Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall

I anvisningen behandlas momsbeskattningen vid försäljning av metallskrot och -avfall. Omvänd momsskyldighet tillämpas på försäljningen från och med 1.1.2015.

Målet med att ta i bruk omvänd momsskyldighet är att minska den momsförlust som orsakas av ohederlig verksamhet och att förbättra konkurrensläget för hederliga skattskyldiga. Den omvända momsskyldigheten har som syfte att förhindra bland annat att köparen drar av mervärdesskatt utan att säljaren betalar den till staten.

Anvisningen har uppdaterats på grund av att terminologin kring beskattningen har ändrats 1.1.2017 till följd av ikraftträdandet av lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och den nya lagen om skatteuppbörd samt upphävandet av skattekontolagen. Den euromässiga nedre gränsen för skattskyldighet (15.000 euro) har uppdaterats den 11.3.2021.

1 Omvänd momsskyldighet

I momsbeskattningen är det vanligen den som säljer en vara eller tjänst som är skattskyldig. Den faktura som säljaren ger innehåller den mervärdesskatt som säljaren betalar. Köparen drar av motsvarande skatt om förvärvet kommer i sådant bruk att det berättigar till avdrag eller återbäring hos köparen.

Omvänd momsskyldighet betyder att köparen är skattskyldig vid försäljningen av en vara eller en tjänst. Försäljningsfakturan innehåller inte moms och säljaren får inte heller någon moms att betala. Köparen räknar och betalar mervärdesskatten i stället för att säljaren. Köparen drar även av den betalda skatten om förvärvet används i köparens skattepliktiga affärsverksamhet och används för ett ändamål som berättigar till avdrag.

Omvänd momsskyldighet tillämpas från och med 1.1.2015 på försäljningar av oädelt metallskrot och -avfall mellan sådana näringsidkare som är införda i registret över momsskyldiga. Ibruktagandet av omvänd skattskyldighet baserar sig på en ändring av mervärdesskattelagen (nr 507/2014). Bestämmelserna om förfarandet finns i 8 d § i mervärdesskattelagen.

2 Tillämpningsområde

Den omvända momsskyldigheten har ett omfattande tillämpningsområde inom skrothandeln. Omvänd momsskyldighet tillämpas alltid på sådan försäljning av metallskrot och -avfall i Finland där både säljaren och köparen är momsregistrerade näringsidkare. Varan är såld i Finland om den befinner sig i Finland då den överlåts till köparen. En vara som transporteras till köparen är såld i Finland om varan finns i landet då säljaren eller någon annan inleder transporten.

2.1 Säljare

Omvänd momsskyldighet tillämpas då säljaren idkar skrotförsäljning i form av affärsverksamhet och försäljningen inte är befriad från mervärdesskatt. Karaktären av säljarens affärsverksamhet saknar betydelse.

Omvänd momsskyldighet lämpar sig inte enbart för aktörer med skrothandel som huvudbransch utan även exempelvis då en näringsidkare bedriver någon annan verksamhet än egentlig skrothandel och metallskrot eller –avfall uppkommer som biprodukt i tillverkningen eller annan verksamhet och som denne säljer mot vederlag till en annan näringsidkare som är registrerad som momsskyldig. Sådana aktörer är exempelvis maskinverkstäder och byggföretag där det uppkommer skrot i samband med den egentliga verksamheten.

När säljaren av metallskrot är en kommun som är införd i registret över momsskyldiga och som är  näringsidkare, dvs. kommunen säljer varor eller tjänster i form av affärsverksamhet, är omvänd momsskyldighet tillämpbar om köparen är en momsregistrerad näringsidkare.

Omvänd momsskyldighet tillämpas på försäljning av metallskrot och -avfall två momsregistrerade näringsidkare emellan även om skrotförsäljningarna är enstaka eller sporadiska.

Om säljarens omsättning under räkenskapsperioden är högst 15 000 euro dvs. att säljaren anses bedriva s.k. rörelse i liten skala och inte är införd i momsregistret tillämpas inte omvänd momsskyldighet. Omvänd skattskyldighet tillämpas inte heller om säljaren är ett allmännyttigt samfund eller ett religionssamfund som inte bedriver sådan affärsverksamhet som avses i mervärdesskattelagen och som därför inte finns infört i momsregistret. Om ovan nämnda säljare emellertid frivilligt låtit registrera sig som momsskyldiga tillämpas omvänd momsskyldighet.

Är säljaren av metallskrot en privatperson tillämpas inte omvänd momsskyldighet.

2.2 Köpare

Omvänd momsskyldighet tillämpas när köparen är en näringsidkare som är införd i momsregistret. Karaktären av affärsverksamheten hos den inköpande näringsidkaren saknar betydelse.

Omvänd momsskyldighet tillämpas exempelvis då säljaren av metallskrot är en momsregistrerad näringsidkare och köparen är en momsregistrerad

• näringsidkare som bedriver skattepliktig verksamhet;
• näringsidkare som bedriver verksamhet som berättigar till återbäring (exempelvis företag som enbart bedriver momsfri försäljning av varor på export);
• näringsidkare som är införd i momsregistret enbart för eget bruk av tjänster (t.ex. tjänster som avser fastighetsinnehav);
• näringsidkare som är införd i momsregistret enbart på grund av de inköp av EU-varor eller -tjänster som denne gör i Finland;
• deklarationsskyldig, dvs. en utländsk näringsidkare som är införd i momsregistret på grund av sina inköp av EU-varor eller -tjänster i Finland eller sina inköp av byggtjänster i Finland;
• kommun som är införd i momsregistret på grund av den idkar affärsverksamhet med försäljning av varor eller tjänster.

Däremot tillämpas omvänd moms inte om köparen exempelvis är en juridisk person som införts i momsregistret på grund av gemenskapsinterna förvärv men inte är näringsidkare. Exempelvis ett allmännyttigt samfund, som inte bedriver affärsverksamhet med försäljning av varor eller tjänster men finns infört i momsregistret grund av gemenskapsinterna förvärv, är inte skyldigt att betala moms för inköpt metallskrot. I detta fall är skrotets säljare momsskyldig.

Är köparen av skrotet inte införd i momsregistret på grund av rörelse i liten skala tillämpas inte omvänd skattskyldighet utan säljaren av skrotet är momsskyldig. Den som idkar s.k. rörelse i liten skala behöver inte registrera sig som momsskyldig för inköp av metallskrot. Har dock en sådan köpare frivilligt registrerat sig som momsskyldig tillämpas omvänd skattskyldighet och köparen är momsskyldig.

Är köparen av skrotet en privatperson tillämpas inte omvänd momsskyldighet.

3 Definition av metallskrot och -avfall

Omvänd momsskyldighet tillämpas på handel med oädelt metallskrot och -avfall. Plast-, pappers-, glas- eller annat motsvarande avfall faller utanför tillämpningsområdet. Lagen gäller inte försäljning av ädla metaller. Den omvända momsskyldigheten gäller inte heller försäljning av tjänster med anknytning till metallskrot eller -avfall.

3.1 Metallskrot och -avfall

Begreppet metallskrot och -avfall definieras inte i mervärdesskattelagen utan är bundet till KN-nomenklaturen. För definition och tolkning av begreppet används kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 927/2012 av den 9 oktober 2012 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 304, 31.10.2012). Definitionen följer alltså KN-nomenklaturen sådan som den var i kraft 1.1.2013.

Omvänd momsskyldighet tillämpas vid försäljning av följande slag av oädelt metallskrot och -avfall:

1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av skrot av järn eller stål (KN-nummer som börjar med 7204)

2. koppar (KN-nummer som börjar med 7404)

3. nickel (KN-nummer som börjar med 7503)

4. aluminium (KN-nummer som börjar med 7602)

5. bly (KN-nummer som börjar med 7802)

6. zink (KN-nummer som börjar med 7902)

7. tenn (KN-nummer som börjar med 8002)

8. avfall och skrot av vissa andra oädla metaller (KN-nummer som börjar med 8101–8113)

9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer; förbrukade galvaniska element,

10. förbrukade batterier och förbrukade elektriska ackumulatorer (KN-nummer som börjar med 854810)

De i punkt 8 nämnda vissa andra oädla metallerna är volfram, molybden, tantal, magnesium, kobolt, vismut, kadmium, titan, zirkonium, antimon, mangan, beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niobium, renium, tallium och kermeter.

Tillämpningen av KN-nomenklaturen är förknippad med preciserande särskilda bestämmelser, anmärkningar och förklaringar i ovan nämnda tullagstiftning. Dessas centrala innehåll har beaktats i denna anvisning.

3.2 KN-nomenklaturens definition av metallskrot och -avfall

3.2.1 Allmänt

Med metallskrot och -avfall avses sådant metallskrot och -avfall som uppkommer vid tillverkning och mekanisk bearbetning av metaller. Detta omfattar bland annat olika slags svarv- och filspånor samt avfall efter urgröpning, skalning och klippning. Metallavfall omfattar även kasserade, oreparerbara varor från fabriker, dvs. nya, slutförda eller icke-slutförda metallvaror som på grund av strukturellt fel i metallen, behandlingsfel eller annat tillverkningsfel endast kan användas till att ta metallen tillvara.

Med avfall och skrot avses även sådana metallvaror som ingår i nämnda KN-nomenklatur och uppenbart inte som sådana lämpar sig för användning på grund av att de är trasiga, sönderdelade eller slitna eller av annat skäl. Försäljning av användbar metallvara är inte sådan skrotförsäljning som avses i denna lag. Om en metallvara kan repareras eller iståndsättas för att användas för sitt ursprungliga ändamål eller något annat ändamål är det inte fråga om försäljning av skrot.

En vara kan anses vara metallskrot om den har karaktären av metallskrot, dvs. lämpar sig för omsmältning efter högst en lätt separering eller annan sortering. Varor som uppenbart består av både oädla metaller och annat material (bland annat plast, gummi, textil eller trä) är inte som sådana metallskrot eller -avfall enligt denna lag.

Oanvändbara metallvaror är sådana som slutgiltigt blivit oanvändbara för att de skadats eller gått sönder eller av annan orsak. En oanvändbar metallvara kan innehålla delar som fungerar eller kan repareras och säljas vidare. När en skrothandlare eller annan näringsidkare köper exempelvis en skadad eller av annat skäl oanvändbar industrimaskin eller en apparat som omfattas av den nämnda KN-nomenklaturen är inköpsfakturan momsfri och köparen betalar skatten för säljarens räkning. När en skrothandlare eller annan näringsidkare säljer exempelvis en fungerande eller reparerbar motor ingår moms i försäljningsfakturan eftersom motorn inte är sådant metallskrot som avses i denna lag utan är annan vara.

Exempelvis ett fordon som säljs till en bilskrotare är inte sådant metallskrot som avses i KN-nomenklaturen. Likaså om en bilskrotare säljer vidare användbara eller reparerbara delar som denne tagit loss från inköpta fordon, är det inte fråga om skrotförsäljning. Däremot rör det sig om skrotförsäljning exempelvis då en bilskrotare säljer vidare oanvändbara och oreparerbara metalldelar eller batterier som denne sorterat och styckat upp från fordon eller andra inköpta varor. Även försäljning av balade bilskrov eller på annat sätt hoppressade metalldelar är skrotförsäljning.

Om ett metallparti till salu består av stora mängder svårseparerad vara som på grund av skada eller annat skäl till största delen är sådant oanvändbart skrot som avses i KN-nomenklaturen kan hela partiet betraktas som försäljning av metallskrot. Exempelvis en rulle med metalltråd som skadats vid transport så att den blivit oanvändbar är metallskrot. När man säljer ett stort parti sådana skadade rullar kan hela partiet betraktas som försäljning av metallskrot även om det kanske innehåller en ringa mängd oskadade rullar. Försäljningen behöver inte delas upp i försäljning med omvänd skattskyldighet respektive normal moms.

3.2.2 Avfall, skrot och göt av järn och stål (se avsnitt 3.1, punkt 1)

Med avfall av skrot eller järn avses i CN-nomenklaturen avfall och skrot av gjutjärn, legerat stål, rostfritt stål och förtent järn eller stål. Sådant skrot är exempelvis industrimaskiner och rälshjul som gjorts oanvändbara genom brännskärning eller stålkar och -behållare som gått slutgiltigt sönder.

Med omsmältningsgöt av järn eller stål avses produkter i form av tackor som har tydliga fel på ytan och inte till sin kemiska sammansättning motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar. Omsmältningsgöt av järn eller stål är sådant skrot som avses i KN-nomenklaturen och på försäljningen av det tillämpas omvänd momsskyldighet.

Det skrot av järn och stål som avses i nomenklaturen omfattar inte bland annat slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning även om detta lämpar sig för omsmältning till järn. Skrot av järn och stål omfattar inte heller sådant skrot eller avfall som på grund av sin radioaktiva halt inte kan användas direkt i järn- eller stålindustrin.

3.2.3 Övriga oädla metaller (se avsnitt 3.1, punkter 2–7)

Med övrigt oädelt metallskrot och -avfall (punkterna 2–7) avses förutom avfall som uppkommit vid tillverkning och bearbetning av metallerna även exempelvis rör, ledningar och kablar av koppar, aluminium eller annan metall som styckats eller på annat sätt blivit oanvändbara, oreparerbara aluminiumkylare och andra anordningar, behållare eller metallvaror.

Omsmältningsgöt av andra oädla metaller är inte sådant skrot som avses i denna lag. Exempelvis omsmältningsgöt eller andra motsvarande obearbetade stycken av kopparavfall eller -skrot ingår inte i det kopparskrot som definierats med KN-nummer som börjar med 7404 och därför tillämpas inte omvänd momsskyldighet på försäljningen av det. Samma gäller tackor, grova göt eller andra obearbetade stycken av nickel, aluminium, bly, zink eller tenn som smälts och omgjutits. Dessa är inte skrot enligt KN-nomenklaturen och därför tillämpas inte omvänd momsskyldighet på försäljningen av dem.

I det skrot som avses i denna lag ingår inte heller slagg, aska och avfall från tillverkningen av de metaller som nämns i punkterna 2–7.

3.2.4 Förbrukade batterier och ackumulatorer

Med förbrukade galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer avses sådana som inte kan användas för att de är trasiga, sönderdelade eller slitna eller av andra skäl inte kan laddas. De är skrot på vars försäljning omvänd momsskyldighet är tillämpbar.

4 Praktiska säljsituationer och handlingssätt i handel med metallskrot

4.1 Överlåtelse av metallskrot mot rivningsarbete

Nyttigheter kan säljas mot annat vederlag än pengar, exempelvis mot varor eller tjänster. När en vara överlåts så att vederlaget utgörs av en tjänst är det fråga om två försäljningar. Säljtransaktionerna kan inte kvittas mot varandra utan respektive parts försäljning betraktas självständigt i momsbeskattningen. För båda försäljningarna ska faktura utfärdas.

Den som utför ett rivningsarbete kan tänkas få enbart det rivna skrotet i vederlag för sitt arbete. I vederlaget kan även ingå både en penningersättning och rivet skrot. I sådana affärstransaktioner är det fråga om två försäljningar som respektive part ska bokföra och uppge i sin momsdeklaration.

Den som utför rivningsarbetet säljer en rivningstjänst till den som låter utföra arbetet. Rivningstjänsten utgör momspliktig försäljning av tjänst och den som utför den ska inkludera momsen i försäljningsfakturan. Ett undantag är om rivningsarbetet gäller en fastighet och den som köper rivningstjänsten bedriver byggverksamhet. På försäljningen tillämpas i så fall den omvända skattskyldigheten i byggbranschen (8 c § i MomsL) varvid köparen är momsskyldig.

Den som låter utföra rivningsarbetet säljer i sin tur det skrot som uppkommer vid rivningen till den som utför arbetet. Om skrotet är sådan oädel metall som avses ovan i avsnitt 3.1 tillämpas omvänd momsskyldighet på försäljningen. Den som låter utföra rivningsarbetet fakturerar en försäljning utan moms och den som utför arbetet är momsskyldig i egenskap av skrotköpare. Om bara en ringa del av det skrot som uppkommer vid rivningen är metall och merparten är annat än metall kan hela rivningsvaran behandlas som försäljning av anat än metallskrot. På försäljning av sådana partier av rivningsvaror tillämpas sålunda inte omvänd momsskyldighet.

4.2 Mottagningsavgift för metallskrot

Ibland kan skrot överlåtas så att överlåtaren betalar en ersättning till en skrothandlare eller annan mottagare av skrot för att denne tar emot skrotet. Så kan vara fallet exempelvis då marknadsvärdet för något visst skrot tillfälligt är särskilt lågt.

Då är det inte fråga om försäljning eller inköp av skrot utan skrothandlaren säljer en skrotmottagningstjänst till sin kund. Omvänd momsskyldighet tillämpas inte på tjänster i anknytning till försäljning av metallskrot. När en skrothandlare debiterar en kund på en sådan mottagningsavgift innehåller fakturan moms och skrothandlaren är normalt skattskyldig för försäljningen av tjänsten. Det saknar betydelse om kunden är en näringsidkare, någon annan juridisk person eller en privatperson.

4.3 Kompletterande tjänster

I samband med försäljning av skrot kan köparen debitera säljaren exempelvis för olika slags tjänster som anknyter till förvaring och hantering av skrotet. Även i detta fall är det vanligen fråga om två olika försäljningar. För vardera parten uppkommer en försäljningstransaktion för vilka faktura ska utfärdas.

Det är fråga om två försäljningar exempelvis om skrotproducenten samlar in skrot i försäljningssyfte på ett skrotflak eller någon annan förvaringsplats som ägs av skrotköparen och denne fakturerar hyra för flaket hos skrotproducenten. De flakhyror som skrotköparen debiterat är normal momspliktig försäljning av tjänster där säljaren av tjänsterna är momsskyldig. När skrotet är sådan oädel metall som avses i kapitel 3 ingår moms inte i skrotförsäljningsfakturan utan köparen är momsskyldig på basis av den omvända skattskyldigheten.

4.4 Försäljning via en agent eller annan förmedlare

I skrothandeln kan skrotproducenten och skrotköparen anlita en agent som sköter bland annat parternas inbördes arrangemang i samband med insamling av metallskrot och -avfall, exempelvis ordnar tömningen av skrotflak. Arvodet till agenten är vederlag för normal försäljning av tjänster och omfattas inte av omvänd momsskyldighet. Agenten är momsskyldig för försäljningen av sina tjänster. Omvänd momsskyldighet tillämpas på skrotförsäljning mellan skrotproducenter och skrotköpare.

Om försäljningen sker så att en agent eller annan förmedlande part i eget namn för skrotproducentens räkning säljer till en skrotköpare det skrot som skrotproducenten samlar in behandlas affärstransaktionen i momsbeskattningen som två separata försäljningar. Skrotproducenten anses först ha sålt skrotet till skrotagenten som sedan säljer det vidare till den egentliga köparen. Omvänd momsskyldighet tillämpas på båda försäljningarna.

5 Utländsk näringsidkare

5.1 Skattskyldighet

Med utländska näringsidkare avses näringsidkare som etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet utomlands.

Om en utländsk näringsidkare varken har fast driftställe i Finland eller har ansökt om att bli skattskyldig här är köparen i allmänhet momsskyldig för de varor eller tjänster den utländska näringsidkaren säljer i Finland. Med fast driftställe avses ett stadigvarande affärsställe från vilket rörelsen bedrivs helt eller delvis. En finländsk näringsidkare är i egenskap av köpare momsskyldig för de försäljningar en sådan utländsk näringsidkare gör i Finland. Detta baserar sig på den s.k. allmänna omvända skattskyldigheten (9 § i MomsL). Även om den utländske säljaren har ett fast driftställe i Finland tillämpas detta såvida detta driftsställe inte deltar i försäljningen i fråga.

En utländsk näringsidkare är dock momsskyldig i egenskap av säljare om köparen är utländsk och varken har fast driftställe i Finland eller är införd i registret över momsskyldiga.

Om ett fast driftställe i Finland uppkommer för en utländsk näringsidkare ska denne anmäla sig till registret över momsskyldiga. Sådana utländska näringsidkare omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som övriga momsskyldiga i Finland.

Utländska näringsidkare som inte har fast driftställe i Finland kan ansöka om momsskyldighet om de bedriver försäljning av varor eller tjänster i Finland. På utländska näringsidkare utan fast driftställe i Finland tillämpas inte omsättningsgränsen för verksamhet i liten skala (15 000 euro). Även en sådan utländsk näringsidkare som i Finland enbart bedriver handel med metallskrot utan att det uppkommer ett fast driftställe i Finland kan ansöka om registrering som momsskyldig. Utländska näringsidkare som frivilligt ansökt om att bli momsregistrerade omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som övriga momsskyldiga.

5.2 Momsbeskattningen i olika situationer

Omvänd skattskyldighet (8 d § i MomsL) tillämpas i handeln med metallskrot och -avfall när både säljaren och köparen är momsregistrerade näringsidkare.

Utöver den omvända skattskyldighet som gäller metallskrot och -avfall kan även omvänd skattskyldighet enligt huvudregeln (9 § i MomsL) komma att tillämpas på skrotförsäljning. Detta kan bli fallet när en utländsk näringsidkare som inte är införd i registret över momsskyldiga säljer metallskrot eller -avfall i Finland till en näringsidkare som är införd i registret. Den utländska näringsidkaren fakturerar försäljningen utan moms och köparen är momsskyldig. Den omvända skattskyldigheten för skrotförsäljning (8 d §) kan inte tillämpas i detta fall eftersom säljaren inte är momsregistrerad i Finland. Förfarandet är dock det samma.

Omvänd skattskyldighet tillämpas inte när en utländsk näringsidkare som inte är momsskyldig i Finland säljer metallskrot eller -avfall till en annan utländsk näringsidkare som inte heller finns införd i registret över momsskyldiga. Den utländska säljaren är momsskyldig och försäljningsfakturan inkluderar moms. Säljaren ska registrera sin affärsverksamhet i registret över momsskyldiga.

När en i Finland momsregisterad näringsidkare säljer metallskrot eller -avfall till en utländsk näringsidkare som inte är momsregisterad i Finland tillämpas inte omvänd skattskyldighet. Säljaren är momsskyldig och försäljningsfakturan inkluderar moms.

6 Förfarande

6.1 Fakturering

Vid försäljning av metallskrot eller -avfall är säljaren skyldig att lämna en faktura även om köparen är skyldig att betala och deklarera momsen på försäljningen. En faktura som utfärdats av köparen betraktas som given av säljaren såvida säljaren och köparen kommit överens om detta och det finns ett arrangemang enligt vilket säljaren godkänner fakturan. Ansvaret för fakturan och dess riktighet ligger dock alltid hos säljaren.

När omvänd skattskyldighet tillämpas på en försäljning ska fakturan förutom allmänna fakturaanteckningar uppge köparens momsnummer (FO-nummer) och anteckningen "omvänd skattskyldighet". Dessutom kan fakturan ha en hänvisning till MomsL 8 d § (eller, om säljaren är utländsk och icke-momsskyldig, MomsL 9 §) eller till Europeiska gemenskapernas råds direktiv 2006/112/EG artikel 199. Om köparen gör upp fakturan ska den förses med anteckningen "Självfakturering" (MomsL 209 b § 3 mom.)

Om fakturan är felaktig exempelvis för att den inkluderar moms trots att det rör sig om försäljning av metallskrot som skett den 1.1.2015 eller senare, ska en ny faktura över försäljningen utfärdas utan moms och med referens till originalfakturan.

Närmare uppgifter om de allmänna krav som gäller fakturorna finns i Skatteförvaltningens anvisning Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen.

6.2 Avdragsrätt

Köparen har rätt att dra av den moms som köparen på grund av den omvända momsskyldigheten är skyldig att betala för säljarens räkning. Villkoret är att de allmänna förutsättningarna för avdragsrätten uppfylls och att köparen uppfyllt sin deklarationsskyldighet. Bestämmelserna om avdragsrätten finns i 10 kap. i MomsL.

I övriga hänseenden ändras inte köparens eller säljarens rätt till avdrag av att omvänd momsskyldighet tas i bruk vid försäljning av metallskrot och -avfall. Säljaren och köparen får på normalt sätt dra av den moms som ingår i momspliktiga anskaffningar.

6.3 Uppgifterna deklareras i momsdeklarationen

Säljaren deklarerar i punkt Försäljning av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)  det sammanlagda beloppet för sådan försäljning av metallskrot och -avfall i Finland som omfattas av omvänd momsskyldighet.

Köparen deklarerar i punkt Inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet) det sammanlagda beloppet för sådana inköp av metallskrot och -avfall som omfattas av omvänd momsskyldighet. Köparen ska räkna ut momsen för inköpen enligt den allmänna skattesatsen (24 %) och deklarera denna moms i punkt Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momskyldighet).

Till den del inköpen är avdragsgilla deklareras den moms som betalas på basis av den omvända skattskyldigheten som avdragbara skatter i punkt Moms som ska dras av för en skatteperioden.

Deklaration av skatter på eget initiativ 

6.3.1 Gemenskapsintern handel med metallskrot och -avfall

Med gemenskapsinternt förvärv avses köp av en vara hos en näringsidkare som är momsregistrerad i ett annat EU-land och varan transporteras till Finland på säljarens, köparens eller någon annans uppdrag. Metallskrot och -avfall som köpts i form av gemenskapsinternt förvärv och den skatt som betalas för detta deklareras i likhet med övriga gemenskapsinterna varuinköp i punkterna Varuinköp från andra EU-länder och Moms på varuinköp från andra EU-länder.

Skrot som sålts gemenskapsinternt från Finland till ett annat EU-land deklareras i punkt Varuförsäljningar till andra EU-länder på samma sätt som övriga gemenskapsinterna varuförsäljningar till andra EU-länder. Dessutom ska en sammandragsdeklaration lämnas in för försäljningarna.

7 Övergångsperiod

Den omvända momsskyldigheten tillämpas om skyldigheten att betala momsen har uppkommit 1.1.2015 eller därefter.

Skyldigheten att betala moms på försäljningen av en vara uppkommer då varan levererats. Då metallskrot eller -avfall levereras till köparen den 1.1.2015 eller senare tillämpas omvänd momsskyldighet på försäljningen och köparen är momsskyldig.

Om köparen betalar metallskrotets köpesumma eller en del av denna innan varan levererats är det fråga om förskottsbetalning. Skyldigheten att betala moms för förskottsbetalningen uppkommer när betalningen flutit in. Omvänd momsskyldighet tillämpas på förskottsbetalningar som flutit in den 1.1.2015 eller senare och momsskyldig är köparen av metallskrotet. Omvänd momsskyldighet tillämpas inte på förskottsbetalningar som flutit in före den 1.1.2015.

ledande skattesakkunnig Päivi Taipalus

överinspektör Anne Korkiamäki