Beskattningen på Åland

Denna anvisning handlar om beskattningen på Åland. Ålands landskap innehar rätt att lagstifta på i huvudsak vad avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter. Uppbörden av statsskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremier sker på samma sätt på Åland som i övriga delar av landet.

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen med samma namn. Man har lagt till nya kapitlen 6-8 som gäller medieavgift, stöd från landskapsregeringen för underhåll eller ombyggnad av en bostad och kommunikationsspråk i statsförvaltningen på Åland.

1 Inledning

Landskapet innehar rätt att lagstifta om i huvudsak det som avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter. Hittills har landskapet inte för egen del uppburit landskapsskatt. Uppbörden av statsskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremier sker på samma sätt på Åland som i övriga delar av landet.

2 Kommunalskattelagen

Rikets skattelagstiftning har vanligtvis tagits i bruk på Åland så att lagarna inklusive senare ändringar tillämpas direkt som sådana om inte annat särskilt bestäms i landskapet. Kommunalskatten på förvärvsinkomster, samfundens inkomstskatt och samfällda förmåners inkomster uppbärs sålunda enligt vad som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Vid behov kan landskapet bestämma om avvikelser från rikslagstiftningen inom ramarna för sin egen kompetens. Avvikelserna ingår i kommunalskattelagen för Åland (ÅFS - Ålands författningssamling 119/2011, som utgör en motsvarighet till rikets inkomstskattelag (FFS 1535/1992) och kan därmed anses utgöra stommen i den åländska skattelagstiftningen.

Kommunalskattelagen för landskapet Åland reviderades tekniskt år 2011. Denna lag gör med vissa avvikelser inkomstskattelagen och inkomstskatteförordningen (FFS 1551/1992) tillämpliga i landskapet vad avser kommunalbeskattningen. Utöver kommunalskattelagen finns det ca 30 olika lagar på Åland som reglerar kommunalbeskattningen.

Om beräkningen av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk inom landskapet finns särskilda bestämmelser (ÅFS 41/1993 och 42/1993). Ifall en person är begränsat skattskyldig enligt den åländska kommunalskattelagen, bör denne betala kommunalskatt enligt vad som bestäms i landskapslagen om beskattning av begränsat skattskyldig (ÅFS 12/1973, senast ändrad genom ÅFS 33/1997).

2.1 Avdrag

Om särskilda avdrag som i kommunalbeskattningen beviljas fysiska personer stadgas i 7, 10, 16, 18 och 21 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland.

2.1.1 Rese- och hyreskostnadsavdrag

Avdragsrätten för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats i kommunalbeskattningen skiljer sig från inkomstskattelagens stadganden. Landskapsregeringen fastställer årligen de beräkningsgrunder enligt vilka man avdrar kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen samt hyreskostnaderna på arbetsorten.

I kommunalbeskattningen får resekostnaderna avdras endast upp till den övre gränsen om 6 000 euro. Självriskandelen i den åländska kommunalbeskattningen är 600 euro. Om mer än hälften av de avdragsberättigade kostnaderna utgörs av kostnader för resor med buss eller annat fortskaffningsmedel som är i regelbunden trafik (dvs. kollektivtrafik) får dock även den del av kostnaderna som understiger 600 euro avdras.

Avdragsgilla kostnader anses även kostnader som skattskyldig åsamkas genom att denne på grund av kommunikationsförhållandena (bristfälliga trafikförbindelser) mellan arbetsplats och bostad varit tvungen att hyra bostad på annan ort i landskapet där arbetsplatsen är belägen. Med sådana kommunikationsförhållanden mellan arbetsplatsen och bostaden i hemkommunen avses anlitande av en frigående färja eller en restid som under normala förhållanden är längre än tre timmar tur och retur. De maximala avdragbara hyreskostnaderna är 6,90 euro i månaden år 2013 per bostadens arealkvadratmeter till den del som bostadens areal inte överskrider 30 kvadratmeter.

2.1.2 Avdrag för sjukdomskostnader

Avvikande från vad som gäller för resten av landet kan man fortfarande avdra sjukdomskostnader i den åländska kommunalbeskattningen. Den skattskyldige kan avdra alla sina egna och sina familjemedlemmars sjukdomskostnader i kommunalbeskattningen. Kostnaderna är inte avdragbara till den del de ersätts av FPA, försäkring eller dylik.

Sjukdomskostnader är till exempel kostnad för vård på sjukhus, läkarbesök, tandvård, apoteksinköp med momssats 10 %, fysioterapi med läkarremiss, glasögon och linser, medicinsk fotvård. Övriga sjukdomsrelaterade kostnader enligt behovsprövning och ordination av läkare.

Djurmediciner, hälsokostpreparat och apoteksinköp med momssats 14 % eller 24 % godkänns inte.

Institutionsvård eller effektiverat serviceboende kan dras av till 25 % (resterande del utgör levnadskostnader) enligt beslut av Ålands förvaltningsdomstol (81/2008). För vård vid institution eller effektiverat serviceboende förutsätts läkarintyg som intygar att vården beror på sjukdom.

Självrisken för sjukdomskostnaderna utgörs av 100 euro för ensamstående och 200 euro för makar. Lagen ändrades 2012 (ÅFS 2012:86) så att om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 15 000 euro efter att de naturliga avdragen gjorts, får avdrag endast göras för ett belopp som utgör 50 % av de sjukdomskostnader som överstiger 100 euro. För makar gäller att avdrag från förvärvsinkomsten får göras för sjukdomskostnader som sammanlagt överstiger 200 euro samt att avdraget får göras till fullt belopp om makarnas sammanlagda nettoförvärvsinkomster inte är högre än 22 500 euro.

För en sjukhusvistelse utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-området), om inte intagningen skett på grund av inhemsk läkares remiss, har skattskyldig rätt att vid kommunalbeskattningen göra avdrag från förvärvsinkomsten med högst 300 euro, makar dock sammanlagt högst 600 euro. Beloppen höjs med 70 euro för varje barn under 17 år som den skattskyldige försörjt under skatteåret. I fall sjukhusvistelsen har skett annanstans än i EES-området efter inhemsk läkares remiss, får kostnaderna dras av i sin helhet till den del de överstiger självriskandelen.

Kostnaderna för resor till läkare, sjukhus eller med ett sjukhus jämförbar anstalt utanför EES-området är avdragbara endast om resan har företagits efter en inhemsk läkares remiss eller ordination.

2.1.3 Studieavdrag

De åländska skattskyldiga har rätt till ett särskilt studieavdrag i kommunalbeskattningen. En skattskyldig får dra av 340 euro för varje termin under vilken denne erhållit undervisning på grundskolenivå eller studerat på heltid i en högskola eller i en annan läroinrättning i Finland eller utomlands. Från och med år 2007 beviljas studieavdraget även för studier som ordnas som distansstudier. Med heltidsstudier avses studier i en sådan omfattning att antalet studiepoäng under terminen berättigar till studiepenning.

2.1.4 Studielåneavdrag

I enlighet med landskapslagen om avdrag vid kommunalbeskattningen för amortering av studielån (ÅFS 4/1984) kan en skattskyldig som stadigvarande bor i landskapet, under de förutsättningar som anges i lagen från sin beskattningsbara inkomst dra av amorteringen av studielånet. Avdraget är högst 500 euro. Det beviljas för högst fem år.

Lagen ändrades genom (ÅFS 57/1997) så att studielån även avser av kreditinrättning beviljat lån för vilket landskapsregeringen eller studiestödsnämnd som tillsatts av landskapsregeringen beviljat landskapsborgen och räntestöd enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 48/1997) eller landskapsborgen enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 94/1995).

Från och med år 2007 beviljas studielåneavdraget endast för lån som har lyfts för studier som har inletts före den 1 augusti 2005.

2.1.5 Avdrag för sjöarbetsinkomst

I 8 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland fastställs, när inkomst kan betraktas som sjöarbetsinkomst i kommunalbeskattningen.

Sjömän som tjänstgör på en landskapsfärja underlydande landskapsregeringen beviljas inte något sjöarbetsinkomstavdrag för sjöarbetsinkomsten erhållen på färjan i kommunalbeskattningen. Kostnaderna för inkomstens förvärvande som hänför sig till detta arbete kan dock dras av. På basis av annan lön än sådan som erhållits på en landskapsfärja uträknas sjöarbetsinkomstavdraget som vanligt även vid kommunalbeskattningen.

2.1.6 Arbets- och pensionsinkomstavdrag

Från och med skatteår 2018 infördes ett temporärt arbets- och pensionsinkomstavdrag genom ett tillägg till kommunalskattelagen för landskapet Åland (25 a §). Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomster, pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst eller andra inkomster som beskattas som förvärvsinkomst. Avdraget görs från skatten efter arbetsinkomstavdraget men före andra avdrag från kommunalskatten.

Avdraget utgör maximalt 10 % av de inkomster som nämns ovan, avdraget är dock högst 100 euro och beviljas skattskyldiga vars förvärvsinkomster understiger 35 000 euro skatteår 2018. Skatteåren 2019 och 2020 beviljas avdraget om förvärvsinkomsten understiger 55 000 euro. Avdraget görs automatiskt av Skatteförvaltningen. Arbets- och pensionsavdrag beviljas inte länge skatteår 2021.

2.1.7 Grundavdrag

Grundavdraget för skatteår 2019 och 2020 är högst 3 100 euro i kommunalbeskattningen för Åland. Skatteår 2021 är grundavdraget högst 3500 euro i kommunalbeskattningen för Åland.

2.1.8 Pensionsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen

Koefficienten som används för beräkningen av pensionsinkomstavdragets fulla belopp är 1,393 % skatteår 2019 och avdragets maximibelopp är 9 040 euro i kommunalbeskattningen för Åland. För skatteår 2020 är koefficienten 1,346  % och beräkningen likadan som i rikslagstiftningen (ÅFS 114/2019).

2.1.9 Avdrag för bostad på arbetsorten

Avdraget för bostad på arbetsorten höjdes från och med skatteår 2019 i rikslagstiftningen från 250 euro per månad till 450 euro per månad. På Åland förblir dock grunderna för beviljandet av avdraget oförändrade så att avdraget för bostad på arbetsorten i kommunalbeskattningen för Åland är 250 euro per hel kalendermånad.

2.2 Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskatt

Kommunernas utdelning av samfundsskatterna omfattas av lagtingets lagstiftningsbehörighet. I kommunalskattelagen för Åland stadgas därför om den skatt som samfund och samfällda förmåner skall erlägga till de åländska kommunerna.

Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskattesatser

Samfund och samfällda förmåner med hemort i landskapet skall erlägga åländsk kommunalskatt på inkomster som förvärvats i landskapet. Detsamma gäller samfund och samfällda förmåner med hemort i riket vad avser inkomster som förvärvats i landskapet.

För att undvika dubbelbeskattning fattar Skatteförvaltningen och landskapsregeringen årligen beslut som befriar aktuella företag från skyldighet att erlägga både åländsk kommunalskatt och den kommunala delen av rikets samfundsskatt. Vid beslutsfattandet följer myndigheterna den principen att samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på Åland skall beskattas på Åland avseende dessa medan sådana samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på fastlandet skall beskattas på fastlandet avseende dessa.

Dubbel kommunalskatt upphävs genom ett ansökningsförfarande inte genom skatterättelse. Landskapsregeringen och Skatteförvaltningen har överenskommit om förfarandets detaljer. Fall som kommer fram i samband med beskattningen överförs till en sådan enhet inom Skatteförvaltningen som behandlar skattelättnadsfrågor.

Samfundens kommunalskatt redovisas och fastställs till tillämpliga delar enligt vad som i lagen om skatteuppbörd bestäms om redovisningen av kommunernas samfundsskatt och fastställandet av de kommunala andelarna.

3 Beskattning av näringsverksamhetens resultat

Resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet (ÅFS 42/1993). Denna lag gör lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) med senare tillkomna ändringar tillämplig i landskapet. Resultatet av näringsverksamhet beräknas därmed vid kommunalbeskattningen på sätt som anges i nämnda rikslagstiftning.

Skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att i kommunalbeskattningen dra av anskaffningsutgifterna för maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk och som tas i bruk under kalenderåren 2020–2023 på det sätt som föreskrivs i lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (FFS 1572/2019).

Näringsverksamhetens resultat beräknas även i övrigt huvudsakligen på samma sätt som i det övriga Finland.

4 Beskattning av jord- och skogsbrukets inkomster

Inkomstskattelagen för gårdsbruk tillämpas på Åland med stöd av den lokala landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk (ÅFS 41/1993, ändrad genom ÅFS 24/1994,114/1998 och 104/2006). Landskapslagen i fråga innehåller stadganden som till vissa delar avviker från rikslagstiftningen.

Från anskaffningsutgiften för i 10 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk avsedda täckdiken, broar, dammar eller dylika förnödenheter kan man enligt 7 § samma lag göra en avskrivning på högst 20 procent.

I 6 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk nämns att anskaffningsutgiften för en byggnad och konstruktion som avses i 9.2 § samma lag kan avdras även då det är frågan om en fritidsbyggnad som använts endast vid uthyrningsverksamhet.

5 Särskilda drag i den åländska fastighetsbeskattningen

Fastighetsskatt skall årligen betalas till kommunen i enlighet med fastighetsskattelagen för landskapet Åland (ÅFS 15/1993). Denna lag gör fastighetsskattelagen (FFS 654/1992) med vissa avvikelser tillämplig i landskapet.

Enligt 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland kan de skattesatser som avses i fastighetsskattelagen (FFS 654/92) 11 - 14 §§ vara lägst 0,00 procent och den i 13 § 1 mom. fastighetsskattelagen nämnda procentsatsen kan bestämmas så att den är högst 0,90 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används i huvudsak för stadigvarande boende, dock högst 0,90 procent. Den skatteprocentsats som avses i 13 § 1 mom. rikets fastighetsskattelag tillämpas inte på sådana fritidsbostäder som uteslutande används för uthyrning. Allmän fastighetsskatteprocent tillämpas från skatteår 2018 på vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere även om fler kraftverk har en gemensam anslutningspunkt till elnätet (ÅFS 26/2018).

6 Medieavgift

Från skatteår 2021 införs en medieavgift i landskapet Åland (ÅFS 103/2019). Medieavgiften beskrivs närmare i skatteförvaltningens anvisning Medieavgift i landskapet Åland.

7 Hushållsavdrag då stöd från landskapsregeringen har beviljats

Hushållsavdrag beviljas inte för underhåll eller ombyggnad av en bostad då man för samma arbete har erhållit stöd från statens, kommunens eller något annat offentligt samfunds medel. Stöd från Ålands landskapsregering jämställs med statligt stöd och hindrar således hushållsavdrag.

8 Språket i statsförvaltningen på Åland

Enligt Ålands självstyrelselag (1144/1991) 36 § är Landskapet Åland svenskspråkigt. Hos statliga myndigheter i landskapet, bl.a. skattebyrån, är ämbetsspråket svenska. I enlighet med självstyrelselagen skickar Skatteförvaltningen alltid t.ex. skattekort, förhandsifyllda skattedeklarationer, beskattningsbeslut och annan skattepost på svenska åt de kunder som under skatteåret har hemkommun på Åland.

Om kunden inte förstår innehållet i ett visst dokument som erhållits från Skatteförvaltningen så kan Skatteförvaltningen i tillämpliga delar tolka eller översätta ifrågavarande dokument eller en del av det skriftligt eller muntligt till finska. Kunden måste specificera dokumentet för vilket hen begär tolkning eller översättning. Dokumentets officiella version är dock alltid det ursprungliga svenskspråkiga dokumentet: t.ex. bör kunden uppvisa det ursprungliga svenskspråkiga skattekortet åt arbetsgivaren.

Enligt Ålands självstyrelselag 37 § har en finsk medborgare rätt att använda det finska språket i sin egen sak hos de statliga myndigheter som verkar i Landskapet Åland. Det här innebär t.ex. att kunden kan använda det finska språket då hen besöker Ålands skattebyrå för att sköta sitt eget skatteärende eller skickar in utredningar till Skatteförvaltningen som berör sitt skatteärende.

Ålands skattebyrå hjälper med saker som berör tolkning eller översättning.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

byråchef Emmelie Björkman