Beskattningen på Åland

Har getts
15.5.2017
Diarienummer
A124/200/2017
Giltighet
15.5.2017 - 15.2.2018
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
A55/200/2014, 26.5.2014

Denna anvisning handlar om beskattningen på Åland. Ålands landskap innehar rätt att lagstifta på i huvudsak vad avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter. Uppbörden av statskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremier sker på samma sätt på Åland som i övriga delar av landet.

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen med samma namn. I den tidigare anvisningens punkt 2.1.3 har man lagt till exempel på sjukdomskostnader. I övrigt har inte innehållet i anvisningen ändrats.

1 Inledning

Landskapet innehar rätt att lagstifta om i huvudsak det som avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter. Hittills har landskapet inte för egen del uppburit landskapsskatt. Uppbörden av statskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremier sker på samma sätt på Åland som i övriga delar av landet.

2 Kommunalskattelagen

Rikets skattelagstiftning har vanligtvis tagits i bruk på Åland så att lagarna inklusive senare ändringar tillämpas direkt som sådana om inte annat särskilt bestäms i landskapet. Kommunalskatten på förvärvsinkomster, samfundens inkomstskatt och samfällda förmåners inkomster uppbärs sålunda enligt vad som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Vid behov kan landskapet bestämma om avvikelser från rikslagstiftningen inom ramarna för sin egen kompetens. Avvikelserna ingår i kommunalskattelagen för Åland (ÅFS - Ålands författningssamling 119/2011, som utgör en motsvarighet till rikets inkomstskattelag (FFS 1535/1992) och kan därmed anses utgöra stommen i den åländska skattelagstiftningen.

Kommunalskattelagen för landskapet Åland reviderades tekniskt år 2011. Denna lag gör med vissa avvikelser inkomstskattelagen och inkomstskatteförordningen (FFS 1551/1992) tillämpliga i landskapet vad avser kommunalbeskattningen. Utöver kommunalskattelagen finns det ca 30 olika lagar på Åland som reglerar kommunalbeskattningen.

Om beräkningen av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk inom landskapet finns särskilda bestämmelser (ÅFS 41/1993 och 42/1993). Ifall en person är begränsat skattskyldig enligt den åländska kommunalskattelagen, bör denne betala kommunalskatt enligt vad som bestäms i landskapslagen om beskattning av begränsat skattskyldig (ÅFS 12/1973, senast ändrad genom ÅFS 33/1997).

2.1 Avdrag

Om särskilda avdrag som i kommunalbeskattningen beviljas fysiska personer stadgas i 7, 10, 16, 18 och 21 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland.

2.1.1 Allmänt avdrag på Åland

Rätt till allmänt avdrag har slopats 2010 (ÅFS 65/2009). Skattskyldig fysisk person hade under skatteåren 2007 - 2009 rätt att i kommunalbeskattningen från sin nettoförvärvsinkomst göra ett allmänt avdrag om fem (5) procent. Avdraget görs efter alla andra avdrag som ska göras i kommunalbeskattningen innan grundavdraget görs. Skattemyndigheten gör avdraget automatiskt på tjänstens vägnar, så att den skattskyldige inte behöver ta avdraget i beaktande i sin skattedeklaration.

2.1.2 Rese- och hyreskostnadsavdrag

Avdragsrätten för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats i kommunalbeskattningen skiljer sig från inkomstskattelagens stadganden. Landskapsstyrelsen fastställer årligen de beräkningsgrunder enligt vilka man avdrar kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen samt hyreskostnaderna på arbetsorten.

I kommunalbeskattningen får resekostnaderna avdras endast upp till den övre gränsen om 6 000 euro. Självriskandelen i den åländska kommunalbeskattningen var 340 euro fram till 2012, genom lagändring (ÅFS 2012:86) är självrisken 600 euro från och med 2013. Om mer än hälften av de avdragsberättigade kostnaderna utgörs av kostnader för resor med buss eller annat fortskaffningsmedel som är i regelbunden trafik (dvs. kollektivtrafik) får dock även den del av kostnaderna som understiger 600 euro avdras.

Avdragsgilla kostnader anses även kostnader som skattskyldig åsamkas genom att denne på grund av kommunikationsförhållandena (bristfälliga trafikförbindelser) mellan arbetsplats och bostad varit tvungen att hyra bostad på annan ort i landskapet där arbetsplatsen är belägen. Med sådana kommunikationsförhållanden mellan arbetsplatsen och bostaden i hemkommunen avses anlitande av en frigående färja eller en restid som under normala förhållanden är längre än tre timmar tur och retur. De maximala avdragbara hyreskostnaderna är 6,90 euro i månaden år 2013 per bostadens arealkvadratmeter till den del som bostadens areal inte överskrider 30 kvadratmeter.

2.1.3 Avdrag för sjukdomskostnader

Avvikande från vad som gäller för resten av landet kan man fortfarande avdra sjukdomskostnader i den åländska kommunalbeskattningen. Den skattskyldige kan avdra alla sina egna och sina familjemedlemmars sjukdomskostnader i kommunalbeskattningen. Kostnaderna är inte avdragbara till den del de ersätts av FPA, försäkring eller dylik.

Sjukdomskostnader är till exempel kostnad för vård på sjukhus, läkarbesök, tandvård, apoteksinköp med momssats 10 %, fysioterapi med läkarremiss, glasögon och linser, medicinsk fotvård. Övriga sjukdomsrelaterade kostnader enligt behovsprövning och ordination av läkare.

Djurmediciner, hälsokostpreparat och apoteksinköp med momssats 14 % eller 24 % godkänns inte.

Institutionsvård eller effektiverat serviceboende kan dras av till 25 % (resterande del utgör levnadskostnader) enligt beslut av Ålands förvaltningsdomstol (81/2008). För vård vid institution eller effektiverat serviceboende förutsätts läkarintyg som intygar att vården beror på sjukdom.

Självrisken för sjukdomskostnaderna utgörs av 100 euro för ensamstående och 200 euro för makar. Lagen ändrades 2012 (ÅFS 2012:86) så att om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 15 000 euro efter att de naturliga avdragen gjorts, får avdrag endast göras för ett belopp som utgör 50 % av de sjukdomskostnader som överstiger 100 euro. För makar gäller att avdrag från förvärvsinkomsten får göras för sjukdomskostnader som sammanlagt överstiger 200 euro samt att avdraget får göras till fullt belopp om makarnas sammanlagda nettoförvärvsinkomster inte är högre än 22 500 euro.

För en sjukhusvistelse utanför Finland eller Sverige, om inte intagningen skett på grund av inhemsk läkares remiss, har skattskyldig rätt att vid kommunalbeskattningen göra avdrag från förvärvsinkomsten med högst 300 euro, makar dock sammanlagt högst 600 euro. Beloppen höjs med 70 euro för varje barn under 17 år som den skattskyldige försörjt under skatteåret. I fall sjukhusvistelsen har skett annanstans än i Finland eller Sverige efter inhemsk läkares remiss, får kostnaderna dras av i sin helhet till den del de överstiger självriskandelen.

Kostnaderna för resor till läkare, sjukhus eller med ett sjukhus jämförbar anstalt annanstans än i Finland eller Sverige är avdragbara endast om resan har företagits efter en inhemsk läkares remiss eller ordination.

Från och med år 2007 har rätten att dra av sjukdomskostnaderna utvidgats så, att de ovan nämnda begränsningarna för avdragsrätten tillämpas i stället för på områden utanför Finland och Sverige på områden utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2.1.4 Studieavdrag

De åländska skattskyldiga har rätt till ett särskilt studieavdrag i kommunalbeskattningen. En skattskyldig får dra av 340 euro för varje termin under vilken denne erhållit undervisning på grundskolenivå eller studerat på heltid i en högskola eller i en annan läroinrättning i Finland eller utomlands. Från och med år 2007 beviljas studieavdraget även på studier som ordnas som distansstudier.

2.1.5 Studielåneavdrag

I enlighet med landskapslagen om avdrag vid kommunalbeskattningen för amortering av studielån (ÅFS 4/1984) kan en skattskyldig som stadigvarande bor i landskapet, under de förutsättningar som anges i lagen från sin beskattningsbara inkomst dra av amorteringen av studielånet. Avdraget är högst 500 euro. Det beviljas för högst fem år.

Lagen ändrades genom (ÅFS 57/1997) så att studielån även avser av kreditinrättning beviljat lån för vilket landskapsstyrelsen eller studiestödsnämnd som tillsatts av landskapsstyrelsen beviljat landskapsborgen och räntestöd enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 48/1997) eller landskapsborgen enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 94/1995).

Från och med år 2007 beviljas studielåneavdraget endast för lån som har lyfts för studier som har inletts före den 1 augusti 2005.

2.1.6 Avdrag för sjöarbetsinkomst

I 8 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland fastställs, när inkomst kan betraktas som sjöarbetsinkomst i kommunalbeskattningen.

Sjömän som tjänstgör på en landskapsfärja underlydande landskapsstyrelsen beviljas inte något sjöarbetsinkomstavdrag för sjöarbetsinkomsten erhållen på färjan i kommunalbeskattningen. Kostnaderna för inkomstens förvärvande som hänför sig till detta arbete kan dock dras av. På basis av annan lön än sådan som erhållits på en landskapsfärja uträknas sjöarbetsinkomstavdraget som vanligt även vid kommunalbeskattningen.

2.2 Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskatt

Kommunernas utdelning av samfundsskatterna omfattas av lagtingets lagstiftningsbehörighet. I kommunalskattelagen för Åland stadgas därför om den skatt som samfund och samfällda förmåner skall erlägga till de åländska kommunerna.

Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskattesatser

Skatteår Kommunalskattesats Författningens nummer
2016 6,184 ÅFS 19/2016
2015 7,06335 ÅFS 35/2013
2014 7,0903 ÅFS 35/2013
2013 7,22505 ÅFS 35/2013
2012 5,5909 ÅFS 35/2013
2011 5,7174 ÅFS 119/2011
2010 5,7278 ÅFS 48/2004
2009 5,7278 ÅFS 48/2004
2008 5,7278 ÅFS 48/2004
2007 5,7278 ÅFS 48/2004

Samfund och samfällda förmåner med hemort i landskapet skall erlägga åländsk kommunalskatt på inkomster som förvärvats i landskapet. Detsamma gäller samfund och samfällda förmåner med hemort i riket vad avser inkomster som förvärvats i landskapet.

För att undvika dubbelbeskattning fattar Skatteförvaltningen och landskapsstyrelsen årligen beslut som befriar aktuella företag från skyldighet att erlägga både åländsk kommunalskatt och den kommunala delen av rikets samfundsskatt. Vid beslutsfattandet följer myndigheterna den principen att samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på Åland skall beskattas på Åland avseende dessa medan sådana samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på fastlandet skall beskattas på fastlandet avseende dessa.

Dubbel kommunalskatt upphävs genom ett ansökningsförfarande inte genom skatterättelse. Landskapsstyrelsen och Skatteförvaltningen har överenskommit om förfarandets detaljer. Fall som kommer fram i samband med beskattningen överförs till en sådan enhet inom Skatteförvaltningen som behandlar skattelättnadsfrågor.

Samfundens kommunalskatt redovisas och fastställs till tillämpliga delar enligt vad som i lagen om skatteuppbörd bestäms om redovisningen av kommunernas samfundsskatt och fastställandet av de kommunala andelarna.

3 Beskattning av näringsverksamhetens resultat

Resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet (ÅFS 42/1993). Denna lag gör lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) med senare tillkomna ändringar tillämplig i landskapet. Resultatet av näringsverksamhet beräknas därmed vid kommunalbeskattningen på sätt som anges i nämnda rikslagstiftning. Näringsverksamhetens resultat beräknas även i övrigt huvudsakligen på samma sätt som i det övriga Finland.

4 Beskattning av jord- och skogsbrukets inkomster

Inkomstskattelagen för gårdsbruk tillämpas på Åland med stöd av den lokala landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk (ÅFS 41/1993, ändrad genom ÅFS 24/1994,114/1998 och 104/2006). Landskapslagen i fråga innehåller stadganden som till vissa delar avviker från rikslagstiftningen.

Från anskaffningsutgiften för i 10 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk avsedda täckdiken, broar, dammar eller dylika förnödenheter kan man enligt 7 § samma lag göra en avskrivning på högst 20 procent.

I 6 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk nämns att anskaffningsutgiften för en byggnad och konstruktion som avses i 9.2 § samma lag kan avdras även då det är frågan om en fritidsbyggnad som använts endast vid uthyrningsverksamhet.

5 Särskilda drag i den åländska fastighetsbeskattningen

Fastighetsskatt skall årligen betalas till kommunen i enlighet med fastighetsskattelagen för landskapet Åland (ÅFS 15/1993). Denna lag gör fastighetsskattelagen (FFS 654/1992) med vissa avvikelser tillämplig i landskapet.

Enligt 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland kan de skattesatser som avses i fastighetsskattelagen (FFS 654/92) 11 - 14 §§ vara lägst 0,00 procent och den i 13 § 1 mom. fastighetsskattelagen nämnda procentsatsen kan bestämmas så att den är högst 0,90 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används i huvudsak för stadigvarande boende, dock högst 0,90 procent. Den skatteprocentsats som avses i 13 § 1 mom. rikets fastighetsskattelag tillämpas inte på sådana fritidsbostäder som uteslutande används för uthyrning.


Ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                                               

Skattesekreterare Emmelie Björkman