Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande

Har getts
1.11.2019
Diarienummer
VH/3877/00.01.00/2019
Giltighet
1.11.2019 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

I den här anvisningen behandlas skyldighet i enlighet med § 15 b–d i lagen om beskattningsförfarande att till Skatteförvaltningen lämna uppgifter vid byggande. I anvisningen behandlas bestämning av skyldighet att lämna uppgifter, uppgifter som ska lämnas och specialsituationer förknippade med inlämning av uppgifter.

Anvisningen har förnyats med anledning av en ändring av uppgifter som ska lämnas och sätten de lämnas på, som trädde i kraft 1.11.2019, samt en ändring i mom. 2 i § 15 d i lagen om beskattningsförfarande.

Anvisningen ersätter anvisningen Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande A83/200/2017.

1 Inledning

I § 15 b–d i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, senare beskattningsförfarandelagen, BFL) förordnas om skyldighet att lämna uppgifter vid byggande. I skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande är det fråga om uppgifter som lämnas av en tredje part som utnyttjas vid skattetillsyn av företag och arbetstagare inom byggbranschen. Syftet med att lämna uppgifter är att effektivisera tillsynen av grå ekonomi. Om bekämpningen av grå ekonomi inom byggbranschen förordnas även i annan lagstiftning. I den här anvisningen behandlas endast uppgifter som ges med stöd av lagen om beskattningsförfarande och annan lagstiftning hänvisas till endast till nödvändiga delar.

Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande hör till lämnande av uppgifter om arbetstagare (BFL § 15 b), lämnande av uppgifter om entreprenad (BFL § 15 c) samt hushållens skyldighet att lämna uppgifter vid byggande (BFL § 15 d). Varje skyldighet att lämna uppgifter är separat och bestäms på olika grunder.

Skatteförvaltningen har gett beslutet VH/1950/00.01.00/2019 om skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande. Med beslutet har man preciserat uppgifterna som ska lämnas samt begränsat skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader och arbetstagare i situationer, vars betydelse är ringa med tanke på ekonomin och skattetillsynen.

Syftet med denna anvisning är att beträffande olika skyldigheter att lämna uppgifter förtydliga frågor om hur skyldigheten att lämna uppgifter uppstår, vilka uppgifter som ska lämnas samt hur de ska lämnas och med vilket förfarande. Dessutom förtydligas i anvisningen förfarandet i de situationer där uppgifterna inte har lämnats trots bestämmelserna. I anvisningen går man även igenom olika typer av situationer förknippade med skyldighet att lämna uppgifter.

Skyldighet att lämna uppgifter vid byggentreprenad behandlas i kapitel 2 i denna anvisning. Skyldighet att lämna uppgifter om arbetstagare behandlas i kapitel 3 i denna anvisning. Hushållens skyldighet att lämna uppgifter vid byggande behandlas i kapitel 4. Sättet att lämna uppgifter gällande entreprenad och arbetstagare behandlas i kapitel 5.  Korrigering av uppgifter i anmälningar som gjorts beträffande alla anmälningsslag behandlas i kapitel 6 och förfarande vid försummelse att lämna uppgifter för alla anmälningsslag i kapitel 7. 

2 Byggarbetsbeställarens skyldighet att lämna uppgifter om entreprenaden (entreprenadanmälan)

2.1 Allmänt om anmälan av uppgifter

Enligt 15 c § i lagen om beskattningsförfarande ska beställaren av ett byggnadsarbete lämna uppgifter om företaget till Skatteförvaltningen, om företaget:

  • har åt beställaren utfört en byggtjänst, såsom avses i mervärdesskattelagen (mervärdesskattelagen 1501/1993, § 31 3 mom. 1 punkt.),
  • har hos beställaren utfört arbete med att montera eller demontera byggställningar eller
  • har i ovan nämnda syften hyrt arbetskraft åt beställaren.

Med entreprenad avses byggtjänster som entreprenören utför mot en överenskommen ersättning. Benämningen byggtjänst används i den här anvisningen gemensamt för byggtjänster som avses i mervärdesskattelagen, montering och demontering av byggställningar samt hyrning av arbetskraft för dessa arbeten.

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontrollen. Enligt § 2 i Skatteförvaltningens beslut VH/1950/00.01.00/2019 måste uppgifter lämnas om entreprenadavtalets sammanräknade totalvärde exklusive moms överskrider 15 000 euro.

2.2 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Byggherren är beställare av byggtjänster och därmed alltid skyldig att lämna uppgifter om de byggtjänster han köpt. Även huvudentreprenören, sidoentreprenören eller underentreprenören kan vara beställare. I underentreprenadkedjan är varje beställare för egen del skyldig att lämna uppgifter om de byggtjänster som hen har beställt av sina underentreprenörer. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller i bred utsträckning alla som har köpt byggtjänster, inte bara företag med verksamhet inom byggbranschen.

För det mesta är beställaren ett företag eller en annan privaträttslig juridisk person, såsom en förening eller en stiftelse. Beställare av byggentreprenad kan också vara en offentligrättslig juridisk person, såsom staten, kommuner, samkommuner och församlingar eller andra självständigt skattskyldiga, såsom samfällda förmåner (till exempel väglag). Dessutom kan ett företag som verkar utomlands eller dess filial i Finland vara en beställare med skyldighet att lämna uppgifter när det utländska samfundet i fråga beställer ett byggarbete som utförs i Finland.

Beställaren kan också vara en fysisk person när byggandet anknyter till den affärsverksamhet som personen bedriver (personen verkar exempelvis som enskild rörelseidkare eller yrkesutövare och låter bygga lokaliteter för sitt företag eller en jordbruksidkare låter bygga en ny ladugård). I dessa fall måste den fysiska personen lämna uppgifter om de byggtjänster som hen har beställt.

Om arbetet beställs av en separat juridisk person som har ett annat FO-nummer än beställaren, måste uppgifterna lämnas även om aktörerna skulle höra till samma organisation. Uppgifterna om entreprenader måste lämnas även om byggarbetet exempelvis beställs av ett företag inom samma koncern.

Beställaren kan befullmäktiga en annan instans att lämna uppgifterna om entreprenaden i sitt ställe, men ansvaret för lämnandet av entreprenaduppgifterna förblir dock hos den som har skyldighet att lämna uppgifterna. Om sätten man kan göra anmälan om byggande behandlas närmare i kapitel 5.1.

2.3 För vilka arbeten ska anmälan om entreprenad lämnas?

2.3.1 Vad avses med entreprenad?

Med entreprenad avses byggtjänster som entreprenören utför mot en överenskommen ersättning. Benämningen byggtjänst används i den här anvisningen som en samlingsterm för det som i mervärdesskattelagen avses med byggtjänster, montering och demontering av byggnadsställningar och hyrning av arbetskraft för dessa arbeten.

Entreprenadanmälan ska även göras för de entreprenader där byggtjänstens andel är ringa och försäljningen ska som helhet anses vara försäljning av produkt. Med tanke på skyldigheten att lämna uppgifter är det avgörande att avtalet innehåller byggtjänster. Varor, till exempel byggmaterial som hör till byggentreprenaden, specificeras inte skilt från entreprenadsumman.

2.3.2 Entreprenadanmälan ska göras för inköp av byggtjänst i enlighet med mervärdesskattelagen

Om arbetet anses vara en byggtjänst såsom avses i mervärdesskattelagen, är beställaren av arbetet skyldig att lämna uppgifter om arbetet som hen har beställt. Enligt 31 § 3 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen är byggtjänster byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet.

Byggandet indelas i husbygge, jord- och vattenbygge och i specialiserad byggnadsverksamhet. Byggtjänsten kan inrikta sig på en byggnad, marken eller ett vattenområde på fastigheten.

Definitionen på byggtjänster enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen används också vid definition av den omvända mervärdesskattskyldigheten inom byggbranschen (MomsL 8 c §). Det finns dock skäl att märka att även om den som är skyldig att lämna uppgifter inte skulle omfattas av den omvända mervärdesskattskyldigheten är denna skyldig att lämna uppgifter om arbetet räknas som en byggtjänst enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen.

Exempel 1: Ett bostadsaktiebolag låter utföra en VVS- och elrenovering. Vad gäller entreprenaden tillämpas inte omvänd momsskyldighet inom byggbranschen enligt MomsL 8 c §. Avseende entreprenaden som bostadsaktiebolaget köper är det dock fråga om en byggtjänst i enlighet med § 31 3 mom. i mervärdesskattelagen, vilket innebär att bostadsaktiebolaget är skyldigt att lämna uppgifter om entreprenaden som det har köpt.

Mervärdesskattelagens begrepp för byggtjänster behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning om försäljning av byggtjänster och egen användning i momsbeskattningen och Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen.

2.3.3 Andra arbeten för vilka en entreprenadanmälan ska göra

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller även montering och demontering av byggställningar samt hyrarbetskraft som anlitas för byggtjänster eller montering och demontering av byggställningar, även om dessa i sig själva inte utgör byggtjänster enligt mervärdesskattelagen.

2.3.4 Gränsdragning gällande entreprenadanmälan i olika situationer

Separat planering och övervakning

Planering och övervakning som skaffas separat hör inte till skyldigheten att lämna uppgifter. Planering betraktas inte heller som byggtjänst om beställaren först beställer planeringen av byggarbetet och därefter konkurrensutsätter den egentliga byggentreprenaden. Även om det företag skulle väljas som entreprenör som har gjort planeringen före konkurrensutsättning, betraktas planering i entreprenadavtalet som ett separat avtal, och det omfattas inte av skyldigheten att lämna uppgifter.

Om man dock kommit överens om att planeringen beställs av det bolag som tillhandhåller byggtjänsten som en del av avtalet i fråga, omfattas även planeringen av skyldigheten att lämna uppgifter.

Varuhandel och övriga tjänster

Varuhandel och andra tjänster som anknyter till byggbranschen betraktas inte som byggtjänst som avses i mervärdesskattelagen. Följaktligen tillämpas inte skyldigheten att lämna uppgifter t.ex. då ett företag inom byggbranschen köper enbart byggmaterial av en varuleverantör eller bara andra tjänster än byggtjänster av en underleverantör, t.ex. konsulttjänster eller tjänster som anknyter till företagshälsovården. 

Skyldigheten att lämna uppgifter uppstår alltid då avtalet innehåller byggtjänster om än i en liten utsträckning. Varan, t.ex. andelen för byggmaterial som hör till byggnadsentreprenaden, specificeras inte utan uppgifterna lämnas om både byggtjänsterna och byggmaterialet.

Installation, reparation och underhåll av anordningar som betjänar särskild verksamhet

Den i momsbeskattningen använda definitionen av en fastighet har harmoniserats inom Europeiska unionen från början av år 2017. Den största förändringen med tanke på mervärdesskattelagen är att en del av de maskiner och den utrustning som används för en särskild verksamhet som bedrivs på en fastighet betraktas som en del av fastigheten.

Skyldigheten att lämna uppgifter i byggbranschen gäller trots detta inte tjänster som avser maskiner och utrustning som används för en särskild verksamhet som bedrivs på en fastighet, så som det konstateras i 15 c § i lagen om beskattningsförfarande.

Arbeten på maskiner, utrustning och inventarier som används för en särskild verksamhet är exempelvis underhållsarbeten på maskiner och utrustning som hör till produktionsanläggningars processer.

Exempel 2: Ett företag låter bygga ett avkylningssystem för en livsmedelsproduktionsinrättning i en fastighet som företaget äger. Det handlar om utrustning som betjänar särskild verksamhet, och installationen, reparationen eller underhållet av den utgör inte byggtjänst som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Exempel 3: Ett företag låter bygga rulltrappor som är en fast del av fastigheten och betjänar det generella bruket av fastigheten. Det handlar om en byggtjänst som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Fastighetsskötsel och underhållsarbeten i samband med den

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte heller sådana mindre reparationer som ingår i sedvanliga avtal om fastighetsskötsel. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte heller sådana mindre reparationer som ingår i sedvanliga avtal om fastighetsskötsel. 

Med fastighetsskötsel avses normalt en tjänstehelhet av kontinuerlig karaktär som omfattar exempelvis städning, underhåll av lokaliteter, snöplogning, sandning, skötsel av uppvärmningssystem, ventilation och luftkonditionering och mindre reparationer som anknyter till fastighetsskötsel.

Underhållsarbeten som ingår i fastighetsskötseln består huvudsakligen av föregripande åtgärder som är till för att upptäcka och förhindra förekomsten av fel. Underhållsarbeten för fastigheter är t.ex. sotning, olika kontroller och rengöringar av VVS-system i fastigheter och olika kontroller, mätningar och testningar av kylanordningar i fastigheter.

Utöver ett avtal om fastighetsskötsel kan avtalspartner också ha ett helt separat avtal om reparationstjänster och reparationerna faktureras därför separat. Sådana separata reparationstjänster betraktas som byggtjänst och omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.4 Undre gräns för skyldigheten att lämna uppgifter

2.4.1 Entreprenaduppgifter ska lämnas för avtal vars värde överskrider 15 000 euro

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontrollen. Enligt § 2 i Skatteförvaltningens beslut VH/1950/00.01.00/2019 måste uppgifter lämnas om entreprenadavtalets sammanräknade totalvärde exklusive moms överskrider 15 000 euro.

Den undre gränsen för entreprenaduppgifterna räknas inte per byggarbetsplats utan per avtal. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Om avtalets värde inklusive arbete och eventuellt material utan mervärdesskatt överstiger 15 000 euro ska entreprenadanmälan lämnas även om arbetet utförs på flera olika byggarbetsplatser och en enskild byggarbetsplats andel av den totala entreprenadsumman understiger 15 000 euro. Uppgifter behöver inte lämnas om värdet på avtalet utan mervärdesskatt är högst 15 000 euro. Också i dessa fall är det dock tillåtet att lämna uppgifter.

Exempel 4: X och Y har i ett avtal kommit överens om att Y utför saneringsarbeten på tre fastigheter som ägs av X för sammanlagt 30 000 euro enligt följande: På byggarbetsplats A för 10 000 euro, på byggarbetsplats B för 8 000 euro och på byggarbetsplats C för 12 000 euro. Skyldigheten att lämna uppgifter uppstår eftersom avtalets värde överskrider 15 000 euro även om entreprenader på en enskild byggarbetsplats underskrider 15 000 euro.

Om gränsen på 15 000 euro överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m.   den månad då man vet att gränsvärdet överskrids. Uppgifterna behöver inte lämnas retroaktivt för tiden förrän gränsvärdet har överskridits. 

Exempel 5: Ett bostadsaktiebolag har kontaktat saneringsfirman S för att reparera ett läckande tak. Firman uppskattar att takreparationen kostar 10 000 euro. Arbetet inleds i april. Firman fakturerar 5 000 euro i april. Då arbetet framskrider i juni upptäcks det att skadan är större än förväntat. Kostnaderna uppskattas stiga till 25 000 euro. Bolaget fakturerar 3 000 euro i juni. Bostadsaktiebolaget måste anmäla de 3 000 euro som fakturerats i juni, eftersom det är känt att entreprenadbeloppet kommer att överskrida den undre gränsen. Inga uppgifter behöver lämnas för april.

2.4.2 Ett entreprenadavtal eller flera separata avtal?

I regel bildar varje avtal en egen helhet och varje avtal granskas självständigt i fråga om skyldigheten att lämna uppgifter. Granskningen av flera på varandra följande avtal (= ett nytt avtal fortsätter omedelbart eller efter endast ett kort avbrott efter att det ursprungliga avtalet har löpt ut) måste dock utföras på bredare basis som en helhet.

Om de på varandra följande avtalen har affärsmässiga grunder eller annan godtagbar grund, kan avtalen ses som två separata avtal. En affärsmässig grund förekommer t.ex. om entreprenören har vunnit anbudsförfaranden för två successiva arbetsfaser.

Exempel 6: Bostadsaktiebolaget och företaget K som reparerar tak har kommit överrens om att K installerar nya snörasskydd på taket enligt bostadsaktiebolagets årsreparationsplan. Priset som angetts är 6 000 euro. Medan arbetet pågår börjar taket läcka och bostadsaktiebolaget styrelse beställer från K reparation av taket. Det uppskattade priset är 10 000 euro. Eftersom takrenoveringen och den ursprungliga installationen av snöhinder anses vara oberoende av varandra, betraktas de som separata avtal och skyldigheten att lämna uppgifter avgörs separat för varje avtal. Någon skyldighet att lämna uppgifter uppstår inte för någondera entreprenaden. 

Om det inte finns en affärsmässig eller annan godtagbar grund för att betrakta avtalen som separata, anses de på varandra följande avtalen utgöra ett enda avtal när det gäller skyldigheten att lämna uppgifter. Om man t.ex. under entreprenaden kommer överrens om arbeten som väsentligt anknyter till det ursprungliga entreprenadavtalet är det frågan om en avtalshelhet som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Exempel 7: Bostadsaktiebolaget och företaget K som reparerar tak har kommit överrens om att K installerar nya snörasskydd på taket enligt bostadsaktiebolagets årsreparationsplan. Priset som angetts är 6 000 euro. Genast efter att snörasskydd har installerats beställer bostadsaktiebolaget också en takreparation som hör till årsreparationsplanen från det beprövade företaget K utan konkurrensutsättning. Det uppskattade priset är 10 000 euro. Båda reparationsbehoven omfattas av årsreparationsplanen och följer tidsmässigt efter varandra, varför det inte finns en godtagbar grund att betrakta avtalen som separata. Båda avtalen bedöms tillsammans som en helhet och när avtalshelhetens värde överskrider 15 000 euro, uppstår skyldigheten att lämna uppgifter. 

Exempel 8: Ett avtal har ingåtts med entreprenören om reparation av ett vattenskadat golv vars yta är 200 kvadratmeter. Vattenskadan visar sig vara större än vad som tidigare antagits och därför utvidgas reparationsarbetet till att gälla en golvyta på 500 kvadratmeter. Det är fråga om ett arbete som hör till samma vattenskada och avtalshelhet och skyldigheten att lämna uppgifter uppstår om avtalshelhetens värde överskrider 15 000 euro.

Exempel 9: Armeringsarbeten har beställts av byggfirma X. Det överenskomna priset är 8 000 euro. Genast efter detta beställs betonggjutningsarbeten av X för 6 000 euro för samma arbete. Efter det beställs nästa arbetsskede av X, den här gången utjämningsarbeten för golvet på samma ställe för 3 000 euro. Avtalen anses vara en helhet och skyldigheten att lämna uppgifter uppstår om avtalshelhetens värde överskrider 15 000 euro.

Ett ramavtal granskas dock inte som ett avtal när det gäller skyldigheten att lämna uppgifter. Med ett ramavtal avses i denna anvisning ett avtal vars villkor avtalsparterna har förbundit sig att följa i sina övriga senare avtal. Varje beställning på arbete betraktas som ett separat avtal trots att beställningen grundar sig på ramavtalet mellan avtalsparterna. Varje enskild beställning ska alltså överskrida 15 000 euro för att skyldigheten att lämna uppgifter uppstår. På varandra följande arbetsbeställningar bedöms som alla andra avtal och de måste ha en kommersiell eller annan godtagbar grund för att avtalen ska anses vara separata.

Exempel 10: Beställaren O och Grävmaskinentreprenören U har ingått ett muntligt avtal som gäller tills vidare. På basis av avtalet erbjuder O schaktningsentreprenader på sina kommande byggarbetsplatser alltid först till U. De har gemensamt kommit överens om grunderna för beräkning av entreprenad. Om O använder U:s tjänster med över 100 000 euro om året, ändras beräkningsgrunderna så att de blir förmånligare för O. Varje beställning som O gör till U på ett nytt objekt betraktas som separat avtal.

Exempel 11: Fastighetsbolaget T och Företaget Y har ingått ett tidsbestämt ramavtal på ett år. I avtalet har de kommit överens om att Y fakturerar efter ett timpris. Y tar hand om underhålls- och reparationsarbeten på de bensinstationer som fastighetsbolaget T äger i Kaskis och Kristinestad på basis av beställningar som görs separat. Det har uppskattats att reparations- och underhållsarbeten gör för cirka 30 000 euro årligen. Om någon beställning ensam inte överstiger 15 000 euro, uppstår ingen skyldighet att lämna uppgifter även om beställningarnas sammanlagda värde skulle överstiga 15 000 euro.

2.5 Vilka uppgifter ska anges i anmälan om entreprenad?

 

2.5.1 Allmänt om uppgifter som måste lämnas           

Uppgifterna som måste lämnas gäller den som är skyldig att lämna uppgifter, byggarbetsplatsen och entreprenörer som arbetar på byggarbetsplatsen samt deras entreprenader. Följande uppgifter ska lämnas som entreprenaduppgifter för byggarbetsplatsen:

  • den uppgiftsskyldiges kontaktuppgifter
  • uppgifter om byggarbetsplatsen eller avtalet
  • uppgifter om entreprenören och dennes kontaktperson
  • entreprenadens eurobelopp under redovisningsmånaden
  • entreprenadens längd
  • uppgift om arten av entreprenad
  • uppgift om tillämpning av omvänd moms.

Varje beställare lämnar uppgifterna om sina entreprenader till Skatteförvaltningen. Även uppgifter om arbetsgivare som hyr ut arbetskraft och prestationer som betalats till dessa arbetsgivare lämnas.

På entreprenadanmälan ska uppgifter lämnas om entreprenörer som

  • har fakturerat förskottsbetalning av beställaren, även om arbetet ännu inte har inletts,
  • som under redovisningsmånaden har inlett arbete, även om arbetet ännu inte har fakturerats eller
  • som har uppgifter om eurobelopp att lämna under redovisningsmånaden (se kapitel 2.5.7) eller

En del av uppgifterna som lämnas i entreprenadanmälan är frivilliga, såsom entreprenadgivarens uppgifter gällande andra anmälningar än grundentreprenaden. En del av uppgifterna är villkorligt obligatoriska, varvid lämnande av någon uppgift eller resultatet av någon uträkning gör en annan uppgift obligatorisk.

2.5.2 Den uppgiftsskyldiges kontaktuppgifter

Om den uppgiftsskyldige gör entreprenadanmälan elektroniskt inloggad, används de uppgifter som Skatteförvaltningen har kännedom om som kontaktuppgifter. Det är dock möjligt att i anmälan ange andra postadresskontaktuppgifter, om anmälaren vill att kontakt gällande anmälan tas via någon annan adress än den postadress som har anmälts till Skatteförvaltningen.

Vidare ska den uppgiftsskyldiges namn och telefonnummer uppges separat för varje anmälan.

Om den uppgiftsskyldige har befullmäktigat en annan instans att göra bygganmälan i sitt ställe, måste anmälan lämnas i den uppgiftsskyldiges namn. Med andra ord ska man i anmälan använda den faktiska uppgiftsskyldiges uppgifter (namn och FO-nummer) användas och inte till exempel anmälarens uppgifter.

2.5.3 Byggarbetsplatsspecifik eller avtalsspecifik anmälan

Med en byggarbetsplatsspecifik anmälan är det möjligt att anmäla flera entreprenörer för samma byggarbetsplats. I en byggarbetsplatsspecifik anmälan ska adressuppgiften till byggarbetsplatsen anges som byggarbetsplatsens uppgifter. Om byggarbetsplatsen ännu inte har någon adress, måste dess placering beskrivas med egna ord.

Byggarbetsplatsens placering ska anmälas i samma format under hela den tid som den är en byggarbetsplats. I en situation där byggarbetsplatsens placering inledningsvis har angetts i form av en beskrivning med egna ord, eftersom den ännu inte hade någon officiell adress då arbetet inleddes, ska byggarbetsplatsens placering anges i form av beskrivningen med egna ord under hela den tid som den är en byggarbetsplats. Alternativt kan byggarbetsplatsen anmälas med en näradress, om adressuppgifterna korrigeras också på tidigare inlämnade anmälningar genom att lämna en ersättande anmälan.

Dessutom kan man anmäla byggarbetsplatsens nummer, som till exempel kan vara en identifieringsuppgift som den uppgiftsskyldige använder för att specificera byggarbetsplatsen i sina egna uppgifter. Om den uppgiftsskyldiges uppgifter innehåller en nummeruppgift för byggarbetsplatsen, rekommenderas det att anmäla det till exempel för att underlätta hanteringen av begäran om ytterligare utredning gällande byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsens nummer gör det även möjligt att identifiera byggarbetsplatser som är belägna på samma byggarbetsplats.

Om man med entreprenören i samma avtal har kommit överens om flera arbetsobjekt kan entreprenadanmälan lämnas per avtal. I avtalsspecifika anmälningar ska alla byggarbetsplatser som ingår i samma avtal anmälas för samma avtal. Uppgifter för olika byggarbetsplatser behöver inte specificeras byggarbetsplatsspecifikt, men på anmälan måste man med egna ord beskriva byggarbetsplatsernas placering.

Exempel 12: Företagen X och Y har år 2015 kommit överens om att Y utför saneringsarbeten på tre fastigheter som ägs av X för sammanlagt 30 000 euro enligt följande: På byggarbetsplats A för 10 000 euro, på byggarbetsplats B för 8 000 euro och på byggarbetsplats C för 12 000 euro. X lämnar entreprenaduppgifterna per byggarbetsplats fram till slutet av avtalstiden.

År 2016 har X och Y ingått ett nytt avtal värt 50 000 euro som omfattar fem nya saneringsobjekt i fastigheter som ägs av X. Avtalet är i kraft fram till utgången av 2017. X väljer avtalsspecifik anmälan, det vill säga gör en entreprenadanmälan.

Anmälningen av entreprenaduppgifter förutsätter inte att den uppgiftsskyldiga beställaren ska lämna alla sina entreprenadanmälningar per avtal eller per byggarbetsplats utan beställaren kan för varje avtal välja det alternativ som passar hens egen rörelse. I fråga om ett enskilt avtal kan anmälningssättet dock inte varieras.

Exempel 13: Företaget A har beställt från B arbete på sina fem byggarbetsplatser. Var och en av de andra entreprenörer som A anlitar arbetar på en av A:s byggarbetsplatser varför A lämnar för B:s del en entreprenadanmälan per avtal och andra entreprenadavtal per byggarbetsplats. B ingår då inte i entreprenadanmälningarna per byggarbetsplats.

Oberoende av om entreprenaderna anmäls byggarbetsplats- eller avtalsspecifikt, bestäms skyldigheten att lämna uppgifter ändå efter värdet på avtalet (se kapitel 2.4 Under gräns för skyldighet att lämna uppgifter).

2.5.4 Uppgifter om entreprenören            

På entreprenadanmälan ska uppgifter lämnas om entreprenörer som

  • har fakturerat förskottsbetalning av beställaren, även om arbetet ännu inte har inletts,
  • som under redovisningsmånaden har inlett arbete, även om arbetet ännu inte har fakturerats eller
  • som har uppgifter om eurobelopp att lämna under redovisningsmånaden (se kapitel 2.5.7)

Som entreprenörens uppgifter ska uppges dennas namn och finska FO-nummer eller personbeteckning. Om entreprenören inte har ett finskt FO-nummer eller en finsk personbeteckning, ska man ange dess utländska ID, typen av utländskt ID, hemland och adressuppgifter. 

Om entreprenören ska man ange antingen ett finskt eller ett utländskt ID, men det är inte möjligt att samtidigt ange båda för en och samma entreprenör.

För- och efternamn på och telefonnummer till entreprenörens kontaktperson är obligatoriska uppgifter oberoende av ID:t.

2.5.5 Entreprenadens längd

Entreprenadens varaktighet anmäls entreprenörsspecifikt enligt när vardera entreprenör har arbetat för beställarens räkning. Som startdatum för entreprenaden anges det datum vid vilket den ifrågavarande entreprenören inledde byggarbetet på byggarbetsplatsen.

Som slutdatum för entreprenaden då den drar ut på tiden det uppskattade datumet vid vilket entreprenaden avslutar arbetet. Entreprenadens rätta slutdatum ska anmälas för första gången under den redovisningsmånad då entreprenaden har avslutats eller då man annars har haft kännedom om det. För anmälningar för tidigare redovisningsmånader behöver det uppskattade slutdatumet för entreprenaden inte korrigeras retroaktivt.  

2.5.6 Entreprenadens art

I entreprenadanmälan ska anmälas om det i entreprenaden är fråga om:

  • Entreprenad eller underhållsarbete
  • Hyrd arbetskraft.

Med entreprenad avses ett avtal där den ena avtalsparten förbinder sig att mot vederlag bygga en byggnad, anläggning eller annat byggobjekt åt den andra avtalsparten (byggherren, beställaren). Som underhållsarbeten räknas olika reparationsarbeten som avser att upprätthålla byggnadens eller trafikförbindelsens  skick.

Med hyrning av arbetskraft avses ett avtalsbaserat arrangemang där det företag som hyr ut arbetskraft mot vederlag ställer arbetskraft till förfogande för ett annat företag, det vill säga användarföretaget. Vid hyrarbete betalar företaget som hyr ut arbetskraften arbetstagarens lön. Hyrarbete utförs under användarföretagets – dvs. beställarens – ledning och övervakning. Som typ av entreprenad får inte anmälas uthyrning av arbetskraft om det i verkligheten är fråga om en underentreprenad. På motsvarande sätt får inte som typ av entreprenad anmälas entreprenad om det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Hyrning av arbetskraft behandlas närmare i följande fördjupade anvisningar från Skatteförvaltningen: Lön och arbetsersättning i beskattningen, Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland.

Med grynderentreprenad avses situationer där byggföretaget grundar ett bostads- eller fastighetsaktiebolag och upprättar ett avtal med det om byggandet av fastigheten. Anmälan om grynderentreprenad behandlas mer ingående i punkt 2.7 i denna anvisning.

2.5.7 Allokering av entreprenadanmälan och antal som anmäls

Entreprenadanmälan kan göras antingen på basis av prestation, fakturering eller betalning. Som uppgift om belopp i entreprenadanmälan anmäls endast vardera redovisningsmånadens andel av entreprenaden exklusive moms. Varor, till exempel byggmaterial som hör till byggentreprenaden, specificeras inte skilt från entreprenadsumman. Beställarens egen redovisning bestämmer även periodiseringen av beloppet som uppges i entreprenadanmälan till redovisningsmånaderna för bygganmälan. Om beställaren är momsskyldig, allokeras entreprenadanmälan till samma redovisningsmånad för vilken entreprenadens moms anmäldes med en momsanmälan. För eventuella förskottsbetalningar för entreprenaden måste en entreprenadanmälan göras i enlighet med betalningstidpunkten, oberoende av beställarens redovisningssätt.

Exempel 14: Entreprenör A (säljaren av byggtjänster) och Beställare B (beställaren/köparen av byggtjänster) kommit överens om att en entreprenad utförs i juli 2020. Enligt avtalet betalar Beställare B till Entreprenör A förskott i juni 2020. Beställare B lämnar en uppgift om förskott på anmälan om byggande för redovisningsmånaden 6/2020.

Entreprenadens eurobelopp anmäls endast en gång i entreprenadanmälan för den redovisningsmånad till vilken det på basis av beställarens redovisningssätt ska allokeras. Samma summa medräknas inte i eurobelopp som anmäls för andra, senare månader, det vill säga entreprenadsumman anmäls inte kumulativt.

Exempel 15: Entreprenör A (säljare av byggtjänsten) fakturerar Beställare B 5 000 euro av värdet i juli 2020. På entreprenadanmälan för juli anmäler Beställare B 5 000 euro entreprenad för Entreprenör A. I augusti fakturerar Entreprenör A Beställare B 12 000 euro. Beställare B anmäler 12 000 euro i entreprenadanmälan för augusti.

2.5.8 Tillämpning av omvänd moms

I momsbeskattningen är det i allmänhet säljaren som är momsskyldig. Omvänd momsskyldighet innebär att köparen betalar moms för anskaffningar som den har gjort. Omvänd momsskyldighet tillämpas inom byggbranschen då förutsättningarna i § 8 c i MomsL uppfylls. Omvänd momsskyldighet tillämpas på byggtjänster som säljs i Finland och hyrning av arbetskraft för byggtjänsten om beställaren är en näringsidkare som i sin verksamhet säljer byggtjänster annat än slumpmässigt. Dessutom tillämpas momsskyldighet enligt § 9 i MomsL till exempel i situationer där säljaren har gjort anskaffningen från ett sådant utländskt företag, som inte har registrerats som momsskyldigt i Finland.

Beställaren ska på sin entreprenadanmälan använda uppgiften om tillämpning av omvänd momsskyldighet i enlighet med den faktura som beställaren fått. I fakturan framgår det bl.a. av fakturaanteckningen "Omvänd momsskyldighet" och av det att ingen moms har lagts till slutsumman av fakturan. Om beställaren på samma faktura har en anmärkning om omvänd momsskyldighet, ska den anmäla i entreprenadanmälan att omvänd moms har tillämpats. Å andra sidan, när fakturan har inkluderat mervärdesskatt, ska beställaren ange på entreprenadanmälan att omvänd momsskyldighet inte har tillämpats.

Om beställaren inte är ett företag inom byggbranschen och inte själv säljer byggtjänster, såsom t.ex. ett bostadsaktiebolag eller en blomsterhandel, anger denne på entreprenadanmälan att det på entreprenaden inte tillämpas omvänd momsskyldighet. Av fakturan framgår det så att prestationen innehåller mervärdesskatten. Undantaget är när entreprenören är ett utländskt företag, som inte är registrerad i registret över momsskyldiga i Finland. Då är beställaren skyldig att betala moms på den entreprenad som den beställt.

Exempel 16: Bostadsaktiebolag C beställer reparation av en vattenskada i lägenheten från en utländsk entreprenör E. Den utländska entreprenören E har inte ett fast driftställe och har inte ansökt om registrering i registret över momsskyldiga. Då är Bostadsaktiebolag C momsskyldigt i egenskap av köpare och skyldigt att betala momsen på den entreprenad som det beställt. I egenskap av beställare anger Bostadsaktiebolag C på entreprenadanmälan att omvänd momsskyldighet tillämpas. Då ska Bostadsaktiebolag C registrera sig som momsskyldigt som köpare om det inte är infört i registret över momsskyldiga.

Närmare anvisningar finns i Skatteförvaltningens fördjupade anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen.

2.6 När ska uppgifterna lämnas?

2.6.1 Entreprenadanmälans förfallodag

Uppgifterna om entreprenader ska lämnas till Skatteförvaltningen senast på den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsmånaden, t.ex. uppgifterna för januari ska lämnas senast den femte mars. Om den sista inlämningsdagen infaller på ett veckoslut eller en annan helgdag flyttas den sista inlämningsdagen till följande vardag.

Anmälan kan lämnas från och med början av redovisningsmånaden, men uppgifterna kan inte lämnas på förhand: exempelvis uppgifterna för januari kan lämnas från och med början av januari men inte så tidigt som i december.

Exempel 17: Anmälan för redovisningsperioden 06/2020 kan lämnas i rätt tid under intervallet 1.6.–5.8.2020.

2.6.2 När ska den första entreprenadanmälan göras?

Skyldigheten att lämna uppgifter beträffande byggentreprenader börjar då byggarbetet inleds eller då en förskottsbetalning för entreprenaden utbetalas. Efter första anmälan ska anmälan lämnas för alla de månader för vilka det finns betalningar som ska anmälas. 

Byggarbetet anses ha börjat när byggarbetena på byggarbetsplatsen i verkligheten påbörjas exempelvis genom en röjning av byggplatsen. Inledningen av skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaden behandlas separat för varje entreprenör.

Om beställaren betalar förskottsbetalningar innan arbetet inleds, måste entreprenadanmälan för förskottsbetalningarna göras för betalningsmånaden, även om arbetet ännu inte har inletts.

Om entreprenadens totalsumma vid inledningen av entreprenaden underskrider den undre gränsen för skyldighet att lämna uppgifter och gränsvärdet överskrids först under entreprenaden, behöver uppgifterna inte lämnas retroaktivt. Den första entreprenadanmälan lämnas in då man vet att gränsvärdet överskrids. I anmälan anges den verkliga starttidpunkten för arbetet samt beloppet som ska anmälas för redovisningsmånaden, men inte beloppen för tidigare redovisningsmånader under entreprenaden. 

2.6.3 Entreprenadanmälan under entreprenaden

En entreprenadanmälan om entreprenören ska göras för de redovisningsmånader för vilka det finns eurobelopp eller entreprenadprestationer som ska anmälas. Som uppgift om belopp i entreprenadanmälan anmäls endast vardera redovisningsmånads andel av entreprenaden. Entreprenadanmälan behöver inte lämnas enbart för verksamheten om alla eurouppgifter för redovisningsmånaden saknas.  

2.6.4 När ska den sista anmälan för entreprenaden göras?

Entreprenaden avslutas när arbetet har överlåtits till beställaren och beställaren har mottagit arbetet. Skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaden upphör dock först när entreprenören inte längre fakturerar beställaren för entreprenaden. Den sista entreprenadanmälan görs i enlighet med den uppgiftsskyldiges redovisningssätt för den månad under vilken det för sista gången förekommer eurobelopp som ska anmälas för entreprenören.

Exempel 18: Beställaren har kommit överens med ett saneringsföretag om ett saneringsarbete till värdet 30 000 € och som utförs under tiden 2.1–15.2.2020. Saneringsföretaget fakturerar arbetet först i maj.

Beställaren lämnar den första entreprenadanmälan för januari, då arbetet har inletts. Som fakturerat belopp anges 0 euro och som entreprenadtid 2.1–15.2.2020. För februari, mars och april behöver beställaren inte anmäla några uppgifter. Med anmälan för maj anmäler beställaren 30 000 euro som fakturerat belopp och 2.1–15.2.2020 som entreprenadtid.

Om den sista raten av entreprenaden betalas först efter att garantitiden har gått ut, lämnas entreprenadanmälan då den sista gången. Det egentliga arbetet kan ha avslutats redan tidigare. Tidpunkten då arbetet faktiskt har avslutats ska lämnas på den entreprenadanmälan då den faktiska avslutningstidpunkten är känd. Om hela den ursprungliga entreprenaden redan har fakturerats beställaren, behöver inte någon separat entreprenadanmälan göras om efter- och reparationsarbeten efter garantitiden till Skatteförvaltningen. Om man under garantitiden dock beställer tilläggsarbete som inte omfattas av den ursprungliga entreprenaden, anses det utgöra ett separat avtal och anmälan om tilläggsarbete ska lämnas om gränsen på 15 000 euro överskrids. 

2.7 Grynderentreprenad och skyldighet att lämna uppgifter om entreprenader

Med grynderentreprenad avses ett byggföretag som köper en tomt och bildar ett bostads- eller fastighetsaktiebolag. Efter det ingår grynderentreprenören och det bolag som bildats ett entreprenadavtal i vilket avtalas att byggfirman tar hand om byggentreprenaden. Bostadsaktiebolaget lyfter ett lån med vilket byggandet (till den största delen) finansieras. Byggnadsföretaget säljer också de aktier som berättigar till besittning av lägenheterna.

Bostadsaktiebolaget är i princip skyldigt att lämna uppgifter om en byggentreprenad som det har köpt av ett byggföretag som fungerar som grundentreprenör. Bostadsaktiebolaget kan lämna uppgifterna i sin egen entreprenadanmälan i enlighet med de allmänna principerna som anges i kapitlen 2.1–2.6.

Alternativt kan ett företag som utövar grynderentreprenad själv lämna uppgifterna beträffande grynderentreprenaden genom att göra en entreprenadanmälan för grynderentreprenadobjekten för vilka företaget anger att entreprenadslaget är en grundentreprenad. I sådana fall måste man ange entreprenadens start- och slutdatum samt entreprenadgivarens identifieringsuppgifter, det vill säga det grundade bostadsaktiebolagets namn och FO-nummer. Uppgifterna ska lämnas byggarbetsplatsspecifikt för den månad under vilken arbetet har inletts samt för den månad under vilken arbetet har avslutats.

Grynderentrepenören anmäler sina egna sido- och underentreprenader i enlighet med principerna för den allmänna entreprenadanmälan.

Om det grundade bostadsaktiebolaget beställer byggtjänster av andra än grynderentreprenören, är bostadsaktiebolaget skyldigt att lämna uppgifter om de beställda entreprenaderna i enlighet med de allmänna principerna.

3 Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats (anmälan om arbetstagare)

3.1 Allmänt om anmälan av uppgifter om arbetstagare

Enligt § 15 b i lagen om beskattningsförfarande måste företag som arbetar på en gemensam byggarbetsplats lämna uppgifterna till den huvudsakliga genomföraren, som i sin tur månatligen ska lämna uppgifter om dem som arbetar på byggarbetsplatsen till Skatteförvaltningen:

  • om arbetstagare
  • om egenföretagare (yrkesutövare eller näringsidkare)
  • om arbetsgivare
  • om dem som låter utföra hyrt arbete.

Uppgifter om personer som tillfälligt transporterar varor till byggarbetsplatsen lämnas inte.

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontrollen. Enligt § 1 i Skatteförvaltningens beslut VH/1950/00.01.00/2019 måste uppgifterna lämnas om byggprojektets byggarbetsplatsspecifika totalvärde exklusive moms överskrider 15 000 euro.

3.2 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet

Skyldig att lämna uppgifter om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats är byggarbetsplatsens huvudsakliga genomförare. Den huvudsakliga genomföraren lämnar uppgifter om sina egna arbetstagare och om arbetstagarna för de övriga entreprenörerna som verkar på byggarbetsplatsen. Uppgifterna lämnas också för egenföretagare och hyrda arbetstagare.

Definitionen på den som i huvudsak genomför byggprojektet finns i 2 § 4 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Enligt punkten avses med den som huvudsakligen genomför byggprojektet en av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller, om sådan inte finns, byggherren själv. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller följaktligen i sista hand byggherren själv, om denne inte utsett en huvudsaklig genomförare för byggarbetsplatsen.

Exempel 19: Ett bostadsaktiebolag låter företaget utföra en VVS-renovering. Eftersom företaget inte har utnämnt en huvudsaklig genomförare i avtalet, är bostadsaktiebolaget som byggherre uppgiftsskyldigt. 

Exempel 20: Ett bostadsaktiebolag låter företaget samtidigt utföra en VVS- och hissrenovering i fastigheten, vilken delvis utförs i samma utrymmen. Eftersom bostadsaktiebolaget i avtalet har utnämnt företaget som utför VVS-renoveringen som huvudsaklig genomförare på byggarbetsplatsen, är det företaget skyldigt att lämna uppgifter om arbetstagare också gällande de arbetstagare som samtidigt utför hissrenoveringen. 

Arbetskonsortiet kan inte vara verksamt som huvudsaklig genomförare på en gemensam byggarbetsplats. Byggherren ska välja en av parterna i arbetskonsortiet till en sådan huvudsaklig genomförare som avses i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten. Denna instans är skyldig att lämna uppgifter om arbetstagare på byggarbetsplatsen.

Företag som är verksamt på byggarbetsplatsen

Ett företag med verksamhet på en gemensam byggarbetsplats ska lämna de uppgifter som avses i § 15 b i MomsL till byggarbetsplatsens huvudsakliga genomförare. Med ett företag som har verksamhet på byggarbetsplatsen avses såväl arbetstagarnas arbetsgivarföretag som användarföretag för hyrt arbete i situationer som omfattar hyrt arbete. En egenföretagare ska lämna motsvarande uppgifter om sig själv till den huvudsakliga genomföraren.

Uppgifterna ska lämnas före arbetet inleds. Också ändringar i uppgifterna ska utan dröjsmål anmälas till den huvudsakliga genomföraren.

3.3 Anmälan om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats

3.3.1 Vad är en gemensam byggarbetsplats?

Med en gemensam byggarbetsplats avses enligt 2 § 1 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten en sådan byggarbetsplats där det utförs arbete enligt förordningens tillämpningsområde (byggande) och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma samtidigt eller efter varandra.

Det finns ingen undre gräns för byggarbetsplatsens varaktighet eller mängden arbete som utförs när det avgörs om en gemensam byggarbetsplats har bildats eller inte. Skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare till Skatteförvaltningen gäller alla byggarbetsplatser som kan anses vara gemensamma, det vill säga byggarbetsplatser, där det finns fler än ett arbetsutövarföretag som samtidigt eller på varandra efterföljande utför arbete. En byggarbetsplats är gemensam även om endast en arbetsgivare är verksam där när verksamheten på byggarbetsplatsen inleds och de följande arbetsgivarna kommer till byggarbetsplatsen först vid senare arbetsskeden. En gemensam byggarbetsplats kan sålunda bildas redan vid ett relativt litet reparationsarbete t.ex. om ett ytbehandlingsarbete som utförs av en målerifirma anknyter till ett installationsarbete som utförs av en elaffär.

Begreppet gemensam byggarbetsplats grundar sig på arbetarskyddslagstiftningen som var i kraft redan innan skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande började. I tolkningen av arbetarskyddslagstiftning och därigenom också tolkningen, ledningen och rådgivningen av bildningsgrunden för en gemensam byggarbetsplats, ligger befogenheten hos arbetarskyddsmyndigheten (regionförvaltningsmyndighetens ansvarsområde arbetarskydd). Arbetarskyddsmyndigheten har gett ut en promemoria om begreppen gemensam byggarbetsplats och byggarbete (www.työsuojelu.fi, på finska) som också innehåller exempelfall.

Byggande som är en förutsättning för att en gemensam byggarbetsplats bildas

En gemensam byggarbetsplats bildas då minst två arbetsgivare eller egenföretagare utför byggarbeten på byggarbetsplatsen. Byggarbetet har definierats i § 1 i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten, enligt vilken byggande kan

  • ske under eller över jord eller i vatten
  • riktas till en byggnad eller någon annan anläggning
  • vara nybyggande eller renovering, underhåller eller med dessa förknippade installationsarbeten eller rivning
  • vara mark- eller vattenarbeten
  • vara planering förknippad med byggande.

Till förordningens tillämpningsområde hör i stor utsträckning all verksamhet förknippad med byggande. Begreppet byggarbete, som är en förutsättning för att en gemensam byggarbetsplats bildas och som definieras i statsrådets förordning, är med andra ord ett vidare begrepp än begreppet byggtjänst, som är grunden till att göra en entreprenadanmälan.

I arbetarskyddsmyndighetens promemoria har underhållsarbeten som anknyter till att hålla processer igång uteslutits från de byggarbeten som omfattas av tillämpningsområdet för statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten. Således är till exempel varken underhållsarbeten förknippade med industriella produktionsanläggningars maskiner och anordningar eller förnyande av maskindelar eller andra underhållsarbeten byggarbete. Inte heller montering eller installationer förknippade med arbetsplattformar och säkra gångvägar för underhåll förknippat med att hålla processen igång är byggarbete, såvida det inte samtidigt är förknippat med byggande. På basis av underhållsarbeten förknippade med att hålla processen igång uppstår det således inte någon gemensam byggarbetsplats.

Arbeten som utförs under byggarbetsplatser i driftstopp kan dock med beaktande av byggarbetsplatsåtgärder och projektens omfattning anses vara arbete som avses med förutsättning för bildning av en gemensam byggarbetsplats. På en byggarbetsplats i driftstopp kan det hända att man utför reparations- eller underhållsarbeten samt installationer riktade till produktionsanläggningen eller dess anläggningar, som inte anses vara förknippade med att hålla processen igång. I arbetarskyddsmyndighetens promemoria har man utökat begreppet byggarbetsplats i driftstopp som förutsättning för bildning av en gemensam byggarbetsplats.

Avgränsning av en byggarbetsplats

Byggarbetsplatsen kan avgränsas så att endast de som utför byggarbeten på den ifrågavarande byggarbetsplatsen har tillträde till området. Byggarbetsplatsområdet kan till exempel avgränsas med ett staket, hinder eller flagglinor eller så kan passagen ske genom låsta dörrar eller portar till byggnaden, byggnadsdelen eller annat område där arbete utförs. Som gemensam byggarbetsplats anses i sådana fall endast vara det från övrig verksamhet avgränsade området.

Det är dock inte alltid möjligt att avgränsa byggarbetsplatsen från övrig verksamhet som samma område. Byggarbetsplatsen kan till exempel vara belägen i aulan i ett köpcenter där också köpcentrets kunder har möjlighet till genomfart under byggarbetets gång. Också sådana icke-avgränsade byggarbetsplatser anses vara gemensamma byggarbetsplatser om byggarbetet utförs av fler än ett företag samtidigt eller på varandra efterföljande.

3.3.2 Skyldigheten att lämna uppgifter börjar

Skyldigheten att lämna uppgifter börjar genast då den första arbetstagaren eller det första företaget inleder sina arbetsuppgifter på byggarbetsplatsen. I situationer där byggarbetsplatsen blir en gemensam byggarbetsplats när byggarbetsplatsen redan är igång och man vid inledningen av arbetet inte hade kännedom om bildningen av den gemensamma byggarbetsplatsen, börjar skyldigheten att lämna uppgifter från den tidpunkten då man har fått kännedom om bildningen av den gemensamma byggarbetsplatsen.

Exempel 21: Kommunens egna arbetare utför byggarbete på saneringsobjektet. Man har i början av entreprenaden kännedom om att man måste beställa ett annat företag inom elbranschen till byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsen är gemensam och kommunen måste i egenskap av huvudsaklig genomförare lämna uppgifter om arbetstagare på byggarbetsplatsen till Skatteförvaltningen från början av byggarbetsplatsen, oberoende av när företaget inom elbranschen inleder sitt arbete.

Exempel 22: Kommunens egna arbetstagare utför byggarbeten i saneringsobjektet då det utan förvarning framgår att man måste beställa ett annat företag inom elbranschen till byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsen är gemensam från tidpunkten då kommunen får kännedom om att det andra förtaget har anlänt till byggarbetsplatsen och kommunen har i egenskap av huvudsaklig genomförare skyldighet att lämna uppgifter om sina egna och de andra företagens arbetstagare till Skatteförvaltningen.

3.3.3 Om vem måste den huvudsakliga genomföraren lämna arbetstagaruppgifter?

Skyldigheten för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter gäller alla som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen även om personen inte deltar i det egentliga byggarbetet. Sålunda måste man t.ex. lämna uppgifter om kontorsanställda, städare, väktare, personer i arbetsledningen, planerare, projektchefer och arbetarskyddskoordinatorer som arbetar på en byggarbetsplats till Skatteförvaltningen. Om det område där byggarbetet utförs inte kan avgränsas från den övriga verksamheten på området ska uppgifterna dock endast lämnas för de personer som deltar i byggarbetet.

På anmälan om arbetstagare måste man anmäla alla arbetstagare som arbetat på byggarbetsplatsen under den ifrågavarande månaden, även arbetstagare som varit på byggarbetsplatsen i endast en dag. På anmälan om arbetstagare får man inte anmäla sådana arbetstagare som inte har inlett sitt arbete under den ifrågavarande månaden eller som redan avslutat sitt arbete på byggarbetsplatsen eller som annars inte har arbetat på byggarbetsplatsen under den ifrågavarande månaden. Uppgifter om arbetstagaren får exempelvis inte lämnas till Skatteförvaltningen utgående från giltigheten av passerkortet.

Förteckning över arbetstagare

I samband med förordnandet av skyldighet att lämna uppgifter vid byggande förordnas även i § 52 b i arbetarskyddslagen (738/2002) om den huvudsakliga genomförarens skyldighet att upprätthålla en förteckning över personer som arbetar på byggarbetsplatsen. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar upprätthållandet av arbetstagarförteckningen. På arbetstagaranmälan ska uppgifter lämnas om personer, som måste bära ett fotoförsett ID-kort och som måste finnas registrerade i arbetstagarförteckningen. Uppgifterna i arbetstagarförteckningen motsvarar dock inte innehållsmässigt de uppgifter som lämnas till Skatteförvaltningen med en arbetstagaranmälan.

3.3.4 Om vem behöver den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet inte lämna arbetstagaruppgifter?

Arbetstagaruppgifter ska lämnas till Skatteförvaltningen om personer som arbetar på byggarbetsplatsen. I gränsdragningssituationer om huruvida en person arbetar på byggarbetsplatsen eller om de uppgifter som lämnas om hen till Skatteförvaltningen, följer Skatteförvaltningen arbetarskyddsmyndighetens ställningstagande om upprätthållande av en förteckning över arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Arbetarskyddsmyndighetens tolkningsanvisning har publicerats i promemorian Byggarbete och gemensam byggarbetsplats.

I princip måste man på arbetstagaranmälan lämna uppgifter om de personer som enligt arbetarskyddsmyndighetens tolkning anses arbeta på byggarbetsplatsen. Om personen inte anses arbeta på byggarbetsplatsen, lämnas inte några uppgifter om den.

Personer som transporterar varor till byggarbetsplats 

Enligt § 15 b 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande lämnas inte arbetstagaruppgifter om personer som tillfälligt transporterar material till byggarbetsplatsen. Chauffören räknas dock som en person som arbetar på byggarbetsplatsen, om chauffören deltar i arbetet på byggarbetsplatsen på annat ställe än på bilens lastflak eller i dess omedelbara närhet. En person som transporterar element anses arbeta på byggarbetsplatsen, om denna lossar sin last på någon annan plats än en förvaringsplats och deltar i själva installeringen. Om chauffören för en betongpumpbil pumpar betong till objektet, är det fråga om arbete på byggarbetsplatsen.

Besökare och myndigheter

I arbetarskyddsmyndighetens promemoria har man av dem som arbetar på en gemensam byggarbetsplats uteslutit till exempel myndigheter och besökare, som inte arbetar på byggarbetsplatsen på basis av ett avtal som upprättats av byggherren eller entreprenörerna. Med besökare avses i detta avseende till exempel skolgrupper som gör studiebesök på byggarbetsplatsen eller studiebesök som görs av verksamhetsledaren för den huvudsakliga genomförarens företagskoncern. Om personens vistelse på den gemensamma byggarbetsplatsen är förknippad med något av byggarbetsplatsen avtal, jämställs detta med arbete och sådana personer ska anmälas med arbetstagaranmälan.

Personer som utför annat arbete än byggarbete på ett oavgränsat område

Om området på den gemensamma byggarbetsplatsen där arbetet utförs inte går att avgränsa från områdets dagliga aktiviteter, såsom verksamheten på fabriker och i skolor, köpcentra eller sjukhus, anmäls endast de arbetstagare som deltar i byggarbetet på arbetstagaranmälan. För en gemensam byggarbetsplats som inte kan avgränsas anmäls inte exempelvis processarbetstagare på fabrikerna eller personalen i skolorna, köpcentren eller sjukhusen. I dessa fall ska man dock observera att även andra som arbetar på byggarbetsplatsen, än de som utför byggarbete ska enligt arbetarskyddsmyndighetens tolkning bära fotoförsett ID-kort.

3.3.5 Företagets skyldighet att anmäla arbetstagaruppgifter till den huvudsakliga genomföraren

För att kunna lämna arbetstagaruppgifter till Skatteförvaltningen måste den huvudsakliga genomföraren få uppgifter om andra än sina egna arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen från deras arbetsgivare eller för egenföretagare av den själv. Varje företag som verkar på en gemensam byggarbetsplats ska till den huvudsakliga genomföraren lämna in uppgifter om egna arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Också en egenföretagare är skyldig att lämna uppgifterna för egen del. Samma skyldigheter gäller både för inhemska och utländska aktörer.

Innan arbetet inleds måste arbetsgivaren lämna arbetstagaruppgifterna till den huvudsakliga genomföraren. De uppgifter som har ändrats under arbetet ska lämnas till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet omedelbart för att den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet kan lämna de korrekta arbetstagaruppgifterna till Skatteförvaltningen. Om den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet samlar in arbetstagaruppgifterna direkt från arbetstagare, ska arbetsgivaren säkerställa att arbetstagaren har lämnat samma uppgifter till den huvudsakliga genomföraren som till arbetsgivaren.

Byggarbetare som anlitar ett faktureringstjänstföretag

En person som arbetar på en byggarbetsplats kan anlita en faktureringstjänst, i vilken ett faktureringsföretag fakturerar uppdragsgivarföretaget för personens tjänster. Arbetstagaren har själv skaffat sig ett uppdrag från entreprenören men står inte i ett anställningsförhållande till entreprenören.

Vanligtvis kommer faktureringstjänstföretaget och arbetsutföraren överens om ett formellt arbetsförhållande, varvid faktureringstjänstföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som lön. I en sådan situation omfattas faktureringstjänstföretaget av beskattningens normala arbetsgivarskyldigheter och i skyldigheten att lämna uppgifter gällande arbetstagare anses faktureringsföretaget vara arbetsgivare till personen som utför arbetet.

Faktureringsföretagets ansvar för anmälningen av arbetstagare kan jämställas med ett uthyrningsföretags ansvar för uthyrda arbetstagare (se 7.3). Faktureringsföretaget ansvarar för att uppgifterna som specificerar arbetstagaren är korrekta,  medan användarföretaget å sin sida bättre känner till detaljerna som gäller utförandet av arbetet.  Användarföretaget ansvarar därför för anmälningen av ovan nämnda uppgifter till den huvudsakliga genomföraren på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Arbetsutföraren och faktureringstjänstföretaget kan också ingå ett faktureringsavtal på basis av vilket faktureringstjänstföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som arbetsersättning. Om man inte har avtalat om arten på arbetsförhållandet mellan arbetstagaren och faktureringstjänstföretaget och arbetstagarens ersättning för utfört arbete betalas som arbetsersättning, anses arbetstagaren fungera som självständig yrkesutövare. I sådana fall är arbetstagaren själv skyldig att anmäla uppgifterna om sitt utförda arbete till den huvudsakliga genomföraren av den gemensamma byggarbetsplatsen.

3.4 Undre gräns för skyldigheten att lämna uppgifter

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontrollen. Enligt Skatteförvaltningens beslut VH/1950/00.01.00/2019 måste uppgifterna lämnas om byggprojektets byggarbetsplatsspecifika totalvärde exklusive moms överskrider 15 000 euro.

Då projektets helhetsvärde beräknas beaktar man endast värdet på de entreprenader som byggherren beställer av externa aktörer och inte kostnaderna för byggherrens eget företag, exempelvis lönekostnaderna för personalen.

Exempel 23: Kommunens egna arbetare som utför underhållsarbete arbetar en månad på kommunens saneringsobjekt. Lönekostnaderna för detta är 16 000 euro. Kommunen beställer tilläggsarbeten av ett externt saneringsbolag för 8 000 euro. Uppgifterna behöver inte lämnas eftersom den entreprenad som beställts av utomstående har ett värde som är lägre än den undre gränsen för skyldigheten att lämna uppgifter.

Om värdet på arbetet som beställts av en extern aktör överskrider 15 000 € omfattas förutom den externa entreprenörens arbetstagare även kommunens egna arbetstagare av skyldigheten att lämna uppgifter.

Om det totala värdet överskrider 15 000 euro, måste den huvudsakliga genomföraren eller byggherren informera andra arbetsgivare som är verksamma på byggarbetsplatsen om skyldigheten att lämna uppgifter, så att dessa kan uppfylla respektive skyldighet att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren.

Om huvudentreprenadens värde är mer än 15 000 euro måste huvudentreprenören anmäla om att gränsvärdet har överskridits till de övriga företagen som verkar på byggarbetsplatsen. Om huvudentreprenadens totala värde underskrider 15 000 euro, men det totala värdet på huvudentreprenaden överskrider 15 000 euro, måste byggherren informera såväl huvudentreprenörerna som andra företag som är verksamma på byggarbetsplatsen om skyldigheten att lämna uppgifter.

Exempel 24: Byggherre A:s byggarbetsplats omfattar huvudentreprenaden och tre sidoentreprenader. Huvudentreprenadens värde uppgår till 10 000 euro och värdet på sidoentreprenaden för var och en av de tre byggherrarna är 2 000 euro. Projektets totalvärde överskrider 15 000 euro, men värdet på huvudentreprenaden underskrider 15 000 euro. Således måste byggherren informera huvudentreprenören och andra företag om att gränsvärdet har överskridits och om skyldigheten att lämna uppgifter.

Om det redan när avtalet tecknas är känt att gränsvärdet kommer att överskridas kan man informera om skyldigheten att lämna uppgifter redan i avtalet. Om gränsen däremot överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då det blir känt att gränsvärdet överskrids.

3.5 Vilka uppgifter ska anges i arbetstagaranmälan?

3.5.1 Allmänt om de uppgifter som ska lämnas

Uppgifterna som ska lämnas in gäller den uppgiftsskyldige, byggarbetsplatsen och de arbetsgivare och deras arbetstagare som är verksamma på byggarbetsplatsen. Följande uppgifter ska ges vid ansökan om återbäring:

  • den uppgiftsskyldiges kontaktuppgifter
  • uppgifter om byggarbetsplatsen
  • uppgifter om arbetsgivaren och dennes kontaktperson
  • uppgifter om den som låter utföra hyrt arbete, om det är fråga om hyrarbete.
  • arbetstagarens identifikationsuppgifter
  • arbetsförhållandets art för arbetstagaren

Alla företag som verkar på en gemensam byggarbetsplats är skyldiga att före arbetet inleds lämna uppgifterna om sina arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, som är skyldig att lämna uppgifterna centraliserat till Skatteförvaltningen. Om ingen huvudsaklig genomförare av byggprojektet har utnämnts är byggherren skyldig att lämna uppgifter.

På arbetstagaranmälan måste man lämna uppgifter om arbetsgivare och arbetstagare, som har arbetat på den gemensamma arbetsplatsen under redovisningsmånaden. Om arbetstagaren under en viss månad inte arbetar på byggarbetsplatsen ska hen inte upptas i uppgifterna om arbetstagarna för byggarbetsplatsen i fråga.

En del av uppgifterna som lämnas på arbetstagaranmälan är frivilliga, såsom uppgiften om arbetstagarens arbetsdagar eller -timmar. En del av uppgifterna är villkorligt obligatoriska, varvid lämnade av någon uppgift eller resultatet av någon uträkning för en annan uppgift obligatorisk.

3.5.2 Den uppgiftsskyldiges kontaktuppgifter

Om den uppgiftsskyldige gör arbetstagaranmälan elektroniskt inloggad, används de kontaktuppgifter som Skatteförvaltningen har kännedom om som kontaktuppgifter till den uppgiftsskyldige. Det är dock möjligt att i anmälan ange andra postadresskontaktuppgifter, om anmälaren vill att kontakt gällande anmälan tas via någon annan adress än den postadress som har anmälts till Skatteförvaltningen.

Vidare ska den uppgiftsskyldiges namn och telefonnummer uppges separat för varje anmälan.

Om den uppgiftsskyldige har befullmäktigat en annan instans att göra bygganmälan i sitt ställe, måste anmälan lämnas i den uppgiftsskyldiges namn. Med andra ord ska man i anmälan använda den faktiska uppgiftsskyldiges uppgifter (namn och FO-nummer) användas och inte till exempel anmälarens uppgifter.

3.5.3 Uppgifter om byggarbetsplatsen

Du måste ange antingen byggarbetsplatsens gatuadress eller en fritt formulerad beskrivning av var byggarbetsplatsens ligger. Primärt ska byggarbetsplatsens adress användas som placeringsuppgift. Om det ännu inte finns någon officiell adress eller om byggarbetsplatsen har flera adresser, kan man tillämpa en beskrivning med egna ord av byggarbetsplatsens placering. Även postnumret och postanstalten ska anges i samband med de bägge uppgifterna. Om byggarbetsplatsen ligger inom flera postnummerområden ska postnumret för huvudingången anges.

Byggarbetsplatsens placering ska anmälas i samma format under hela den tid som den är en byggarbetsplats. I en situation där byggarbetsplatsens placering inledningsvis har angetts i form av en beskrivning med egna ord, eftersom den ännu inte hade någon officiell adress då arbetet inleddes, ska byggarbetsplatsens placering anges i form av beskrivningen med egna ord under hela den tid som den är en byggarbetsplats. Alternativt kan byggarbetsplatsen anmälas med en näradress, om adressuppgifterna korrigeras också på tidigare inlämnade anmälningar genom att lämna en ersättande anmälan.

Dessutom kan man anmäla byggarbetsplatsens nummer, som till exempel kan vara en identifieringsuppgift som den uppgiftsskyldige använder för att specificera byggarbetsplatsen i sina egna uppgifter. Om den uppgiftsskyldiges uppgifter innehåller en nummeruppgift för byggarbetsplatsen, rekommenderas det att man anmäler det till exempel för att underlätta hanteringen av begäran om ytterligare utredning gällande byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsens nummer gör det även möjligt att identifiera byggarbetsplatser som är belägna på samma byggarbetsplats.

3.5.4 Arbetsgivarens eller självständiga yrkesutövarens uppgifter

Som arbetsgivarens uppgifter måste man anmäla dess namn och finska FO-nummer eller personbeteckning. Om arbetsgivaren inte har ett finskt FO-nummer eller en finsk personbeteckning, ska man anmäla dess utländska ID, typen av utländskt ID, hemland och adressuppgifter. 

Om arbetsgivaren ska man ange antingen ett finskt eller ett utländskt ID, men det är inte möjligt att samtidigt ange båda för en och samma arbetsgivare.

För- och efternamn på och telefonnummer till arbetsgivarens kontaktperson är obligatoriska uppgifter oberoende av ID:t.

3.5.5 Uppgifter om den som låter utföra hyrt arbete

Med den som låter utföra hyrt arbete avses den som beställer det hyrda arbetet, det vill säga det så kallade användarföretaget, som har hyrt arbetskraft av ett annat företag. Vid hyrarbete betalar företaget som hyr ut arbetskraften arbetstagarens lön. Hyrarbete utförs underställt användarföretagets ledning och övervakning. Uppgifterna om den som låter utföra hyrt arbete är obligatoriska om du lämnar uppgifter om hyrda arbetstagare.

Som uppgifter om den som låter utföra hyrt arbete ska anmälas dess namn och finska FO-nummer eller finska personbeteckning. Om den som låter utföra det hyrda arbetet inte har ett finskt FO-nummer eller en finsk personbeteckning, ska man anmäla dess utländska ID, typen av utländskt ID, hemland och adressuppgifter.

Om det i verkligheten är fråga om en entreprenad, är det inte tillåtet att anmäla hyrning av arbetskraft som entreprenadslag.

3.5.6 Arbetstagarens identifikationsuppgifter

Som arbetstagarens identifikationsuppgifter ska man anmäla antingen arbetstagarens skattenummer, födelsedatum, efternamn och förnamn eller dess finska personbeteckning.

Om arbetstagaren har fått en konstgjord personbeteckning, vars sex första tecken inte motsvarar formatet datum-månad-år, ska du för den arbetstagaren anmäla dess skattenummer och det födelsedatum och namn som arbetstagaren har uppgivit.

3.5.7 Arten av arbetstagarens anställningsförhållande

Med arbetstagaranmälan ska man anmäla huruvida arbetsförhållandets art för arbetstagaren som ska anmälas är:

  • arbetstagare som får lön
  • yrkesutövare eller någon annan motsvarande
  • hyrd arbetstagare
  • person som inte får lön för sitt arbete.

Som arbetsförhållandets art för en part i ett aktiebolag som arbetar på byggarbetsplatsen anmäls ”arbetstagare som får lön”. Som arbetsförhållandets art för en enskild näringsidkare och hens make anges ”yrkesutövare eller annan motsvarande”. Som arbetsförhållandets art för ansvariga bolagsmän i delägarskap (kommanditbolag och öppet bolag) anmäls ”yrkesutövare eller någon annan motsvarande”.

En person som arbetar på en byggarbetsplats kan anlita en faktureringstjänst, i vilken ett faktureringsföretag fakturerar uppdragsgivarföretaget för personens tjänster. Vanligtvis kommer faktureringstjänstföretaget och arbetsutföraren överens om ett formellt arbetsförhållande, varvid faktureringstjänstföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som lön. Som arbetsförhållandets art anmäls i dessa fall ”arbetstagare som får lön” och faktureringstjänstföretaget anmäls som personens arbetsgivare.

Arbetsutföraren och faktureringstjänstföretaget kan också ingå ett faktureringsavtal på basis av vilket faktureringstjänstföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som arbetsersättning. Om man inte har avtalat om arten på arbetsförhållandet mellan arbetstagaren och faktureringstjänstföretaget och arbetstagarens ersättning för utfört arbete betalas som arbetsersättning, anses arbetstagaren fungera som självständig yrkesutövare och som arbetsförhållandets art anmäls ”yrkesutövare eller någon annan motsvarande”.

Arten för hyrda arbetstagare anmäls som ”hyrd arbetstagare”. Med hyrd arbetstagare avses arbetstagare som ingått ett arbetsavtal med en arbetsgivare som verkar i Finland eller utomlands och som med samtycke av arbetstagaren överför denne till en annan arbetsgivares förfogande. Som arbetsgivare anmäls företaget som betalar arbetstagarens lön. Man ska dessutom lämna uppgifter om den som anlitar hyrd arbetskraft (se punkt 3.5.5).

Uppgifter om de studerande och praktikanter som arbetar på byggarbetsplatsen lämnas på arbetstagaranmälan såsom övriga arbetstagare i arbetsavtalsförhållande om det företag som handleder arbetet har ingått ett arbetsavtal med den studerande.

Om det inte finns något arbetsavtal mellan företaget och en studerande och den studerande inte får någon lön eller någon annan ersättning, anmäls läroverket som den studerandes arbetsgivare och arbetsförhållandets art för den studerandes del anmäls som ”person som inte får lön för sitt arbete”. Också andra icke-avlönade personer som arbetar på byggarbetsplatsen, till exempel föreningarnas talkoarbetare, anmäls med denna art på arbetstagaranmälan.

Som arbetsgivare för disponenten anmäls disponentföretaget, såvida disponenten har ett arbetsavtal med företaget och då anmäls arbetsförhållandets art som ”arbetstagare som får lön”-

Om disponenten verkar direkt för bostadsaktiebolagets räkning utan disponentföretaget, anmäls bostadsaktiebolaget som disponentens arbetsgivare. Anmälan om arbetsförhållandets art beror på huruvida det finns ett arbetsförhållande mellan bostadsaktiebolaget och disponenten och om bostadsaktiebolaget utbetalar lön till disponenten.  Om bostadsaktiebolaget utbetalar lön till disponenten, anmäls bostadsaktiebolaget som disponentens arbetsgivare och arbetsförhållandets art som ”arbetstagare som får lön”. Om disponenten inte har ett arbetsavtal, men verkar för bostadsaktiebolagets räkning utan monetär ersättning, anmäls i sådana situationer bostadsaktiebolaget som arbetsgivare och arbetsförhållandets art som ”person som inte får lön för sitt arbete”. Också styrelsemedlemmar som fungerar som representanter för bostadsaktiebolagets beställare anmäls med arten ”person som inte får lön för sitt arbete”.

3.6 När ska arbetstagaranmälningar lämnas in?

3.6.1 Arbetstagaranmälans förfallodag

Uppgifterna om arbetstagare ska lämnas till Skatteförvaltningen senast på den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsmånaden, t.ex. uppgifterna för januari ska lämnas senast den femte mars. Om den sista inlämningsdagen infaller på ett veckoslut eller en annan helgdag flyttas den sista inlämningsdagen till följande vardag.

Anmälan kan lämnas från och med början av redovisningsmånaden, men uppgifterna kan inte lämnas på förhand: exempelvis uppgifterna för januari kan lämnas från och med början av januari men inte så tidigt som i december.

Exempel 25: Anmälan för redovisningsperioden 06/2020 kan lämnas i rätt tid under intervallet 1.6–5.8. 2020.

3.6.2 När ska den första arbetstagaranmälan göras?

För skyldigheten att lämna arbetstagaruppgifter är det viktigt att veta om flera arbetsgivare verkar på byggarbetsplatsen och att det således är fråga om en gemensam byggarbetsplats. Skyldigheten att lämna uppgifter börjar genast när den första arbetsgivaren inleder arbetet på byggarbetsplatsen. Om man vid inledningen av byggarbetsplatsen inte hade kännedom om bildningen av en gemensam byggarbetsplats och byggarbetsplatsen bildas till en gemensam byggarbetsplats då byggarbetsplatsen redan är i gång, börjar skyldigheten att lämna uppgifter så fort man får kännedom om att en gemensam byggarbetsplats har bildats.

3.6.3 Inlämning av arbetstagaranmälan då byggarbetsplatsen redan är i gång

På arbetstagaranmälan måste man lämna uppgifter om arbetsgivare och arbetstagare, som har arbetat på den gemensamma arbetsplatsen under redovisningsmånaden. Om arbetstagaren under en viss månad inte arbetar på byggarbetsplatsen ska hen inte upptas i uppgifterna om arbetstagarna för byggarbetsplatsen i fråga.

3.6.4 När ska den sista arbetstagaranmälan lämnas in?

Anmälan om arbetstagare ska lämnas till Skatteförvaltningen så länge som den gemensamma byggarbetsplatsen är på gång. Arbetarskyddsmyndigheten svarar på frågor som gäller upphörande av en gemensam byggarbetsplats.

Enligt arbetarskyddsmyndigheten kan en gemensam byggarbetsplats pågå även om den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet redan har överlåtit sitt arbete till beställaren och inte längre är verksam på byggarbetsplatsen. Skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare övergår till byggherren eller till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet som byggherren har utsett.

4 Hushåll som byggherre

4.1 Om vilka arbeten måste hushåll lämna in en bygganmälan?

Om en privatperson fungerar som byggherre och byggandet inte är förknippat med hens företagsverksamhet, måste personen lämna projektrelaterade uppgifter till Skatteförvaltningen på det sätt som förordnas i 15 d i lagen om beskattningsförfarande i stället för på en entreprenad- och arbetstagaranmälan. Uppgifterna måste lämnas:

  • om företag som utfört byggarbetet inklusive identifierings- och kontaktuppgifter om byggherren har köpt arbetet av företaget
  • om arbetstagare som utfört byggarbetet inklusive identifierings- och kontaktuppgifter om byggherren har själv avlönat arbetstagarna
  • om löner och andra vederlag som utbetalats till företag och arbetstagare.

Privatpersoner måste till Skatteförvaltningen anmäla alla arbeten underställda bygglovet. Således tillämpas inte något gränsvärde i form av eurobelopp för hushållens skyldighet att lämna uppgifter. Om byggarbetet har förutsatt endast åtgärdstillstånd eller rivningslov behöver uppgifterna inte lämnas. Uppgifter behöver inte heller lämnas för byggarbeten som endast kräver anmälan. Bygglov beviljas av varje kommuns egen byggnadstillsynsmyndighet. Arbeten som kräver bygglov kan variera från kommun till kommun.

Man måste lämna uppgifter om alla arbeten som kräver bygglov, också i det fall att inga prestationer skulle ha betalats för arbetet (t.ex. om arbetet har utförts själv eller som talkoarbete).

4.2 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Beställaren av arbetet är skyldig att lämna uppgifter om arbeten underställda bygglovet oberoende av vart arbetet har utförts. Till exempel om en delägare låter utföra renovering i en bostad som den innehar, är delägaren i egenskap av beställare av arbetet skyldig att lämna uppgifter, även om bostadsaktiebolaget ansöker om bygglovet som arbetet förutsätter.

Om byggherren är fler än en person, till exempel makar tillsammans eller en beskattningssammanslutning, räcker det med en anmälan för byggobjektet.

Om det är fråga om gruppbyggande, där byggarbetet görs för ett grundat bolags räkning, omfattas inte byggandet av hushållens skyldighet att lämna uppgifter. I sådana fall är bolaget skyldigt att lämna arbetstagaruppgifter och uppgifter om de entreprenader man har beställt av bolaget i enlighet med de allmänna principerna (se entreprenadanmälan i kapitel 2 och arbetstagaranmälan i kapitel 3).

4.3 Vilka uppgifter ska anges i hushållens bygganmälan?

Uppgifterna som ska lämnas gäller den uppgiftsskyldige, byggobjektet, företag som utfört byggarbete och/eller de löner som har utbetalats till arbetstagare som har utfört byggarbetet.  Följande uppgifter ska lämnas i hushållens bygganmälan:

  • den uppgiftsskyldiges identifierings- och kontaktuppgifter
  • uppgifter om byggobjektet
  • uppgifter om företaget som har utfört byggarbetet samt uppgifter om varaktigheten för dessa utförda byggarbeten och de ersättningar som har utbetalats för dem
  • uppgifter om arbetstagare som byggherren har själv anställt samt uppgifter om varaktigheten för de byggarbeten som dessa har utfört och de löner eller andra ersättningar som har utbetalats för nämnda byggarbeten
  • uppgifter om att arbetet har utförts helt själv eller i annat fall helt utan monetärt vederlag (t.ex. som talkoarbete eller s.k. självbyggande)

Om den uppgiftsskyldige gör entreprenadanmälan elektroniskt inloggad, används de uppgifter som Skatteförvaltningen har kännedom om som kontaktuppgifter. Det är dock möjligt att i anmälan ange andra postadresskontaktuppgifter, om anmälaren vill att kontakt gällande anmälan tas via någon annan adress än den postadress som har anmälts till Skatteförvaltningen. Vidare ska den uppgiftsskyldiges namn och telefonnummer uppges separat för varje anmälan.

Om objektet som byggs är en fastighet, måste fastighetsbeteckningen anmälas som uppgift om byggobjektet. Om byggobjektet är en bostad i ett fastighets- eller bostadsaktiebolag, måste man anmäla FO-numret för det bolaget. Dessutom måste man anmäla byggobjektets adress eller annan beskrivning med egna ord om placeringen. En beskrivning med egna ord kan användas till exempel i situationer där objektet ännu inte har någon officiell adress. Som adressuppgifter måste man även anmäla byggobjektets postnummer och postkontor.

Om företag som utfört byggarbetet måste man anmäla företagets namn och finska FO-nummer eller personbeteckning. Om entreprenören inte har ett finskt FO-nummer eller en finsk personbeteckning, ska man ange dess utländska ID, typen av utländskt ID och hemland.  Om entreprenören ska man ange antingen ett finskt eller ett utländskt ID, men det är inte möjligt att samtidigt ange båda för en och samma entreprenör.

Om företag som har utfört byggarbete måste man även anmäla när det ifrågavarande företagets arbete på byggarbetsplatsen har börjat och avslutats. Dessutom måste man för varje företag lämna uppgifter om utbetalda ersättningar.  Om arbetet har köpts av ett företag, behöver hushåll inte anmäla uppgifter om arbetstagare som har utfört byggarbetet.

Om arbetsersättningar som har utbetalats till företag som inte ingår i förskottsuppbördsregistret måste man lämna in en förskottsinnehållning. Uppgifter om utbetalda ersättningar ska även anmälas till Inkomstregistret. Läs mer om verkställande av förskottsinnehållning i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Om byggherren har själv anställt en arbetstagare, måste byggherren anmäla arbetstagarens namn och finska personbeteckning eller utländska ID (t.ex. utländsk personbeteckning). Byggherren måste även anmäla när den ifrågavarande arbetstagarens arbete på byggarbetsplatsen har börjat och avslutats. Utbetalda ersättningar ska även anmälas till Inkomstregistret.

För arbete som har utförts helt själv eller som talkoarbete anmäls den uppgiftsskyldiges kontaktuppgifter, uppgifter om byggobjektet och uppgifter om huruvida arbetet har utförts själv eller som talkoarbete, och det inte finns några entreprenad- eller arbetstagaruppgifter att anmäla. Talkoarbetarnas namn behöver inte anges. 

4.4 När och hur ska deklarationen lämnas?

Anmälan kan lämnas till Skatteförvaltningen antingen elektroniskt via MinSkatt eller på en pappersblankett. Du måste autentisera dig innan du kan logga in i e-tjänsten.

Anmälan måste lämnas senast vid del- eller slutbesiktningen. I MinSkatt kan hushåll göra anmälan allt eftersom byggandet framskrider. 

Bygganmälan ska göras även om byggarbetet eller en del av det har utförts innan lagen trädde i kraft (1.7.2014), om arbetet har omfattat prestationer som har betalats.

4.5 En hustillverkare eller byggfirma på en privatpersons byggarbetsplats

Hushållens skyldighet att lämna uppgifter täcker endast de avtal som hushållet själv har slutit eller de arbetstagare som hushållet har anställt.

Om det är fråga om en gemensam byggarbetsplats är den hustillverkare eller byggfirma som utnämnts som huvudsaklig genomförare skyldig att lämna uppgifter om alla arbetstagare på byggarbetsplatsen. På en byggarbetsplats där byggnaden eller en del av den byggs eller repareras till eget bruk för den privatperson som fungerar som byggherre förutsätts det inte att fotoförsedda personkort används. Byggfirman eller husleverantören som är den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet ska ändå lämna uppgifter om arbetstagare månatligen till Skatteförvaltningen. Följaktligen är varje entreprenör anmälningsskyldig gentemot den huvudsaklige genomföraren vad gäller egna arbetstagare även på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. Vad gäller anmälan om entreprenaduppgifter anmäler de ifrågavarande företagen sina egna under- och sidoentreprenader på det sätt som beskrivs i kapitel 2.

Skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare överförs inte till hushållet som är byggherre om det inte har utsetts någon huvudsaklig genomförare i avtalet.

5 Hur lämnas uppgifterna?

5.1 Olika sätt att anmäla

Entreprenad- och arbetstagaranmälningar kan göras elektroniskt till Skatteförvaltningen antingen via Ilmoitin.fi eller MinSkatt. Hushållets bygganmälan kan göras elektroniskt i MinSkatt.

Webbtjänsten Ilmoitin.fi används för att skicka anmälningsfiler som olika program har producerat. Via tjänsten kan man också skicka filer enligt postbeskrivningen i form av textfiler. En närmare beskrivning av filformatet och datainnehållet ges i postbeskrivningarna. Mer information och anvisningar i Anvisning om inlämnande av material i tjänsten Ilmoitin.fi.

I MinSkatt fyller man i en elektronisk webblankett. Tjänsten handleder att lämna uppgifterna i rätt format. Uppgifterna i en anmälan som gjorts tidigare i MinSkatt kan användas som grund till en ny anmälan.

Inloggning i e-tjänster kräver autentisering. Mer information om elektronisk autentisering hittar du på Skatteförvaltningens webbplats (skatt.fi).

Bygganmälan kan också göras med en pappersblankett. Blanketterna för bygganmälan kan skrivas ut på webbplatsen www.skatt.fi.

Korrigering av inlämnade uppgifter med en ersättande anmälan eller radering av anmälningar rekommenderas du göra via samma anmälningskanal som användes vid den ursprungliga anmälan.

5.2 Grundanmälan

Redovisningsmånadens uppgifter lämnas för första gången alltid med en grundanmälan. Grundanmälan får automatiskt en anmälningskod och en tidpunkt för lämnandet av anmälan. Koden är anmälningsspecifik oavsett om anmälan innehåller uppgifter för en eller flera byggarbetsplatser eller för ett eller flera avtal. Om man i ett senare skede vill ändra uppgifterna i den ifrågavarande anmälan med en ersättande anmälan eller om man vill ta bort anmälan, måste man använda anmälningskoden.

Webbtjänsten Ilmoitin.fi skapar en egen anmälningskod för grundanmälan. Anmälningskoden som webbtjänsten Ilmoitin.fi skapar för grundanmälan måste användas om den ersättande anmälan eller anmälan om radering görs via webbtjänsten Ilmoitin.fi. Anmälningarna syns även i MinSkatt, men på grund av de anmälningskanalspecifika överföringstiderna förekommer det en fördröjning i visningen av uppgifterna.

För grundanmälan som görs via MinSkatt eller på pappersblankett skapas också en egen anmälningskod i Skatteförvaltningens mottagande system. Anmälningar som görs via MinSkatt eller på en pappersblankett förmedlas inte till webbtjänsten Ilmoitin.fi, varför anmälningskoden för grundanmälan som gjorts i MinSkatt eller på en pappersblankett inte kan användas för att göra en ersättande anmälan eller anmälan om radering i webbtjänsten Ilmoitin.fi.

Flera grundanmälningar kan göras för samma redovisningsmånad. En egen unik anmälningskod skapas för varje grundanmälan, även om anmälaren är densamma.

Uppgifter om redovisningsmånaden lämnas för första gången med en grundanmälan också då anmälan görs för sent, efter förfallodatumet.

5.3 Ersättande anmälan

Om den uppgiftsskyldige själv eller på initiativ av Skatteförvaltningen upptäcker ett fel eller en brist i sin bygganmälan, måste den uppgiftsskyldige göra en ersättande anmälan. På den ersättande anmälan måste man ange alla uppgifter i anmälan på nytt med rätt innehåll.

På den ersättande anmälan måste man använda anmälningskoden för den grundanmälan vars uppgifter korrigeras eller kompletteras. En ersättande anmälan kan inte göras utan anmälningskoden från en tidigare anmälan. En ersättande anmälan måste göras för redovisningsmånaden för den grundanmälan som ska korrigeras.

Exempel 25: Den uppgiftsskyldige har i juli månad gjort en arbetstagaranmälan från vilken det saknas uppgifter om en arbetstagare. Den uppgiftsskyldige ska göra en ersättande anmälan, som har kompletterats med uppgifterna som saknades, för juli med anmälningskoden från den ursprungliga anmälan.

5.4 Raderingsanmälan

En gjord anmälan kan även raderas helt, till exempel i situationer där hela anmälan har varit felaktig. Anmälan tas bort med en raderingsanmälan. Vid radering av anmälan måste man använda anmälningskoden för den grundanmälan som man vill radera.

Exempel 26: Radering kan behövas t.ex. när uppgiftslämnaren av misstag lämnar uppgifterna för januari på nytt som uppgifterna för februari. I sådana fall kan anmälan om uppgifter för januari, som felaktigt gjorts för februari redovisningsmånad, raders med en anmälan om radering. På anmälan om radering måste man använda anmälningskoden för grundanmälan. Därefter anges korrekta uppgifter för februari med en ny grundanmälan. 

6 Korrigering av uppgifter

6.1 Korrigering av ett fel på uppmaning av Skatteförvaltningen

Om Skatteförvaltningen har skickat en korrigeringsbegäran ska de begärda uppgifterna korrigeras inom den tidsfrist som anges i brevet. I sådana fall måste man göra en entreprenad- eller arbetstagaranmälan, som ersätter grundanmälan, för den redovisningsmånad vars uppgifter man har blivit begärd att korrigera. I den ersättande anmälan måste man använda anmälningskoden från den felaktiga anmälan.

6.2 Korrigering av ett fel på eget initiativ

Om den uppgiftsskyldige i sina tidigare gjorda anmälningar upptäcker fel i uppgifter gällande entreprenaden, företagen eller arbetstagarna, måste den på eget initiativ korrigera uppgifterna i bygganmälan. Om den uppgiftsskyldige upptäcker att det saknas uppgifter i en tidigare gjord anmälan, ska uppgifterna lämnas antingen genom att lägga till de saknade uppgifterna i den tidigare gjorda anmälan med en ersättande anmälan eller genom att lämna de saknade uppgifterna med en helt ny grundanmälan för den ifrågavarande redovisningsmånaden. Om anmälaren upptäcker att någon anmälan saknas helt, måste uppgifterna lämnas med en grundanmälan för den rätta redovisningsmånaden.

En del av anmälningsfelen kan den uppgiftsskyldige korrigera med nästa månads entreprenad- eller arbetstagaranmälan. Exempel på dessa uppgifter är företagens kontaktuppgifter.

Exempel 27: Företaget har i mars gjort en entreprenadanmälan på vilken de har anmält felaktiga kontaktuppgifter till entreprenörens kontaktperson. Företaget upptäcker felet när det gör maj månads anmälan. Det är fullt tillräckligt att kontaktuppgifterna korrigeras i maj månads grundanmälan.

Anmälaren kan korrigera de lämnade uppgifterna i 48 månaders från och med redovisningsmånadens förfallodatum. En korrigeringstid på 48 månader tillämpas på anmälningar om byggande vars redovisningsmånad är januari 2020 eller senare. Det är även möjligt att göra grundanmälningar som saknas för en redovisningsmånad och radera anmälningar i 48 månader från och med förfallodatumet för redovisningsmånadens anmälan.

Exempel 28: Ett fel har upptäckts i filen för maj år 2020, som den uppgiftsskyldige har lämnat in den 5 juli 2020. Den uppgiftsskyldige kan korrigera uppgiften senast den 5 juli 2024.

Korrigeringstiden för anmälningar om byggande som gäller december 2019 och tidigare redovisningsmånader är 12 månader räknat från den sista inlämningsdagen för redovisningsperioden.

7 Vad händer om uppgifter inte lämnas?

7.1 Försummelseavgift

Om den uppgiftsskyldige inte uppfyller sin plikt att lämna uppgifter kan denne påföras en försummelseavgift på högst 15 000 euro enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande.

Vid fastställandet av försummelseavgiften beaktas hur mycket uppgifter som ska lämnas. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro så den minsta möjliga försummelseavgiften är 100 euro.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

  • anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har ett mindre fel
  • anmälan, uppgiften eller dokumentet har lämnats för sent utan giltig orsak
  • uppgifterna har lämnats på annat sätt än vad som bestämts av Skatteförvaltningen.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro, om

  • anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har en väsentlig brist eller ett väsentligt fel
  • anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har lämnats efter uppmaning.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro, om

  • den uppgiftsskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet inlämnat en anmälan som är väsentligt fel
  • den uppgiftsskyldige inte alls har lämnat en anmälan.

En fysisk person som verkar som byggherre kan påföras en försummelseavgift när det handlar om

  • försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter som gäller byggande som utförs för den fysiska personens näringsverksamhet
  • försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter som gäller byggande som utförs för den fysiska personens privatbruk.

7.2 Den huvudsakliga genomförarens ansvar för uppgifterna

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet ansvarar för att uppgifterna om arbetstagare lämnas till Skatteförvaltningen. Som uppenbar försummelse av den huvudsakliga genomföraren anses till exempel situationer där man i arbetstagaranmälan anmäler betydligt färre arbetstagare än det faktiska antalet arbetstagare som har arbetat på byggarbetsplatsen under redovisningsmånaden. 

En försummelseavgift påförs inte den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet om det i uppgifterna finns en brist eller felaktighet som beror på arbetsgivaren eller egenföretagaren och som den huvudsakliga genomföraren inte rimligen kan förutsättas ha känt till.

Den huvudsakliga genomföraren kan slippa bli påförd en försummelseavgift om en arbetsgivare som arbetar på byggarbetsplatsen underlåter sig helt eller delvis att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren om sina arbetstagare eller om egenföretagare underlåter sig att lämna uppgifter om sig själv. Den huvudsakliga genomföraren måste med sin arbetstagaranmälan anmäla uppgifter om företaget, som helt eller delvis har underlåtit sig att lämna arbetstagaruppgifter. Också i det fall då arbetsgivaren eller egenföretagaren lämnar en uppgift som uppenbarligen är felaktig för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet ska den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet för att frigöra sig från ansvaret att anmäla försummelsen till Skatteförvaltningen.

7.3 Ansvar för anmälan om hyrd arbetskraft för användarföretaget och för den som hyr ut arbetskraft            

Enligt 15 b § i lagen om beskattningsförfarande måste varje företag som är verksamt på den gemensamma byggarbetsplatsen lämna uppgifter om sina arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Lagen tar dock inte separat ställning till vilket företag, det som förmedlar uthyrd arbetskraft eller användarföretaget, är skyldigt att lämna uppgifter om uthyrda arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.  

Den som hyr ut arbetskraft vet inte nödvändigtvis på vilka byggarbetsplatser den hyrda arbetstagaren arbetar. Därför har användarföretaget som verkar på byggarbetsplatsen i praktiken bättre förutsättningar för att lämna uppgifter också om de hyrda arbetstagare som arbetar för företaget till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Det är dock den som hyr ut arbetskraft som ansvarar för att uppgifterna som specificerar den hyrda arbetstagaren är korrekta, medan användarföretaget å sin sida kan förväntas bättre känna till detaljerna som gäller arbetets utförande.

På ovan nämnda grunder ska användarföretaget lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren också om de hyrda arbetstagare som företaget använder på den gemensamma byggarbetsplatsen. Om användarföretaget försummar sin skyldighet att anmäla dessa uppgifter till den huvudsakliga genomföraren är det möjligt att en försummelseavgift påförs företaget. Vad gäller avtalsförhållandet till personaluthyrningsföretaget bör användarföretaget säkerställa att personaluthyrningsföretaget ger användarföretaget de uppgifter som behövs för att uppfylla skyldigheten att lämna uppgifter.                  

7.4 Avregistrering ur förskottsuppbördsregistret

En aktör som försummat sin skyldighet att lämna uppgifter kan avregistreras från förskottsuppbördsregistret. Innan aktören avregistreras, skickar Skatteförvaltningen ett brev om hörande och ger aktören möjlighet att korrigera försummelserna.

Påförande av försummelseavgift är den primära åtgärden jämfört med borttag ur förskottsuppbördsregistret.

8 Hur länge ska uppgifterna förvaras?

Enligt 15 b § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande ska den som är skyldig att lämna uppgifter bevara uppgifterna om arbetstagare i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes. Det anses att en byggarbetsplats avslutats när arbetet mottagits och överlämnats till beställaren

Det finns ingen föreskrift om arkiveringstiden för material som gäller entreprenaduppgifter i 15 c § i lagen om beskattningsförfarande. Utifrån 10 § i bokföringslagen har den bokföringsskyldige en skyldighet att arkivera det material som är föremål för rapportering. Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än det som nämns i 1 mom. ska bevaras minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända.

Uppgifterna kan förvaras i elektroniskt format. De gjorda anmälningarna visas i MinSkatt i ett år. I webbtjänsten Ilmoitin.fi arkiveras anmälningarna i 48 månader.

 

ledande skattesakkunnig   Mika Jokinen

skattesakkunnig                 Jan-Erik Granholm