Då en musikupphovsman överlåter den uteslutande nyttjanderätten till en upphovsrätt till sitt eget bolag för en bestämd tid

Har getts
28.9.2018
Diarienummer
A120/200/2018
Giltighet
28.9.2018 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

Den här anvisningen handlar om hur man fastställer och beskattar det gängse värdet för en upphovsrätt då en musikupphovsman för en viss tid till sitt eget aktiebolag överlåter en sådan uteslutande nyttjanderätt till sina rättigheter och ersättningar som omfattas av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (1494/2016). Anvisningen gäller inte överlåtelse av andra upphovsrätter till musikupphovsmannens bolag än sådana som omfattas av den ovan nämnda lagen.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet tillsatte 13.12.2016 en arbetsgrupp för att komma med förslag till att förstärka de kreativa branscherna i Finland.

Arbetsgruppens publikation av den 12 april 2017 (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2017:18) ställde som mål att man ska kunna verka som näringsidkare inom de kreativa branscherna, exempelvis inom musikbranschen, under samma förutsättningar som inom övriga branscher. För att nå detta mål ska Teosto och intresseorganisationerna för musikens rättsinnehavare utreda tillsammans med finansministeriet och vid behov också med Skatteförvaltningen under hurdana förutsättningar upphovsrätter kan överlåtas till upphovsmannens företag samt hurdana skattepåföljder det medför. I publikationen föreslogs också att Skatteförvaltningen ska skriva anvisningar för överföring av upphovsrätter i situationer där upphovsmannen överlåter sin upphovsrätt till sitt eget företag som bedriver företagsverksamhet.

Också enligt skrivningen i Sipiläs regerings halvtidsöverläggning den 28 april 2017 bör man skapa en enhetlig beskattningspraxis för överlåtelse och värdering av upphovsrätter inom kreativa branscher, så att upphovsrätterna och inkomsterna av dem kunde överföras till bolag.

Det är ofta motiverat och även en förutsättning att använda bolag i internationella affärsförbindelser, exempelvis för hantering av kundrelationer och fakturering samt för anskaffning och hantering av inventarier och immateriella rättigheter.

1.2 Allmänt om beskattningen av upphovsrätter

Upphovsrätt (rätt till skrift, komposition, sångtext, fotografi, datorprogram eller annat verk) är en immateriell rättighet. Då verket utnyttjas ekonomiskt får upphovsmannen inkomst av sin upphovsrätt, och den här inkomsten utgör skattepliktig bruksavgift. Upphovsmannen får ersättning för sin rättighet när hen överlåter den antingen helt eller delvis eller när någon annan använder det skyddade verket. Upphovsmannen kan också genom avtal avstå från sin upphovsrätt helt eller för en viss tid.

Ersättningen för överlåtelse av upphovsrätten utgör skattepliktig inkomst för överlåtaren. Enligt 52 § i inkomstskattelagen (ISkL) utgör ersättning som en skattskyldig har fått på grund av patent, upphovsrätt eller någon annan därmed jämförbar rättighet skattepliktig kapitalinkomst, om rättigheten har förvärvats genom arv eller testamente eller mot vederlag. I annat fall utgör ersättningen förvärvsinkomst. Beskattningen av upphovsrätter har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av immateriella rättigheter.

Det finns inte några särskilda bestämmelser som reglerar överlåtelse eller överföring av upphovsrätter till en annan skattskyldig. Enligt rättspraxis (HFD 24.11.2000 liggare 3033 och HFD 14.2.2003 liggare 342) kan ekonomiska rättigheter som anknyter till upphovsrätt överföras exempelvis till ett aktiebolag. Detta förutsätter dock att det finns ett uttryckligt avtal om överföring av rättigheterna mellan överlåtaren och bolaget och att man betalar gängse ersättning för överföringen av rättigheterna. Upphovsrätter ska således värderas till deras gängse värde vid överföringstiden. Problematiskt i beskattningspraxis har uttryckligen varit att kunna fastställa det gängse värdet för olika slags upphovsrätter.

1.3 Anvisningens tillämpningsområde

Den här anvisningen handlar om hur man fastställer och beskattar det gängse värdet för en upphovsrätt då en musikupphovsman (kompositör, textförfattare och arrangör) genom avtal för en viss tid till sitt eget aktiebolag överlåter en sådan uteslutande nyttjanderätt till sina upphovsrätter och ersättningar (licens) som omfattas av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Ett sådant avtal behandlas nedan i avsnitt 2. Anvisningens beskattningsprinciper tillämpas endast på en sådan avtalsmodell och avtal i anslutning till den.

Utanför det avtalsarrangemang som behandlas här kan upphovsmannen överföra till sitt bolag rättigheter som inte omfattas av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. I den här anvisningen behandlas inte överföring av dessa andra rättigheter eller kostnadsavtal till musikupphovsmannens aktiebolag och inte heller vilka skattepåföljder sådana arrangemang medför för musikupphovsmannen och aktiebolaget. Det gängse värdet på övriga rättigheter och avtal fastställs alltid utgående från faktauppgifter som fåtts eller som kan fås genom att använda den metod för fastställande av värde som bäst lämpar sig för fallet i fråga.

2 Avtal som ingås med en upphovsrättsorganisation

2.1 Allmänt om avtalsarrangemang

Ett avtalsarrangemang utgår från att den uteslutande nyttjanderätten till upphovsrätter överlåts till musikupphovsmannens aktiebolag på ett sådant sätt att upphovsmannen fortfarande kan vara medlem i, eller i egenskap av rättsinnehavare, kund hos en upphovsrättsorganisation. Eftersom det är helhetsarrangemangets särskilda syfte att förbättra förutsättningarna för upphovsmannens näringsverksamhet har arrangemangets tillämpningsområde och -villkor begränsats för att motsvara syftet.

Överföring av ovan nämnda rättigheter till bolag är frivilligt och arrangemanget måste grunda sig på ett tidsbegränsat avtal (nedan helhetsarrangemang) mellan den kollektiva förvaltningsorganisationen (nedan upphovsrättsorganisation), rättsinnehavaren (nedan musikupphovsman) och rättsinnehavarens bolag. Ytterligare information om avtal finns här (på finska).

Genom helhetsarrangemanget överför musikupphovsmannen till bolaget endast sådana förfoganderätter enligt 2 § i upphovsrättslagen vars beskaffenhet och omfattning motsvarar musikupphovsmannens fullmakt till upphovsrättsorganisationen att förvalta en upphovsrätt enligt 5 § i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Avtalet gäller således endast sådana rättigheter och ersättningar som omfattas av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

I praktiken gäller ovan nämnda rättigheter upphovsrättsersättningar som upphovsrättsorganisationen redovisar till musikupphovsmannen utifrån befintliga rättigheter som organisationen redan förfogar över och under avtalsperioden uppkomna nya rättigheter.

2.2 Parter i avtalsarrangemanget och tillhörande rättshandlingar

Parterna i ett helhetsarrangemang ska vara en kollektiv förvaltningsorganisation (upphovsrättsorganisation, 4 § 1 punkten i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt), rättsinnehavaren (musikupphovsman, 4 § 4 punkten) och ett privat aktiebolag enligt aktiebolagslagen som musikupphovsmannen äger (ABL 1 kap. 1 §). Med musikupphovsmannens aktiebolag avses i den här anvisningen ett aktiebolag som upphovsmannen äger ensam eller tillsammans med andra musikupphovsmän.

Till helhetsarrangemanget hör följande rättshandlingar:

  • rättsinnehavarens fullmakt till upphovsrättsorganisationen (5 § i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt) som delvis och på viss tid återkallas (8 § i samma lag), dvs. återkallelse av förfoganderätten,
  • tidsbestämd överlåtelse av uteslutande nyttjanderätt till rättigheter som omfattas av en återkallad fullmakt till ett aktiebolag vars samtliga aktier tillhör musikupphovsmannen som delvis återkallat sin fullmakt, eller vars samtliga aktier tillhör musikupphovsmannen som delvis återkallat sin fullmakt samt till andra musikupphovsmän som gett en fullmakt till samma upphovsrättsorganisation,
  • aktiebolagets uppdrag till samma upphovsrättsorganisation att för bolagets räkning förvalta till bolaget hörande rättigheter som omfattas av delvis återkallade fullmakter.

Ovan nämnd återkallelse av fullmakten betraktas inte som överlåtelse av förmögenhet, eftersom upphovsrättsorganisationen inte är förvärvare enligt den ursprungliga fullmakten. Rätten till avkastning hör under fullmaktens giltighetstid fortfarande till rättsinnehavaren (22 § i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt). Det uppdrag aktiebolaget gett att administrera rättigheter som omfattas av återkallelsen utgör inte heller överlåtelse av förmögenhet, eftersom upphovsrättsorganisationen inte blir förvärvare på basis av uppdraget och alltså inte får rätt till avkastning.

Däremot är en ovan nämnd uteslutande överlåtelse av nyttjanderätt överlåtelse av immateriella rättigheter med förmögenhetsvärde, eftersom bolaget i samband med rätten att förfoga över rättigheter även får rätten till avkastning.

Helhetsarrangemanget är till sin karaktär temporärt, eftersom parterna inte har i avsikt att slutgiltigt återkalla musikupphovsmannens fullmakt till upphovsrättsorganisationen. Arrangemanget gör det möjligt att förlänga giltighetstiden för fullmakten i det skede då det inte längre finns behov eller grunder för att använda bolag i musikupphovsmannens näringsverksamhet. Ett helhetsarrangemang är således alltid tidsbestämt och varar i regel i minst ett och i högst fem år. Arrangemanget kan förnyas för en ny tidsperiod genom ett avtal mellan samtliga avtalsparter.

Avtalet upphör mitt under avtalsperioden eftersom musikupphovsmannen har dött. Avtalet kan upphöra före utgången av avtalsperioden även i det fall att musikupphovsmannens aktiebolag blir insolvent, ansöker om företagssanering eller försätts i likvidation under helhetsarrangemanget samt om musikupphovsmannens aktiebolag upplöses till följd av konkurs. Avtalet upphör likaså under pågående avtalsperiod om aktiestocken i aktiebolaget eller det aktiebaserade bestämmande inflytandet ens till en del övergår till någon annan än de parter som vid avtalstecknandet var bolagets ägare.

3 Allmänt om värdering av upphovsrätter

3.1 Skatteförvaltningens anvisning om värdering av tillgångar

I Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen, avsnitt 1.2.2, behandlas de allmänna metoderna för värdering av egendom. Enligt anvisningen fastställs ett objekts gängse värde alltid utgående från faktauppgifter som fåtts eller som kan fås genom att använda den metod för fastställande av värde som bäst lämpar sig för fallet i fråga. Den utvalda metoden ska ta objektets eventuella särdrag i beaktande.

Då uppgifter om förverkligade överlåtelsepriser på egendom eller på jämförelseköp saknas, bestäms objektets gängse värde med hjälp av kalkyler som baserar sig på faktauppgifter om objektet i fråga. Som metoder kan till exempel avkastningsvärde- eller kostnadsvärdemetoden användas. I regel ska de värderingsmetoder som presenteras i anvisningen användas vid fastställandet av värdet på egendom, om det inte finns något motiverat skäl att använda någon annan från dem avvikande metod, vilken leder till det gängse värdet.

3.2 Principer för värdering av upphovsrätter

Skatteförvaltningen har inte meddelat någon separat anvisning för hur man värderar upphovsrätter i inkomstbeskattningen. Principerna i den ovan nämnda anvisningen har i tillämpliga delar använts även vid värdering av egendom av det här slaget i inkomstbeskattningen. Eftersom det i allmänhet inte finns några jämförelseöverlåtelser av motsvarande rättigheter och någon annan metod för att fastställa det gängse värdet inte finns att tillgå, ska rättigheterna värderas enligt avkastningsvärdemetoden.

Det gängse värdet vid överföring av privatpersoners upphovsrätter räknas i regel ut i beskattningspraxis med hjälp av avkastningsvärdemetoden, som har beskrivits i Skatteförvaltningens ovan nämnda anvisning, avsnitt 1.2.3. Avkastningsvärdemetoden avser en metod med vilken objektets värde (det sannolika överlåtelsepriset) fastställs som kapitaliserat nuvärde av sannolika framtida avkastningar som fås av objektet under brukstiden.

Exempelvis hos författare är den andra avtalsparten vanligtvis en förläggare som betalar ersättning till författaren. Detta värde räknas ut så att man kapitaliserar rättighetens sannolika avkastning. I kapitaliseringen beaktar man utgående från en fallspecifik utredning rättighetens sannolika avkastning, dess giltighetstid och den kapitaliseringsräntesats som tar hänsyn till osäkerhet om avkastningen. Den årliga nettoavkastningen fastställs ofta i brist på annan utredning på basis av historiska uppgifter.

När musikupphovsmän överlåter uteslutande nyttjanderätt till sina upphovsrätter till aktiebolag för en viss tid på det sätt som beskrivs i denna anvisning ingår det sådana specialdrag och -villkor i överlåtelsen att man i beskattningen tillämpar principer som beskrivs i det följande. Det är således inte möjligt att tillämpa riktlinjerna i denna anvisning på överföring av andra eventuella rättigheter till musikupphovsmannens aktiebolag.

4 Värdering av en uteslutande nyttjanderätt som överlåtits för en viss tid

4.1 Allmänt

Genom att ingå avtal med en upphovsrättsorganisation kan musikupphovsmannen överlåta en uteslutande nyttjanderätt till sin upphovsrätt på viss tid till ett aktiebolag som upphovsmannen äger, dock för minst ett års och högst fem års tid.

Eftersom överlåtelsen till bolaget dessutom måste grunda sig på ett avtal enligt avsnitt 2 ska ersättningen som bolaget betalar för rättigheterna (licensavgift) motsvara rättigheternas gängse värde. Vad som ska betraktas som gängse ersättning som bolaget ska betala fastställs i regel utifrån vad rättigheternas avkastningsvärde skulle vara ifall musikupphovsmannen själv hade befullmäktigat upphovsrättsorganisationen att administrera sina rättigheter i enlighet med 5 § i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Detta motsvarar värdet på de upphovsrättsersättningar som upphovsrättsorganisationen betalar till upphovsmannen vid ifrågavarande tidpunkt.

Karakteristiskt för upphovsrättsersättningar som flyter in är periodvisa variationer som följer av exempelvis verkets popularitet på marknaden, populära verks avkastningstoppar och nya verk som kommit till under avtalsperioden. Relevans har även om upphovsmannen har varit verksam länge eller om hen just inlett sin karriär. Det är således svårt att förutspå på ett pålitligt sätt hur intäkterna av upphovsrätt flyter in.

I det följande presenteras grundläggande principer för att fastställa upphovsrättsersättningarnas gängse värde i olika situationer.

4.2 Principen för hur man beräknar ersättningens gängse värde

4.2.1 Grundprinciper för att beräkna det gängse värdet

Beloppet av gängse ersättning som bolaget ska betala till musikupphovsmannen för nyttjanderätten (licensavgift) räknas ut enligt följande:

  • räkna ut medeltalet av de ersättningar som upphovsrättsorganisationen redovisat till musikupphovsmannen per kalenderår för de 5 föregående kalenderåren närmast före avtalets början. I stället för dessa uppgifter kan man göra uträkningen på basis av 1–4 kalenderår för vilka ersättningar har redovisats (genomsnittlig årlig avkastning),
  • räkna ut den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (1–5 år)
  • räkna ut ersättningen som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten (licensavgift).

När man räknar ut den ovan avsedda genomsnittliga årsavkastningen för ersättningar som upphovsrättsorganisationen redovisat till upphovsmannen avser man dock med ersättning den nettoersättning musikupphovsmannen har fått för respektive år. Nettoersättningen får man när man från det belopp som upphovsrättsorganisationen redovisat för respektive år drar av aktiebolagets latenta inkomstskatteskulder (för närvarande 20 %). I exemplen nedan avses med upphovsrättsersättningarnas medeltal belopp som minskats med den latenta inkomstskatteskulden. Musikupphovsmannens faktiska eller kalkylmässiga skatter på inkomsten av upphovsrätter beaktas inte när man räknar ut nettoersättningen.

I beräkningen används alltid en schablonmässig kapitaliseringsräntesats om 15 %. Den ovan nämnda kapitaliseringskoefficienten som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden anges i följande tabell per år:

Kapitaliseringskoefficient
Antal årKapitaliseringskoefficient
1 0,8696
2 1,6257
3 2,2832
4 2,8550
5 3,3522

Man kan räkna ut den uppskattade licensavgiften för upphovsrätter för hela avtalstiden om man beräknar den ersättning som fås när man multiplicerar den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten. Som gängse ersättning för varje respektive års upphovsrätter betraktas den relativa andelen av licensavgifter som räknats ut för hela avtalsperioden (exempelvis om avtalet har ingåtts för fyra år 25 % av licensavgiften).

Exempel 1: Fyraårigt avtal

Markus överlåter 1.1.2018 en uteslutande nyttjanderätt till upphovsrätter till det aktiebolag han äger för en period på fyra år. Medeltalet av de upphovsrättsersättningar Markus fått under de fem kalenderår som föregått avtalet är 18 000 euro. Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (4 år) är i detta fall 2,8550. Upphovsrätternas gängse värde som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 51 390 euro (= 18 000 euro × 2,8550). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under avtalsperioden är således 12 847,50 euro (= 51 390 euro / 4).

Om avtalet inte börjar vid ingången av ett kalenderår betraktas som årlig licensavgift under avtalsperioden den del av den för hela avtalstiden beräknade licensavgiften som hänför sig till det aktuella skatteåret.

Exempel 2: Enligt ett femårigt tidsbundet avtal som börjar vid ingången av januari 2018 beskattas 1/5 av licensavgiften som musikupphovsmannens förvärvsinkomst för 2018.

Exempel 3: Enligt ett treårigt tidsbundet avtal som börjar vid ingången av augusti 2018 beskattas 7/36 av licensavgiften som musikupphovsmannens förvärvsinkomst för 2021.

4.2.2 En musikupphovsman som redan tidigare tagit emot upphovsrättsersättningar

För att jämna ut de periodvisa variationerna tar man som grund för rättigheternas gängse värde de upphovsrättsersättningar som upphovsrättsorganisationen betalat per år alltid för de fem hela kalenderåren närmast före överföringen av rättigheterna, oberoende av hur långt det tidsbundna avtalet om överlåtelse av upphovsrätter har varit (se exempel 1 ovan).

Om musikupphovsmannen redan har tagit emot upphovsrättsersättningar men ersättningar ännu inte har betalats i fem hela kalenderår före överlåtelsen av rättigheterna, betraktas som grund för det gängse värdet de upphovsrättsersättningar som har betalats till hen tidigare, under de hela kalenderår (1–4) som föregick avtalet, oberoende av hur långt det tidsbundna avtalet om överlåtelse av upphovsrätter har varit.

Exempel 4: Upphovsrättsersättningar för två år, avtal på fyra år

Medeltalet av de upphovsrättsersättningar Peter fått under de två kalenderår som föregått avtalet är 20 000 euro. Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (4 år) är 2,8550. Upphovsrätternas gängse värde som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 57 100 euro (= 20 000 euro × 2,8550). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under avtalsperioden är således 14 275 euro (= 57 100 euro / 4).

Exempel 5: Upphovsrättsersättningar för fyra år varav ersättningar för hela kalenderåret har betalats endast under tre år, avtal på fem år

Peter anslöt sig till en upphovsrättsorganisation 1.5.2014. Han har fått upphovsrättsersättningar under de fyra föregående åren enligt följande:

Exempel på upphovsrättsersättningar
TidsperiodUpphovsrättsersättningar under tidsperioden
1.5–31.12.2014 5 000 euro
1.1–31.12.2015 9 000 euro
1.1–31.12.2016 8 500 euro
1.1–31.12.2017 13 100 euro

Peter överlåter 1.1.2018 en uteslutande nyttjanderätt till upphovsrätter till det aktiebolag han äger för en period på fem år. Medeltalet av de upphovsrättsersättningar han fått under de tre hela kalenderår som föregått avtalet är 10 200 euro (= 30 600 euro / 3). Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (5 år) är 3,3522. Upphovsrätternas gängse värde som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 34 192,44 euro (= 10 200 euro × 3,3522). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under avtalsperioden är således 6 838,49 euro (= 34 192,44 euro / 5).

4.2.3 En musikupphovsman som inleder sin karriär

Om en musikupphovsman som inleder sin karriär inte alls har fått upphovsrättsersättningar innan hen överlåter upphovsrätterna, måste ersättningsbeloppet för det första året uppskattas. I sådana fall kan beräkningsperioden och avtalstiden inte vara längre än ett år.

Om musikupphovsmannen inte kan visa någon annan tillförlitlig uppskattning av ersättningsbeloppet för det första året, anses det uppskattade ersättningsbeloppet vara den vid tiden för avtalstecknandet gällande medianinkomst av upphovsrätter som upphovsrättsorganisationen har beräknat för detta ändamål. Upphovsrättsorganisationen justerar och offentliggör denna medianinkomst årligen på sin webbplats. Medianinkomsten för 2018 har beräknats till 1 200 euro.

Exempel 6: En musikupphovsman som inleder sin karriär, avtal på ett år

Aki kan inte uppskatta beloppet av upphovsrättsersättningar han eventuellt kommer att få under det första året. Därför anses det uppskattade ersättningsbeloppet vara ovan nämnda medianinkomst på 1 200 euro. Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (ett år) är 0,8696. Upphovsrätternas gängse värde som fastställs för avtalstiden på ett år genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 1 043,52 euro (= 1 200 euro × 0,8696).

Efter det första avtalsåret kan musikupphovsmannen ingå ett nytt avtal på 1–3 år. Som grund för det gängse värdet på de rättigheter som omfattas av det nya avtalet används de upphovsrättsersättningar som betalats ut under det första året. Om det nya avtalet ingås för en längre tid än ett år, anses detta belopp utgöra den genomsnittliga årsavkastningen under avtalstiden.

Exempel 7: En musikupphovsman som inleder sin karriär, nytt avtal på två år

Genast efter att det första avtalet löpt ut ingår Aki ett avtal på två år. Bolaget fick upphovsrättsersättningar till ett belopp om 4 000 euro under det första avtalsåret. Detta belopp betraktas som den genomsnittliga årsavkastningen under den nya avtalstiden (se nedan punkt 6.3). Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (2 år) är 1,6257. Upphovsrätternas gängse värde (licensavgiften) som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 6 502,80 euro (= 4 000 euro × 1,6257). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under den nya avtalsperioden är således 3 251,40 euro (= 6 502,80 euro / 2).

Om en musikupphovsman som inleder sin karriär återigen vill ingå ett nytt avtal när avtalsperioden löper ut för det avtal på 1–3 år som hen ingått efter att det första avtalet löpt ut, kan detta avtal ingås på 1–5 år. Som genomsnittlig årsavkastning på nyttjanderätter under den nya avtalsperioden används i sådana fall medeltalet av de upphovsrättsersättningar som betalats ut under de avtalsperioder (på 1 respektive 1–3 år) som redan löpt ut.

Exempel 8: Musikupphovsman som inleder sin karriär, först ett avtal på ett år, sedan ett nytt avtal på två år och därefter ett nytt avtal på fem år

Genast efter att det andra avtalet löpt ut, ingår Aki ett nytt, femårigt, avtal. Bolaget fick upphovsrättsersättningar till ett belopp om 4 000 euro under avtalsperioden för det första året (se nedan punkt 6.3). Under den därpå följande avtalsperioden på två år fick bolaget upphovsrättsersättningar till ett belopp om sammanlagt 26 000 euro. Som genomsnittlig årsavkastning under den nya avtalstiden på fem år betraktas medeltalet av de upphovsrättsinkomster som upphovsmannen fått under de två föregående avtalsperioderna, dvs. 10 000 euro (= (4 000 + 26 000) / 3). Den kapitaliseringskoefficient som fastställs på basis av kapitaliseringsräntesatsen på 15 % och avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (5 år) är 3,3522. Upphovsrätternas gängse värde (licensavgiften) som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 33 522 euro (= 10 000 euro × 3,3522). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under den nya avtalsperioden på fem år är således 6 704,40 euro (= 33 522 euro / 5).

5 Beskattning av ersättningar för upphovsrätter

5.1 Beskattning av musikupphovsmän

Den inkomst (licensavgift) som ett bolag betalar till en musikupphovsman beskattas enligt ISkL 52 § som upphovsmannens förvärvsinkomst. Som upphovsmannens beskattningsbara förvärvsinkomst betraktas den del av den för hela avtalstiden beräknade licensavgiften som avtalsenligt betalas till hen för varje skatteår.

Exempel 9: Avtal på fyra år, avtalsperioden inleds 1.6

Kikka överlåter 1.6.2018 en uteslutande nyttjanderätt till upphovsrätter till det aktiebolag hon äger för en period på fyra år. Upphovsrätternas gängse värde (licensavgiften) för hela avtalstiden är 51 390 euro. De licensavgifter Kikka får från sitt bolag och vilka beskattas som hennes förvärvsinkomst hänför sig till olika skatteår enligt följande:

Exempel på tabell
TidsperiodDel av licensavgiften som beskattas under tidsperioden
1.6–31.12.2018 7 494,38 euro (= 51 390 euro / 4 x 7/12)
1.1–31.12.2019 12 847,50 euro (= 51 390 euro / 4)
1.1–31.12.2020 12 847,50 euro (= 51 390 euro / 4)
1.1–31.12.2021 12 847,50 euro (= 51 390 euro / 4)
1.1–31.5.2022 5 353,13 euro (= 51 390 euro / 4 x 5/12)

Vid beskattningen av upphovsmannens ersättning som ska beskattas som förvärvsinkomst kan man göra normala avdrag.

Upphovsmannen kan från sitt aktiebolag lyfta i exempelvis lön, dividend eller delägarlån sådan inkomst som uppkommit av upphovsrätter som överlåtits till bolaget och av annan näringsverksamhet som bolaget idkar. Den uttagna inkomsten beskattas på vanligt sätt enligt de bestämmelser och principer som gäller för inkomsten i fråga.

De upphovsrättsersättningar som musikupphovsmannen får från upphovsrättsorganisationen under kalenderåret innan avtalet ingåtts eller efter att det löpt ut (om hen inte genast ingår ett nytt avtal) beskattas på vanligt sätt som förvärvsinkomst i enlighet med ISkL 52 §.

Exempel 10: Kikka vill inte ingå ett nytt avtal efter att det avtal som nämns i exemplet ovan har löpt ut. Hon har fått upphovsrättsinkomster till ett belopp om sammanlagt 4 000 euro före avtalet år 2018 (1.1–31.5.2018). Dessa inkomster har beskattats som upphovsrättsinkomster för år 2018. Efter att avtalet löpt ut får Kikka upphovsrättsinkomster till ett belopp om sammanlagt 6 000 euro år 2022 (1.6–31.12.2022). Dessa inkomster beskattas som upphovsrättsinkomster för år 2022.

5.2 Bolagets beskattning

Enligt 4 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) är ett bolags skattepliktiga näringsinkomster de inkomster i pengar eller de förmåner med penningvärde som bolaget fått i näringsverksamheten. Ett aktiebolags upphovsrättsersättningar är sålunda bolagets näringsinkomst om de hänför sig till bolagets näringsverksamhet. Som bolagets näringsinkomst betraktas den del av de upphovsrättsersättningar som en upphovsrättsorganisation redovisar till bolaget för varje skatteår.

Enligt NärSkL 7 § är utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande samt därav härrörande förluster avdragbara inom näringsverksamheten. Enligt NärSkL 22 § utgör utgiften kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att betala utgiften uppstått. Det aktiebolag som musikupphovsmannen äger och som bedriver näringsverksamhet kan i sin egen beskattning dra av den årliga licensavgift för upphovsrätterna som avtalsenligt hör till upphovsmannen.

Om bolaget endast får de ersättningar som upphovsrättsorganisationen redovisar och bolaget betalar dem vidare till musikupphovsmannen i form av exempelvis licensavgifter eller dividend och om bolaget inte bedriver någon annan verksamhet, ska bolaget i regel beskattas enligt ISkL. Ovan nämnda principer iakttas även vid beskattningen av de upphovsrättsersättningar som bolaget får och vid avdrag av de licensavgifter bolaget betalat. Ytterligare information om beskattningen av aktiebolag finns exempelvis i anvisningen Inkomstbeskattning – aktiebolag och andelslag.

Enligt 25 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd (L om förskottsuppbörd) ska ett bolag verkställa förskottsinnehållning på licensavgifter som de årligen betalar till en musikupphovsman, om upphovsmannen inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Enligt förordningen om förskottsuppbörd (F om förskottsuppbörd) ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med förskottsinnehållningssatsen på upphovsmannens skattekort (F om förskottsuppbörd 10 §). Om musikupphovsmannen inte lämnar in sitt skattekort till utbetalaren, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (F om förskottsuppbörd 3 §).

6 Då Avtalet upphör eller förlängs

6.1 Avtalet upphör när avtalsperioden löpt ut

När avtalsperioden löpt ut återgår musikupphovsmannens avtalsenliga upphovsrätter från aktiebolaget till upphovsrättsorganisationen för att förvaltas av den. I sådana fall medför återförandet av upphovsrätterna inte skattepåföljder för upphovsmannen eller hens aktiebolag. Efter att avtalet upphört ska upphovsmannens upphovsrättsinkomster från upphovsrättsorganisationen beskattas på vanligt sätt som upphovsmannens förvärvsinkomst, i enlighet med ISkL 52 §.

6.2 Om Avtalet upphör innan avtalsperioden löpt ut

Om avtalet upphör före avtalsperiodens utgång till följd av att musikupphovsmannen avlidit, återgår upphovsmannens avtalsenliga upphovsrätter vid tidpunkten för avtalets upphörande från aktiebolaget till upphovsrättsorganisationen för att förvaltas av den i upphovsmannens eller hens rättsinnehavares namn.

Avtalet kan upphöra före utgången av avtalsperioden även i det fall att musikupphovsmannens aktiebolag blir insolvent, ansöker om företagssanering eller försätts i likvidation under helhetsarrangemanget. I sådana fall upphör arrangemanget beroende på grunden för upphörandet antingen när bolaget har konstaterats vara insolvent i enlighet med 2 kap. 3 § i konkurslagen (2004/120), en ansökan om saneringsförfarande angående bolaget har lämnats till tingsrätten eller bolaget har försatts i likvidation.

Om musikupphovsmannens aktiebolag försätts i konkurs under helhetsarrangemanget, har upphovsmannen rätt att inom 30 dagar från delfåendet av konkursen lösa in de licensavtalsenliga rättigheterna. Om inlösningspriset inte avtalas, fastställs det av en opartisk expert med branschkännedom som utsetts av upphovsrättsorganisationen. I inlösningspriset beaktas den återstående licensperioden och den förväntade avkastningen på rättigheterna under licensperioden. Eftersom det inlösningspris som musikupphovsmannen betalar är en avdragbar utgift, får hen dra av den som kostnad för förvärvande av inkomst. Helhetsarrangemanget upplöses när musikupphovsmannens aktiebolag upplösts till följd av konkursen.

Avtalet upphör likaså under pågående avtalsperiod om aktiestocken i bolaget eller det aktiebaserade bestämmande inflytandet ens till en del övergår till någon annan än de parter som vid avtalstecknandet var bolagets ägare. Då upphör arrangemanget vid den tidpunkt då aktierna eller det aktiebaserade bestämmande inflytandet överförs.

I ovan nämnda fall medför återförandet av upphovsrätterna inte i sig skattepåföljder för musikupphovsmannen, hens rättsinnehavare eller hens aktiebolag. Om dock avtalet upphör under kalenderåret, utgörs aktiebolagets skattepliktiga inkomst för det år avtalet upphör av den del av de under det aktuella kalenderåret utbetalda upphovsrättsersättningarna som hänför sig till avtalets giltighetstid under det aktuella året. Som musikupphovsmannens förvärvsinkomst beskattas den del av licensavgiften för det aktuella året som hänför sig till avtalets giltighetstid under det året. Bolaget kan på motsvarande sätt i sin beskattning dra av samma belopp som licensavgift för året i fråga.

Exempel 11: Avtal på fyra år, avtalet upphör under det tredje året då musikupphovsmannen säljer aktierna i sitt bolag.

Anna har 1.1.2018 överlåtit en uteslutande nyttjanderätt till upphovsrätter till det aktiebolag hon äger för en period på fyra år. Upphovsrätternas gängse värde (licensavgiften) för hela avtalstiden är 60 000 euro dvs. 15 000 euro per år. Anna säljer alla aktier i sitt bolag till Kikka 31.8.2021, dvs. under pågående avtalsperiod. Som Annas förvärvsinkomst för 2021 beskattas den del av licensavgiften för det aktuella året som hänför sig till henne under avtalets giltighetstid 1.1–31.8.2021, dvs. 10 000 euro (= 15 000 x 8 / 12). Detta belopp är detsamma som det avdragbara licensavgiftsbeloppet för det år bolagets avtal löper ut.

6.3 Då Avtalet förnyas

Om parterna i helhetsarrangemanget vill förnya avtalet antingen genast efter att det löpt ut eller först senare, ska upphovsrätterna värderas på nytt. Det gängse värde (licensavgiften) som bolaget betalar till upphovsmannen för upphovsrätterna beräknas även i sådana fall på det sätt som beskrivs ovan i punkt 4.2.

Vid förnyandet av avtalet utgörs grunden för det gängse värdet av de upphovsrättsersättningar som upphovsrättsorganisationen tidigare betalat till bolaget och musikupphovsmannen för de fem kalenderår som föregick överföringen av rättigheterna eller, om dessa saknas, för 1–4 kalenderår.

Exempel 12: Avtalet har till en början ingåtts på 3 år, avtalet förnyas först 2 år senare för en avtalsperiod på 3 år

Anna har 1.1.2018 överlåtit en uteslutande nyttjanderätt till upphovsrätter till det aktiebolag hon äger för en period på tre år. Annas aktiebolag har fått upphovsrättsersättningar till ett belopp om sammanlagt 45 000 euro under avtalstiden 2018–2020. Anna förnyar inte avtalet efter att det löpt ut 31.12.2020. Hon får därefter i upphovsrättsersättningar sammanlagt 10 000 euro under 2021 och 8 500 euro under 2022. Anna beslutar sig för att ingå ett nytt avtal på tre år om att överlåta den uteslutande nyttjanderätten till upphovsrätter till sitt bolag 1.1.2023.

Medeltalet av de upphovsrättsersättningar (45 000 euro) Annas aktiebolag får under avtalsperioden för det första avtalet på tre år och de upphovsrättsersättningar (18 500 euro) Anna själv får under därpå följande två år är 12 700 euro (= 63 500 euro / 5). Den kapitaliseringskoefficient som fås genom att man multiplicerar kapitaliseringsräntesatsen på 15 % med avtalsperioden för avtalet om rättigheterna (3 år) är i detta fall 2,2832. Upphovsrätternas gängse värde som fastställs för hela avtalstiden genom att multiplicera den genomsnittliga årsavkastningen med kapitaliseringskoefficienten är 28 996,64 euro (= 12 700 euro × 2,2832). Den årliga licensavgiften för upphovsrätterna under avtalsperioden för Annas nya avtal är således 9 665,55 euro (= 28 996,64 euro / 3).

Som årlig gängse ersättning för upphovsrätterna under den nya avtalsperioden betraktas den del av den för hela avtalstiden beräknade licensavgiften som hänför sig till det aktuella skatteåret (se också ovan exempel 9).

7 Tillämpning av anvisningen

Efter att anvisningen har trätt i kraft ska den tillämpas på avtal enligt denna anvisning som tecknats mellan en upphovsrättsorganisation, en upphovsman och ett bolag om överlåtelse av upphovsrätter på en bestämd tid.

ledande skattesakkunnig Lauri Savander

ledande skattesakkunnig Tero Määttä