Grundräntan och referensräntan i beskattningen

Anvisningen uppdateras inte längre.

I denna anvisning behandlas grundräntan och referensräntan i beskattningen. Grundräntan och referensräntan påverkar beskattningen. Finansministeriet fastställer grundräntan för varje halvårsperiod. Grundräntesatsen gäller i beskattningen för samma period som för vilken finansministeriet har fastställt den.

Referensräntan meddelas av Finlands Bank. I beskattningen tillämpas alltid den referensränta som fastställts för det senare halvåret av det föregående året. Den referensränta som meddelades i juni 2019 tillämpas således i beskattningen 1.1.2020–31.12.2020. Till utgången av år 2019 tillämpas i beskattningen den referensränta som Finlands Bank fastställt för tiden 1.7.2018–31.12.2018.

Kapitel 5 i anvisningen har kompletterats med ett avsnitt som gäller den temporärt sänkta dröjsmåls- och förseningsräntan.

De räntesatser som grundar sig på referensräntan och gäller till utgången av år 2020 framgår nedan av tabellen i slutet av detta meddelande Räntorna i beskattningen år 2020.

1 Grundränta

Finansministeriet har fastställt grundräntan till -0,25 procent för perioden 1.1.2020-30.6.2020. Grundräntan var 0 procent 1.7.2019−31.12.2019 och -0,25 procent 1.1.2018-30.6.2019.

En räntesats som till beloppet motsvarar grundräntan men dock minst 0-ränta används i beskattningen i följande fall:

1. Vid beräkning av ränta på delägarlån.

På delägarlån ska en ränta som motsvarar grundräntan tas ut om lånet inte enligt 53 a § i inkomstskattelagen har räknats som kapitalinkomst hos en delägare som är en fysisk person. Ränta ska således tas ut på lån som

•  har återbetalats under samma skatteår
• har beviljats före 3.4.1998
• har beviljats en sådan delägare vars ägarandel eller röstetal ensamt eller tillsammans med familjemedlemmarna är mindre än 10 procent.

2. Vid beräkning av räntan på s.k. negativt kapital.

Den del av räntorna som motsvarar den negativa återstod av det egna kapitalet som uppkommit på grund av privatuttag som har lyfts från en enskild rörelse eller ett enskilt yrke eller från en näringssammanslutning, multiplicerad med en ränteprocent som motsvarar grundräntan höjd med en procentenhet anses inte härröra från näringsverksamheten (L om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 18 § 2 mom.).

2 Referensränta

Referensräntan som Finlands Bank har meddelat för tiden 1.1−30.6.2020 är 0 procent. Referensräntan har varit 0 procent 1.7.2016−30.6.2019. Referensräntan påverkar återbäringsräntan, kvarskatteräntan, samfundsräntan som ska betalas, skattetillägget, förseningsräntan och dröjsmålsräntan på skatter på eget initiativ. Den referensränta som meddelats för tiden 1.7.2019−31.12.2019 tillämpas i beskattningen 1.1.2020−31.12.2020.                 

3 Återbäringsräntorna för år 2020

Återbäringsräntan är den referensränta som nämns ovan minskad med två procentenheter. Från och med 1.1.2010 är återbäringsräntan dock alltid minst 0,5 procent. Återbäringsräntan för år 2020 är således 0,5 procent.

Återbäringsräntan räknas på förskottsåterbäringar för fysiska personer och dödsbon fr.o.m. den 1 februari till utgången av den dag då den individuella beskattningen slutförs. Skatteåterbäringsbeloppet och betalningsdagen finns i beskattningsbeslutet eller i MinSkatt.

Samfundsränta som ska återbäras räknas fr.o.m. den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång eller fr.o.m. dagen efter en senare betalningsdag t.o.m. återbäringsdagen eller t.o.m. den dag då det återbetalda beloppet används till betalning av skatt.

Den ränta som betalas på förskottsåterbäringar är lika stor för alla skattskyldiga: fysiska personer och dödsbon samt samfund och samfällda förmåner. Samma räntesats används också för återbäringar av mervärdesskatt, fastighetsskatt, överlåtelseskatt samt skatt på arv och gåva. Också den krediteringsränta som ska betalas på skatter på eget initiativ är av samma storlek. Återbäringsräntan och krediteringsräntan är inte skattepliktiga inkomster i inkomstbeskattningen.

4 Nedsatt dröjsmålsränta för år 2020

Nedsatt dröjsmålsränta tas ut för fysiska personer, dödsbon samt aktiebolag och övriga samfund om de förskottsinnehållningar och förskottsskatter som räknas dem till godo inte räcker till som betalning för skatterna. Nedsatt dröjsmålsränta är inte avdragsgill i inkomstbeskattningen.

Nedsatt dröjsmålsränta är referensräntan minskad med två procentenheter. Nedsatt dröjsmålsränta är dock alltid minst 2 procent. Nedsatt dröjsmålsränta för 2020 är således 2 procent.

Nedsatt dröjsmålsränta beräknas även på kvarskatten. Nedsatt dröjsmålsränta beräknas från den första dagen i den andra månaden efter utgången av skatteåret till förfallodagen för kvarskatten. Endast på kvarskatt som påförs när skatteårets beskattning slutförs avdras 20 euro från den nedsatta dröjsmålsräntan, dock högst räntebeloppet. Räntan på kvarskatter för samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2019 debiteras först då kvarskattebeloppet överstiger ca 1 220 euro.

Man kan undgå nedsatt dröjsmålsränta helt och hållet om man inom en månad räknat från den månad då skatteåret gått ut betalar tilläggsförskott till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den slutliga skatten och de betalda förskotten. Beloppet av den nedsatta dröjsmålsräntan kan minskas genom att betala tilläggsförskott t.o.m. slutförandet av beskattningen.

Tilläggsförskott är ett förskott med vilket man kan komplettera förskottsinnehållningen eller förskottsskatten efter skatteårets utgång. Man kan vid behov ansöka om tilläggsförskott flera gånger innan beskattningen slutförs. Under skatteåret kan du inte betala tilläggsförskott, utan då ska du ansöka om ändring av förskottsskatten. Ytterligare information om tilläggsförskott Tilläggsförskott – komplettera förskottsskatten vid behov

5 Räntor som påförs på grund av betalningsdröjsmål

Också räntor som fastställs på grund av betalningsdröjsmål är bundna till Finlands Banks referensränta. De räntor som påförs på grund av betalningsdröjsmål utgörs av förseningsränta, dröjsmålsränta och skattetillägg. Till sin storlek är räntorna referensräntan ökad med 7 procentenheter.

Dröjsmålsräntan och förseningsräntan är tillfälligt 2,5% för de skatter som ingår i det 25.3–31.8.2020 inledda lättade betalningsarrangemanget eller betalningsuppskovet och som förfallit till betalning efter 1.1.2020 (mervärdesskatter) eller efter 1.3.2020 (andra än mervärdesskatter). På skatter som nämns ovan beräknas dröjsmålsränta enligt den sänkta räntesatsen från dagen efter förfallodagen till dagen för betalning av skatten även om betalningsarrangemanget görs tidsmässigt senare. Den sänkta dröjsmålsräntan på 2,5 % tillämpas på de ovan nämnda förpliktelserna så länge som betalningsarrangemanget är i kraft. Om betalningsarrangemanget förfaller, slopas också räntelättnaden.

Dröjsmålsränta tas ut på skatter som inte betalats. Skattetillägg beräknas i samband med rättelse av beskattningen. Skattetillägget är alltid minst 3 euro.

Som stöd för att räkna beloppet av dröjsmålsränta kan man använda räknaren för förseningsränta på webbplatsen skatt.fi. På obetalda skatter löper ränta från förfallodagen till betalningsdagen. Beloppet på den skatt som ska betalas och räntan kan granskas i MinSkatt (skatt.fi/minskatt).

Räknare för förseningsränta på webbsidan skatt.fi  

6 Räntorna i beskattningen år 2020

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen