Dividender

Läs också Skatteförvaltningens anvisnig Beskattning av dividendinkomster

Allmänt

Dividend utgör aktiebolagets vinstutdelning, om vilken stadgas i lagen om aktiebolag (624/2006). Aktiebolagets styrelse ska göra förslag till åtgärder beträffande bolagets vinst eller förlust. Om vinstutdelningen bestämmer bolagsstämman.

Enligt 13 kap. 3 § i aktiebolagslagen ska utbetalningen av medel basera sig på det senast fastställda reviderade bokslutet. Vid utbetalningen ska beaktas sådana väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning som har skett efter upprättandet av bokslutet. Bokslutet fastställs vid bolagets ordinarie bolagsstämma. Ett sådant bokslut ska också revideras. I bestämmelsen hänvisar man allmänt till det senast fastställda reviderade bokslutet och inte till att bokslutet ska gälla den räkenskapsperiod som senast gått ut. Det är således möjligt att dela ut dividend också under den tidsperiod som infaller mellan den räkenskapsperiod som senast gått ut och den tid då bolagsstämman enligt aktiebolagslagen ska hållas. Då delar man ut dividend på basis av det bokslut som föregår den räkenskapsperiod som senast gått ut. Därtill kan ett bolag som kommit till genom fusion eller kombinationsfusion dela ut sådant fritt eget kapital som bolaget har vid sin första ordinarie bolagsstämma. Bestämmelsen möjliggör också vinstutdelningen för den innevarande räkenskapsperioden.

Aktieägaren får genom vinstutdelningsbeslutet fordringsrätt till dividenden. Fordran förfaller vid den tidpunkt då dividenden står att lyfta. I divididendtagarens beskattning saknar den omständigheten betydelse, om dividenden har utdelats redan för räkenskapsperioden som gått ut eller för den innevarande räkenskapsperioden. Erhållen dividend utgör inkomst för det skatteår, under vilket dividenden har stått att lyfta.

Olaglig utdelning

Om bolagets medel delas ut till delägarna i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen är det frågan om en olaglig utdelning av medel. Olagligt är till exempel vinstutdelning utan styrelsens förslag. Vinstutdelningen är olaglig också om man vid beslutandet om fördelningen vet eller borde veta, att bolaget är insolvent eller att fördelningen ska förorsaka insolvens (se ABL 13:2 §). På en dividendutdelning som är bolagsrättsligt sett olaglig tillämpas, om utdelningen grundar sig på bolagsstämmas dividendutdelningsbeslut, likväl i allmänhet bestämmelserna i ISL om bolag och dividendtagare.

Återkallande av dividendutdelningsbeslut

Det kan hända att ett dividendutdelningsbeslut återkallas senare. För att återkallandet skulle godkännas också i beskattningen, måste man ha en tydlig juridisk motivering. Till exempel försvagandet av bolagets resultat eller likviditet efter dividendutdelningsbeslutet är inte en tillräcklig motivering för att dividenden kan återkallas (se HFD 1995 B 510 och 511).

Dividendskattereformen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopades från och med skatteåret 2005. Lagen om gottgörelse för bolagsskatt har upphävts 1.1.2005 genom lagen 725/2004. Beskattning av dividender enligt lagen om gottgörelse för bolagsskatt har förklarats närmare i Handbok i personbeskattning för 2005, skatteåret 2004. På dividender som stått att lyfta 1.1.2005 eller senare tillämpas de nya bestämmelserna om beskattning av dividender.

I dividendskattesystemet som tillämpades för skatteåren 2005–2011 betalade ett dividendutdelande bolag 26 % i skatt som utgår enligt samfundsskattesystemet för sin vinst och dividendtagaren betalade 28 % i skatt enligt kapitalinkomstskattesatsen för dividenden som erhållits. Beskattningen av utdelad vinst som uppkommer så här lindrades genom partiell skattefrihet för dividender.

Från och med ingången av 2012 betalar ett dividendutbetalade bolag 24,5 % i skatt enligt samfundsskattesatsen för sina vinster och dividendtagaren betalar 30 % (32 % till den del som överskrider 50 000 euro) i skatt enligt kapitalinkomstskattesatsen för dividenden som erhållits. Beskattningen av utdelad vinst som uppkommer så här undanröjs genom partiell skattefrihet för dividender.

I det nya dividendbeskattningssystemet som tillämpas från och med skatteåret 2005 betalar dividendutdelande bolaget skatt enligt en samfundskatteprocentsats om 26 % och dividendtagaren betalar för sin dividend skatt enligt en kapitalinkomstskattesats om 28 %. Dubbelbeskattningen av den utdelade vinsten som uppkommer så här lindras genom en delvis skattefrihet för dividender.

I det nya systemet räknas inkomstskattens minimibelopp inte. Dividendutdelande samfundet är inte skyldigt att betalar kompletteringsskatt, även om samfundet skulle dela ut i dividend mera än det beskattade vinstbeloppet. Jämförelseskatten och skatteöverskott förlorar samtidigt sin betydelse.

Skatteplikten och inkomstslaget av dividendinkomster som en fysisk person och ett dödsbo har fått beror på om inkomsten har fått från ett listat (= offentligt noterat) eller icke listat (= annat än offentligt noterat) bolag. På beskattningen av dividender inverkar också det i vilken stat dividendutdelande bolagets hemort finns. På dividend som har fåtts från en annan EU -stat eller från en skatteavtalsstat tillämpas samma bestämmelser som på dividender som har fåtts från ett finskt bolag. Dividender som fåtts från andra stater än EU -stater och skatteavtalsstater har i sin helhet stadgats till skattepliktig förvärvsinkomst. Med en skatteavtalsstat avses i detta sammanhang en sådan stat, med vilken Finland har ingått ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning som ska tillämpas på dividendinkomster.

På grund av dividendskattereformen har i inkomstskattelagen och förmögenhetsskattelagen gjorts vissa förändringar. Förändringarna gäller avdragande av utgifter för inkomstens förvärvande och räntor som hänför sig till dividendinkomsterna, kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag, avdragande av återbetalt delägarlån, avdragande av en skuld som hänför sig till anskaffning av delägarföretagarens aktier samt räntan på denna skuld, beskattningens takregel. Förändringarna har förklarats i handbokens respektive punkter.

Beskattning av dividender

Allmänt

Med kapitalinkomstdividend avses dividend som ett listat bolag delat ut samt den del av en dividend som ett icke listat bolag delat ut och som inte överskrider den 9 %: s årliga avkastning som beräknats på det matematiska värdet av dividender som dividendtagaren äger. Kapitalinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria delen av dessa dividender.
Med förvärvsinkomstdividend avses den del av dividenden som ett icke listat bolag delat ut och som överskrider den 9 %: s årliga avkastning som beräknats på det matematiska värdet av dividender som dividendtagaren äger. Förvärvsinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria delen av dessa dividender. Med förvärvsinkomstdividend avses dessutom sådan från annan än en EU- eller skatteavtalsstat erhållen dividend som i sin helhet stadgats som skattepliktig dividend.
Skattefärvaltnngen har gett en anvisning om beskattning av dividender (Dnr 843/345/2011)

Dividend från ett listat bolag

Dividend som ett listat bolag betalt utgör för en fysisk person och för dödsbo i sin helhet kapitalinkomstdividend så, att 70 procent av dividenden utgör skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33a § 1 mom.). Av dividend som fåtts under skatteåret 2005 varenligt övergångsstadgandet likväl 57 § skattepliktig kapitalinkomst och 43 % var skattefri inkomst (standardlättnad).

På dividender som fåts av offentligt noterade bolag verkställs från och med 2012 en förskottsinnehållning om 21 procent. Till och med utgången av 2011 var förskottsinnehållningen 19 procent.

Listade bolag är sådana bolag vilkas aktier är på sätt som avses i 1 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen föremål för offentlig handel på Helsingforsbörsens (NASDAQ OMX Helsingfors) nordiska lista, Pre-lista, First North - lista eller på ML -marknaden eller på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland. Listade bolag är från och med 9.11.2007 även de bolag, vilkas aktier har på bolagets ansökan eller samtycke tagits som förempl för handel i sådan multilateral handel inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avses i finansieringsmarknadsdirektivet (2004/39/EU). En sådan lista är First North Finland - listan.

Dividenden anses vara erhållen från ett listat bolag då bolagets aktier har varit offentligt noterade då beslut om dividendutdelning fattades (ISK 33a § 2 mom.). Ett bolag är listat, om någon av dess aktieserier har noterats offentligt.

Med reglerad marknad inom EU -området avses de värdepappersmarknader som definierats i finansieringsmarknadsdirektivet (2004/34/EU. Kommissionen publicerar årligen i Europeiska Gemenskapernas officiella tidning en lista över de reglerade marknader som medlemsstaterna anmält såsom verksamma i resp. stat. Förteckning över reglerade marknader (Regulated Markets) inom det europeiska ekomiska samarbetsområdet och över aktier som noterats på dem (Shares admitted to trading on EU Regulated Markets) finns också på Internet på webbadressen mifiddatabase.esma.europa.eu. På samma adress finns också en förteckning över multilaterala marknader inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Multilateral Trading Facilities).
Dividend som fåtts annorstädes än från Finland, en skatteavtalsstat eller från ett bolag med hemvist i en EU -stat utgör emellertid i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av att bolagets aktie har noterats offentligt.

Dividend från ett icke listat bolag

Dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Kapitslinkomstdividend utgör 9 %: s årlig avkastning av det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger (ISL 33b § 1 mom.).

Från och med 2012 utgör 60 000 euro av det sammanlagda beloppet på kapitalinkomstdividender som dividendtagaren fått från icke listade bolag skattefri inkomst. Gränsen var 90 000 under skatteåret 2011.

Av de sammanlagda kapitalinkomstdividender som dividendtagaren har under skatteåret fått från icke listade bolag utgör 90 000 euro skattefri inkomst. Gränsen är skattskyldigvis, inte bolagsvis. Av den överskridande delen utgör 70 procent skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33b § 1 mom.). Dividend som fåtts till den del som överskrider 9 procents årlig avkastning utgör förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividenden utgör 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33b § 2 mom.). Standardlättnaden för skatteåret 2005 tillämpas också på dividend som fåtts från ett icke listat bolag. Under skatteåret 2005 utgör 57 % av den andel som överskrider den skattefria gränsen om 90 000 euro skattepliktig kapitalinkomst och 43 % utgör skattefri inkomst. Av förvärvsinkomstdividenden var under skatteåret 2005 motsvarigt 57 % skattepliktig inkomst och 43 % var skattefri inkomst.

Enligt värderingslagen (1142/2005) uträknas aktiebolagets nettoförmögenhet och aktiens matematiska värde utgående från bolagets bokslut för året före skatteåret. Det matematiska värdet uträknas enligt lagens 9 § utgående från nettoförmögenheten så, att bolagets nettotillgångar vid bokslutstidpunkten (tillgångar-skulder) divideras med antalet av de aktier i bolaget som finns på marknaden. Egna aktier som bolaget inlöst eller anskaffat på något annat sätt tas inte i beaktande i kalkylen. 

Avvikande räkenskapsperiod

Bolagets räkenskapsperiod som avviker från skatteåret inverkar inte på grunden för bestämmandet av kapitalinkomstandelen. Om bolagets räkenskapsperiod har utgått till exempel 31.1.2008, bestäms dividendtagarnas kapitalinkomstandel av dividenden i inkomstbeskattningen för år 2008 utgående från aktiens matematiska värde som uträknats för år 2008. Grunden för detta värde är 2007 års balansräkning, dvs. balansräkningen för räkenskapsperioden som utgått 31.1.2007.

Om bolaget inte har avslutat en räkenskapsperiod under år 2005, uträknas det matematiska värdet som utgör grunden för kapitalinkomstandelen av dividenden som ska delas ut år 2006 utgående från balansräkningen för den räkenskapsperiod som utgått under år 2004 (CSN 1993/309, se kap. 18 HFD:s och CSN:s beslut).

Förändring av företagsformen

Om tillgångar och skulder som hör samman med en tidigare idkad verksamhet vid en ändring av verksamhetsformen har överförts med samma värden till ett aktiebolag som bildats, räknas bolagets nettoförmögenhet ut på basis av det sista bokslutet före skatteåret för den verksamhet som skall överföras. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget när företagsformen ändrades, beaktas bara de överförda tillgångarna och skulderna när bolagets nettoförmögenhet räknas ut. (Värderingslagen 11 §).

Nytt bolag

Kapitalinkomstandelen av dividender som fåtts från ett nytt bolag beräknas utgående från aktiens nominella värde eller då det nominella värdet saknas från aktiens motvärde i bokföringen. Om bolaget eller delägaren det påyrkar, ska man likväl använda såsom beräkningsgrund aktiens tekningspris, om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet Värderingslagen 10 §. Det nominella värdet används som grund även då bolaget delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod då ett annat bolag fusionerats med bolaget i fråga (CSN 1993/271).

Ny aktie

Om aktiekapitalet har ökats efter att den senaste räkenskapsperioden som föregick skatteårets ingång har löpt ut, anses som det matematiska värdet under skatteåret för de nya aktier som tecknats i samband med ökningen aktiernas nominella belopp. Om inget nominellt belopp finns, beaktas aktiernas bokföringsmässiga motvärde eller, om bolaget eller dess delägare så yrkar, aktiernas teckningspris, om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet.

Från och med skatteåret 2000 tillämpar man ett nytt förfarande, enligt vilket ett eget matematiskt värde bestäms för aktier som tecknas i samband med förhöjning av aktiekapitalet. Detta värde är samma som aktiens nominella värde eller motvärdet i bokföringen. Om bolaget eller delägaren det påyrkar, ska man såsom matematiskt värde använda aktiens teckningspris.

Flera dividender under samma år

Om bolaget har för samma räkenskapsperiod fattat flera beslut om dividendutdelning eller ändrat tidpunkten då bolagets räkenskapsperiod slutar, kan delägaren få under kalenderåret flera dividender från samma bolag. Dividendens kapitalinkomstandel beräknas då endast en gång utgående från dividendernas sammanlagda belopp (CSN 1993/187).

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har slutat 31.12.2008. 2009 års räkenskapsperiod har förkortats till 6 månader. För bägge räkenskapsperioder delas ut dividend så, att dividenderna kan lyftas under kalenderåret 2008. Dividenden som delägaren A fått år 2008 är sammanlagt 3 000 euro och 1 500 euro för år 2009. Det sammanräknade matematiska värdet på aktier som A äger är 15 000 euro under år 2009. Aktiens matematiska värde, som tillämpas i delägarens inkomstbeskattning för år 2009, beräknas utgående från balansräkningen för räkenskapsperioden som bolaget avslutat år 2008.

Såsom kapitalinkomst betraktas beloppet som motsvarar 9 %:s avkastning på det sammanlagda matematiska värdet på aktier som delägaren äger. Kapitalinkomsten blir 9 % x 15 000 euro = 1 350 euro och förvärvsinkomsten blir 4 500 euro - 1 350 euro = 3 150 euro.

Dividend i två rater

Bolagsstämman kan bestämma, att bolagets dividend kan lyftas i två rater. Om dividendutdelningen infaller på två olika kalenderår, bestäms raternas kapitalinkomstandel separat.

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har slutat 30.6.2009. Bolaget delar ut dividend för den här räkenskapsperioden så, att hälften av dividenderna kan lyftas i december 2009 och resten i mars 2010.

Kapitalinkomstandelen av dividenden som stått att lyfta år 2009 bestäms utgående från det matematiska värdet som beräknats för år 2009. Grunden till den är balansräkningen för räkenskapsperioden som utgått 30.6.2008. Kapitalinkomstandelen av dividenden som kan lyftas år 2010 bestäms på basis av det matematiska värde som beräknats för år 2010. Grunden till denna andel är balansräkningen för den räkenskapsperiod som utgått 30.6.2009.

Räkenskapsperiodens inverkan

Enligt ordalydelsen i ISL 33b § uträknas 9 procents avkastning på kapitalet såsom årlig avkastning. Eftersom skatteåret för en fysisk person som får dividender är kalenderåret, uträknas avkastningen årsbaserat för en tidsperiod om 12 månader. Längden av aktiebolagets räkenskapsperiod inverkar inte på beloppet som ska betraktas som kapitalinkomst (CSN 1993/142 och HFD 2002:1).

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har varit ett kalenderår. Räkenskapsperioden har ändrats under år 2009 så, att den har varat 1.1 - 30.6.2009. Dividender har inte delats ut för räkenskapsperioden som utgått 31.12.2008. Dividenden som delas ut för den räkenskapsperiod som utgått under 2009 har kunnat lyftas under kalenderåret 2009.
Av dividenden utgör kapitalinkomst 9 5 av det sammanlagda matematiska värdet på aktierna som beräknats för år 2009. (Det matematiska värdet har beräknats utgående från balanräkningen för den räkenskapsperiod som utgått 31.12.2008).

Överlåtelser av aktier

Dividendens kapitalinkomstandel bestäms utgående från det sammanlagda matematiska värdet på bolagets aktier som delägaren äger. Såsom aktiernas antal tillämpas aktieantalet som ägts vid tidpunkten för dividendutdelningen, på grund av vilket antal aktier delägaren har fått dividenden (CSN 1993/308). Överlåtelse eller anskaffning av aktier senare under skatteåret inverkar inte på det hur den erhållna dividenden indelas i kapital- och förvärvsinkomst.
Om aktierna överlåts så att överlåtaren förbehåller sig rätten till dividenden, bestäms kapitalinkomstandelen av dividenden som överlåtaren får utgående från det sammanlagda matematiska värdet på aktierna som har överlåtits.

Aktier av olika slag

Alla de aktier som delägaren äger tas i beaktande då dividendens kapitalinkomstandel räknas ut. I uträkningsgrunden räknas även sådana aktier, på vilka dividend inte utdelas (HFD 1999:24). Också de aktier som delägaren äger vid dividendutdelningstidpunkten tas i beaktande.

Dividend till företagardelägaren

Det matematiska värdet på företagardelägarens aktier rättas innan dividenderna indelas i kapital- och förvärvsinkomstdividender. Från aktiernas värde avdras delägarlån som företagardelägaren eller dennes familjemedlem tagit från bolaget samt värdet på bostad som delägaren eller dennes familjemedlem använt och som hör till bolagets tillgångar (ISL 33b § 4 och 5 mom.). Räntebelagd skuld som tagits för anskaffning av aktierna dras inte längre av från aktiernas värde. Räntan på skulden i fråga inverkar inte heller på beräkningen av dividendens kapitalinkomstandel.

En företagardelägare definieras på olika sätt beroende på vilkendera rat som ska dras av det är frågan om. Då bostadens värde dras av är det frågan om en företagardelägare då delägaren i enlighet med 1d § i arbetstagarnas pensionslag (395/1961) inte står i anställningsförhållande till bolaget som delar ut dividenden. Delägarlånet dras av från aktiernas värde då delägaren eller dennes familj äger minst 10 % av bolagets aktier eller röstetal.

Delägarlån

Avdragande av delägarlån från aktiens matematiska värde gäller endast för ägarföretagare i bolag som idkar näringsverksamhet. Innan dividenden som fåtts från ett aktiebolag som idkar näringsverksamhet indelas i förvärvs- och kapitalinkomstdividend avdrar man från det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger penninglånet som hör till bolagets tillgångar och som delägaren eller dennes familjemedlem tagit, om delägaren ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger direkt eller indirekt minst 10 % av bolagets akter eller om de har motsvarande andel av röstetalet som bolaget samtliga aktier ger.

Lånet dras av i första hand från värdet på låntagarens egna aktier och till den överskridande delen från värdet på familjemedlemmarnas aktier i förhållandet till aktieägandet (ISL 33b § 5 mom.). Som familjemedlem betraktas maken och minderåriga barn. Med minderårigt barn avses i enlighet med ISL 8 § ett barn som före skatteårets slut inte har fyllt 17 år. Från aktiernas matematiska värde avdras det lånebelopp som ingår i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året och således även i aktiens matematiska värde. Delägarlån avdras från aktiernas värde också då lånet har i beskattningen räknats till delägarens skattepliktiga inkomst.

Delägaren ska ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar uppfylla kravet på 10 %: s ägarandel eller på röstetalet i slutet av räkenskapsperioden som senast utgått före det år under viket dividenden har stått att lyfta. Delägarlånet avdras i annat fall inte från aktiernas matematiska värde. Frågan om tidpunkten som med tanke på kravet om ägarandelen och röstetalet är bestämmande har varit oklar. Om Debn skattskyldige i beskattningarna för år 2005 - 2009 yrkar på, att ägarandelen och röstetalet ska räknas enligt tidpunkten för beslutet om dividendutdelning, ska beskatningen verkstälas enligt detta.

Exempel: Delägaren K har en skuld om 10 000 euro till O Ab då bolagets räkenskapsperiod slutar 31.12.2007
Då man räknar ut den kapitalinkomstandel av dividenden som K fått från O Ab år 2008, avdrar man från det sammanlagda matematiska värdet på hans aktier 10 000 euro.

Lånet dras av i första hand frånvärdet på låntagarens egna aktier. Om hela lånet inte kan dras av så här, avdras den resterande delen från värdet på aktier som familjemedlemmarna äger i förhållandet till aktieägandet.

Exempel: Far i familjen har fått år 2008 ett lån om 50 000 euro från bolaget. Familjebolagets aktieägande fördelas på följande sätt:

Far äger 10 % av aktierna, aktiernas matematiska värde är 10 000 euro
Mor äger 40 % av aktierna, aktiernas matematiska värde är 40 000 euro
Sonen (14 år) äger 25 %, aktiernas matematiska värde är 25 000 euro
Dottern (16 år) äger 25 %, aktiernas matematiska värde är 25 000 euro.

Från värdet på aktier som far äger avdras 10 000 euro, av vilken anledning dividenden som far fått år 2008 utgör i sin helhet förvärvsinkomst. Resterande delen av delägarlånet (40 000 €) dras av från värdet på övriga familjemedlemmars aktier i förhållandet till ägarandelarna som följer:

Mor 40/90 x 40 000 € = 17 778 €
Sonen 25/90 x 40 000 € = 11 111
Dottern 25/90 x 40 000 € = 11 111.

Av dividender som modern, sonen och dottern har fått utgör kapåitalinkomst det belopp som fås genom att räkna 9 %: s avkastning på envars andel. Av moderns dividend är kapitalinkomst 9 % x (40 000 - 17 778) = 2 000 euro.

Lån till bolaget

I rättspraxisen har såsom lån som avses i 33b § 4 mom inkomstskattelagen (tidigare 42.4 §) betraktats lån som i samband med upplösning av ett kommanditbolag gått över till ansvarig bolagsman, då samma person ägde också aktiestocket i bolaget som beviljat lånet till kommanditbolaget (HFD 2000/1827).

Delägarens bostad

Värdet av en till bolagets tillgångar hörande bostad som företagardelägaren använt under skatteåret såsom sin egen eller sin familjs bostad avdras från det matematiska värdet på hans eller hennes aktier innan dividenden indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend (ISL 33b § 3 mom.). Med bostad avses också andra bostäder än stadigvarande bostad. Användning av bostaden har inte separat justerats i lagstiftningen och det har inte heller stadgats någon tidsfrist för användningen.

Enligt 1 § i lagen om pension för arbetstagare betraktas som företagardelägare en delägare, som är i en ledande ställning i bolaget och som ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar har mera än hälften av bolagets aktiekapital eller röstetal. Såsom familjemedlem betraktas maken och egna eller makens släktingar i rakt ned eller uppgående led oberoende av ålder.

Definitionen enligt pensionslagen har ändrats 1.1.2011. Från och med 1.1.2011 betraktas enligt lagen om pension för arbetstagare såsom företagardelägare även en sådan delägare som har ledande ställning i bolaget och som ensamt äger mera än 30 % av bolagets aktiestock eller röstetal. Före 1.1.2011 var gränsen för företagardelägare 50 % i stället för det nuvarande 30 %. Enligt övergångsstadganden de aktiebolagets delägare som vid ikraftträdandet av FöPL varit försäkrade enligt APL eller LFpL och som från och med 1.1.2011 skulle omfattas av FöPL, är skyldiga att försäkra sig enlitg FöPL då samma arbete fortsätter så, att försäkringen börjar 1.1.2014. Den omständigheten, om personen är ArPL –försäkrad med stöd av övergångsstadgandet till och med 30.12.2013 eller inte har ingen betydelse i beskattningen.

Exempel: A äger 33 % av X Ab:s aktier. A arbetar som verkställande direktör i X Ab och får lön för arbetet. A är ArPL – försäkrad. A använder en bostad som X Ab äger såsom sin stadigvarande bostad. A kan fortsätta med att vara ArPL – försäkrad under 2011 – 2013. Bostadens värde dras likväl av från aktiernas värde då kapitalinkomstdividendernas maximibelopp beräknas.
Företagardelägarens position kan uppkomma ävan då personen äger aktierna indirekt via ett annat bolag. Bostaden behöver inte höra till tillgångarna i aktiebolagets näringsverksamhet, utan även värdet av en bostad som hör till bolagets personliga förvärvskälla eller en bostad som bolaget äger endast indirekt via ett fastighetsaktiebolag dras av, om bostaden används som företagardelägarens bostad (HFD 2003:55).

Från aktiernas matematiska värde dras av det belopp, som har använts som bostadens värde då bolagets nettoförmögenhet och aktiernas matematiska värde beräknades.

Förutsättningen för avdragande av bostadens värde är, att företagardelägarens position ska uppfyllas före utgången av den senaste räkenskapsperioden före det år då dividenden stått att lyfta.

Exempel om delägaravdrag:
A äger 80 st av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 80 000 euro i dividend under år 2010. Det matematiska värdet på X Ab:s aktie är 12 500 euro/aktie. A äger dessutom 40 st av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet på Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Aktierna i någotdera bolag är inte offentligt noterade. A har under skatteåret använt en bostad som hör tiull X Ab:s tillgångar, vilken bostad har räknats till blagets nettoförmögenhert för det föregående året till ett värde om 300 000 euro. A har tidigare tagit från Y Ab ett penninglån om 200 000 euro, vilket lån har intagits i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året.

Av dividenden som A fått från X Ab utgör kapitalinkomstdividenden 9 %:s avkastning på det sammanlagda matematiska värdet, från vilket belopp man dragit av bostadens värde: 9 % x (80 st x 12 500 euro/st - 300 000 euro) = 63 000 euro. Dividend som fåtts från Y Ab utgör i sin helhet förvärvsinkomstdividend, eftersom det rättade matematiska värdet på A:s aktier är noll (40 st x 2 500 euro/st - penninglån 200 000 euro = -100 000 euro). Eftersom kapitalinkomstdividenden som A fått från X Ab inte överskrider skattefrihetsgränsen om 90 000 euro, uppkommer det inte beskattningsbar kapitalinkomst för A. Till den del som A:s dividend överskrider kapitalinkomstdividenden utgör den förvärvsinkomst på sätt som tabellen visar. Av kapitalinkomstdividenden är 70 % beskattningsbar förvärvsinkomst och 30 % utgör skattefri inkomst.

Dividend från ett utländskt bolag

Skatteplikten av dividend som fåtts från ett utländskt bolag bestäms på samma sätt som skatteplikten för dividend som fåtts från ett finskt bolag, då det utländska bolagets i beskattningen avsedda hemort finns i en annan EU -stat eller i en sådan stat med vilken Finland ingått ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender (ISL 33c § 1 mom.).

Från ett listat bolag erhållen dividend som fåtts från en EU -stat eller en skatteavtalsstat utgör kapitalinkomstdividend, av vilken 70 procent utgör skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent utgör skattefri inkomst. Under skatteåret 2005 var dessa belopp motsvarigt 57 % resp. 43 %.

Dividend som fåtts från ett icke listat bolag som har sin hemvist i en EU -stat eller skatteavtalsstat indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend men kapitalinkomstandelen uträknas utgående från gängse värde i stället för aktiernas matematiska värde. Det gängse värdet bestäms enligt utgången av det år som föregår året då dividenden utdelades (ISL 33c § 3 mom.). Med skatteår avses dividendtagarens skatteår. Kapitalinkomstandelen av dividend som fåtts år 2010 bestäms således enligt aktiens gängse värde per 31.12.2009. I brist på annan utredning kan såsom aktiens gängse värde betraktas dess anskaffningspris och såsom värdet på en ny utländsk aktie dess nominella värde.

Exempel: A får under skatteåret 2013 i dividend 100 000 euro från ett icke listat bolag som har sin hemvist i ett EU -land. Aktiernas gängse värde per 31.12.2012 är 600 000 euro. A har under skatteåret inte fått dividender från andra icke listade bolag.

EU Oy
Dividend 100 000
Dividendernas gängse värde 600 000
A:s kapitalinkomstdividend 54 000
A:s förvärvsinkomstdividend 46 000
Dividendinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst 0
Dividendinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst 32 200

A:s kapitalinkomstdividend är 9 %:s avkastning på aktiernas gängse värde (600 000 x 9 % = 54 000). Kapitalinkomstdividenden utgör i sin helhet skattefri inkomst, eftersom den inte överskrider skattefrihetsgränsen om 60 000 euro (A har inte några andra dividender från icke listade bolag). Resterande delen av dividenden 100 000 - 54 000 = 46 000 euro utgör förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividenden utgör skattepliktig förvärvsinkomst 32 200 euro (70 % x 46 000) och skattefri inkomst 13 800 (30 % x 46 000).

Dividend som fåtts från bolag med hemvist i en annan stat än en EU -stat eller en skatteavtalsstat utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av det matematiska eller gängse värdet på bolagets aktier ((ISL 33c § 2 mom.).
Dividend som fåtts från ett annat bolag än bolag med hemvist i en EU -stat eller en skatteavtalsstat utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.

Dividend som grundar sig på arbetsinsatsen

Läs mera om Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen

REIT - dividend

I lagen om skattelättnader för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder har man stadgat om dividenden som bolaget delar ut för sin skattefrihetstid (s.k. REIT – dividend) till helt skattepliktig inkomst. Stadgandet om REIT – dividender har inte ännu trätt i kraft. Avsikten är att lagen ska träda i kraft från och med beskattningen för år 2010.

Dividend som ett REIT – bolag har delat ut utgör i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst då den fås från ett listat bolag. Dividend från ett olistat bolag indelas i sin helhet i skattepliktiga kapital- och förvärvsinkomstandelar på basis av det matematiska värdet av bolagets aktie. Dividend som har fåtts av ett olistat REIT – bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Dividend som har fåtts från ett sådant bolag (som indelats både i förvärvsinkomst och i kapitalinkomst) utgör likväl i sin helhet skattepliktig inkomst och för den gäller inte heller skattefrihetsgränsen om 90 000 euro (60 000 från och med 1.1.2012).

Förtäckt dividend

Av förtäckt dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått är 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent är skattefri inkomst oberoende av bolagstypen (listat/icke listat) och bolagets hemstat. Förtäckt dividend utgör inte kapitalinkomst till någon del (ISL 33d § 1 mom.).
På förtäckt dividend tillämpas inte 2005 års standardlättnad. Den skattepliktiga andelen av förtäckt dividend utgör 70 procent även under år 2005.

Vems inkomst

Dividendinkomst utgör i allmänhet inkomst för aktieägaren. I praktiken förekommer ibland situationer där dividendinkomsten anses som en inkomst för någon annan skattskyldig än aktieägaren. Äganderätten till aktier kan t.ex. genom testamente överföras på en annan person varvid man samtidigt kan bestämma att rätten till aktiernas avkastning för en viss tid eller för livstid tillhör en annan person. Dividendtagaren beskattas härvid för dividenden. I samband med en gåva kan gåvogivaren förbehålla dividendinkomsten för sin livstid men skänka aktierna till någon annan. Gåvogivaren beskattas härvid för dividenden. Det kan trots donering vara rimligt, ett också förmögenhetsbeskattningen riktas i sin helhet till gåvogivaren (se HFD 2000:65).

Att enbart ge dividendkupongerna som en gåva har inte ansetts tillräckligt för att beskattningen av dividendinkomsterna skall överföras på någon annan, om äganderätten till aktierna inte har överförts. HFD 1986 II 547 gällde ett fall där den skattskyldige hade skänkt sina dividendkuponger till sina släktingar och de hade lyft dividenderna. Trots detta beskattades den skattskyldige själv för den dividend som betalats mot dessa dividendkuponger.

I 33 b. 3 § i ISL avsedd dividend som har delats ut på basis av arbetsinsatsen utgör inkomst för den person, vars arbetsinsats det är frågan om, även om han inte skulle vara dividendens mottagare. Regleringen av arbetsinsatsdividender tillämpas på dividender som stått att lyfta 1.1.2010 eller senare (469/2009).

Dividendens skatteår

På dividendinkomst tillämpas såsom ett allmänt stadgande den på betalningsprincipen baserande periodiseringsbestämmelsen i ISL 110 §. Dividend utgör inkomst för det skatteår under vilket det enligt bolagsstämmans beslut stått att lyfta. Dividenden anses stå att lyftas den dag då bolagsstämman hållits, om man inte i bolagsstämman har bestämt något annat om när dividenden kan lyftas. Periodiseringsbestämmelser gäller förutom fysiska personer och dödsbon även yrkesutövare vilkas bokföring baserar sig på betalningsprincipen samt anteckningsskyldiga jordbrukare.
I beskattningen av affärsidkare och yrkesutövare som har dubbel bokföring tillämpar man prestationsprincipen. Dividenden utgör enligt prestationsprincipen inkomst för det skatteår, under vilket beslut om dividendutdelning har fattats och rätt till dividend har uppkommit. Den tidpunkt då dividenden ståt att lyfta har ingen betydelse. Såsom inkomst av näringsverksamhet under skatteåret betraktas de dividender, till vilka man fått rätt under de räkenskapsperioder som utgick under skatteåret.

Inkomster som jämställs med dividend

Enligt ISL 33d § 2 mom. (716/2004) jämställs med dividend på ränta på andelskapital, placeringsandelar och tilläggsandelar som andelslag betalarpå vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samtpå garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar betalar.
Dessa inkomster är skattefria för fysiska personer och inhemska dödsbon upp till ett sammanräknat belopp om 1 500 euro. Till den del som inkomsten överskrider gränsen är 70 % skattepliktig kapitalinkomst och 30 % är skattefri inkomst. Under år 2005 var av beloppet som överskrider gränsen 57 % skattepliktig kapitalinkomst och 43 % var skattefri inkomst.
Med dividend jämställs också dividendersättning som fåtts i stället för dividenden (ISL 33d § 3 mom.).