Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen

Har getts
4.1.2024
Diarienummer
VH/31/00.01.00/2024
Giltighet
4.1.2024 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/4168/00.01.00/2023, 5.10.2023

I denna anvisning behandlas hur den beskattningsbara inkomsten beräknas i kommunalbeskattningen och statsbeskattningen samt hur den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas. I anvisningen behandlas de utgifter för inkomstens förvärvande, avdrag från nettoinkomsten, avdrag som görs på tjänstens vägnar samt förutsättningar för och belopp av skatteavdrag vilka beaktas vid beräkningen.

Anvisningen har uppdaterats i fråga om beloppen av arbetsinkomstavdrag, pensionsinkomstavdrag samt grundavdrag för 2024.

1 Allmänt om beräkning av beskattningsbar inkomst

Enligt 29 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är skattepliktig inkomst, enligt de begränsningar som anges i lagen och tas upp nedan, den skattskyldiges inkomster i pengar eller förmåner i pengars värde. Inkomsten för en fysisk person eller ett dödsbo delas in i två inkomstslag – kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Enligt 30 § i ISkL beräknas den beskattningsbara förvärvsinkomsten och den beskattningsbara kapitalinkomsten separat för en fysisk person och ett dödsbo.

Den beskattningsbara inkomsten beräknas enligt inkomstkällorna som omfattar näringsverksamhetens förvärvskälla, jordbrukets förvärvskälla och den personliga inkomstens förvärvskälla (förvärvskälla för annan inkomst). Resultatet av näringsverksamhet och jordbruk räknas ut vart för sig och beaktas efter avdrag av tidigare års fastställda förluster som företagsinkomst som ska fördelas.

Enligt 30 § i ISkL beräknas nettoförvärvsinkomsten genom att från förvärvsinkomsten göra de naturliga avdragen. Vid beräkning av nettoförvärvsinkomsten beaktas även det belopp av resultatet av den skattskyldiges näringsverksamhet som fördelas såsom förvärvsinkomst. Vid beräkning av den förvärvsinkomst som ska fördelas ska de fastställda förlusterna från tidigare år först dras av från näringsinkomsten (HFD 20.12.2011, liggare 3183).

Skatteårets förvärvsinkomst vid stats- och kommunalbeskattningen beräknas genom att från nettoförvärvsinkomsten göra de avdrag som ska göras. Från skatteårets förvärvsinkomster avdras även förvärvsinkomstslagets fastställda förluster från tidigare år Skattebasen i stats- och kommunalbeskattningen harmoniserades från och med 1.1.2023 och avdragen beräknas både i stats- och kommunalbeskattningen på samma sätt.

Enligt 30 § i ISkL beräknas kapitalinkomsten genom att från kapitalinkomsten göra de naturliga avdragen. Skatteårets kapitalinkomst beräknas genom att från nettokapitalinkomsten dra av räntorna samt den förlust från förvärvskälla som avses i ISkL 59 §. Den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas genom att från skatteårets kapitalinkomst dra av de fastställda förlusterna från föregående år som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

Nedan i denna anvisning behandlas mer ingående beräkningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten (kapitel 2), avdrag från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen (kapitlen 3–5) samt beräkningen av beskattningsbar kapitalinkomst och avdrag från beskattningsbar kapitalinkomst (kapitel 4). I anvisningens femte kapitel behandlas skatteavdragen.

Tabell över verkställandet av beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster (pdf)

2 Beräkning av beskattningsbar inkomst

2.1 Avdragssystemet

I inkomstskattelagens avdragssystem görs avdrag som hänför sig till förvärvsinkomsterna från förvärvsinkomsterna förutom i fråga om ränteinkomsterna. Efter avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande fås nettoförvärvsinkomsten, från vilken de allmänna och sociala avdragen görs. Dessa utgörs av bland annat pensionsinkomstavdrag, förvärvsinkomstavdrag och grundavdrag.

Kapitalinkomsterna inverkar inte på de avdrag som görs från förvärvsinkomstens nettobelopp såsom pensionsinkomstavdrag och grundavdrag (se dock avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga).

De avdrag som ska göras från förvärvsinkomsten är i inkomstskattelagen (ISkL) indelade i:

  • utgifterna för inkomstens förvärvande, dvs. naturliga avdrag (31 §, 93−-95 a §)
  • de avdrag som görs från förvärvsinkomstens nettobelopp vid stats- och kommunalbeskattningen (96−98 a §, 100 §, 105 - 106 §)

I 125−127 e § i ISkL finns dessutom bestämmelser om avdrag från skatt. Underskottsgottgörelsen dras också från skatten (ISkL 131−-134 §).

2.2 Naturliga avdrag

Enligt ISkL 29 § har den skattskyldige rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). Lagen innehåller ingen uttömmande förteckning över de naturliga avdragen. ISkL 31 § innehåller en förteckning över exempel på avdrag.

Enligt ISkL 95 § 1 mom. 1 punkten får den skattskyldige från sin löneinkomst dra av såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp. Avdrag för inkomstens förvärvande görs på tjänstens vägnar.

De naturliga avdragen från löneinkomsten får dras av enbart till den del det totala beloppet av dessa överskrider beloppet av avdraget för inkomstens förvärvande. Arbetsmarknadsorganisationernas medlemsavgifter och arbetslöshetskassaavgifter samt den avdragsgilla delen av resekostnaderna för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen (ISkL 93 §) får dock separat dras av i sin helhet utan begränsning av avdraget för inkomstens förvärvande.

En närmare beskrivning av de naturliga avdragen finns i Skatteförvaltningens anvisning Kostnader för förvärv av inkomst som dras av från förvärvsinkomsten.

2.3 Nettoförvärvsinkomst

Nettoförvärvsinkomsten är en rest som fås genom att göra de naturliga avdragen från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Till nettoförvärvsinkomsten räknas även beskattningsbara inkomster från utlandet i Finland. Sjöarbetsinkomst som berättigar till avdraget för sjöarbetsinkomst inräknas också i nettoförvärvsinkomsten. Kapitalinkomsterna inverkar däremot inte på beloppet av nettoförvärvsinkomsten (se även HFD 20.12.2001, liggare 3183).

2.4 Förlust inom förvärvsinkomstslaget

Med förlust inom förvärvsinkomstslaget avses det belopp varmed summan av den skattskyldiges avdrag för förvärvsinkomsternas förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger beloppet av hans skattepliktiga förvärvsinkomster (ISkL 118 § 2 mom.).

Vid fastställande av förlust inom förvärvsinkomstslaget beaktas inte de avdrag som görs från nettoförvärvsinkomsten. Till dessa avdrag hör bland annat pensionsinkomstavdrag och avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Vid fastställande av förlusten beaktas inte heller de obligatoriska försäkringspremier som avses i ISkL 96 §.

Förlusten fastställs för varje skattskyldig separat, och förlust inom förvärvsinkomstslaget kan inte dras av från till exempel en annan familjemedlems förvärvsinkomst. En fysisk persons förlust inom förvärvsinkomstslaget dras under de följande 10 skatteåren av i den mån sådana inkomster uppkommer (ISkL 118 § 1 mom.).

Förlusterna dras av i den ordning som de uppkommit. Den fastställda förlusten dras av från inkomsten även då ingen skatt har fastställts på grund att inkomsten varit för liten. Den förlust som inte dragits av under ett skatteår dras av från följande skatteårs förvärvsinkomst, sedan när avdrag gjorts för inkomstförvärv under skatteåret samt de avdrag som ska göras vid stats- och kommunalbeskattningen. Förlusten preskriberas efter tio år, varefter den inte längre kan dras av vid beskattningen.

De förluster som fastställts före skatteåret 2023 kan vara av olika storlek i stats- och kommunalbeskattningen, därför att avdragen i stats- och kommunalbeskattningen skiljer sig från varandra.  Om den förlust som fastställts för skatteåret före 2023 är av olika storlek i kommunal- och statsbeskattningen, ska från och med år 2023 som förlust avdras den större av dessa. Förlusten preskriberas på ovan beskrivet sätt efter 10 år.

3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen

3.1 Pensionsförsäkringspremier

3.1.1 Allmänt

En obligatorisk pensionsförsäkring är en försäkring som den försäkrade eller arbetsgivaren är skyldig att teckna genom en bindande bestämmelse i lagen eller ett arbetskollektivavtal eller dylikt. Lagstadgad pensionsförsäkring är ett mera omfattande begrepp. Den lagstadgade pensionsförsäkringen täcker också de pensionsförsäkringar som regleras genom lag och som är frivilliga. Utöver de obligatoriska och lagstadgade försäkringarna finns det dessutom individuella, frivilliga pensionsförsäkringar.

Beskattningen av frivilliga individuella pensionsförsäkringar som den skattskyldige och dennes make tagit har från och med år 2005 flyttats över till kapitalinkomstbeskattningen (ISkL 772/2004). Försäkringspremierna dras av från kapitalinkomsterna och pensionen beskattas som kapitalinkomst. Pensionen beskattas likväl som kapitalinkomst till den del som dess premier tidigare dragits av från förvärvsinkomsterna.

Mer information om pensionsförsäkringar finns i Skatteförvaltningens anvisningar Frivilliga pensionsförsäkringar som arbetsgivaren tecknat och Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga individuella pensionsförsäkringar. Om avdrag av pensionsförsäkringspremier i internationella situationer redogörs närmare i anvisningen Avdragbarheten av utgifter i internationella situationer.

Pensionsförsäkringspremier som betalas av en fysisk person är helt eller delvis avdragsgilla (ISkl 54 d och ISkL 96 §). Vissa försäkringspremier är inte avdragsgilla överhuvudtaget. Dessa omfattar till exempel premier för en pensionsförsäkring med engångspremie.

Förlust fastställs inte på grundval av en pensionsförsäkringspremie, eftersom avdraget i fråga görs från nettoförvärvsinkomsten (ISkL 118 och 30 § 3 mom.).

3.1.2 Obligatoriska och lagstadgade försäkringspremier

Enligt 96 § 1 mom. i ISkL har den skattskyldige rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av arbetstagarens lagstadgade pensionspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie samt premier för en egen och makens obligatoriska pensionsförsäkring.

Avdragbara är även försäkringspremierna för en lagstadgad pensionsförsäkring och för tilläggspensionsskyddet i anslutning till en dylik försäkring om det ordnats kollektivt inom en pensionsstiftelse eller pensionskassa.

Försäkringspremier för lagstadgade pensionsförsäkringar inskränker inte rätten att dra av försäkringspremierna för individuella, frivilliga försäkringar. Om en person exempelvis betalar en del av premierna för en av arbetsgivaren tecknad kollektiv pensionsförsäkring, får han utöver detta dra av även sina egna frivilliga pensionsförsäkringspremier.

3.1.3 Avdrag för makens pensionsförsäkringspremier

Arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie är personliga avdrag. Avdragen kan inte överföras till den andra makens beskattning. Premier för obligatoriska pensioner kan dras av i egen beskattning eller i makens.

En ytterligare förutsättning för att den skattskyldiges egna eller makens pensionsförsäkringspremier ska vara avdragsgilla är att premier för samma försäkring inte har dragits av från inkomsten av näringsverksamhet eller av lantbruk (ISkL 96 § 2 mom.). Premierna för en obligatorisk pensionsförsäkring dras av från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdraget. Yrkandet ska framställas innan beskattningen slutförts för det år avdraget gäller.

Om avdraget inte kan göras så som makarna yrkat görs det i första hand från den makes inkomster vars nettoinkomster vid statsbeskattningen har varit större (ISkL 96 § 3 mom.).

Premier för frivilliga pensionsförsäkringar kan inte överföras till maken för avdrag.

3.1.4 Företagare, jordbruksföretagare, stipendiemottagare och idrottare

En enskild rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksföretagares obligatoriska och övriga lagstadgade pensionsförsäkringspremier är i sin helhet avdragsgilla. Från inkomst av jordbruk eller näringsverksamhet kan enbart obligatoriska pensionsförsäkringspremier dras av. Utöver de obligatoriska premierna (som inte har dragits av från näringsinkomsten) kan dessutom de övriga lagstadgade och frivilliga premierna enligt inkomstskattelagen dras av från förvärvsinkomsten. I fråga om olycksfallsförsäkringspremierna kan även de frivilliga premierna dras av från näringsinkomsten. Då det gäller jordbruksföretagares frivilliga olycksfallsförsäkringar är enbart MATA-premierna för fritidsolycksfallsförsäkringar avdragsgilla.

En stipendiemottagare kan vara försäkrad för sitt stipendiearbete i enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare. Stipendiemottagaren kan dra av de betalda pensionsförsäkringspremierna i enlighet med den allmänna bestämmelsen i ISkL 96 §. Premierna för grupplivförsäkringen och olycksfallsförsäkringen i anslutning till stipendiemottagarens LFöPL-försäkring (992/2008) dras av i enlighet med ISkL 96 § 5 mom.

En idrottsutövare som avses i 15 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av de försäkringspremier som avses i ovannämnda paragraf.

3.1.5 Kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd

Enligt 96 a § i ISkL har den skattskyldige rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro per år.

Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som fastställts i inkomstskattelagen.

Om en arbetstagare omfattades av ett kollektivt pensionsarrangemang före 6.5.2004 och betalar premierna för en kollektiv pensionsförsäkring som tecknats av arbetsgivaren, kan premierna vara avdragsgilla till fullt belopp i arbetstagarens beskattning, om det tilläggspensionsskydd som har ordnats i fråga om förmånerna högst svarar mot det registrerade tilläggspensionsskyddet. Om premierna dras av, minskar inte arbetstagarens övriga rätt till avdrag.

Mera ingående information om kollektiva pensionsförsäkringar finns i Skatteförvaltningens anvisning Frivilliga pensionsförsäkringar som arbetsgivaren tecknat.

3.2 Avdrag för sjöarbetsinkomst

Vid beskattningen av sjöarbetsinkomst beaktas de särskilda förhållandena i sjömansarbetet genom beviljande av ett så kallat sjöarbetsinkomstavdrag från sjöarbetsinkomsten. ISkL 97 § innehåller föreskrifter om sjöarbetsinkomstavdraget. Sjöarbetsinkomstavdraget beviljas en mottagare av sjöarbetsinkomst som avses i ISkL 74 §.

Avdraget för sjöarbetsinkomst som beviljas från nettoförvärvsinkomsten utgör 20 % av sjöarbetsinkomsten, dock högst 7 000 euro. När den skattskyldiges sammanlagda sjöarbetsinkomst överstiger 50 000 euro, minskar avdraget för sjöarbetsinkomst med 5 procent av det belopp med vilket den sammanlagda sjöarbetsinkomsten överstiger 50 000 euro (299/2015).

För personer som arbetar inom fjärr- och den så kallade cross-trade -trafiken (trafiken mellan tredje länder) beviljas ett förhöjt avdrag. Förhöjningen är 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium och under vilken den skattskyldiga arbetar på fartyget (s.k. cross-trade -avdrag). Förhöjningen beviljas inte för den kalendermånad då resan har påbörjats, om den inte börjar den första dagen i kalendermånaden. Däremot beviljas förhöjningen för den kalendermånad då resan avslutas, även om resan avslutas mitt i en kalendermånad.

En närmare beskrivning av beskattningen av sjöarbetsinkomst och avdragen från sjöarbetsinkomsten finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

3.3 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

3.3.1 Förutsättningar för och beloppet av avdraget

ISkL 98 § innehåller föreskrifter om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Har en skattskyldigs skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från nettoförvärvsinkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än 1 400 euro. Avdraget beviljas i hela hundra euro.

Vid beviljande av avdraget beaktas den skattskyldiges och dennes familjs helhetssituation. Först undersöks det huruvida skattebetalningsförmågan av någon särskild anledning som avses i lagen blivit väsentligt nedsatt. Därefter undersöks det huruvida avdraget kan beviljas med hänsyn till den skattskyldiges och dennes familjs skattepliktiga och skattefria inkomster och förmögenhet.

De särskilda avdragsgrunderna är enligt lagen försörjningsplikt, arbetslöshet och sjukdom. Dessa grunder utgör endast exempel, men de har särskild betydelse vid prövningen av huruvida avdraget ska beviljas. I rättspraxisen har även skötsel av ett psykiskt funktionshindrat, CP-skadat eller hörselskadat barn i hemvård betraktats som en särskild avdragsgrund (HFD 1971, liggare 3461, HFD 4.5.1979, liggare 2056). Även i dessa fall bör det undersökas huruvida det är skäligt att bevilja avdraget med tanke på den skattskyldiges inkomster och förmögenhet.

Enligt formuleringen i lagen kan försörjning för ett eget barn eller någon annan under den skattskyldiges vårdnad eller betalning av underhållsbidrag utgöra godtagbara skäl för beviljande av avdraget. En skattskyldig som har rätt till avdrag för försörjningsplikt beviljas dock nedsättningsavdrag på basis av försörjningsplikten endast i exceptionella fall.

Den skattskyldiges ålder kan heller inte som sådan anses vara en faktor som nedsätter skattebetalningsförmågan, eftersom syftet med pensionsinkomstavdragssystemet är att trygga situationen bland pensionärer med lägre inkomster. Obetydliga inkomster på grund av studier berättigar i allmänhet inte till ett avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga.

På grund av arbetslöshet kan inte skattebetalningsförmågan anses ha blivit nedsatt så att den arbetslöse enbart till följd av detta ska beviljas ett särskilt avdrag. Om den skattskyldige är långtidsarbetslös, ska hänsyn tas förutom till arbetslösheten även till den arbetslösas vårdnadsplikt, skulder och inkomster samt andra faktorer som påverkar den arbetslösas skattebetalningsförmåga. Det bör även prövas huruvida den skattskyldige ska beviljas avdrag på grund av väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga.

Överskuldsättning som beror på den skattskyldiges egna åtgärder, till exempel att den skattskyldige har skaffat en bostad som är för dyr med tanke på hans eller hennes inkomstnivå, kan i allmänhet inte heller betraktas som en särskild orsak till nedsatt skattebetalningsförmåga. Avdrag beviljas inte heller enbart på grund av att beloppet av räntorna på den skattskyldiges skulder är mycket högt.

Om överskuldsättningen däremot beror på att den skattskyldige har köpt en ny bostad innan den gamla har sålts och trots försök inte fått den gamla bostaden såld inom en rimlig tid, kan detta betraktas som en särskild orsak till nedsatt skattebetalningsförmåga. Även i denna situation ska hänsyn tas till den skattskyldiges och hans familjs disponibla inkomster och förmögenhet vid avdragsprövningen.

Om den skattskyldige i egenskap av borgenär blivit tvungen att betala de skulder han gått i borgen för samt räntorna på dessa, kan den skattskyldige i allmänhet inte heller på basis av detta beviljas avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Om borgenärsförbindelsen har lett till en situation där den skattskyldige till exempel blivit tvungen att sälja egendom för att uppfylla borgenärsförpliktelsen, kan detta vara en särskild faktor som nedsätter skattebetalningsförmågan.

Avdrag kan beviljas även om grunden för den nedsatta skattebetalningsförmågan uppstått först under beskattningsåret. Avdraget kan även beviljas dödsboet efter en person som avlidit under skatteåret. Om förutsättningarna för att bevilja ett avdrag på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga klart framgår av skattedeklarationen, görs avdraget även utan särskild begäran från den skattskyldige. Avdrag på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga kan beviljas båda makarna, om grunder för beviljande av avdraget föreligger.

Avdrag på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga kan i allmänhet inte beviljas till fullt belopp, om beloppet av den enskilda skattskyldigas årsinkomst överskrider 17 500 euro eller om beloppet av makarnas sammanlagda årsinkomst överskrider 26 500 euro. Inte heller ett partiellt avdrag beviljas, om beloppet av den ensamstående skattskyldigas årsinkomst överskrider 27 000 euro eller om beloppet av makarnas sammanlagda årsinkomst överskrider 40 000 euro. De ovan nämnda inkomstgränserna höjs med 2 500 euro för varje barn som står under den skattskyldiges vårdnad.

Med årsinkomst avses det totala beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster och kapitalinkomster.

3.3.2 Avdrag enbart på grund av höga sjukdomskostnader

Enligt 98 § 2 mom. i ISkL kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga på basis av kostnader som enbart beror på sjukdom anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

Vid en prövning av huruvida den skattskyldiges skattebetalningsförmåga blivit väsentligt nedsatt betraktas exceptionellt höga sjukdomskostnader som en särskild orsak som avses i lagen. Kostnader för diet som diabetes, celiaki eller någon annan sjukdom kräver kan likaså utgöra en grund för att bevilja avdraget (HFD 1979-II-596). Även om förutsättningarna i 98 § 2 mom. (700 euro och 10 procent) i ISkL uppfylls, beaktas dock alltid först den skattskyldiges och familjens disponibla gemensamma inkomster samt förmögenhet vid en prövning av avdraget (HFD 1996-B-528).

Beviljandet av avdrag enbart på basis av sjukkostnader har behandlats i Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning.

Om ett psykiskt funktionshindrat minderårigt barn vårdas i familjen och familjens skattepliktiga totalinkomster underskrider 29 000 euro, görs ett avdrag om 1 100 euro för nedsatt skattebetalningsförmåga. Om inkomsterna uppgår till 29 100 – 57 000 euro, blir avdraget 700 euro. Om inkomsterna överskrider 57 000 euro, beviljas inget avdrag. I särskilda situationer kan avdraget vara högre än det ovan nämnda.

3.4 Donationsavdrag

ISkL 98 a § innehåller föreskrifter om donationsavdraget. Enligt bestämmelsen får fysiska personer och dödsbon från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro: För att avdraget ska beviljas ska donationen gå till ett ändamål som främjar vetenskap eller konst och mottagaren vara ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till universitetet eller högskolan.

En närmare beskrivning av donationsavdraget finns i Skatteförvaltningens anvisning Donationsavdrag vid personbeskattningen.

3.5 Pensionsinkomstavdrag

Enligt ISkL 100 § görs ett pensionsinkomstavdrag från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst.

En pension utbetalas vanligen på basis av en lagstadgad eller en individuell pensionsförsäkring. En pension kan också grunda sig på någon annan försäkring än pensionsförsäkring. Dessutom kan pensioner grunda sig på privaträttsliga rättshandlingar, såsom köp eller testamente, och i vissa fall även på domstolsbeslut. Med tanke på pensionsinkomstavdraget är det viktigt att skilja pensionsinkomster från övriga försäkringsersättningar och periodiska prestationer.

Pensionsinkomstavdraget beviljas inte till exempel på basis av dagpenningar som erhållits från olika slags försäkringar eller på basis av motsvarande ersättningar för förbigående arbetsoförmåga, eftersom de inte kan betraktas som pensionsinkomster. Ersättning för inkomstbortfall som betalas ut på grundval av en trafikförsäkring och patientförsäkring har i beskattningspraxis efter ett år från skadedagen ansetts utgöra pension, även om ett pensionsbeslut inte fattats. Ersättningar för inkomstbortfall kan emellertid utgöra pension även före ett års fristen, om det finns ett beslut om detta. Till pensionstagaren betald rehabiliteringspenning berättigar inte till pensionsinkomstavdrag.

Pensionsinkomstavdrag beviljas inte till exempel med beaktande av ändamålet och ordalydelsen i 112 a § 3 mom. i ISkL, om en tidigare utbetald arbetslöshetsdagpenning retroaktivt betraktas som pensionsinkomst så, att pensionsanstalterna betalar pensionsbeloppet retroaktivt till den som tidigare betalat den skattepliktiga arbetslöshetsdagpenningen (HFD:2011:71).

Det fulla beloppet på pensionsinkomstavdraget beräknas så att det fulla beloppet av folkpensionen först multipliceras med talet 1,173 och resultatet avrundas uppåt till följande fulla tiotal euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte vara högre än pensionsinkomsten. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger beloppet av det fulla pensionsinkomstavdraget, subtraheras 51 procent av det belopp som överstiger pensionsinkomstavdraget. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 22 500 euro reduceras den likväl med 15 procent av den överstigande delen.

Nettoförvärvsinkomsten utgörs av beloppet av den skattskyldiges förvärvsinkomster minskat med de naturliga avdragen. Vid beräkning av beloppet av det fulla pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen betraktas det fulla folkpensionsbelopp som under skatteåret utbetalts till en ensamstående person som full folkpension.

I statsbeskattningen för 2024 är maximibeloppet för pensionsinkomstavdraget 10 920 euro.

I statsbeskattningen beviljas inte pensionsinkomstavdraget ens partiellt, om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst 2024 överskrider cirka 55 927 euro.

Exempel 3: En skattskyldig har 2024 en pensionsinkomst om 18 000 euro. Personen har inga andra förvärvsinkomster och därför uppgår nettoförvärvsinkomsten till 18 000 euro. Pensionsinkomstavdraget räknas ut på följande sätt: från nettoförvärvsinkomsten subtraheras pensionsinkomstavdragets maximibelopp 10 920 euro (18 000 – 10 920 = 7 080). Denna del på 7 080 euro som överstiger maximibeloppet av pensionsinkomstavdraget multipliceras med 51 procent. Resultatet 3 610,80 euro subtraheras från det fulla pensionsinkomstavdraget.

I detta fall uppgår det pensionsinkomstavdrag som beviljas till 7 309,20 euro (= 10 920 – 3 610,80).

Exempel 4:  En skattskyldig har 2024 en pensionsinkomst om 30 000 euro. Personen har inga andra förvärvsinkomster och därför uppgår nettoförvärvsinkomsten till 30 000 euro. Pensionsinkomstavdraget räknas ut på följande sätt: upp till 22 500 euro subtraheras pensionsinkomstavdragets maximibelopp 10 920 euro från nettoförvärvsinkomsten (22 500 – 10 920 = 11 580). Denna del på 11 580 euro som överstiger maximibeloppet av pensionsinkomstavdraget multipliceras med 51 procent. Resultatet 5 905,80 euro subtraheras från det fulla pensionsinkomstavdraget. Eftersom den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överskrider 22 500 euro, minskas pensionsinkomstavdraget med 15 procent till den del som pensionsinkomsten överskrider 22 500 euro (15% x (30 000 euro – 22 500 euro) = 1 125 euro).

I detta fall uppgår det pensionsinkomstavdrag som beviljas i statsbeskattningen till 3 889,20 euro (10 920 euro – 5 905,80 euro – 1 125 euro).

En närmare beskrivning av hur pensioner beskattas finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av pensioner.

3.6 Invalidavdrag

Invalidavdraget har slopats från och med 1.1.2023. Närmare upplysningar om invalidavdraget finns i tidigare versioner av anvisningen.

3.7 Studiepenningsavdrag

Studiepenningsavdraget och det nya grundavdraget tryggar skattefriheten av en sådan studiepenning som enligt det nya studiestödssystemet räknats ut för 12 månader, förutsatt att mottagaren inte har andra förvärvsinkomster.

Enligt ISkL 105 § ska från en skattskyldigs nettoförvärvsinkomst studiepenningsavdrag, om personen har fått i lagen om studiestöd avsedd studiepenning. Avdragets fulla belopp är 2 600 euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av den del som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överskrider det fulla beloppet av studiepenningsavdraget.

Med den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst avses beloppet av förvärvsinkomsterna från vilket de naturliga avdragen har gjorts. Kapitalinkomsterna påverkar inte beloppet av studiepenningsavdraget. Studiepenningsavdrag beviljas inte, om nettoförvärvsinkomsterna uppgår till 7 800 euro eller mer.

En studerande kan i form av en studiestödsförmån ha beviljats studiepenning, studiestödets bostadstillägg och statsgaranti för studielån. De två sist nämnda berättigar dock inte till studiepenningsavdrag på grund av att de är skattefria förmåner.

Exempel 5: Studiepenningsavdrag i de fall där den skattskyldige inte har andra förvärvsinkomster än studiepenning:

studiepenning

2 000 euro

studiepenningsavdrag

2 000 euro, dvs. högst beloppet av studiepenningen

Exempel 6: Studiepenningsavdrag då förvärvsinkomsterna överstiger beloppet av fullt studiepenningsavdrag:

Löneinkomster 4 120 euro, studiepenning 2 000 euro och naturliga avdrag 750 euro.

Nettoförvärvsinkomsterna är 5 370 euro (4 120 + 2 000 - 750 euro), varför studiepenningsavdraget minskas med hälften av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsterna överstiger det fulla beloppet av studiepenningsavdraget.

Studiepenningsavdraget är 1 215 euro, dvs. 2 600 – (5 370 – 2 600) x 0,5 = 1 215.

3.8 Förvärvsinkomstavdrag

Från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst dras förvärvsinkomstavdraget av. Avdraget görs före grundavdraget.

Enligt ISkL 105 a § beräknas avdraget på basis av den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomster, andra förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt någon annan, bruksersättningar som anses utgöra förvärvsinkomst, dividend som beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av företagsinkomst som ska fördelas samt en sammanslutningsdelägares förvärvsinkomstandel av närings­verk­samhet eller jordbruk. Med dividend som ska beskattas som förvärvsinkomst avses den skattepliktiga delen av förvärvsinkomstdividenden.

I bestämmelsen ingår en fullständig uppräkning av de inkomster som beaktas i förvärvsinkomstavdraget. Avdraget kan därför inte fås på basis av idrottares arvode. Däremot är lönen till idrottare en grund för förvärvsinkomstavdrag.

Avdragsbeloppet är 51 procent till den del av de ovan nämnda inkomsterna som överskrider 2 500 euro upp till inkomster om 7 230 euro och 28 procent till den del som överskrider detta. Maximibeloppet av avdraget är dock 3 570 euro. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 14 000 euro, minskar avdragsbeloppet med 4,5 procent i fråga om den del som överskrider 14 000 euro.

Förvärvsinkomstavdrag beviljas inte ens som partiellt avdrag, om beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överskrider cirka 94 084 euro.

Exempel 7:

löneinkomster

18 600,00 euro

resekostnader (- självrisk 900 €)

- 1 910,00 euro

avdrag för inkomstens förvärvande

   - 750,00 euro

nettoförvärvsinkomst

16 840,00 euro

beloppet av förvärvsinkomstavdraget

51 % x

(7 230 – 2 500)

= 2 412,30 euro

28 % x

(18 600 – 7 230)

= 3 183,60 euro

 

totalt

5 595,90 euro

Maximibeloppet av avdraget är dock 3 570 euro.

Beloppet av nettoförvärvsinkomsten överskrider 14 000 euro, och därför minskas avdragsbeloppet med 4,5 procent till den del som nettoförvärvsinkomsten överskrider 14 000 euro. Avdraget minskas med 4,5 % x (16 840 – 14 000) = 127,80 euro.

Beloppet av förvärvsinkomstavdraget som beviljas blir således 3 570,00 – 127,80 = 3 442 euro.

3.9 Grundavdrag

I 106 § i ISkL föreskrivs om grundavdraget vid beskattningen. Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 980 euro ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen är större än det fulla grundavdraget ska avdraget minskas med 18 procent av den överstigande delen av inkomsten.

Då grundavdraget fastställs beaktas den skattskyldiges alla skattepliktiga förvärvsinkomster. Också utlandsinkomster beaktas vid beviljande av grundavdrag. Kapitalinkomsterna inverkar däremot inte på grundavdraget. Innan grundavdraget beräknas görs övriga avdrag från inkomsten som föreskrivs i inkomstskattelagen.

År 2024 beviljas beskattningens grundavdrag inte ens partiellt, om beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst efter de ovan nämnda avdragen överskrider cirka 26 081 euro.

Exempel 8: En pension är 18 000 euro år 2023 och pensionsinkomstavdraget i beskattningen uppgår till 7 309,20 euro.

Före grundavdraget görs alla andra avdrag, i detta exempel pensionsinkomstavdraget. Efter pensionsinkomstavdraget överskrider förvärvsinkomsten (18 000,00 – 7 309,20 euro = 10 690,80 euro) grundavdragets maximibelopp 3 980 euro. Den överstigande delen av inkomsten minskar avdraget med 18 procent. Avdraget minskas därmed med 1 207,94 euro (18 % x (10 690,80 euro – 3 980 euro)).

I grundavdrag beviljas således 2 772,06 euro (3 980 euro – 1 207,94 euro).

4 Beräkning av beskattningsbar kapitalinkomst

4.1 Avdrag från kapitalinkomsten

ISkL 54–60 § innehåller föreskrifter om avdrag som görs från kapitalinkomsten. En skattskyldig har med stöd av ISkL 54 § rätt att från sina kapitalinkomster dra av de utgifter som han har haft för att förvärva eller bibehålla dem. När dessa naturliga avdrag har gjorts återstår nettokapitalinkomsten.

Skatteårets kapitalinkomst fås genom att från nettokapitalinkomsten dra av överlåtelseförlust som ännu inte dragits av, förlust som under skatteåret uppkommit av näringsverksamhet och jordbruk såsom avses i ISkL 59 §, förlust som under skatteåret uppkommit av en beskattningssammanslutnings jordbruk, räntor samt premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring och avgifter för ett långsiktigt sparavtal.

Enligt 58 § i inkomstskattelagen har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till förvärvande av inkomst. Avdraget för räntor på bolån avskaffades i sin helhet från och med 1.1.2023.

Ränteavdrag beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av räntor i personbeskattningen.

4.2 Underskott i kapitalinkomstslaget

Om utgifterna som hänför sig till kapitalinkomsterna överskrider beloppet av kapitalinkomsterna, uppstår det ett underskott. Kapitalinkomstslagets underskott definieras i ISkL 60 § 1 mom. Om summan av en fysisk persons eller ett dödsbos avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande samt för ränteutgifter och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster avsedda i 59 § ISkL överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden ett underskott inom kapitalinkomstslaget.

Ett underskott som hänför sig till kapitalinkomstslaget räknas ut på följande sätt:

Kapitalinkomster
– Utgifter för inkomstens förvärvande
– Förlust som hänför sig till inkomstkällan
– Räntor
Underskott (om negativt)

Om den skattskyldige inte har några kapitalinkomster eller andra avdrag från kapitalinkomsterna än räntor, är underskottet det samma som räntebeloppet. I fråga om makar bildas underskottet individuellt för vardera maken enligt de egna kapitalinkomsterna och de avdrag som hänför sig till dessa. Enligt underskottet har den skattskyldige rätt till en underskottsgottgörelse som beviljas på skatterna som fastställs utifrån förvärvsinkomsterna (ISkL 131 - 134 §).

När underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs beaktas inte den överlåtelseförlust som avses i ISkL 50 §, förlust från ett aktiesparkonto som avses i ISkL 53 b § eller förlust från en sparlivförsäkring, från ett kapitaliseringsavtal eller från en tidsbegränsad pensionsförsäkring som avses i ISkL 35 §.

4.3 Underskottsgottgörelse

4.3.1 Underskottsgottgörelsens belopp, barntillägg och maketillägg

Enligt 131 § 1 mom. ISkL är underskottsgottgörelsen en mot inkomstskatteprocenten svarande andel av det under skatteåret uppkomna underskottet inom kapitalinkomstslaget. Underskottsgottgörelsen är 30 procent av kapitalinkomstunderskottet.  Vid uträkningen av underskottsgottgörelsen beaktas enbart ett underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma skatteår. Från skatten på förvärvsinkomsten kan således inte underskott som hänför sig till kapitalinkomstslaget (förlust) och som uppkommit under tidigare år dras av.

Maximibeloppet av underskottsgottgörelsen är dock högst 1 400 euro. Detta maximibelopp höjs med 400 euro, om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn. Barnförhöjningen är 800 euro, om antalet sådana barn varit två eller flera. Ska bestämmelserna om makar tillämpas på en skattskyldig, höjs maximibeloppet av den makes underskottsgottgörelse vars på förvärvsinkomsterna fastställda inkomstskatt till staten är större, om inte makarna yrkat på något annat.

Makarna kan yrka på att barntillägget per barn delas så att den ena maken får 400 euro och den andra 400 euro. Däremot kan barntillägget inte spjälkas upp till exempel så att den ena maken får 200 euro och den andra 600 euro.

Exempel 9: A är ensamförsörjare och har ett minderårigt barn. A:s hyresinkomster uppgår till 5 000 euro. Den skattskyldige har räntor på en skuld för inkomstens förvärvande om 5 500 euro.

 

Kapitalinkomst

Förvärvsinkomst

+ Hyresinkomster

5 000 euro

Löneinkomster 30 000 euro

- Räntor, förv. av inkomster

5 500 euro

 

Underskott

500 euro

 

Underskottsgottgörelse:

30 % av 500 euro =

150 euro

 

Högst

1 400 euro

 

Barntillägg

+ 400 euro

 

Totalt

1 800 euro

 

Skatter som påförts förvärvsinkomsten

 

12 000 euro

- Underskottsgottgörelse

 

  150 euro

Skatt som påförs

 

11 850 euro

I exemplet får den skattskyldige dra av hela underskottsbeloppet i form av en underskottsgottgörelse från den påförda skatten. Det uppstår ingen förlust i kapitalinkomstslaget.

Vid beskattningen av makar är maximibeloppet av underskottsgottgörelsen gemensamt, så att den del av den ena makens maximala underskottsgottgörelse som inte använts överförs på den andra maken. I 131 § 2 mom. i ISkL föreskrivs: Är det fråga om en skattskyldig på vilken tillämpats stadgandena om make och den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen av ett under samma skatteår uppkommet underskott inom ett kapitalinkomstslag överstiger maximibeloppet, skall maximibeloppet av den skattskyldiges underskottsgottgörelse ökas med det belopp varmed makens underskottsgottgörelse underskrider maximibeloppet av hans underskottsgottgörelse.

Om den ena makens underskott och underskottsgottgörelse är 0 euro, ökas den andra makens underskottsgottgörelse med 1 400 euro, varvid maximibeloppet av hans underskottsgottgörelse är högst 2 800 euro.

Exempel 10: Maken A har räntor på en skuld för inkomstens förvärvande som uppgår till 8 000 euro och maken B räntor på en skuld för inkomstens förvärvande som uppgår till 300 euro. Ingen av makarna har kapitalinkomster. Makarna har inga barn.

 

A

B

Kapitalinkomster

0 euro

0 euro

Avdragsgilla räntor

8 000 euro

300 euro

Underskottsgottgörelse (30%)

2 400 euro

     90 euro

Maximibeloppet av underskottsgottgörelsen

1 400 euro

1 400 euro

Oanvänt

0 euro

1 310 euro

A:s förhöjda maximibelopp

2 710 euro

 

A:s underskottsgottgörelse på 2 400 euro överskrider maximibeloppet 1 400 euro. B:s underskottsgottgörelse på 90 euro underskrider maximibeloppet 1 400 euro. På grund av detta höjs maximibeloppet av underskottsgottgörelsen för A:s del med den del av maximibeloppet för underskottsgottgörelsen som för B:s del förblivit oanvänt, dvs 1 400 euro – 90 euro = 1 310 euro.

Om B inte själv har skatter på förvärvsinkomst och yrkar på att den egna underskottsgottgörelsen ska dras av från A:s skatter, överförs maximalt B:s outnyttjade belopp, dvs. 1 310 euro, på A.

4.3.2 Särskild underskottsgottgörelse

Premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring och inbetalningar för ett långsiktigt sparlån dras av från kapitalinkomsten när utgifterna för inkomstens förvärvande samt de förluster och ränteutgifter som avses i ISkL 59 § har dragits av från kapitalinkomsterna. I den utsträckning kapitalinkomsterna inte räcker till för premieavdraget, beaktas den del som inte dragits av som en så kallad särskild underskottsgottgörelse.

Den del av premierna eller inbetalningarna som är i enlighet med skattesatsen för kapitalinkomsterna och inte dragits av från kapitalinkomsterna dras av från skatten på förvärvsinkomsten (ISkL 131 a §). Kapitalinkomstslagets förlust fastställs inte utifrån premierna och inbetalningarna (ISkL 60.3 §).

4.3.3 Avdrag av underskottsgottgörelser

I första hand dras underskottsgottgörelsen av från den inkomstskatt på den skattskyldiges förvärvsinkomst som ska betalas till staten (ISkL 132 §). Innan underskottsgottgörelsen dras av från statsskatten görs underhållsskyldighetsavdraget vid statsbeskattningen (ISkL 127 §) samt hushållsavdraget (ISkL 127 c §). Beloppet av statens inkomstskatt på enbart förvärvsinkomsten uppgår dock till högst 3/4 av hela underskottsgottgörelsebeloppet.

Resten ska dras av från inkomstskatten till staten och från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten. Underskottgottgörelsen ska dock inte dras av från sjukförsäkringens dagpenningspremie. Gottgörelsen ska efter att avdrag enligt ISkL 132 § har gjorts, fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp (ISkL 133 §).

Har en skattskyldig inte för sin beskattningsbara förvärvsinkomst påförts inkomstskatt till staten eller förslår dessa inte till avdrag av underskottsgottgörelsen, skall gottgörelsen eller det icke avdragna beloppet av den, om den skattskyldige yrkar på det, dras av från skatten på makens förvärvsinkomst (ISkL 134 §).

Yrkandet på avdrag av underskottsgottgörelse ska framställas innan beskattningen slutförs. I fråga om maken dras underskottsgottgörelsen av på samma sätt som om den hade dragits av från skatter som påförts den skattskyldige. Den del av underskottsgottgörelsen som inte ens från makens skatt har dragits av i form av en underskottsgottgörelse fastställs för den skattskyldige som en förlust i kapitalinkomstslaget.

Exempel 11: Makarna A och B har inga kapitalinkomster, de avdragsgilla räntorna på skulden för inkomstens förvärvande uppgår till 3 000 euro och skatterna som påförts förvärvsinkomsterna till 650 euro. B har inte heller några kapitalinkomster, räntorna på skulden för inkomstens förvärvande uppgår till 4 000 euro och skatterna som påförts förvärvsinkomsterna till 9 300 euro. A har yrkat på avdrag av underskottsgottgörelse från makens skatt till den del denna inte kan dras av från hans egna skatter.

Make A

 

Kapitalinkomst

Förvärvsinkomst

+ Kapitalinkomster

0 euro

 

- Räntor på skuld för inkomstens förvärvande

3 000 euro

 

Underskott

3 000 euro

 

Underskottsgottgörelse:

30 % av 3 000 euro =

900 euro

 

Högst

1 400 euro

 

Skatter som påförts förvärvsinkomsten

 

650 euro

- Underskottsgottgörelse

 

900 euro

Skatt som påförs

 

0 euro

Oavdraget belopp

 

250 euro

Make B

+ Kapitalinkomster

0 euro

 

- Räntor på skuld för inkomstens förvärvande

4 000 euro

 

Underskott

4 000 euro

 

Underskottsgottgörelse:

30 % av 4 000 euro =

1 200 euro

 

Högst

1 400 euro

 

Skatter som påförts förvärvsinkomsten

 

9 300 euro

- B:s egen underskottsgottgörelse

 

1 200 euro

- A:s underskottsgottgörelse som inte dragits av

 

   250 euro

Skatt som påförs

 

7 850 euro

I fråga om den del som överskrider maximibeloppet av underskottsgottgörelsen går inte avdragsgiltigheten slutgiltigt förlorad. Den fastställs som kapitalinkomstslagets förlust.

En särskild underskottsgottgörelse dras i enlighet med ISkL 132 § 2 mom. av efter underskottsgottgörelsen, och därför påverkar den inte beaktandet av underskottsgottgörelsen.

En särskild gottgörelse eller en oavdragen del av denna överförs på maken, om den skattskyldiges egna skatter inte räcker till för den särskilda underskottsgottgörelsen. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras utan separat yrkande av från makens skatt (ISkL 134 § 2 mom.). På en särskild underskottsgottgörelse tillämpas inte några maximibelopp, utan maximibeloppet bildas utifrån de avdragsgilla betalningarna.

4.4 Kapitalinkomstslagets förlust

Till den del underskottet inte har beaktats som ett avdrag från skatten skall det fastställas som en förlust i kapitalinkomstslaget (ISkL 60 § 2 mom.). På basis av en särskild underskottsgottgörelse fastställs dock inte en förlust i kapitalinkomstslaget.

En förlust i kapitalinkomstslaget kan uppstå till följd av att ett underskott inte i sin helhet kan dras av från en skatt som påförts förvärvsinkomsten på grund av maximibeloppet av underskottsgottgörelsen. En förlust i kapitalinkomstslaget kan även uppkomma till följd av att skatterna som påförts förvärvsinkomsten inte räcker till för ett avdrag av underskottsgottgörelsen.

En förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget beräknas på följande sätt:

Kapitalinkomstslagets förlust =

underskott – (100/30 x underskottsgottgörelse som dragits av från skatten)

Förlust inom kapitalinkomstslaget dras av från kapitalinkomsten för de följande tio skatteåren i den mån kapitalinkomst uppkommer (ISkL 118 § 3 mom.). Under senare år är det inte längre möjligt att få underskottsgottgörelse för skatt som har påförts förvärvsinkomster utifrån en förlust i kapitalinkomstslaget.

Exempel 12: Den skattskyldige har räntor på en skuld för inkomstens förvärvande om 17 000 euro. Personen har inga kapitalinkomster eller andra avdrag från kapitalinkomsterna. Skatterna och avgifterna som påförts förvärvsinkomsten uppgår till 770 euro.

 

Kapitalinkomst

Förvärvsinkomst

+ Kapitalinkomster

0 euro

 

- Räntor på skuld för inkomstens förvärvande

17 000 euro

 

Underskott

17 000 euro

 

Underskottsgottgörelse:

 

 

30 % av 17 000 euro =

5 100 euro

 

Högst

1 400 euro

 

Skatter som påförts förvärvsinkomsten

 

   770 euro

- Underskottsgottgörelse

 

1 400 euro

Skatt som påförs

 

       0 euro

Oavdraget belopp

 

   630 euro

Kapitalinkomstslagets förlust beräknas genom att från underskottet dra av 100/30 x underskottsgottgörelsen som dragits av från skatten: 17 000 euro - (100/30 x 770 euro) = 14 433 euro.

5 Avdrag från skatt

5.1 Bestämning av skatten

Fysiska personer och dödsbon ska på sina skattepliktiga förvärvsinkomster betala inkomstskatt till staten enligt en progressiv skatteskala, och på sina skattepliktiga kapitalinkomster enligt inkomstskatteprocenten. På sin pensionsinkomst ska en fysisk person dessutom betala en tilläggsskatt om 5,85 procent till staten till den del pensionsinkomsten med avdrag för beloppet av pensionsinkomstavdraget överskrider 47 000 euro.

Fysiska personer och dödsbon ska på den skattepliktiga inkomsten i kommunalbeskattningen betala inkomstskatt till kommunen enligt den inkomstskattesats som fastställts i enlighet med 66 § i kommunallagen (365/1995).

På kapitalinkomst betalas en inkomstskatt på 30 procent (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del beloppet av den skattskyldiges skattepliktiga kapitalinkomst överskrider 30 000 euro ska 34 procent skatt betalas på kapitalinkomsten.

5.2 Arbetsinkomstavdrag

Enligt ISkL 125 § görs ett arbetsinkomstavdrag från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Arbetsinkomstavdraget görs före de övriga avdragen från inkomstskatten.

Avdraget beräknas på basis av den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomster, andra förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt någon annan, bruksersättningar som anses utgöra förvärvsinkomst, dividend som beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av företagsinkomst som ska fördelas samt en sammanslutningsdelägares förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk.

Avdraget är 12 procent av beloppet av de inkomster som avses ovan. Maximibeloppet av avdraget är dock 2 140 euro. Om den skattskyldige före ingången av år 2024 har fyllt 65 år, är maximibeloppet av arbetsavdraget 3 340 euro. .

Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överskrider 23 420 euro, minskar avdragsbeloppet med 2,03 procent till den del som överskrider nettoförvärvsinkomsten på 23 420 euro och med 1,21% till den del som överskrider nettoförvärvsinkomsten på 71 900 euro.

Exempel 13: Löneinkomst 45 000 euro, resekostnader efter självrisk 1 740 euro och avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro. Nettoförvärvsinkomsten blir således 42 510 euro.

Beloppet av förvärvsinkomstavdraget: 12 % 45 000 = 5 400 euro. Maximibeloppet av avdraget är dock 2 140 euro.

Beloppet av nettoförvärvsinkomsten överskrider 23 420 euro, och därför minskas avdragsbeloppet med 2,03 procent till den del som nettoförvärvsinkomsten överskrider 23 420 euro. Avdraget minskas med 2,03 % × (42 510 – 23 420) = 387,53 euro.

Arbetsinkomstavdraget beviljas till beloppet 2 140 – 387,53 = 1 752,47 euro.

För att avdraget ska beviljas krävs att den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst år 2024 inte överskrider cirka 168 000 euro

5.3 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

ISkL 127 § innehåller föreskrifter om underhållsskyldighetsavdraget. Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som under skatteåret har betalt underhållsbidrag som fastställts genom avtal eller dom enligt lagstiftningen om underhåll för barn, avdras en åttondedel av det underhållsbidrag som han betalt under skatteåret, dock högst 80 euro per minderårigt barn. Avdraget görs enbart från den persons skatt som har betalt underhållsbidrag (avdraget kan inte överföras för avdrag från en skattskyldig makes skatt).

Den förälder som under skatteåret har betalat underhåll för sitt barn kan således få underhållsskyldighetsavdraget. Förutsättningen är att underhållsbidragen grundar sig på ett avtal i enlighet med lagstiftningen om underhåll för barn eller på ett domstolsbeslut. Enligt lagen om underhåll för barn (704/1975) ska ett avtal om underhållsbidrag ingås skriftligen och sändas till socialnämnden för fastställelse. Enligt 4 § i lagen kan det fastställas att underhållsbidrag skall betalas till barnet, om en förälder inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller om barnet inte varaktigt bor tillsammans med föräldern.

Även ett domslut eller ett beslut som fastställts av behörig myndighet i utlandet eller ett underhållsbidrag som bestämts genom ett avtal eller en överenskommelse kan berättiga till ett underhållsskyldighetsavdrag. Den skattskyldige ska förete en utredning som visar att det är fråga om ett underhållsskyldighetsbeslut som fastställts av en behörig utländsk myndighet.

Avdraget beviljas enbart på basis av ett underhållsbidrag som betalats för ett minderårigt barn. Med ett minderårigt barn avses i inkomskattelagen ett barn som i början av skatteåret (1.1) är under 17 år. Till exempel i beskattningen för 2024 är de barn minderåriga som har fötts 2007–2024.

Om det på en skattskyldig tillämpas bestämmelser som gäller makar, har den skattskyldige inte för de gemensamma barnens del rätt till underhållsskyldighetsavdrag (HFD 1992-B-525). Det är fråga om denna situation till exempel om ett samboende par som har ett gemensamt barn fortlöpande bor i ett gemensamt hushåll.

Socialnämnden har kunnat besluta att en förälder betalar underhållsbidraget i form av en engångsbetalning, om det är nödvändigt för att säkerställa barnets underhåll i framtiden. Förutsättningen är att engångsbetalningen är skälig med tanke på betalningsförmågan hos den som betalar underhållsbidraget. Om en förälder betalar underhållsbidraget i form av en engångsbetalning, beviljas underhållsskyldighetsavdraget enbart för det skatteår då engångsbetalningen har gjorts.

5.4 Hushållsavdrag

Enligt ISkL 127 a § får en skattskyldig från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder. Detta hushållsavdrag omfattar normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av en bostad eller fritidsbostad. Sedan 2022 är avdragets maximibelopp 3 500 euro. Detta maximibelopp kan dock innehålla högst ett avdrag på 2 250 euro som beviljas för annat avdragsgillt arbete än avveckling av oljeeldning samt normalt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete. Sådana andra arbeten som berättigar till avdrag är andra arbeten för underhåll och ombyggnad av en bostad än avveckling av oljeeldning. Avdraget beviljas till den del som den avdragbara delen av kostnaderna överstiger självrisken 100 euro.

En närmare beskrivning av hushållsavdraget finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag i beskattningen.

5.5 Studielånsavdrag

Föreskrifter om studielånsavdraget finns i studiestödslagen (65/1994) 16 c–16 f § och ISkL 127 d och 127 e § samt i lagen om beskattningsförfarande (BFL, 1558/1995) 16 och 65 §. Studielånsavdraget gäller enbart de högskolestuderande som har påbörjat sina första examensstudier före 1.8.2014. Då det gäller nya studerande ersätts studielånsavdraget av studielånsgottgörelsen som i ISkL 92 § 1 mom. 14 punkten föreskrivs som en skattefri socialförmån.

Folkpensionsanstalten avgör huruvida den skattskyldige har rätt till studielånsavdrag och maximibeloppet av studielånsavdraget. Skatteförvaltningen får de nödvändiga uppgifterna för studielånsavdraget från FPA. Utifrån FPA:s uppgifter beviljas avdraget årligen av Skatteförvaltningen, och du behöver inte särskilt yrka på detta.

Exempel 14: Ett studielån som berättigar till avdrag är ett lån på 10 000 euro. Studielånsavdragets maximibelopp är 2 250 euro [30 % x (10 000–2 500 €)]. Under skatteåret amorteras studielånet med 1 000 euro. Det oanvända avdraget på 1 250 euro överförs till kommande år (2 250–1 000 euro).

Låneamorteringen på 1 000 euro dras av från den skatt som ska betalas. I exemplet uppgår skatten till 750 euro, dvs. det återstår ingen skatt att betala för skatteåret. Skatten räcker inte till för att dra av hela beloppet, utan det uppstår ett skatteunderskott på studielånsavdraget om 250 euro. Underskottet dras av från skatterna under de följande tio åren, fram till att underskottet har använts.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                           

ledande skattesakkunnig Anna-Leena Rautajuuri

Sidan har senast uppdaterats 4.1.2024