behöver man inte heller meddela tävlingspriser till inkomstregistret om de har ett värde på högst 100 euro.

7 Anmälningsskyldigheten för prismottagare

En mottagare av ett skattepliktigt pris ska anmäla värdet på det mottagna priset i sin skattedeklaration, om det inte syns färdigt på den förhandsifyllda skattedeklarationen utifrån anmälan av utbetalaren av priset till inkomstregistret. Från och med 2020 behöver man inte deklarera tävlingspriser i sin skattedeklaration om de inte är lön eller arbetsersättning eller brukserstättning och om det totala värdet för de under samma år emottagna tävlingspriserna är högst 100 euro.

Exempel 1: En person vinner under 2020 två tävlingspriser värda à 80 euro som inte är lön, arbets- eller bruksersättning. Personen ska deklarera de tävlingspriser hen vunnit i sin skattedeklaration för 2020, eftersom det totala värdet för tävlingspriserna överstiger 100 euro.

Prismottagaren har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (ISkL 29 § 1 mom.). Till exempel direkta utgifter för deltagande i tävlingen, såsom deltagaravgifter och resekostnader är avdragbara. En närmare beskrivning av kostnadsavdrag finns i Skatteförvaltningens anvisningar Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen och Kostnader för förvärv av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten.

 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Skattesakkunnig Tinja Lahtinen