Beskattningen av servicesedlar

Har getts
17.6.2013
Diarienummer
A78/200/2012
Giltighet
17.6.2013–tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)

Servicesedlar är ett sätt för kommuner och samkommuner att anordna lagstadgade offentliga social- och hälsovårdstjänster via privata serviceproducenter. Denna anvisning gäller skattebehandlingen av servicesedlar i inkomstbeskattningen. Anvisningen tar inte ställning till frågor kring mervärdesbeskattningen.

1 Inledning

Servicesedlar är ett sätt för kommuner och samkommuner att anordna lagstadgade offentliga social- och hälsovårdstjänster via privata serviceproducenter. I modellen med servicesedlar ger kommunen i egenskap av servicens anordnare servicesedlar till klienter som betalar en del av servicen med dessa. Då en klient köper en tjänst av en serviceproducent som kommunen godkänt betalar han en självriskandel som är lika med skillnaden mellan sedelns värde och servicens pris. För den service kunden fått betalar kommunen en ersättning till serviceproducenten enligt servicesedelns värde. Om sedeln täcker hela värdet för servicen behöver klienten inte betala någon självriskandel.

2 Bestämmelser om servicesedlar

2.1 Definitionen av servicesedel

Föreskrifterna om servicesedlar finns i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009, servicesedellagen). Med servicesedel avses enligt 3 § 2 punkten i lagen en av den kommun som ansvarar för ordnandet av en social- och hälsovårdstjänst till mottagaren av tjänsten given utfästelse om att ersätta kostnaderna för en tjänst som tillhandahålls av en serviceproducent upp till det värde som kommunen fastställt på förhand. Mottagaren av social- eller hälsovårdstjänsten (mottagaren av servicesedeln) benämns klient.

Med servicesedlar avses inte bara tryckta servicesedlar. Även ett elektroniskt kort kan fungera som servicesedel, likaså ett myndighetsbeslut där en kommun utfäster sig att upp till sedelns värde betala en tjänst som en klient köpt av en privat serviceproducent som kommunen godkänt.

Tjänstens användare och användningsändamålet ska uppges på servicesedeln. Så säkerställs att servicesedeln inte kan bytas med en annan användare eller mot en annan tjänst utan att den enbart kan användas av den person (eller det hushåll) som den beviljats till. Servicesedlar kan beviljas för en viss engångstjänst eller för kontinuerliga behov.

2.2 Användningen av servicesedlar

En klient som fått en servicesedel ingår ett avtal med serviceproducenten om tillhandahållandet av tjänsten (6 § i servicesedellagen). Klienten kan därmed fritt välja bland de serviceproducenter som kommunen godkänt (se närmare nedan punkt 2.4).

Serviceproducenten tillhandahåller tjänsten åt klienten och får av kommunen en ersättning för den tillhandahållna tjänsten enligt servicesedelns värde eller till värdet av tjänsten om detta underskrider sedelns värde. Den privata serviceproducenten står i regel inte i anställningsförhållande eller annat privaträttsligt avtalsförhållande till den kommun som betalar ersättningen (se även nedan punkterna 4.1 och 4.2).

2.3 Användningsobjekten för servicesedlar

Med servicesedlar kan man köpa sådana social- och hälsovårdstjänster som kommunen eller samkommunen ska anordna åt sina invånare. Tjänsten som köps med servicesedel är ett alternativ till tjänster som kommunen eller samkommunen själva producerar eller köper av privata serviceproducenter.

I 4 § i servicesedellagen begränsas användningen av servicesedlar till enbart köp av privata social- och hälsovårdstjänster. Med privata serviceproducenter avses utgångsvis företag som bedriver affärsverksamhet och aktörer inom den s.k. tredje sektorn. En privat serviceproducent kan vara exempelvis en fysisk person, ett aktiebolag eller annat bolag eller en stiftelse. På grund av begränsningen i 4 § i lagen kan servicesedlar inte användas för tjänster som produceras av kommuner, samkommuner eller statliga enheter.

Det är frivilligt för kommunerna att ta i bruk servicesedlar. En kommun som tagit servicesedlar i bruk beslutar själv vilka social- och hälsovårdstjänster den anordnar med hjälp av servicesedlar (4 § 1 mom. i servicesedellagen). Servicesedlar kan exempelvis användas för att anordna tjänster för äldre och handikappade, barndagvård, munhälsovård, primärvård och specialiserad sjukvård. Servicesedlar kan även användas för att anordna olika slags städ- och andra hemtjänster samt stöd för närståendevård och avlösartjänster inom denna.

Servicesedlar lämpar sig inte för att anordna sådana social- och hälsovårdstjänster där klienten saknar möjlighet att själv välja tjänst eller serviceproducent. Exempel på sådana tjänster är då en patient är i akut behov av brådskande vård eller av vård oberoende av sin vilja.

2.4 Serviceproducenterna

Kommunen godkänner de privata serviceproducenter vars tjänster klienterna kan betala med en servicesedel som kommunen beviljat. Kommunen ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt. Uppgifterna om serviceproducenterna ska finnas offentligt tillgängliga på Internet och på annat lämpligt sätt (4 § 2 och 3 mom. i servicesedellagen). Kommunen kan godkänna endast serviceproducenter som är införda i förskottsuppbördsregistret (5 § 1 mom. 1 punkten i servicesedellagen).

3 Beskattningen av mottagare av servicesedlar

Skattepliktig inkomst är enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, med de begränsningar som anges i lag. De lagstadgade social- och hälsovårdstjänster som en kommun anordnar betraktas inte som en förmån med penningvärde i lagens mening och därför ger användningen av dem inte upphov till skattepliktig inkomst. Hur dessa tjänster anordnats påverkar inte skattefriheten. Därför är även servicesedlar som fåtts för köp av skattefria tjänster en skattefri förmån för mottagaren (klienten så som avses i servicesedellagen).

I vissa enstaka fall ska kommunen höja värdet på servicesedeln. Höjningen av servicesedelns värde motsvarar kommunens möjlighet att nedsätta eller efterskänka klientavgifter enligt 11 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Inte heller höjningen av servicesedelns värde är skattepliktig inkomst för mottagaren av servicesedeln.

Olika slags förmåner som fåtts i form av pengar är skattepliktig inkomst om inte lagen särskilt föreskriver att de är skattefria. Exempelvis stöd för vård av barn i hemmet är skattepliktig inkomst. Värdet av servicesedlar som beviljas i stället för ett skattepliktigt stöd eller en skattepliktig förmån är skattepliktig inkomst för mottagaren.

Social- och hälsovårdstjänster som anordnas med hjälp av servicesedlar är sådana tjänster där de utgifter de orsakar den skattskyldige om denne betalat dem själv utgör levnadskostnader som inte kan dras av vid beskattningen (ISkL 31 §:4 mom.). Därför är den självriskandel en skattskyldig eventuellt betalat för en tjänst inte heller avdragbar vid beskattningen.

4 Beskattningen av serviceproducenter

4.1 Situationer enligt syftet med servicesedellagen

Servicesedlar är syftade att användas för att köpa social- och hälsovårdstjänster hos sådana privata serviceproducenter som fyller kraven i servicesedellagen. Ett mål med lagen är att främja att social- och hälsovårdstjänster köps hos företag som producerar tjänsterna eller hos serviceproducenter som verkar som självständiga företagare (se t.ex. RP 20/2009 rd, sid. 16–17, 21 och 24–25). Kravet att serviceproducenten ska vara införd i förskottsuppbördsregistret syftar till att säkra att målet för lagen nås, d.v.s. att servicen köps hos ett självständigt företag eller en självständig företagare.

När omständigheterna är enliga med servicesedellagens ovan beskrivna syfte uppstår inget anställningsförhållande mellan vare sig klienten och serviceproducenten eller kommunen och serviceproducenten. För den tjänst den privata serviceproducenten tillhandahållit betalar kommunen en ersättning till denne enligt servicesedelns värde. Ersättningen är skattepliktig inkomst för serviceproducenten. Eftersom inget anställningsförhållande uppstår hänförs den ersättning kommunen betalar i regel som inkomst från näringsverksamhet hos serviceproducenten. I förskottsuppbörden är ersättningen i detta fall arbetsersättning enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

Vanligen är omständigheterna så klara och problemfria som ovan beskrivits. I undantagsfall kan dock den ersättning som betalats till serviceproducenten utgöra lön. Därför bör man vid bruk av servicesedel beakta det som behandlas i punkterna 4.2 och 4.3.

4.2 Servicesedlar och uppkomst av anställning

Med lön avses enligt 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd bland annat varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i ett arbets- eller tjänsteförhållande. Därför är en betalning som fås i ett anställningsförhållande alltid lön.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inte avtala fritt om huruvida ett anställningsförhållande uppstår mellan dem eller inte. Uppfylls vissa kännetecken uppstår alltid ett anställningsförhållande. I kännetecknen för ett anställningsförhållande ingår bland annat att arbetet utförs i uppdragsgivarens utrymmen och att denne har rätt att leda och övervaka arbetet. Att en serviceproducent är införd i förskottsuppbördsregistret hindrar inte i sig att det uppstår ett anställningsförhållande och att betalningen betraktas som lön. Mera ingående information om uppkomsten av ett anställningsförhållande och kännetecknen för detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Om kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls kan man inte genom att använda servicesedel undvika att det uppstår ett anställningsförhållande och att arbetsgivaren får lagstadgade förpliktelser. Kommunen och serviceproducenten kan sålunda inte fritt besluta sinsemellan om serviceproducenten har ett anställningsförhållande med kommunen eller inte. På motsvarande sätt kan inte mottagaren av servicesedeln och serviceproducenten fritt avtala sinsemellan om huruvida ett anställningsförhållande uppstår mellan dem.

Om den som utför en tjänst som ersätts med servicesedel har ett anställningsförhållande med kommunen som gäller verksamheten i fråga är den ersättning som betalas mot servicesedeln skattepliktig lön hos den som utför tjänsten. Kommunen omfattas då av de normala arbetsgivarskyldigheterna så som skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning, betala arbetsgivares socialskyddsavgift och lämna in årsanmälan. Exempelvis anställningsförhållandet för en kommunalt anställd familjedagvårdare kan inte omvandlas till ett uppdragsförhållande bara på den grund att kommunen ersätter utbetalningen av penninglön med att föräldrarna till de barn som vårdas får servicesedlar med vilka de kan betala vården. Om på motsvarande sätt ett anställningsförhållande uppstår mellan mottagaren av servicesedeln (klienten) och serviceproducenten är den ersättning som kommunen betalar till serviceproducenten skattepliktig lön hos denne.

När man bedömer om kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls ska man även beakta att begreppet anställningsförhållande är olika i skatterätten och i arbetsrätten även om kriterierna i stort sett är lika. Ett skatterättsligt anställningsförhållande kan därför uppstå även om personen i fråga inte står i ett arbetsrättsligt anställningsförhållande till lönebetalaren.

4.3 Förskottsuppbördsregistrering av serviceproducenten

Enligt 25 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd inför Skatteförvaltningen på ansökan den i förskottsuppbördsregistret som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet i fråga om vilken den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön eller som arvode till idrottsman.

Enligt 5 § 1 mom. 1 punkten i servicesedellagen kan kommunen godkänna bara serviceproducenter som är införda i förskottsuppbördsregistret. En person kan dock inte enligt lagen om förskottsuppbörd föras in i förskottsuppbördsregistret bara för att personen i fråga ska fylla kriterierna i servicesedellagen. Exempelvis en person som utövar barnskötsel kan föras in i förskottsuppbördsregistret för verksamheten i fråga endast om verksamheten kan betraktas som näringsverksamhet eller annan verksamhet för förvärv av inkomst.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på en arbets- eller bruksersättning som betalas till en person som är införd i förskottsuppbördsregistret. Däremot ska förskottsinnehållning verkställas på lönen även om löntagaren är införd i förskottsuppbördsregistret (25 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd). Förskottsuppbördsregistret befriar alltså inte kommunen från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning om serviceproducenten står i ett anställningsförhållande till kommunen eller till den som mottagit servicesedeln, exempelvis till föräldrar som fått en servicesedel för skötsel av barn.

Förskottsuppbördsregistret är ett offentligt register. Den som låter utföra ett arbete kan kontrollera på företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst (www.ytj.fi) på Internet att den som utför arbetet är förskottsuppbördsregistrerad.

5 Servicesedeln vid anordnande av dagvård för barn

5.1 Principer som tillämpas vid beskattningen

Barndagvård kan anordnas med servicesedlar. Enligt beredningen av servicesedellagen är den praktiska tillämpningen av servicesedlar och av de stöd för privat vård av barn som Folkpensionsanstalten betalar ut nära besläktade (RP 20/2009 sid. 23–24). Även vid skattebehandlingen av servicesedlar kan motsvarande principer tillämpas som vid beskattningen av stödet för privat vård.

I lagberedningen konstateras även uttryckligen att avsikten inte är att man med sedeln ska kunna skaffa dagvård som baserar sig på ett anställningsförhållande och är jämförbar med stödet för privat vård, utan den serviceproducent som tillhandahåller en tjänst mot servicesedel ska med stöd av 5 § 1 mom. i den föreslagna lagen vara införd i förskottsuppbördsregistret (RP 20/2009 rd, sid. 24). Ur lagberedningen framgår därmed utgångspunkten att servicesedeln inte är avsedd att användas då en barnvårdare står i ett anställningsförhållande till mottagaren av servicesedeln, d.v.s. barnets förälder.

Om servicesedlar likväl används i situationer som strider mot lagens syfte och om de skatterättsliga kriterierna för ett anställningsförhållande fylls betraktas den betalning som gjorts med servicesedeln som lön i beskattningen (se nedan punkt 5.3).

Stödet för privat vård kan även vara arbetsersättning. Så är fallet om barnskötaren inte står i ett anställningsförhållande till barnets föräldrar. Likaså kan den ersättning som kommunen betalar mot en servicesedel vara arbetsersättning om ersättningen betalas till en barnvårdare som inte står i ett anställningsförhållande till vare sig barnets föräldrar eller kommunen. Servicesedeln är uttryckligen avsedd och lämpad för dessa situationer.

Skatteförvaltningen har gett en särskild anvisning om beskattningen av stödet för vård av barn i hemmet och stödet för privat vård.

5.2 Beskattningen av mottagare av servicesedlar

En servicesedel som mottagits för köp av barndagvård är i regel en skattefri förmån för mottagaren (se motiveringarna ovan i punkt 3).

Exempel: En förälder F får en servicesedel av kommunen för att kunna anordna dagvård för sitt barn B. Föräldern F ingår ett avtal om B:s dagvård med P som producerar privata barndagvårdstjänster. Mot servicesedeln betalar kommunen en ersättning till P för vården av B. Föräldern F får inte skattepliktig inkomst i arrangemanget.

Ett undantag till det ovan nämnda är om mottagaren av servicesedeln själv producerar vården. Så är fallet om en serviceproducent sköter sitt eget barn och kommunen betalar serviceproducenten ersättning mot servicesedel för vård av eget barn.

Ett barns föräldrar ansvarar för vården av sina barn (1 och 2  i lagen om underhåll för barn (704/1975)). Därför är vården av eget barn inte näringsverksamhet eller annan verksamhet för förvärv av inkomst, inte heller är det stöd som fås för ändamålet vare sig lön eller inkomst från näringsverksamhet. En ersättning som fås för vård av eget barn är alltid skattepliktig förmånsinkomst oavsett om den betalas mot en servicesedel eller på annat sätt. I vems lokaler en förälder vårdar sitt eget barn har heller ingen betydelse med tanke på beskattningen.

Exempel: A är en i förskottsuppbördsregistret införd producent av barnvårdstjänster och vårdar barnen X, Y, Z och B. Av dessa de övriga barnen andra familjer men B är A:s eget barn. Kommunen ger A en servicesedel för att anordna dagvård för det egna barnet B. Den ersättning som kommunen betalar till A mot denna servicesedel utgör skattepliktig förmånsinkomst hos A. De ersättningar A får för vården av de andra barnen är skattepliktig arbetsersättning hos A.

En förälder får inte dra av utgifterna för vård av sitt eget barn eftersom dessa utgifter enligt 31 § 4 mom. i inkomstskattelagen inte kan dras av.

Om kommunen betalar till en serviceproducent en ersättning mot servicesedel för vård av eget barn är kommunen skyldig att verkställa förskottsinnehållning på ersättningen och lämna in en årsanmälan. Kommunen har dessa förpliktelser även om ersättningens mottagare är införd i förskottsuppbördsregistret. Förskottsinnehållningen ska verkställas enligt ett ändringsskattekort som framställts för förmånsinkomst eller enligt ett skattekort för biinkomst. Om kommunen inte har skattekortsuppgifterna till sitt förfogande ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 60 procent. Kommunen ska i sin årsanmälan uppge stödet med prestationsslaget x Stöd för hemvård av barn och stöd för privat vård av barn.

5.3 Beskattningen av serviceproducenter

Den ersättning som kommunen betalar mot en servicesedel utgör arbetsersättning om ersättningen betalas till en barnvårdare som inte står i ett anställningsförhållande till vare sig barnets föräldrar eller kommunen och om det inte rör sig om en ersättning som betalats för vård av barnvårdarens eget barn. Om mottagaren av arbetsersättningen är införd i förskottsuppbördsregistret behöver betalaren av arbetsersättningen varken verkställa förskottsinnehållning eller lämna in en årsanmälan. Betalaren av arbetsersättningen betalar då inte heller arbetsgivarens socialskyddsavgift.

Exempel: En förälder F får en servicesedel av kommunen för att kunna anordna dagvård för sitt barn B. Föräldern F ingår ett avtal om B:s dagvård med S som producerar privata barndagvårdstjänster och är införd i förskottsuppbördsregistret. För vården av B betalar kommunen K en ersättning till S mot servicesedel.

S står inte i anställningsförhållande till vare sig F eller K.Den ersättning som kommunen betalar till S mot servicesedeln är en arbetsersättning för vilken kommunen varken behöver verkställa förskottsinnehållning eller lämna årsanmälan. Arbetsersättningen utgör skattepliktig inkomst för S.

Ett barns förälder och barnskötare kan inte besluta fritt om barnskötaren står i ett anställningsförhållande till föräldern eller inte (se ovan punkt 4.2). Kommunen och barnskötaren kan inte heller besluta fritt om barnskötaren står i ett anställningsförhållande till föräldrarna eller kommunen. Till exempel om ett barn sköts hemma hos sina föräldrar anses skötaren stå i arbetsförhållande till föräldrarna varvid den ersättning som kommunen betalar mot servicesedeln utgör lön.

Den ersättning som en barnskötare i anställningsförhållande till barnets förälder får av kommunen mot servicesedeln utgör sålunda alltid skattepliktig löneinkomst hos barnskötaren. På motsvarande sätt utgör den ersättning som en barnskötare i anställningsförhållande till kommunen får av kommunen mot servicesedeln alltid skattepliktig löneinkomst hos barnskötaren. Det saknar betydelse i sammanhanget om barnskötaren är införd i förskottsuppbördsregistret. Då en kommun betalar ersättningar som ska betraktas som lön är den är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på lönen och lämna in en årsanmälan.

6 Hur inberkar servicesedlar på husshållavdraget

Enligt 127 a § 3 mom. i inkomstskattelagen beviljas inte hushållsavdrag om en servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård har erhållits precis för samma arbetsprestation. Servicesedeln förhindrar helt att avdraget beviljas även om sedelns värde inte täcker alla kostnader som tjänsten orsakar. En servicesedel hindrar att avdraget beviljas bara vad gäller de arbeten för vilka sedeln getts.

Hur servicesedlar inverkar på hushållsavdraget har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag.


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Janne Myllymäki