Avfallsbeskattning

Anvisningen har uppdaterats eftersom lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ har tillämpats på beskattningsförfarandet vid punktbeskattningen fr.o.m. 1.1.2021. Anvisningens paragrafreferenser har justerats så att de motsvarar de nya bestämmelserna. Dessutom har anvisningens text till vissa delar redigerats så att den blir tydligare än tidigare och punkten om skattefrihet som genomförs genom återbäringsförfarandet har preciserats.

Avfallsskattelagens tillämpningsområde

Avfallsskatt ska betalas för avfall som förts till avstjälpningsplats. Skatten uppbärs med stöd av avfallsskattelagen (1126/2010). Avfallsskattelagen tillämpas inte på sådant farligt avfall som avses i avfallslagstiftningen. Skatteförvaltningen sköter uppbörden av och tillsynen över skatten.

Avstjälpningsplats

I avfallsskattelagen avses med avstjälpningsplatsverksamhet endast slutdeponering av avfall i avfallshögar eller på motsvarande plats. Som skattepliktig slutdeponering av avfall betraktas sådan verksamhet som förutsätter miljötillstånd för avstjälpningsplats enligt miljölagstiftningen. Avfallsskattelagen tillämpas både på allmänna och på privata avstjälpningsplatser.

Områden som ställs utanför lagens tillämpningsområde

Avfallsbeskattningen riktas endast mot behandling av avfall på avstjälpningsplatser. Bland annat behandling i anläggningar för problemavfall och i anläggningar för avfallsförbränning omfattas inte av skatten. Fria från avfallsskatt är även områden som är belägna på samma avfallsbehandlingsområden i anslutning till avstjälpningsplatser men som används för andra funktioner än för slutdeponering. Exempel på områden som är belägna på samma avfallsbehandlingsområde och som används för annat än för slutdeponering är:

• Jordtipp: ett område där endast jord- och berggrundsmaterial deponeras. På området kan skattefritt deponeras t.ex. stenar som uppstår som industriell biprodukt, sand och stendamm samt annat motsvarande material.
• Komposteringsområde: ett område där endast separat insamlat bioavfall och avloppsslam komposteras eller annars behandlas biologiskt. Om annat än ovan avsett avfall förs till området, kan området betraktas som en avstjälpningsplats enligt avfallsskattelagen.
• Mellanlagringsområde: ett område där avfall tillfälligt förvaras, avskilt från annat avfall, en kortare tid än tre år innan det behandlas eller återvinns någon annanstans. Återvinnings- eller behandlingssyftet av det avfall som mellanlagras ska vara känt redan när avfallet förs till området. Maximitiden på tre år gäller ett enskilt avfallsparti. Den s.k. FIFO-principen (first in - first out) tilllämpas när lagringstiden konstateras, dvs. likadant avfall anses ha förts bort från området i samma ordning som det har förts till området. Om maximitiden överskrids för ett enda avfallsparti, anses området vara en avstjälpningsplats enligt avfallsskattelagen, och allt avfall där anses vara skattepliktigt.
• Avfallsåtervinningsområde: ett område som är beläget någon annanstans än på en avstjälpningsplats och på vilket avfall återvinns. Vid bedömning av huruvida det är fråga om skattefri återvinning av avfall stöder man sig på miljötillståndet för objektet. Avfallet ska dock alltid i fråga om typ och art vara sådant att det kan återvinnas i det aktuella objektet. Den som återvinner avfallet ska dessutom visa att återvinningen till sin natur är sådan att den ersätter jungfruliga råvaror.

De ovan avsedda andra områdena ska vara klart åtskilda från avfallshögen, dvs. från en sådan avstjälpningsplats som avses i avfallsskattelagen. De kan skiljas åt t.ex. med hjälp av landskapsarkitektur, en häck eller en väg. Det är lättare att åtskilja områdena från varandra, om det har gjorts en karta över hela avfallshanteringsområdet, där områden med olika syften är klart åtskilda. Det räcker dock inte med en karta, utan områdena ska kunna särskiljas från varandra också i terräng. Oråden som används för olika syften ska åtskiljas från varandra på så sätt att det inte är möjligt att avfall som finns på olika områden sammanblandas.

Skattepliktigt avfall

Skatt ska uppbäras för sådant avfall enligt avfallslagstiftningen som kan återvinnas i tekniskt och miljömässigt hänseende. Skattepliktigt avfall uppräknas i skattetabellen i bilagan till avfallsskattelagen. Skattetabellens avfallskategorier motsvarar innehållsmässigt kategorierna i miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall samt i motsvarande lagstiftning i landskapet Åland.

Skattefritt avfall

Avfall som återvinns på avstjälpningsplatsen

Skatt betalas inte för sorterat avfall som förs till en avstjälpningsplats och som återvinns på avstjälpningsplatsen i konstruktioner eller byggnader som behövs när avstjälpningsplatsen inrättas, används eller stängs. Exempelvis asfaltavfall kan återvinnas skattefritt i vägar på avstjälpningsplatsen, tegelkross i ytkonstruktioner samt skräpiga kompostprodukter som är av dålig kvalitet med tanke på det primära användningsändamålet för att täcka avstjälpningsplatsen. Skattefriheten av avfall som kan återvinnas gäller dock inte glasavfall eller betongavfall bestående av bitar med en diameter över 150 millimeter.

Avfall kan återvinnas skattefritt på avstjälpningsplatsen om miljötillståndet för avstjälpningsplatsen eller tillsynsmyndighetens avgörande och dess kvalitativa och kvantitativa avgränsningar möjliggör återvinning av avfallet i fråga.

För att återvinning ska godkännas som skattefri ska den vara planmässig, dvs. återvinningsobjektet ska vara känt redan när avfallet förs till avstjälpningsplatsen. Avfallet ska också ha sådana egenskaper att det lämpar sig för det objekt där det används.

Avfall från avsvärtning

Skatt betalas inte för sorterat slam från avsvärtning av returpapper (03 03 05) som förs till en avstjälpningsplats. Slam från avsvärtning är dock skattefritt först från ingången av kalendermånaden efter den då Europeiska kommissionen har godkänt skattefriheten.

Skattskyldig

Skattskyldig är huvudmannen för avstjälpningsplatsen, dvs. till exempel en samkommun som upprätthålleravstjälpningsplatsen, ett förbränningsanläggningsbolag i aktiebolagsform som ägs av flera kommuner gemensamt eller ett privat företag i avfallsbranschen eller en produktionsanläggning som upprätthåller avstjälpningsplatsen för avfallet från den egna produktionsverksamheten. Huvudmannen för avstjälpningsplatsen ska inneha miljöstillstånd för avstjälpningsplatsen eller, om ansökan om miljötillstånd har försummats, vara skyldig att ansöka om det.

Mängder som ska beskattas

I skatt ska år 2021 betalas 70 euro per ton avfall som förs till avstjälpningsplatsen.

Skatten betalas för varje skatteperiod för det avfall som under skatteperioden har förts till avstjälpningsplatsen. Skatteperioderna är kalenderårskvartaler, dvs. januari-mars, april-juni, juli-september och oktober-december.

Om ett område som betraktats som mellanlagringsområde anses vara en skattepliktig avstjälpningsplats på grund av lagringstidens längd, anses allt avfall som finns på området vara skattepliktigt. När skatten påförs anses allt avfall ha förts till avstjälpningsplatsen den dag då fristen på tre år löpte ut. På avfallet i fråga tillämpas vad som i avfallsskattelagen föreskrivs om avfall som förts till avstjälpningsplatsen.

Avfallsskatt som återbärs på ansökan

Huvudman för en avstjälpningsplats har på ansökan rätt till återbäring för den skatt som betalats för avfall som förts bort från avstjälpningsplatsen. Återbäring kan endast fås för avfall som varit avfallsskattepliktigt när det förts till avstjälpningsplatsen. Återbäringen förutsätter att huvudmannen för avstjälpningsplatsen lägger fram en tillförlitlig redogörelse för bortförandet av avfallet.

Återbäring söks för det avfall som förts bort från avstjälpningsplatsen under ett kalenderår eller separat för det avfall som förts bort under respektive skatteperiod. Tidsfristen för att ansöka om återbäring är tre år från utgången av det kalenderår som omfattar ansökningsperioden.

Ansökan om återbäring ska göras elektroniskt i MinSkatt.

Om skatteåterbäringen senare visar sig vara ogrundad, återkrävs den skatt som återburits till ett för stort belopp genom att rätta återbäringsbeslutet och påföra skatten till återbäringsmottagaren. Då tillämpas bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016). Bestämmelserna i nämnda lag tillämpas också på delgivning av återbäringsbeslutet och sökande av ändring.

Den skattskyldiges skyldigheter

Registreringsskyldighet

Huvudmannen för avstjälpningsplatsen ska innan verksamheten inleds göra en anmälan i MinSkatt för registrering som skattskyldig.

Om avstjälpningsplatsen tas ur bruk, ska även detta anmälas i MinSkatt genast när man vet tidpunkten då verksamheten läggs ner. Avstjälpningsplatsen har tagits ur bruk när till den inte längre förs skattepliktigt avfall som antingen deponeras så att det är skattepliktigt eller som återvinns skattefritt.

Skyldighet att lämna skattedeklaration och statistikrapport

Den skattskyldige ska för varje skatteperiod senast den 12:e dagen i den andra kalendermånaden efter skatteperioden lämna en skattedeklaration och betala skatten i MinSkatt.

Den skattskyldige ska därtill för varje skatteperiod lämna en separat anmälan i MinSkatt om sådant till avstjälpningsplatsen fört icke skattepliktigt avfall som avses i 5 § 1 mom. i avfallslagen. Den ska lämnas om avstjälpningsplatsen senast den 12:e dagen i den andra kalendermånaden efter skatteperioden. Statistikrapporten ska inlämnas även om man under skatteperioden inte har fört till avstjälpningsplatsen något sådant avfall som omfattas av deklarationsskyldigheten.

Skattedeklarationsskyldigheten gäller också huvudmän för sådana områden som tidigare betraktats som mellanlagringsområden men som på grund av mellanlagringens längd behandlas som avstjälpningsplatser. Huvudmannen för området ska inlämna en skattedeklaration genast då fristen på tre år har löpt ut.

Bokföringsskyldighet

Den skattskyldige ska ha en bokföring av vilken framgår den mängd avfall som förts till avstjälpningsplatsen samt övriga uppgifter som behövs för verkställandet av och tillsynen över beskattningen.

Huvudmannen för ett mellanlagringsområde ska ha sådan bokföring att ur den framgår arten, mängden och förvaringstiden för avfall som förts till området. Bokföringen ska när så krävs uppvisas för den behöriga myndigheten (Skatteförvaltningen och Tullen) för granskning. I fråga om granskningen, skyldigheten att lämna uppgifter och besittningstagande samt tystnadsplikt tillämpas samma bestämmelser på ett mellanlagringsområde som på en avstjälpningsplats.

Bokföringsmaterialet ska förvaras i minst sex kalenderår. I fråga om ett mellanlagringsområde ska den avfallspartivisa bokföringen förvaras i sex kalenderår efter att avfallspartiet förts bort.

Om punktskatteskyldigas bokföringsskyldighet föreskrivs i 26 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Närmare bestämmelser om bokföringsskyldigheten finns i statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ som utfärdats med stöd av ovan nämnd paragraf.

Mera information

Avfallsskattetabell