Beskattning av familjevårdare

I denna anvisning behandlas beskattningen av fysiska personers inkomster av arbete som familjevårdare och avdrag av kostnader som hänför sig till förvärvande av denna inkomst i beskattningen.

På grund av att inkomstregistret har tagits i bruk har avsnitt 5 om årsanmälan tagits bort. Om anmälan av uppgifter till inkomstregistret berättas det om på webbplatsen inkomstregistret.fi. Betalningar som betalats 2018 anmäls enligt den tidigare anvisningen.

1 Inledning

I denna anvisning behandlas beskattningen för familjevårdare som sköter barn, funktionshindrade eller äldre personer i sitt eget eller den vårdbehövandes hem. Beskattningen för professionella vårdhem behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av professionella familjehem.

Enligt familjevårdslagen är familjevård vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Familjevård i den vårdbehövandes hem omfattar till exempel situationer där anhörigvårdarens ledighet ordnas som familjevård, och familjevårdaren arbetar hemma hos den som får anhörigvård. Familjevård hemma hos barn och ungdomar som vårdas i familjevård kan bli aktuellt i samband med bland annat att ett fosterbarn får åka hem och när en ung person i fostervård flyttar till en egen bostad, och då är det fråga om familjevård på deltid och/eller kortvarig familjevård. Familjevårdare för barn och ungdomar kallas allmänt för fosterföräldrar.

Lagstiftningen om familjevård har samlats i familjevårdslagen (263/2015), men den kan också ordnas i enlighet med barnskyddslagen (417/2007), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) samt socialvårdslagen (1301/2014).

För den vårdbehövande gör kommunen eller samkommunen upp en klientplan eller en serviceplan om familjevården. Klientplanen gäller barn och ungdomar, medan en serviceplan gäller funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna personer. En serviceplan görs också upp för äldre personer. I planen antecknas barnets, den unga personens och den äldre personens behov av omsorg och de tjänster denna behöver.

Kommunen eller samkommunen ingår tillsammans med familjevårdaren ett uppdragsavtal om vården. I detta kommer man överens om rättigheterna och skyldigheterna. På endera partens förslag ses avtalet över, om situationen förändras. På grund av uppdragsförhållandets karaktär har en familjevårdare inget arbetsförhållande med kommunen. I uppdragsavtalet ska man komma överens om bland annat beloppet och utbetalningen av arvodet till familjevårdaren, kostnadsersättningarna och beloppet av dispositionsmedel som utbetalas till barnet som placeras. I avtalet kommer man vidare överens om ersättning av särskilda kostnader som beror på individuella behov.

Familjevårdararbetet kan beskattas som verksamhet för förvärv av inkomst som avses i inkomstskattelagen eller som näringsverksamhet som avses i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I denna anvisning behandlas familjevårdarens inkomster och avdrag som hänför sig till arbetet som beskattas som verksamhet för förvärv av inkomst, och därefter inkomster och avdrag som hänför sig till verksamhet som beskattas som näringsverksamhet. I denna anvisning avses med kommun både kommun och samkommun.

2 Beskattning av familjevårdares inkomst som beskattas som verksamhet för förvärv av inkomst

2.1 Beskattning av familjevårdares vårdarvode

Den kommun som placerar en person och familjevårdaren eller familjevårdarna ingår ett uppdragsavtal, där man kommer överens om bland annat beloppet av arvodet som ska utbetalas till familjevårdaren. I 16 § i familjevårdslagen föreskrivs att om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet har familjevårdaren rätt att få arvode för vården. I familjevårdslagen föreskrivs ett månadsspecifikt minimibelopp av arvodet, men vårdarvodet ska svara mot kraven som vården av person ställer. Kommunerna kan dela upp beloppet av vårdarvodena i flera olika arvodesklasser på basis av hur krävande och bindande vården beräknas bli. Då det gäller kortvarig familjevård kan ett dygnsspecifikt vårdarvode avtalas.

I 25 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd föreskrivs om ersättningar som utbetalas i någon annan form än lön. Enligt denna är ett vederlag som erhållits för arbete, uppdrag eller tjänst, men som ändå inte är lön, en ersättning för arbete. I sitt beslut HFD 10.3.1997 liggare 561 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att arvoden som på basis av socialvårdslagen och familjevårdslagen utbetalats till familjevårdare inte utgjorde lön som avses i lagen om förskottsuppbörd, utan ersättning för arbete. Om det är fråga om familjevård som ges på det sätt som avses i gällande familjevårdslag, barnskyddslag, lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda, lag om service och stöd på grund av handikapp eller socialvårdslag, anses vårdarvodet för familjevård vara arbetsersättning som är förvärvsinkomst.

HFD 10.03.1997 liggare 561

Förskottsuppbörd – Arbetsgivares socialskyddsavgift – Lön – Vårdare som får stöd för närståendevård – Familjevårdare – Arbetsersättning

Arvode som kommunen med stöd av 27 a–27 c § i socialvårdslagen (710/82) betalt till personer som får stöd för närståendevård och arvode som kommunen med stöd av 25 § i socialvårdslagen och lagen om familjevårdare (312/92) betalt till familjevårdare var inte i 4 § i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön utan sådan ersättning för arbete som avses i 6 § i lagen om förskottsuppbörd. Kommunen skulle således inte betala arbetsgivares socialskyddsavgift för dessa arvoden. Skatteåret 1996.

Enligt familjevårdslagen ska kommunen se till att en ersättare ordnas under familjevårdarens ledighet. Den ersättande vården kan ges hemma hos den vårdbehövande eller hos ersättarfamiljen. Ersättaren ingår med kommunen ett uppdragsavtal för varje vårdbehövande, och också det arvode som utbetalas till hen är en arbetsersättning.

2.2 Beskattning av ersättningar för familjevårdarens kostnader

2.2.1 Allmänt om ersättningar för familjevårdarens kostnader

Familjevårdaren har inga underhållsskyldigheter då det gäller den vårdbehövande, och därför ser kommunen i egenskap av betalare av ersättningen till att kostnader som uppstår för en familjevårdare ersätts och att ersättningarna ligger på rätt nivå. Föreskrifter om kostnadsersättningar, startersättning och ersättning av särskilda kostnader finns i 17 § och 18 § i familjevårdslagen. Ett minimibelopp föreskrivs för kostnadsersättningen, och från detta kan kommunerna göra avsteg så att det justeras uppåt. Ett maximibelopp föreskrivs för startersättningen. Beloppet av kostnadsersättningen och vårdarvodet ses över årligen.

Kommunerna gör upp kommunspecifika och samkommunspecifika instruktioner om familjevården, och i dessa fastslås hur kommunen organiserar, producerar och förverkligar familjevården i ett uppdragsförhållande. I instruktionerna harmoniseras beloppen av vårdarvodena och kostnadsersättningarna samt ges riktlinjer om ersättningsgiltigheten av särskilda kostnader inom den aktuella kommunen eller samkommunen.

2.2.2 Beskattning av startersättningen

Startersättningen ska täcka kostnaderna för att påbörja familjevård. Dessa kan omfatta bland annat kostnader för reparations- och ändringsarbeten i bostaden, möbler, sänglinne, en första uppsättning kläder, leksaker samt hobbyutrustning, till exempel cykel, skidor, slalomutrustning, ishockeyutrustning och dator. Startersättningen kan också användas för att ersätta inkomstförlust och kostnader för förhandsträning. Föreskrifter om maximibeloppet av startersättningen finns i 18 § i familjevårdslagen.

Startersättningen föreskrivs inte som skattefri inkomst, och av denna anledning utgör den skattepliktig förvärvsinkomst som avses i 29 § och 61 § i inkomstskattelagen.

2.2.3 Beskattning av kostnadsersättningen och skattefria socialförmåner

Kommunen ersätter de faktiska kostnaderna för den vårdbehövandes försörjning och vård. I familjevårdslagen föreskrivs ett månadsspecifikt minimibelopp.

Enligt familjevårdslagen täcker kostnadsersättningen de normala utgifterna för den som är i familjevård i fråga om mat, boende, fritidssysselsättningar, personliga behov och annat underhåll samt de normala hälsovårdskostnader som inte ersätts med stöd av annan lagstiftning. Dessutom omfattar kostnadsersättningen sådana dispositionsmedel som enligt barnskyddslagen (417/2007) ska ställas till barnets eller den unga personens eget förfogande då han eller hon placeras i familjevård med stöd av den lagen. Ett minimibelopp har fastslagits för dispositionsmedlen för personer över 15 år, och detta svarar mot en tredjedel av det underhållsbelopp som föreskrivs för ett barn i lagen om underhållsstöd. Dispositionsmedel för vuxna personer som placerats i familjevård ingår inte i kostnadsersättningen.

I uppdragsavtalet kommer man överens om beloppet av kostnadsersättningen samt till vem barnbidraget för ett barn i familjevård utbetalas. Beloppet av barnbidraget beaktas i kostnadsersättningen, om det utbetalas till familjevårdaren.

Kostnadsersättningen föreskrivs inte som skattefri inkomst, och av denna anledning utgör den skattepliktig förvärvsinkomst som avses i 29 § och 61 § i inkomstskattelagen. Uppdragsavtalet ligger till grund för utbetalningen av en kostnadsersättning till familjevårdare, och därför anses den utgöra en arbetsersättning.

En socialförmån, till exempel ett barnbidrag eller ett handikappbidrag, som tas upp i 92 § i inkomstskattelagen och som utbetalas för ett barn i familjevård till familjevårdaren, är skattefri även när det är en familjevårdare som får den. Kostnader som täcks med skattefria socialförmåner är inte avdragsgilla i en familjevårdares beskattning.

2.2.4 Beskattning av särskilda ersättningar

Utöver kostnadsersättningen ersätts familjevårdaren för sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på de individuella behoven hos den som är i familjevård samt sådana särskilda studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård som inte ersätts enligt annan lagstiftning. Utöver dessa kostnader kan ersättning betalas för särskilda kostnader för semester och särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som fritidssysselsättningen kräver och för andra särskilda fortlöpande kostnader eller engångskostnader för den som är i familjevård.

Särskilda kostnader ersätts enligt prövning, och det har inte fastslagits några maximibelopp i euro för dessa. I allmänhet har kommunerna och samkommunerna i sina instruktioner dragit upp riktlinjer för saker som ersätts och till vilket belopp.

Särskilda kostnadsersättningar har inte föreskrivits som skattefri inkomst. När beskattningen verkställs är de enligt 29 § och 61 § i inkomstskattelagen skattepliktig förvärvsinkomst. Uppdragsavtalet ligger till grund för utbetalningen av en ersättning för särskilda kostnader till familjevårdare, och därför anses den utgöra en arbetsersättning. Det är inte fråga om familjevårdarens inkomst, om kommunen betalar den särskilda kostnaden direkt till produkt- eller tjänstesäljaren.

2.2.5 Separat ersatta resekostnader

En familjevårdare får från kommunen kilometerersättningar till exempel för resor som företas för att upprätthålla kontakten med den vårdbehövandes biologiska familj och släkt samt för resor som hobbyerna kräver. Resekostnader som orsakas av den vårdbehövandes terapi ersätts till den del FPA inte ersätter dessa. En familjevårdare kan få ersättningar för resekostnader som orsakas av förhandlingar som ordnats gällande vården och fostran för den som placerats i familjevård och exempelvis resor till möten med ett barns biologiska föräldrar.

Resekostnader kan ersättas separat på basis av en anmälan från familjevårdaren. I inkomstskattelagen föreskrivs att endast resekostnadsersättningar som utbetalats av arbetsgivaren är skattefria. Reseersättningar som utbetalas till mottagaren av en arbetsersättning är inte skattefria. En familjevårdare är inte anställd i ett arbetsförhållande, och därför kan inte skattefria resekostnadsersättningar utbetalas till hen. Utbetalda resekostnadsersättningar läggs till familjevårdarens förvärvsinkomst. Avdrag för resekostnader tas upp i punkt 2.3.3.5 och förskottsinnehållning av resekostnadsersättningar i punkt 4 i denna anvisning.

2.2.6 Arbetsredskap som bekostas av kommunen eller samkommunen

Användningen av arbetsredskap i verksamhet för inkomstens förvärvande ger inte upphov till skattepliktig inkomst för familjevårdare, om kommunen eller samkommunen ställer arbetsredskap till familjevårdares förfogande och betalar användningskostnaderna för dessa. Arbetsredskapen kan omfatta exempelvis en bildtelefon som kommunen ställt till en familjevårdares förfogande. Om familjevårdaren använder arbetsredskapet för privata ändamål, och inte debiteras en ersättning för denna användning, utgör andelen av den privata användningen av användningskostnaderna förvärvsinkomst för familjevårdaren, och denna ska deklareras som hens inkomst.

2.3 Avdrag av familjevårdares kostnader för förvärv av inkomst i beskattningen

2.3.1 Alternativen omfattar avdrag för kostnadsersättningar eller faktiska kostnader

Enligt 29 § i inkomstskattelagen har den skattskyldige rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, dvs. göra naturliga avdrag. Familjevårdare kan från det sammanlagda beloppet av arvoden och skattepliktiga ersättningar dra av kostnader för inkomstens förvärvande.

Från det sammanlagda beloppet av familjevårdarens arvoden och ersättningar avdras som kostnader för inkomstens förvärvande i princip det sammanlagda belopp av kostnadsersättningar, inklusive resekostnadsersättningar, som uppgetts av kommunen eller samkommunen. Alternativt kan familjevårdaren yrka på avdrag på basis av de faktiska kostnaderna. I detta fall ska familjevårdaren ge en redogörelse för det sammanlagda beloppet av alla kostnader som förvärvandet av inkomster gett upphov till, och detta belopp dras av i stället för det sammanlagda beloppet av kostnadsersättningar som uppgetts av kommunen.

En familjevårdare kan inte utöver de kostnadsersättningar som anmälts av kommunen dra av endast någon viss utgiftspost som hänför sig till den vårdbehövande. En kostnadsersättning som utbetalas av kommunen är avsedd att täcka förutom poster som tas upp i lagen även utgiftsposter som kommunen uppgett i sina instruktioner, men lagen och kommunens instruktioner om familjevård innehåller ingen specifikation av beloppet som öronmärkts för vart och ett ändamål. Från det sammanlagda belopp som kommunen uppgett för kostnadsersättningarna kan man således inte dra av en kalkylmässig utgiftspost så att beloppet av de faktiska kostnaderna alternativt kunde läggas till kostnadsersättningarna.

I 31 § 4 mom. i inkomstskattelagen föreskrivs att avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Familjevårdarens, makens/makans och de egna barnens kostnader är således icke-avdragsgilla levnadskostnader. När ett avdragsyrkande grundar sig på faktiska kostnader är endast de kostnader som hänför sig till den vårdbehövande kostnader för förvärv av inkomst. Om en familjevårdare kan lägga fram verifikatbaserad bevisning på hur kostnaderna har fördelats mellan det privata hushållet och verksamheten för förvärv av inkomst, kan de kostnader som hänförts till dem som är i familjevård dras av från inkomsterna av familjevården på det sätt som anges nedan.

2.3.2 Avdrag för ersättning av familjevårdares kostnader som kostnader för förvärv av inkomst

Kommunen utbetalar till en familjevårdare en ersättning för kostnader som vården och försörjningen av en person i familjevård ger upphov till på basis av de faktiska kostnaderna och på det sätt som avses i familjevårdslagen. En familjevårdare är inte underhållsskyldig då det gäller personer i familjevård, och därför kan familjevårdaren i sin skattedeklaration som avdrag yrka på att ersättningar för kostnader som familjevården gett upphov till görs i form av kostnader för förvärv av inkomst på det sätt som avses i 29 § i inkomstskattelagen. Genom kostnadsersättningar har utgifter som grundar sig på faktiska kostnader ersatts, och därför betraktas beloppet av kostnadsersättningar som anmälts av kommunen eller samkommunen som en avdragsgill kostnad för förvärv av inkomst i beskattningen, utan någon separat redogörelse.

2.3.3 Avdrag av faktiska utgifter som hänför sig till den vårdbehövande i form av utgift för förvärv av inkomst

2.3.3.1 Allmänt om avdrag av faktiska utgifter

Kommunen eller samkommunerna ser till att kostnader som hänför sig till en familjevårdares förvärv av inkomst ersätts och fastställer den rätta nivån på kostnadsersättningarna för familjevård. Kostnader som hänför sig till familjevårdarens familj är levnadskostnader förutom i den utsträckning de hänför sig till den vårdbehövande.

Om en familjevårdare yrkar på avdrag för faktiska utgifter som hänför sig till de vårdbehövande, ska hen lägga fram en redogörelse för alla faktiska utgifter som hänför sig till familjen och den vårdbehövande samt hur utgifterna fördelas som levnadsutgifter och utgifter för förvärv av inkomst. Om båda makarna är familjevårdare, delas de faktiska utgifterna som hänför sig till den vårdbehövande i samma proportion som man i uppdragsavtalet kommit överens om att utgiftsersättningen ska utbetalas till makarna.

I uppdragsavtalet kan man komma överens om till vem exempelvis barnbidrag och handikappbidrag ska utbetalas. Om socialförmåner som avses i 92 § i inkomstskattelagen på basis av att en person placerats i familjevård utbetalas till familjevårdaren, anses det att kostnaderna som placeringen av en person i familjevård gett upphov till har täckts genom den skattefria socialförmånen. Beloppet av de avdragsgilla faktiska kostnaderna sänks med beloppet av denna socialförmån.

En familjevårdare eller kommunerna kan för personer som placerats i familjevård teckna försäkringar. Om ersättningar utbetalas ur försäkringen till familjevårdaren, är de kostnader som täckts med försäkringsersättningarna inte avdragsgilla i beskattningen.

I vissa fall betalas kostnader för personer som är i familjevård direkt till tjänste- eller varusäljaren, till exempel med en betalningsförbindelse från kommunen eller samkommunen. Ersättningen betalas inte till familjevårdaren, och därför utgör ersättningen inte familjevårdarens inkomst, och inte heller en utgift som betalats med en betalningsförbindelse kan dras av i form av utgift för förvärv av inkomst.

Anskaffningsutgiften för ett arbetsredskap dras av i form av en avskrivning, om dess sannolika ekonomiska livslängd är längre än tre år. En avskrivning på högst 25 procent av utgiftsresten kan göras. Om anskaffningsutgiften för ett arbetsredskap är högst 1 000 euro, kan dess mest sannolika ekonomiska användningstid anses vara högst tre år, och avdraget görs på en gång.

Om familjevårdsförhållandet undantagsvis avbryts snart efter att startersättningen erhållits och efter att en anskaffning gjorts, kan familjevårdaren bli tvungen att ge tillbaka varor som skaffats när personen som fått familjevård lämnar stället eller returnera dessa till kommunen. I denna situation kan anskaffningsutgifterna för varor som skaffats med startersättningen i form av en engångsutgift dras av från familjevårdarens inkomst till följd av att startersättningen betraktats som familjevårdarens inkomst.

2.3.3.2 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

En familjevårdare är skyldig att föra anteckningar över kostnader som familjevården gett upphov till på det sätt som avses i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet. Dessa anteckningar ska sparas sex år räknat från utgången av skatteåret. Anteckningarna ska grunda sig på daterade verifikat, och anteckningar ska föras över inkomster och utgifter. Det finns också skäl att göra en sammanfattning av utgifterna, och där ska utgifterna grupperas enligt utgiftsslagen.

Utifrån kalkylerna och verifikatredogörelsen måste man av familjens totala utgifterkunna utläsa de utgifter som hänför sig till personerna som varit i familjevård s. Av denna anledning rekommenderas det att man gör en sammanfattning och förvarar verifikaten över familjens totala utgifter så att man kan konstatera de övriga familjemedlemmarnas motsvarande utgifter (till exempel telefonkostnader och kostnader för rekreation och hobbyer under fritiden).

2.3.3.3 Boendekostnader

Av den som har för avsikt att bli familjevårdare förutsätts det att hen har erforderliga utrymmen för att ordna familjevården. Boendekostnaderna är i princip levnadskostnader för familjevårdarens familj. Den del av kostnaderna som hänför sig till den som är i familjevård kan dock dras av från familjevårdarens inkomster i det fall att hen yrkar på avdrag till alla delar på basis av de faktiska kostnaderna.

Kostnaderna och avskrivningarna som hänför sig till den som är i familjevård fastställs i fråga om arean av de allmänna utrymmena som står till förfogande i proportion till antalet personer i familjevård och familjevårdaren och dennas familj. Till utrymmen som i sin helhet används för förvärv av inkomst räknas endast rum som står till förfogande enbart för dem som är i familjevård, och kostnaderna för dessa dras av i proportion till areorna.

Om en familjevårdare i hemmet gör anteckningar och skriver rapporter om familjevården, kan hen göra ett avdrag för arbetsrum. Däremot kan avdrag för arbetsrum på grund av boendet för en person i familjevård inte göras i tillägg till de ovan nämnda faktiska kostnaderna för boendet.

2.3.3.4 Anskaffningsutgifter för hushållsmaskiner och -anordningar

Den avdragsgilla andelen av kostnader för möbler, hushållsmaskiner och anordningar som skaffas för gemensam användning i utrymmen som används gemensamt beräknas i proportion till antalet personer i familjevård och antalet medlemmar i familjevårdarens familj.

Avskrivningar på anskaffningsutgifterna, med hänsyn till livslängden, för lös egendom som skaffats för personlig användning (till exempel television, telefon och dator) av dem som är i familjevård och eventuella löpande kostnader (till exempel kostnader för en internet-anslutning) beaktas vid beräkning av det avdragsgilla beloppet av faktiska kostnader för förvärv av inkomst.

2.3.3.5 Resekostnader

För en familjevårdare uppstår kostnader för resor som anknyter till den som är i familjevård och till skötseln av uppgiften. Arbetsresor som anknyter till familjevården omfattar också exempelvis resor till hemmet för den som är i familjevård i det fall där vården ges där och resor som under vikariatet görs av familjevårdarens ersättare till familjevårdarens hem.

En familjevårdare får från kommunen kilometerersättningar till exempel för resor som företas för att upprätthålla kontakten med den vårdbehövandes biologiska familj och släkt samt för resor som hobbyerna kräver. Familjevårdarens egna resor till kamratstödsdagar och fortbildningsdagar ger upphov till resekostnader som hänför sig till arbetet.

Om familjevårdaren yrkar på avdrag för resekostnader enligt de faktiska kostnaderna, grundar sig avdraget för resekostnaderna på en redogörelse från familjevårdaren om resorna som anknyter till förvärv av inkomster och kostnaderna för dessa. I detta fall förutsätts det att familjevårdaren förutom i fråga om resekostnaderna även för alla andra familjevårdskostnader lägger fram en redogörelse.

Om ingen tillförlitlig redogörelse kan läggas fram om de faktiska kostnaderna för användning av egen bil i familjevårdararbetet, kan avdrag beviljas i enlighet med Skatteförvaltningens årliga beslut om avdrag för resekostnader oavsett vilket belopp kommunen har utbetalat per kilometer. De faktiska kostnaderna för resor som gjorts med något annat fordon än egen bil kan avdras till det belopp som framgår av verifikaten.

Folkpensionsanstalten ersätter eventuellt kostnader för resor till terapi eller sjukhus. Familjevårdaren kan hos kommunen ansöka om ersättning för självriskandelen som Folkpensionsanstalten inte ersätter. När man yrkar på ersättning av faktiska kostnader ska de resekostnader som ersatts av Folkpensionsanstalten utredas och dras av från resekostnaderna som yrkandet gäller.

Om en familjevårdare yrkar på avdrag för kostnader för förvärv av inkomst, inklusive resekostnader, enligt de faktiska kostnaderna, ska familjevårdaren föra en körjournal över resor som i anslutning till familjevården företagits med egen bil. Dessa resor omfattar exempelvis resor för att uträtta ärenden som gäller familjevården till butiker, läkare, apotek samt hobbyer som utövas av personerna i familjevård. Det är möjligt att dra av utgifterna i sin helhet, även om familjevårdarens egna barn har varit med på resan. Resekostnader som uträttande av enbart familjevårdarens eller dennas barns ärenden gett upphov till kan inte dras av från familjevårdarens inkomst.

En körjournal över resorna kan vara manuell eller elektronisk. Av körjournalen ska det framgå hur många kilometer som tillryggalagts dagligen, och dessa ska delas upp enligt körningar som anknyter till familjevården och privata körningar. För privata körningar räcker det med endast antalet körda kilometer. Då det gäller körningar som anknyter till familjevården ska dessutom följande antecknas i körjournalen:

• den tidpunkt då körningen började och slutade
• var körningen började och slutade, vid behov rutten
• vägmätarens ställning när körningen började och slutade, körsträckan
• ändamålet med körningen och
• vilka personer som fanns i bilen under körningen.

2.3.3.6 Telefonutgifter

Telefonutgifter som anknyter till en familjevårdares arbete är avdragsgilla i form av utgifter för förvärv av inkomst. Familjevårdarens privata telefonkostnader samt makans/makens och egna barns telefonkostnader är inte avdragsgilla. Om en familjevårdare skaffat en separat telefon enbart för samtal som anknyter till familjevården, är alla utgifter för denna avdragsgilla. Utgifter för en telefon som skaffats för en person i familjevård är också avdragsgilla.

2.3.3.7 Utgifter för mat

De utgifter för mat för en person i familjevård som orsakas en familjevårdare är avdragsgilla. Den andel av utgifterna för mat som hänför sig till en person i familjevård räknas i proportion till alla utgifter för mat för hela hushållet. Också andra utgifter för mat, till exempel i samband med restaurangbesök, är avdragsgilla. Av anteckningarna ska det framgå till vilken tillställning restaurangutgifterna anknyter och vilka personer som varit närvarande.

2.3.3.8 Utgifter för kläder

Utgifter för den vårdbehövandes kläder är avdragsgilla utgifter för förvärv av inkomst. Det är bra att i anteckningarna ange för vem de aktuella kläderna har skaffats. Om kommunen anser att barnbidraget ska användas för utgifter för kläder, är endast utgifter som överskrider beloppet av barnbidraget avdragsgilla.

2.3.3.9 Allmänna utgifter

Allmänna utgifter i hemmet (till exempel utgifter för städ- och renhållningsartiklar, köksartiklar, böcker, tidningar, TV-betalkanaler) har en karaktär av utgifter som är till nytta för alla som bor i hushållet. Dessa utgifter kan i princip betraktas som avdragsgilla utgifter som hänför sig till familjevården då det gäller antalet personer i familjevård i proportion till antalet personer i hela hushållet.

Om man till familjen skaffat tjänster utanför hemmet, är endast den andel av tjänsterna som hänför sig till personen i familjevård avdragsgill. Den andel av en anskaffning av exempelvis städtjänster som står i proportion till antalet vårdbehövande är således avdragsgill. En familjevårdare har inte rätt till hushållsavdrag för den andel av en anskaffning av hushållstjänster som grundar sig på familjevårdarens förvärv av inkomst.

2.3.3.10 Dispositionsmedel som getts till barn och ungdomar

De dispositionsmedel som en familjevårdare med stöd av barnskyddslagen gett till barn eller ungdomar är i sin helhet avdragsgilla. Som dispositionsmedelsbelopp kan man dra av det belopp som de facto getts till ett barn eller en ung person.

2.3.3.11 Andra särskilda kostnader

I enlighet med 17 § 3 och 4 mom. i familjevårdslagen ersätts familjevårdaren, utöver kostnadsersättningen, för sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på de individuella behoven hos den som är i familjevård samt sådana särskilda studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård som inte ersätts enligt annan lagstiftning.

Utöver dessa kostnader kan ersättning betalas för särskilda kostnader för semester och särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som fritidssysselsättningen kräver och för andra särskilda fortlöpande kostnader eller engångskostnader för den som är i familjevård.

Till en familjevårdare betalar kommunen en ersättning för ovan nämnda kostnader i form av en så kallad ersättning för särskilda kostnader. Enligt ordalydelsen i lagen och karaktären av familjevårdsverksamheten är endast utgifter som hänför sig till den som är i familjevård utgifter som enligt familjevårdslagen kan ersättas, och dessa är således i beskattningen avdragsgilla som utgifter för förvärv av inkomst.

Då det gäller större anskaffningar, till exempel anskaffning av en moped, en dator eller en telefon, är det vanligt att anskaffningen finansieras dels av släktingarna till den som är i familjevård, dels av den som är i familjevård, till exempel med inkomster av sommararbete, och dels av kommunen. Endast det belopp som svarar mot den andel som kommunen betalat till familjevårdaren av denna anskaffning är avdragsgill för familjevårdaren.

2.3.4 Familjevårdarens övriga utgifter för förvärv av inkomst som inte orsakas av den vårdbehövande och övriga utgifter

I 15 § i familjevårdslagen föreskrivs att den kommun eller samkommun som svarar för ordnandet av familjevården ska på det sätt som antecknas i uppdragsavtalet se till att familjevårdaren får den förberedelse, handledning och utbildning som behövs och att den som har för avsikt att arbeta som familjevårdare får förberedande utbildning.

Utgifter som av familjevårdaren betalats för kompletterande utbildning eller utbildning för upprätthållande av de nödvändiga kunskaperna för familjevård, inklusive resekostnader, är avdragsgilla utgifter för förvärv av inkomst. Dessa utbildningsutgifter kan dras av separat, även om kostnaderna för de vårdbehövande dras av till det belopp av utgiftsersättningar som utbetalas av kommunen. Dessutom är medlemsavgifter för föreningar med anknytning till familjevård avdragsgilla för en familjevårdare.

Kostnader för anskaffning av böcker och facktidskrifter om familjevårdarbranschen eller -yrket är avdragsgilla. Förutsättningen är att anskaffningen av denna facklitteratur är nödvändig för att upprätthålla den nödvändiga kompetensen och de nödvändiga yrkeskunskaperna för arbetet. Däremot är verk av allmänbildande karaktär, till exempel ordböcker för främmande språk, i allmänhet inte avdragsgill facklitteratur, även om personer som placerats i familjevård också läser dem. Kostnaderna för dessa betraktas som den skattskyldiges icke-avdragsgilla levnadskostnader.

Familjevårdare omfattas av pensionsskydd enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016). På den arbetsersättning som utbetalas till familjevårdaren innehåller kommunen arbetstagarens pensionspremie. Denna pensionspremie är en utgift som kan dras av från familjevårdarens förvärvsinkomst.

3 En familjevårdare som rörelseidkare

3.1 Företagare i uppdragsförhållande

En familjevårdare kan också under firmanamn verka som rörelseidkare. Även i detta fall står hen i ett uppdragsförhållande till kommunen eller samkommunen. Enligt familjevårdslagen ingås ett uppdragsavtal av kommunen och familjevårdaren (fysisk person). I uppdragsavtalet kommer man överens om utbetalningen av vårdarvode och kostnadsersättning till rörelseidkaren.

3.2 Beskattningen grundar sig på bokföringen

En rörelseidkare ska över sin verksamhet föra bok som grundar sig på verifikat för varje räkenskapsperiod. Om räkenskapsperioden är ett kalenderår, kan rörelseidkaren ha enkel bokföring som alltid görs enligt kontantprincipen. Dubbel bokföring krävs, om räkenskapsperioden inte är ett kalenderår. Beskattningen av näringsverksamheten grundar sig på bokföringen.

Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna samt även annat eventuellt bokföringsmaterial som verifierar affärshändelserna ska förvaras minst sex år räknat från utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända. Bokslut, verksamhetsberättelser, bokföringar, kontoplaner samt förteckningar över bokföringar och material ska bevaras i minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång (2 kap. 10 § i bokföringslagen).

Näringsverksamhet ska hållas isär från privat hushåll, och därför antecknas i bokföringen endast de transaktioner som hänför sig till näringsverksamheten. Om levnadskostnader har förts in i bokföringen, ska dessa intäktsföras så att de tas bort från kostnaderna för näringsverksamheten i skattedeklarationen för näringsverksamheten.

3.3 Registrering av förskottsuppbörd

Till sin karaktär är familjevårdarens arvode en arbetsersättning, och av denna anledning behöver ingen förskottsuppbörd verkställas på arvodet för en familjevårdare som tagits upp i förskottsuppbördregistret, men en pensionspremie innehålls på detta. Det är inte obligatoriskt att ansöka om att bli införd i förskottsuppbördsregistret. Om mottagaren av en prestation inte har förts in i förskottsuppbördsregistret, verkställer betalaren av ersättningen förskottsinnehållning på prestationen och innehåller pensionspremien.

3.4 Skattepliktig inkomst av näringsverksamhet

3.4.1 Allmänt

En enskild rörelseidkares skattepliktiga inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) genom att från den skattepliktiga inkomsten dra av kostnaderna för att förvärva den. Det erhållna resultatet indelas för beskattning i företagarens förvärvs- och kapitalinkomst. För verksamheten inlämnas skattedeklarationen för näringsverksamheten.

3.4.2 Vårdarvodet och kostnadsersättningarna uppges i omsättningen

En rörelseidkare deklarerar som sin omsättning det vårdarvode och alla de kostnadsersättningar som kommunen eller samkommunen betalat till hen. Om det vårdarvode och de kostnadsersättningar som uppges av kommunen eller samkommunen har tagits upp i familjevårdarens förhandsifyllda skattedeklarationsblankett i punkten Löner och naturaförmåner, ska dessa tas bort från denna punkt och deklareras som inkomst av näringsverksamhet.

3.4.3 Näringsverksamhetens kostnader

De bokföringsenliga faktiska kostnaderna som hänför sig till familjevården ska deklareras som näringsverksamhetens kostnader. En familjevårdare som verkar som rörelseidkare kan inte som kostnad dra av den kostnadsersättning som utbetalas av kommunen som sådan, utan kostnaderna dras alltid av som faktiska kostnader enligt samma princip som tas upp i punkterna 2.3.3 och 2.3.4 om familjevårdarens rätt att dra av kostnader för förvärv av inkomst. De avdragsgilla kostnaderna omfattar således de faktiska kostnaderna som hänför sig till den som är i familjevård och dessutom övriga kostnader som hänför sig till utövandet av näringsverksamhet, till exempel bokföringskostnader.

3.4.4 Transportkostnader

3.4.4.1 Resekostnadsersättningar

En enskild rörelseidkare kan inte betala ut skattefria resekostnadsersättningar till sig själv. Faktiska bilkostnader på grund av resor som hänför sig till familjevårdararbetet är däremot i form av kostnader för förvärvande och bibehållande av inkomst avdragsgilla i rörelseidkarens beskattning. I Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader behandlas avdrag för resekostnader mer ingående.

Då det gäller en familjevårdare som verkar som rörelseidkare bestäms hens rätt att dra av fordonskostnader enligt huruvida familjens bil används för privata körningar i större utsträckning än för körningar som anknyter till familjevården. Enligt 53 § i NärSkL hör ett fordon till näringsverksamhetens förvärvskälla om den uteslutande eller huvudsakligen används i näringsverksamheten.

Frågan om en bil eller något annat fordon hör till näringsverksamhetens förvärvskälla avgörs enligt antalet körkilometer. Om mer än hälften av det sammanlagda kilometerantalet hänför sig till näringsverksamheten, hör bilen till näringsverksamhetens förvärvskälla. En körjournal ska föras över hur många kilometer som har körts.

3.4.4.2 Fordon som hör till ett hushåll

Om en bil som används för familjens privata körningar och som inte hör till näringsverksamhetens förvärvskälla används för resor som hänför sig till familjevården, har den familjevårdare som verkar som rörelseidkare rätt att i sin beskattning dra av kostnaderna för resor som hänför sig till näringsverksamheten.

När en familjevårdare som verkar som rörelseidkare använder sin egen bil för resor som anknyter till familjevården, kan hen för användningen av bilen i näringsverksamheten göra det extra avdrag i beskattningen som avses i 55 § i NärSkL. Bilkostnader som har antecknats i företagets bokföring och det extra avdrag som görs i skattedeklarationen för näringsverksamheten kan sammanlagt högst svara mot det maximibelopp som beräknas enligt den skattefria kilometerersättningen som årligen fastställs.

Det extra avdraget beviljas, om det totala antalet tillryggalagda kilometer kan utredas på basis av körjournalen eller någon annan tillförlitlig utredning. Det extra avdraget beviljas inte, om det totala antalet tillryggalagda kilometer inte utreds. I dessa situationer kan man som kostnad dra av ett kilometerspecifikt belopp i euro i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag som ges varje år.

3.4.4.3 Fordon som används i näringsverksamheten

I det fall att familjevårdarens fordon huvudsakligen används för körningar inom näringsverksamheten dras resekostnaderna av på basis av de faktiska kostnaderna som uppgetts i bokföringen. De kostnader som privata körningar ger upphov till tas bort från näringsverksamhetens kostnader enligt det kilometerspecifika värdet som beräknats på basis av de faktiska kostnaderna, och dessa deklareras som intäktsföring för privat användning i skattedeklarationen för näringsverksamheten.

Om de faktiska kostnaderna inte har antecknats i bokföringen och den skattskyldiga inte kan lägga fram en tillförlitlig kalkyl över kostnaderna som uppstått, kan man som kostnad dra av ett belopp som är i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag. Förutsättningen för att kunna dra av kostnaderna är att antalet körningar har utretts och att kostnader uppstått.

3.4.5 Inverkan av stöd för företagsverksamheten på den skattepliktiga inkomsten av familjevårdarens näringsverksamhet

I samband med att verksamheten inleds kan familjevårdarföretagaren eventuellt ansöka om och få TE-centralens Startpeng och investeringsstöd. För mottagaren är Startpengen skattepliktig inkomst som betalaren anger som mottagarens personliga inkomst. Startpengen ska inte läggas till i familjevårdarens omsättning eller som annan inkomst.

Investeringsstödet hänför sig alltid till en anskaffning som har gjorts i näringsverksamheten. I bokföringen ska det behandlas som en rättelse till anskaffningsutgiften för investeringen eller som annan avkastning i affärsverksamheten, och då beaktas det i beräkningen av den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamheten.

4 Förskottsuppbörd på familjevårdares arvode och ersättningar

En familjevårdares skattepliktiga arbetsersättning består av arvode, kostnadsersättning och ersättning av särskilda kostnader. På det sammanlagda beloppet av dessa verkställs förskottsinnehållning, om inte familjevårdaren förts in i förskottsuppbördsregistret. Familjevårdaren ska ansöka om ett separat skattekort för arbetsersättningen. På det sammanlagda beloppet av vårdarvodet och kostnadsersättningarna verkställer kommunen förskottsinnehållning enligt skattekortet. Den sjukförsäkringsavgift som innehåller sjukvårdsavgift och dagpenningspremie har beaktats vid beräkningen av innehållningsprocenten i skattekortet.

Beloppet av familjevårdarens kostnadsersättning dras av i form av en kostnad för förvärv av inkomst vid beräkningen av skatteprocenten. Som avdrag beaktas också den pensionspremie som uppbärs på ersättningen.

De resekostnadsersättningar som hänför sig till familjevårdarens arbetsersättning har i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning befriats från förskottsinnehållning. Till en fysisk person kan således resekostnadsersättningar utbetalas utan att verkställa förskottsinnehållning, även om förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen. Detta förutsätter att ersättningsgrunderna och -beloppen är i enlighet med bestämmelserna i Skatteförvaltningens årliga beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Om en familjevårdare tagits upp i förskottsuppbördsregistret, påförs för familjevårdaren en förskottsskatt på det sammanlagda beloppet av vårdarvodet och kostnadsersättningarna som utbetalas. Avdragen beaktas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocenten i skattekortet.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen