Punktbeskattning av bränslen som används i luftfart

Har getts
19.8.2022
Diarienummer
VH/2854/00.01.00/2022
Giltighet
19.8.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
Lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
VH/5820/00.01.00/2021, 15.12.2021

Anvisningen har uppdaterats eftersom förordningen om accis på flytande bränslen (1547/1994) har upphävts och ersatts med statsrådets förordning om punktskatt på flytande bränslen (1375/2021) som trädde i kraft 1.1.2022. Anvisningens paragrafreferenser har ändrats för att motsvara de nya bestämmelserna.

Anvisningen ersätter Skatteförvaltningens anvisning VH/5820/00.01.00/2021 av 15.12.2021 som gäller punktskattefrihet för bränslen på fartyg.

I denna anvisning behandlas punktbeskattningen av bränslen som används i luftfart, dvs. hurdana luftfartyg som är berättigade till skattefritt bränsle och på vilka villkor.

1 Allmänt

Bestämmelser om skattebehandlingen av bränslen som används i luftfart finns i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994, bränsleskattelagen).

De bränslen som används i annat än privat nöjesflygning är skattefria.

Med flygbränsle avses flygpetroleum, flygbensin och andra bränslen som används i lufttrafik. Bestämmelser om punktskattebeloppet och försörjningsberedskapsavgiften för dessa bränslen finns i bränsleskattelagen.

Det bränsle som används i privat nöjesflygning levereras som skattepliktigt, varvid punktskatterna (skatt på bränsle, försörjningsberedskapsavgift) ingår i inköpspriset för bränslet. Om ett luftfartyg används för något annat än privat nöjesflygning, genomförs skattefriheten genom att återbära punktskatten på bränslet till den som bedriver verksamheten i fråga.

Flygpetroleum däremot levereras skattefritt för luftfart och de som använder flygpetroleum för nöjesflygning ska deklarera och betala punktskatt för denna användning

2 Luftfartyg

Som luftfartyg anses sådana flygplan, helikoptrar och gyrokoptrar, segel- och motorsegelflygplan, luftfartyg som är lättare än luft (t.ex. varmluftsballonger) och ultralätta flygplan som är upptagna i Trafik- och kommunikationsverket Traficoms luftfartsregister eller i motsvarande register.

3 Privat nöjesflygning

Med privat nöjesflygning avses enligt 2 § 23 punkten i bränsleskattelagen att luftfartyg som används av en fysisk eller juridisk person som luftfartygets ägare eller den som hyr det eller som på något annat sätt fått nyttjanderätten till det används för annat än kommersiella ändamål och särskilt för andra ändamål än transport av personer eller varor eller för tillhandahållande av tjänster mot ersättning eller i en offentlig myndighets verksamhet.

Det är i allmänhet fråga om privat nöjesflygning när flygningens ändamål enligt luftfartygets flygdagbok är övningsflygning, provflygning, distansflygning, överföringsflygning eller konstflygning.

Användningen av ett luftfartyg i samband med ett företags affärsverksamhet jämställs med privat nöjesflygning, om den direkta avsikten med användningen inte är att tillhandahålla flygtransporttjänster eller bruksflygtjänster mot ersättning.  Skatt ska således betalas för flygbränslet till exempel när ett luftfartyg som ägs eller hyrs av ett företag används i näringsverksamhet för transport av personer eller varor, om företaget inte utför dessa transporter mot ersättning.

4 Kommersiell luftfart och luftfart i samband med myndighetsverksamhet

Enligt 9 § 6 punkten i bränsleskattelagen är bränslen som används som bränsle för flygtrafiken med undantag av privat nöjesflygning punktskattefria och befriade från försörjningsberedskapsavgift. Med stöd av bestämmelsen är bränsle som används i kommersiell flygverksamhet skattefritt. Skattefritt är också bränsle som använts för flygningar som sker på myndighetsuppdrag.

Med tanke på beskattning av bränslen är det inte avgörande för vilken användning luftfartyget är registrerat, utan för vilket ändamål fartyget de facto använts.  Om ett och samma luftfartyg används för privat nöjesflygning, kommersiell verksamhet eller för flygningar på myndighetsuppdrag, är bränslen skattefria till den del bränslet används för annan luftfart än för privat nöjesflygning.

Om flygverksamhet utövas i form av affärsverksamhet med avsikt att tillhandahålla flygtransporttjänster mot ersättning, anses verksamheten i regel vara kommersiell och bränslet i flygverksamheten skattefritt. Uthyrning av ett luftfartyg utan besättning för att användas av andra personer uppfyller inte ensamt villkoren för skattefrihet, utan avgörande är då till vilket ändamål hyrestagaren använder luftfartyget.

Ett luftfartyg anses ha använts för kommersiell verksamhet när det är fråga om sådan kommersiell lufttransport enligt EU-förordningen nr 2018/1139 (EUR-Lex) med vilken avses användning av ett luftfartyg mot betalning eller annan ersättning för

  • passagerare
  • gods eller
  • post.

Bränslet är skattefritt också när luftfartyget använts i sådant bruksflyg (specialiserad flygverksamhet) som avses i 127 § i lagen om transportservice (320/2017) om bruksflygverksamheten sker mot betalning. Med bruksflyg avses att luftfartyget används för specialuppgifter såsom

  • flygningar i anslutning till jord- och skogsbruk
  • flygningar i anslutning till byggverksamhet
  • flygfotograferings- och kartläggningsflygningar
  • forskningsflygningar
  • deltagande i flygningar för inspektion och röjning av kraftledningar, räddningstjänst, trafikövervakning från ett luftfartyg, skogsbrandsbevakning, släckning av skogsbränder eller motsvarande
  • flygningar som avser bogsering av luftfartyg och andra föremål
  • flygningar för fallskärmshoppning.

Bränslen i utbildningsflygningar är skattefria, om en avgift tas ut för utbildningen. Utbildningsflygningen kan ske ensam eller tillsammans med en lärare.  Som utbildningsflygning betraktas också flygprov och inspektionsflygningar.

5 Återbäringsförfarande 

Om bränslet som skaffats skattebelagt i Finland har använts för ett skattefritt ändamål, kan man ansöka om återbäring av punktskattens andel. Ansökan om återbäring av bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift lämnas elektroniskt i MinSkatt. Närmare instruktioner för ansökan om återbäring finns i Skatteförvaltningens anvisning Skatteåterbäring av bränsle för luftfartyg.

6 Anskaffning av skattefritt bränsle

Enligt 4 § i Statsrådets förordning om punktskatt på flytande bränslen (1375/2021) får skattefritt flygpetroleum överlåtas från en godkänd upplagshavares skatteupplag för luftfart. De som använder flygpetroleum till kommersiell luftfart eller till luftfart i samband med myndighetsverksamhet behöver således inte ansöka om återbäring, eftersom flygpetroleum varit skattefritt redan när det anskaffats.

Den som anskaffat flygpetroleum skattefritt är skyldig att själv betala skatt för bränslet, om det används för nöjesflygning. Skattedeklarationen lämnas in till Skatteförvaltningen av den skattskyldige, dvs. den i luftfartygsregistret antecknade ägaren, innehavaren eller användaren.

Flygbensin kan levereras skattefritt för luftfart endast till Försvarsmakten. Att kunna anskaffa flygbränsle skattefritt förutsätter i detta fall att Försvarsmakten förvarar flygbensinen i separata cisterner från vilka bensin inte överlåts för privat nöjesflygning.

7 Köp av bränsle från utlandet för luftfartsbruk

När exempelvis en flygklubb skaffar bränsle från utlandet till Finland för luftfartsbruk, ska klubben lämna skattedeklaration för bränslet samt betala punktskatt och försörjningsberedskapsavgift. Till den del bränslet har använts för något annat ändamål än för nöjesflygning, återbärs skatten i efterhand genom återbäringsförfarandet.

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

överinspektör Valtteri Klemetti

 

Sidan har senast uppdaterats 19.8.2022