Avdrag för arbetsbostad

Har getts
14.12.2017
Diarienummer
A126/200/2017
Giltighet
14.12.2017 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom
Ersätter anvisningen
Avdrag för bostad på arbetsorten, Hyran på en bostad son berättigar till avdrag för bostad på arbetsorten (A194/200/2013)

I denna anvisning behandlas förutsättningarna för att en skattskyldig ska ha rätt till avdrag för arbetsbostad.

Kapitel 5 i anvisningen innehåller en beskrivning av hur familjeförhållanden påverkar avdraget för arbetsbostad. Anvisningen har ändrats så att ändringar som under ett skatteår har skett i familjeförhållanden granskas månatligen i stället för i form av en årsgranskning. Ändringen tillämpas från och med skatteåret 2018.

Anvisningen ersätter den icke-diarieförda anvisningen Avdrag för bostad på arbetsorten och Skatteförvaltningens ställningstagande Hyran på en bostad som berättigar till avdrag för bostad på arbetsorten (diarienummer A194/200/2013).

1 Inledning

Bestämmelser om avdrag för arbetsbostad finns i 95 a § i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992). Avdrag för arbetsbostad görs i form av en utgift för inkomstens förvärvande, och beloppet av detta uppgår till högst 250 euro per månad.

Syftet med avdraget för arbetsbostad är att uppmuntra de skattskyldiga att söka och ta emot arbete även på ett långt avstånd från den permanenta bostaden. En skattskyldig har rätt att göra ett avdrag för en arbetsbostad som hen hyrt på grund av sitt arbete, dvs. hyran för en arbetsbostad, även om utgifterna för boendet i princip utgör icke-avdragsgilla levnadskostnader (31 § 4 mom. i ISkL). För att få avdraget krävs det att vissa förutsättningar gällande arbetsplatsens och bostädernas karaktär och placering uppfylls. Delvis olika förutsättningar gäller för personer som har familj och som inte har familj.

Avdrag för arbetsbostad beviljas på basis av ett yrkande och en utredning som läggs fram av den skattskyldiga. Närmare information om hur man yrkar på ett avdrag för arbetsbostad finns i kundanvisningarna på webbplatsen skatt.fi.

2 Egentlig arbetsplats

Ett avdrag för arbetsbostad kan beviljas endast när det är fråga om arbete på en egentlig arbetsplats. Enligt 72 b § i inkomstskattelagen avses med egentlig arbetsplats den plats där den skattskyldige arbetar stadigvarande. Som egentlig arbetsplats betraktas den plats där den skattskyldiga avhämtar arbetsorder, förvarar arbetsplagg, redskap och material vilka han använder i arbetet, eller någon annan i fråga om arbetets utförande motsvarande plats, om den skattskyldiga på grund av arbetets rörlighet inte har en plats där hen stadigvarande arbetar.

Den kan vara till exempel en byrå, en butik, en hall eller en fabrik. Även en arbetsplats där ett arbete utförs kortvarigt kan vara en egentlig arbetsplats. Till exempel om ett företag för ett driftställe anställer ett högsäsongbiträde eller en vikare under en sjukledighet, är den aktuella arbetsplatsen dennas egentliga arbetsplats.

Också en arbetstagares bostad kan vara hens egentliga arbetsplats. Till exempel en försäljningsagents hem, varifrån personen dagligen går till försäljningsdistriktets presentationsställen och där hen förvarar produkterna för den arbetsgivare representerar, ansågs utgöra hens egentliga arbetsplats (HFD 18.11.2003 liggare 2882).

Ett avdrag för arbetsbostad kan inte beviljas när det är fråga om arbete på ett särskilt arbetsställe eller en sekundär arbetsplats. Om det för arbetstagaren uppstår inkvarteringskostnader för en tillfällig tjänsteresa till ett särskilt arbetsställe eller en resa till en sekundär arbetsplats, kan de betalda utgifterna enligt vissa förutsättningar dras av i form av utgifter för inkomstens förvärvande från arbetstagarens förvärvsinkomster. Utgifter kan dock inte dras av, om arbetsgivaren betalat inkvarteringen eller utbetalat skattefri ersättning för inkvartering till arbetstagaren. En närmare beskrivning av inkvarteringskostnader samt ersättning och avdrag för dessa i beskattningen finns i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen.

3 Stadigvarande bostad och arbetsbostad

Ett avdrag för arbetsbostad kräver att personen samtidigt använder två bostäder: en stadigvarande bostad och en arbetsbostad. Med stadigvarande bostad avses en bostad som en person använder som huvudsaklig bostad, det vill säga hem, för den skattskyldige eller hens familj. En stadigvarande bostad är i allmänhet en bostad för vilken en person meddelat en adress som sin stadigvarande adress till befolkningsdatasystemet. Det faktiska boendet avgörs dock i sista hand på basis av vilken bostad som i beskattningen betraktas som den skattskyldigas stadigvarande bostad (HFD 2015:121). Skatteförvaltningens anvisning Hemkommunens betydelse i beskattningen innehåller en närmare beskrivning av hur en stadigvarande bostad fastställs.

Karaktären av och ägarförhållandena gällande den stadigvarande bostaden har ingen betydelse vid beviljande av avdrag för arbetsbostad. En stadigvarande bostad kan således vara exempelvis en bostad som ägs av en skattskyldig eller hens maka/make eller en hyresbostad. En arbetsbostad är den skattskyldigas andra bostad som hen hyrt på grund av placeringen av hens egentliga arbetsplats. Personen ska själv bo i både den stadigvarande bostaden och arbetsbostaden.

Avdrag för arbetsbostad kan vanligtvis tillämpas i situationer där en person under den tid som hens arbete pågår bor i en arbetsbostad och återvänder exempelvis för veckoslut till den stadigvarande bostaden där hen bor med sin familj och ett minderårigt barn. Situationerna varierar, och därför är det omöjligt att lägga fram några exakta minimitider då en person ska bo å ena sidan i en stadigvarande bostad och å andra sidan i en arbetsbostad. För att en bostad ska kunna betraktas som en stadigvarande bostad krävs det dock att man bor där regelbundet. Det är inte fråga om en permanent bostad, om den besöks endast sporadiskt. Också en arbetsbostad ska de facto användas för övernattning. Man går dock inte miste om ett avdrag för arbetsbostad, även om man ibland dagligen reser från den stadigvarande bostaden till arbetsplatsen.

Ett avdrag för arbetsbostad kan endast erhållas för en hyrd lägenhet. Den skattskyldiga ska ha ett hyresförhållande som antigen huvudsaklig hyresgäst eller underhyresgäst. Hyresgivaren kan i princip vara vem som helst. Hyresförhållandet ska dock vara äkta. Ett centralt kännetecken för ett äkta hyresförhållande är att gängse hyra betalas för bostaden. I avsaknad av någon annan utredning kan man som gängse hyra för en bostad betrakta bostadsförmånens beskattningsvärde.

Ett avdrag för arbetsbostad kan också erhållas, om man för långvarigt boende hyr en lämplig bostad på ett hotell, lägenhetshotell eller hos någon annan motsvarande part. För att bostaden ska lämpa sig för långvarigt boende ska det finnas matlagningsmöjligheter, ett kylskåp (annat än en minibar), toalett och tvättmöjligheter. Ett avtal ska slutas om långvarigt boende. Den ersättning som en skattskyldig betalar kan benämnas hyra eller ersättning som betalas för en inkvarteringstjänst.

Ett avdrag för arbetsbostad kan också erhållas för den andel av en ersättning som betalas för en inkvarteringstjänst och som utgör hyra. I detta fall är förutsättningen att den andel som betalas som bostadshyra har skilts åt från tjänsterna i avtalet eller verifikationen (hushållslinnevård, städtjänster, frukost, konditionssalstjänster, användning av bastu och simbassäng o.d.). Den andel av hyran som uppbärs för boendet ska också i dessa situationer svara mot den gängse hyran.

Utöver de ovan nämnda kan man också få ett avdrag för arbetsbostad på en tjänstebostad, bostadsrättsbostad och delägarbostad. Rätten till avdrag på en delägarbostad gäller dock endast fram till att den skattskyldiga enligt ett hyresavtal innehar en delägarbostad. Ett avdrag beviljas inte längre efter att en delägarbostad har lösts in i sin helhet. En delägarbostad är inte en tillräcklig grund för avdrag för arbetsbostad på grund av att andra skattestöd anknyter till ägarboende, till exempel rätt till avdrag av en del av räntorna på ett bostadslån och skattefrihet då det gäller försäljningsvinst på egen bostad.

Avdrag för arbetsbostad kan beviljas endast på basis av hela månader, och därför måste uthyrningen av en bostad grunda sig på ett hyresavtal eller ett avtal om inkvarteringstjänster för minst en månad. Hyrning av en bostad för övernattningar under en kortare tid än en månad betraktas alltid som inkvartering, och på basis av den ersättning som betalas har den skattskyldiga inte någon rätt till avdrag för arbetsbostad.

Arbetsbostaden ska ha skaffats uttryckligen på grund av arbete som utförs på någon annan ort. Man har ingen rätt till avdrag till exempel i det fall att den huvudsakliga orsaken för att skaffa en bostad på någon annan ort är studier som bedrivs av den skattskyldiga eller hens familjemedlemmar, för semesterboende eller någon annan typ av fritidsverksamhet.

Exempel 1: En fångvaktare bor med sin familj i Villmanstrand och har ett stadigvarande arbete i S:t Michel. För perioden 1.6–31.8 hyr hen en sommarstuga i Mäntyharju där hen med sin familj tillbringar semestern och varifrån hen pendlar till S:t Michel. Bostaden i Mäntyharju har huvudsakligen hyrts för fångvaktarens och familjens semesterboende, inte för arbetet i S:t Michel, och därför har fångvaktaren inte rätt till avdrag för arbetsbostad.

Exempel 2: En person som bor med sin familj i Nyslott får en studieplats i Joensuu där hen hyr en bostad. Parallellt med studierna arbetar hen i Joensuu. Hen har inte rätt till avdrag för arbetsbostad, eftersom bostaden i Joensuu primärt skaffats på grund av studierna.

Avdrag för arbetsbostad kan inte heller beviljas för inkvartering i en husvagn på ett campingområde, eftersom det inte är fråga om hyrning av en bostad.

4 Avstånd mellan stadigvarande bostad och arbetsbostad

För att avdrag för arbetsbostad ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats. Både arbetsbostaden och den egentliga arbetsplatsen ska således finnas på mer än 100 kilometers avstånd från den stadigvarande bostaden. Avståndet räknas enligt den kortaste möjliga rutten längs en allmän väg. Som en allmän väg kan man betrakta en landsväg som står till allmänt förfogande, men också en sjö- eller flygrutt.

Exempel 3: En bokförare har sin stadigvarande bostad i Fredrikshamn och sin egentliga arbetsplats i Vanda. Hen har en hyresbostad i Borgå där hen bor under arbetsveckorna. Avståndet från den egentliga bostaden till hyresbostaden är 95 kilometer och till den egentliga arbetsplatsen 140 kilometer. Hen har inte rätt till avdrag för arbetsbostad på grund av att bostaden i Borgå finns på mindre än 100 kilometers avstånd från den stadigvarande bostaden.

Exempel 4: En lärare har sin stadigvarande bostad i Lahtis och sin egentliga arbetsplats i Vanda. Hen har en hyresbostad i Helsingfors där hen bor under arbetsveckorna. Avståndet från den egentliga bostaden till hyresbostaden är 110 kilometer och till den egentliga arbetsplatsen 90 kilometer. Hen har inte rätt till avdrag för arbetsbostad på grund av att den egentliga arbetsplatsen finns på mindre än 100 kilometers avstånd från den stadigvarande bostaden.

5 Familjeförhållandenas inverkan på avdraget

5.1 Rätt till avdrag för en person som har familj

En person som har familj och bor med sin make/maka eller ett minderårigt barn i en stadigvarande bostad har rätt att få avdrag för arbetsbostad, om hen hyr en bostad som hen använder på grund av placeringen av hens egentliga arbetsplats. Enligt 7 § i inkomstskattelagen avses med makar personer som har ingått äktenskap med varandra eller lever i ett registrerat parförhållande. De anses vara makar från och med det skatteår under vilket äktenskapet har ingåtts eller parförhållandet registrerats. På motsvarande sätt, om makarna skiljer sig eller flyttar ifrån varandra permanent under ett skatteår, anses de enligt bestämmelsen inte vara makar under det aktuella skatteåret.

Som makar betraktas också samboende personer, om dessa har eller tidigare har haft ett gemensamt barn eller om de tidigare har varit gifta. Med minderårigt barn avses ett barn som före skatteårets ingång inte fyllt 17 år (8 § i ISkL).

Personer som vid utgången av ett skatteår var makar som avsågs i 7 § i ISkL ansågs tidigare vara makar vid beviljande av avdrag för arbetsbostad. Förutsättningarna för att bevilja avdrag för arbetsbostad avgörs dock enligt 95 a § 1 mom. i ISkL månadsvis till följd av att avdraget beviljas för varje hel kalendermånad, om förutsättningarna uppfylls. Av denna anledning finns det ingen orsak att inte bevilja avdrag då det gäller makar som skilt sig under skatteåret. Det finns inte heller något skäl att bevilja avdrag för ett helt år då det gäller makar som ingått äktenskap mitt under ett skatteår. Om förutsättningarna för ett avdrag uppfylls i dessa fall, kan avdrag för arbetsbostad beviljas för en del av skatteåret.

Med beaktande av det ovan konstaterade anser Skatteförvaltningen att personer, oavsett föreskrifterna i 7 § i ISkL, kan betraktas som makar vid beviljande av avdrag för arbetsbostad från och med den dag då de har ingått äktenskap eller registrerat ett parförhållande. På motsvarande sätt anses personer i skilsmässosituationer eller vi den enas frånfälle vara makar fram till den dag då de har skilt sig eller permanent flyttat ifrån varandra eller när den ena har avlidit.

Exempel 5: Personerna A och B ingick äktenskap 15.07. Deras gemensamma hem finns i Jyväskylä. Personen A har hela året arbetat på sin egentliga arbetsplats i Hyvinge där hen hyrt en arbetsbostad. Avståndet mellan Jyväskylä och Hyvinge är 230 kilometer. Personen har från och med början av augusti rätt till avdrag för arbetsbostad.

Exempel 6: Personerna A och B bor i Vasa. De är samboende som får ett gemensamt barn 10.04. Personen A arbetar i Björneborg där hen har en arbetsbostad. Avståndet mellan Vasa och Björneborg är 190 kilometer. Personen A har rätt till avdrag för arbetsbostad från och med maj.

Exempel 7: Makarna A och B bor i Rovaniemi. Före den egentliga skilsmässan har de flyttat isär permanent 10.09. De har inga gemensamma barn. Maken B har hela året arbetat i Uleåborg där hen har en arbetsbostad. Avståndet mellan Rovaniemi och Uleåborg är 200 kilometer. Maken B har rätt till avdrag för arbetsbostad januari–augusti.

Exempel 8: Makarna A och B har bott i en villa i Kajana. De skildes 11.11, och då flyttade B till en höghuslägenhet i Kajana. De har gemensamma minderåriga barn för vilka makarna fortfarande har gemensam vårdnad. Maken B har sin egentliga arbetsplats i Joensuu där han har en arbetsbostad. Avståndet mellan Kajana och Joensuu är 230 kilometer. Maken B har rätt till avdrag för arbetsbostad hela året på grund av att han tillsammans med sin maka och sina barn haft ett gemensamt hem i en villa fram till 11.11 varefter han haft ett gemensamt hem med sina barn i en höghuslägenhet.

5.2 Rätt till avdrag för en person som inte har familj

Med en person som inte har familj avses en person som inte har en make/maka eller ett minderårigt barn, eller som bor på något annat ställe än dessa på grund av att förhållandet har upphört. Enligt 95 a § i inkomstskattelagen har en person som inte har familj rätt till avdrag för arbetsbostad endast i det fall att hen samtidigt har två egentliga arbetsplatser och två olika bostäder på grund av placeringen av bägge arbetsplatserna. Den ena bostaden är då hens stadigvarande bostad och den andra hens arbetsbostad. I denna situation betraktas som stadigvarande bostad i princip den bostad vars adress personen har anmält till befolkningsdatasystemet som sin egentliga adress.

Exempel 9: En skattesakkunnig som inte har familj och bor i Imatra arbetar i Lahtis. I Lahtis har hen hyrt en bostad där hen bor under arbetsveckorna. Veckoslut och semestrar tillbringar hen i bostaden i Imatra. Avståndet mellan bostaden i Imatra och Lahtis (både den egentliga bostaden och hyresbostaden) är 190 kilometer. Personen har inte rätt till avdrag för arbetsbostad, eftersom hen inte har någon annan egentlig arbetsplats i Imatra.

Exempel 10: En servitör som inte har familj och bor i Åbo arbetar för Företag X i sin hemstad tre dagar per vecka. I Helsingfors har hen en annan arbetsplats hos Företag Y där hen arbetar två dagar per vecka. Om hen hyr en bostad i Helsingfors, har hen rätt till avdrag för arbetsbostad, eftersom förutsättningen gällande två parallella, egentliga arbetsplatser och en bostad som skaffats på grund av placeringen av två egentliga arbetsplatser uppfylls.

Exempel 11: En forskare som inte har familj bor i Kuopio. Hen har tillsammans med sin arbetsgivare avtalat om distansarbete i hemmet, där hen arbetar två dagar per vecka i Kuopio, och arbete i arbetsgivarens lokaler i Jyväskylä på 150 kilometers avstånd tre dagar per vecka. I Kuopio har hen en ägarbostad och i Jyväskylä en hyresbostad. Forskaren utför regelbundet arbete i sin arbetsgivares lokaler, och därför är driftsstället i Jyväskylä hens egentliga arbetsplats. I detta fall anses inte hemmet vara hens egentliga arbetsplats. Forskaren har inte rätt till avdrag för arbetsbostad, eftersom hen inte har två egentliga arbetsplatser.

Avdrag kan också erhållas, om en person som inte har familj är tjänstledig från sitt egentliga arbete och arbetar tillfälligt på något annat ställe. I detta fall är en ytterligare förutsättning att bostaden på orten där den stadigvarande tjänsten finns förblir i hens egen användning under denna tid.

Exempel 12: En professor som inte har familj och bor i Jyväskylä tar tjänstledigt från sin stadigvarande tjänst i Jyväskyläs universitet för ett läsår för att under denna tid verka som ställföreträdande professor vid Uleåborgs universitet. För arbetet i Uleåborg hyr hen en bostad. Under tjänsteledigheten behåller hen bostaden i Jyväskylä för egen användning. Hen har på basis av bostaden i Uleåborg rätt till avdrag för arbetsbostad.

6 Beloppet av avdraget för arbetsbostad

Avdraget för arbetsbostad uppgår till högts 250 euro för varje hel kalendermånad då en skattskyldig samtidigt använder en stadigvarande bostad och en arbetsbostad. Om beloppet av en hyra som en skattskyldig betalar för en arbetsbostad är lägre än 250 euro per månad, avdras som avdrag för arbetsbostad beloppet av den betalda hyran. Avdrag beviljas inte för delar av en kalendermånad. Avdrag för arbetsbostad beviljas också under sedvanliga semestrar, om arbetsbostaden inte används för annat under denna tid, till exempel uthyrning till någon annan.

Exempel 13: En skattskyldig har hyrt en bostad 10.03. –31.12. Hen har varit på semester i juli. För sin arbetsbostad har hen betalat en hyra på 230 euro per månad fram till 31.08. och därefter 260 euro per månad. Den skattskyldiga får inte avdrag i mars på grund av att hen inte hade arbetsbostaden en hel kalendermånad. För perioden april–augusti (5 månader) är avdraget för arbetsbostad 230 euro per månad. Den skattskyldiga får avdrag också för juli, eftersom bostaden då var reserverad för hens egen användning. Från september till december får hen det månatliga maximiavdraget på 250 euro för arbetsbostad. Den skattskyldigas avdrag för arbetsbostad uppgår till totalt 2 150 euro (5 mån x 230 euro + 4 mån x 250 euro).

Som hyra för bostadsrättsbostaden betraktas det betalda bruksvederlaget. För delägarbostaden beräknas avdraget på basis av den betalda hyran. Avdraget för arbetsbostaden beräknas på basis av bostadens naturaförmånsvärde eller den betalda hyran.

Exempel 14: Som naturaförmån har en arbetstagare från sin arbetsgivare fått en bostad, inklusive uppvärmning, i ett hus med centralvärme. Bostaden har varit hens arbetsbostad 01.03.–31.12. Bostadens naturaförmånsvärde är enligt Skatteförvaltningens beslut om naturaförmåner 295 euro per månad, och detta belopp läggs till som en naturaförmån till arbetstagarens skattepliktiga lön (arbetsgivaren har inte betalat någon hyra för bostaden). Avdraget för arbetsbostad beräknas på naturaförmånen som räknas som arbetstagarens skattepliktiga inkomst. Arbetstagarens avdrag för arbetsbostad är 2 500 euro (10 mån x 250 euro).

Till hyran räknas prestationer som hyresgästen på basis av hyresförhållandet betalar till hyresgivaren. Om vattenavgifter ingår i hyran som uppbärs, berättigar dessa till avdrag. Avdrag beviljas inte på en vattenavgift som uppburits separat från hyran. Avgifter som en hyresgäst har betalat till en tredje part och för vars betalning hyresgivaren inte svarar betraktas inte som hyra. Till exempel elräkningar som en hyresgäst betalar till ett elbolag enligt ett elavtal som ingåtts betraktas inte som hyra som betalats för en arbetsbostad.

Om flera personer är huvudsakliga hyresgäster i en bostad, är grunden för avdraget för arbetsbostad den andel av den totala hyran som betalas av var och en hyresgäst. Om en del av hyresgästerna är underhyresgäster, beräknas underhyresgästens avdrag för arbetsbostad på basis av beloppet som hen betalar till den huvudsakliga hyresgästen. Den huvudsakliga hyresgästen får då som avdrag för arbetsbostad det hyresbelopp som blir hens egen verkliga kostnad efter att underhyresgästernas andelar har dragits av från hyran hen själv betalat.

7 Makars avdrag för arbetsbostad

Om båda makarna uppfyller villkoren för avdraget och båda har yrkat på avdrag beviljas avdraget den make vars nettoförvärvsinkomst är större (95 a § 5 mom. i ISkL). Beloppet av nettoförvärvsinkomsten erhålls genom att göra de naturliga avdragen från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. En närmare beskrivning av nettoförvärvsinkomst och naturliga avdrag finns i Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen.

I princip beviljas avdrag för arbetsbostad således endast för den ena av makarna. Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD 2012:109) kan båda makarna dock få avdrag för arbetsbostad i det fall att de haft arbetsbostäder under separata perioder och yrkat på avdrag för arbetsbostad för olika månader. Om båda makarna yrkar på avdrag för arbetsbostad samma månader, beviljas avdraget i dessa situationer enligt lagen endast maken/makan som har högre inkomster.

Avdrag för arbetsbostad beräknas alltid enligt avdragsgrunderna för den som får avdrag. Den hyra som någondera av makarna betalat för en arbetsbostad beaktas inte vid beräkning av avdraget för arbetsbostad för den av makarna som har rätt till avdrag.

Exempel 15: Maken A har hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 200 euro per månad. Makan B har också hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 300 euro per månad. Båda makarna yrkar på avdrag för arbetsbostad. Innan avdrag för arbetsbostad görs har A en nettoförvärvsinkomst på 40 000 euro och B på 30 000 euro. A är den av makarna som har en högre inkomst, och avdraget för arbetsbostad beviljas honom. Maken A beviljas avdrag för arbetsbostad på basis av hans egna avtalsgrunder, 2 400 euro (12 mån x 200 euro).

Om båda makarna haft en arbetsbostad under separata tidsperioder och yrkar på avdrag för arbetsbostad under olika tidsperioder, kan båda makarna få avdrag för arbetsbostad samma skatteår. Endast någondera av makarna kan dock få avdrag för arbetsbostad för var och en månad. Om båda har yrkat på avdrag samma månad, beviljas avdraget den make/maka som under skatteåret har högre inkomst.

Exempel 16: Maken A har under ett skatteår haft en arbetsbostad 01.01.–31.07. och för denna betalat en hyra på 200 euro per månad. Makan B har hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 240 euro per månad. Båda makarna yrkar på avdrag för arbetsbostad. Innan avdrag för arbetsbostad görs har A en nettoförvärvsinkomst på 40 000 euro och B på 30 000 euro. Maken A har högre inkomst. Maken A beviljas avdrag för arbetsbostad på 1 400 euro (7 mån x 200 euro) för perioden 01.01.–31.07. Makan B beviljas avdrag för arbetsbostad på 1 200 euro (5 mån x 240 euro) för perioden 01.08.–31.12.

Om båda makarna haft en arbetsbostad samtidigt, kan makarna sinsemellan komma överens om vilkendera som ska yrka på avdrag för arbetsbostad.

Exempel 17: Maken A har hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 200 euro per månad. Makan B har också hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 240 euro per månad. Innan avdrag för arbetsbostad görs har A en nettoförvärvsinkomst på 40 000 euro och B på 30 000 euro. Endast makan B yrkar på avdrag för arbetsbostad. Makan B beviljas avdrag för arbetsbostad på 2 880 euro (12 mån x 240 euro).

Exempel 18: Maken A har hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 200 euro per månad. Makan B har också hela året haft en arbetsbostad och för denna betalat en hyra på 240 euro per månad. Innan avdrag för arbetsbostad görs har A en nettoförvärvsinkomst på 40 000 euro och B på 30 000 euro. Makarna kommer sinsemellan överens om yrkandet på avdrag för arbetsbostad. Maken A yrkar på avdrag för perioden 01.01.– 30.06. och makan B för perioden 01.07. –31.12. Maken A beviljas avdrag för arbetsbostad på 1 200 euro (6 mån x 200 euro). Makan B beviljas avdrag för arbetsbostad på 1 440 euro (6 mån x 240 euro).

8 Inverkan av andra avdrag och skattefria stöd

Avdrag för arbetsbostad beviljas inte i den utsträckning den skattskyldige med stöd av någon annan bestämmelse dragit av kostnader som hänför sig till användning av en bostad i sin beskattning. Avdrag som påverkar beloppet av avdrag för arbetsbostad är till exempel avdrag för arbetsrum som en skattskyldig kan få, om hen utfört arbetsuppgifter i en arbetsbostad. Ett hushållsavdrag påverkar dock inte beloppet av det avdrag för arbetsbostad som beviljas.

Exempel 19: En lärare har under ett skatteår haft tillgång till en arbetsbostad 10 månader. För arbetsbostaden har hen betalat en hyra på 500 euro per månad, dvs. totalt 5 000 euro. Avdraget för arbetsbostad skulle i detta fall uppgå till 2 500 euro (10 mån x 250 euro). Läraren har också utfört arbetsuppgifter i bostaden, och beviljas i skatteårets beskattning ett avdrag för arbetsrum på 410 euro. Från avdraget för arbetsbostad subtraheras beloppet av avdraget för arbetsrum. Ett avdrag för arbetsbostad på 2 090 euro (2 500-410 euro) kan således beviljas.

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp (95 § 1 mom. 1 punkten i ISkL). Avdrag för arbetsbostad och andra utgifter för inkomstens förvärvande, exklusive medlemsavgifter samt utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, kan dras av till den del det sammanlagda beloppet av dessa överskrider beloppet av det schematiska beloppet av avdraget för inkomstens förvärvande.

De verkliga hyresutgifterna för en hyrd bostad kan i vissa exceptionella fall dras av i form av utgifter för inkomstens förvärvande då det gäller förvärvsinkomster i stället för i form av avdrag för arbetsbostad. Då ska förhållandena svara mot förhållandena som tas upp i HFD 8.12.1982 liggare 5531. I avgörandet var det fråga om en person som hade familj och skötte ett tillfälligt vikariat på en annan ort. Samtidigt var hen tjänstledig från sin stadigvarande tjänst på en annan ort. I fallet var det tillfälliga vikariatet kortvarigt (5 månader), och personens familj bodde på orten där personen hade sin stadigvarande tjänst.

Om en skattskyldig arbetar en kort tid på en annan ort så att förhållandena svarar mot dem som tas upp i det ovan nämnda avgörandet, kan avdrag på basis av hyresutgifterna beviljas i form av utgifter för inkomstens förvärvande i stället för i form av avdrag för arbetsbostad. Som kortvarigt arbete betraktas då ett vikariat som varar högst ett år. Kortvarigt arbete kan vara uppdelat över två år. Om arbetet varar mer än ett år, har den skattskyldiga endast rätt till avdrag för arbetsbostad.

Avdrag för arbetsbostad beviljas inte, om en person fått skattefri ersättning eller förmån som anknyter till boende i en arbetsbostad på någon annan ort. Stödbeloppet har ingen betydelse, utan även en ringa ersättning eller förmån under skatteåret utgör ett hinder för att bevilja något avdrag överhuvudtaget för arbetsbostad det aktuella året. Till exempel ett skattefritt boendestöd för en arbetsbostad eller en skattefri kostnadsersättning för en riksdagsman utgör ett hinder för att få avdrag för arbetsbostad.

Däremot utgör en skattepliktig ersättning som erhållits för boende i en arbetsbostad eller ett skattefritt stöd eller en skattefri ersättning som erhållits för något annat än en arbetsbostad inte ett hinder för att få avdrag för arbetsbostad. Till exempel ett boendestöd som erhållits för en stadigvarande bostad eller en ersättning för resekostnader som erhållits för en arbetsresa från arbetsbostaden till ett särskilt arbetsställe utgör inget hinder för att få avdrag för arbetsbostad.

9 Rörelseidkares, yrkesutövares eller jordbruksidkares avdrag för arbetsbostad

Avdrag för arbetsbostad kan också beviljas rörelseidkare och yrkesutövare. I detta fall förutsätts det att rörelseidkaren eller yrkesutövaren har ett permanent driftställe och att också de övriga förutsättningarna för beviljande av avdrag uppfylls.

Med fast driftställe avses ett driftställe där man arbetar långvarigt, regelbundet och kontinuerligt. Arbetet på driftstället kan då jämföras med ett arbete på en egentlig arbetsplats.

Exempel 20: En ögonläkare som verkar som yrkesutövare bor med sin familj i Åbo, men hen har en permanent mottagning i Kouvola. Läkaren har hyrt en bostad i Kouvola där hen bor när hen arbetar i Kouvola. Det permanenta verksamhetsstället i Kouvola anses i läkarens beskattning vara ett verksamhetsställe som kan jämföras med en egentlig arbetsplats, och därför har läkaren rätt till avdrag för arbetsbostad som grundar sig på den hyrda arbetsbostaden i Kouvola.

En jordbruksidkare har i allmänhet en stadigvarande bostad på den jordbruksenhet hen äger, och i detta fall uppfylls inte förutsättningarna för att bevilja avdrag för arbetsbostad. En jordbruksidkare kan få avdrag för arbetsbostad, om hen arbetar på någon annan egentlig arbetsplats än på gårdsbruksenheten och på grund av detta arbete hyr en arbetsbostad på arbetsorten.

Om en jordbruksidkare bedriver jordbruk vid gårdsbruksenheten, är denna enhet hens egentliga arbetsplats. Också en jordbrukssammanslutnings gårdsbruksenhet betraktas som egentlig arbetsplats för en delägare i sammanslutningen, om delägaren regelbundet arbetar vid denna (till exempel veckoslut och under annan fritid) och från sammanslutningen får en inkomstandel som grundar sig på arbetet och vars belopp är högre än ringa.

Exempel 21: En jordbruksidkare/metallarbetare som inte har familj bor på en gårdsbruksenhet som han äger i Ähtäri. Han förvärvsarbetar vid ett företag inom metallbranschen i Vasa där han hyr en bostad. Hela året arbetar han på sin gårdsbruksenhet veckoslut och under sin fritid. Metallarbetaren anses ha sin egentliga arbetsplats på gårdsbruksenheten i Ähtäri och en annan egentlig arbetsplats i Vasa. Avståndet mellan Ähtäri och Vasa är 150 kilometer. Jordbruksidkaren har på basis av bostaden som han hyr i Vasa rätt till avdrag för arbetsbostad.

10 Situationer med internationellt arbete

Avdrag för arbetsbostad kan beviljas i exempelvis en situation där en person som bor i Finland har sin egentliga arbetsplats och arbetsbostad utomlands eller en person som har sin stadigvarande hemvist i någon annan stat har en arbetsplats och arbetsbostad i Finland. Förutsättningen för att få avdraget i de ovan nämnda situationerna är dock att avdraget hänför sig till skattepliktig inkomst som fås från Finland och beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande samt att de allmänna förutsättningarna för att få avdraget uppfylls.

Då det gäller en person som är allmänt skattskyldig i Finland beskattas hens inkomster från både Finland och utlandet. Inkomst från något annat ställe kan dock vara skattefri antingen enligt Finlands interna lagstiftning eller på basis av ett skatteavtal. Avdrag för arbetsbostad kan inte beviljas, om det hänför sig till förvärvande av skattefri inkomst.

En person som har sin stadigvarande hemvist i utlandet, men arbetar i Finland, kan få avdrag för arbetsbostad, om avdraget hänför sig till en inkomst som beskattas i Finland enligt lagen om beskattningsförfarande. Detta är fallet till exempel när en person vistas i Finland mer än sex månader. Då anses hen enligt inkomstskattelagen vara allmänt skattskyldig i Finland.

De begränsat skattskyldiga omfattar personer som är bosatta utomlands och personer som vistas i Finland högst sex månader. Begränsat skattskyldiga är skyldiga att betala skatt till Finland endast på inkomster som förvärvats i Finland. På löneinkomst uppbärs i princip källskatt, vilket innebär att avdrag för arbetsbostad eller andra avdrag som avses i inkomstskattelagen inte kan beviljas. En begränsat skattskyldig kan dock enligt vissa förutsättningar yrka på att förvärvsinkomster (bortsett från dividender) ska beskattas progressivt i stället för källbeskattas. I fråga om en begränsat skattskyldig iakttas lagen om beskattningsförfarande i hens beskattning på samma sätt som i fråga om allmänt skattskyldiga i Finland, och hen har rätt till avdrag för arbetsbostad. En närmare beskrivning av begränsat skattskyldigas möjlighet att yrka på progressiv beskattning finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Raili Knuutinen