Behandling av valbidrag och valutgifterna vid beskattningen

Har getts
14.1.2011
Diarienummer
17/38/2011
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
1721/38/2004, 27.9.2004

Gränserna i euro för verksamhet i liten skala och skattelättnad i den nedre gränsen för skattskyldighet som tillämpas i mervärdesbeskattningen höjs den 1 januari 2016. I denna anvisning finns de gamla gränserna i euro. Den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 10 000 euro och den övre gränsen för skattelättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 30 000 euro. Ytterligare information i anvisningen Lättnad vid den nedre gränsen för moms.

 

I denna anvisning behandlas beskattningen av valbidrag och valutgifter. Anvisningen ersätter normen 1721/38/2004.

Skattestyrelsen har år 2004 givit en anvisning om behandling av valbidrag och valutgifterna vid beskattningen. Anvisningen har uppdaterats senast år 2009. Efter det att anvisningen uppdaterades har man stadgat en ny valfinansieringslag och till inkomstskattelagen har fogats ett stadgande om allmännyttigheten av ett för stöd till kandidater vid allmänna val förbehållet förmögenhetskomplex. Stadgandet som fogades till inkomstskattelagen bekräftar den tidigare beskattningspraxisen, enligt vilken en separat förmögenhetskomplex som förbehållits för stöd till en kandidat är ett allmännyttigt samfund. Denna anvisning ändrar inte den tidigare praxisen. Anvisningen kompletterar och uppdaterar innehållet i den tidigare anvisningen.

Valbidrag

Ett valbidrag utgör finansiering som ges kandidaten eller dennes stödgrupp i avsikt att täcka kostnader som valkampanjen förorsakar. Valbidrag ges vanligen i samband med allmänna val till partiet, väljarföreningen, direkt till kandidaten eller till dennes stödförening eller – grupp. Valbidrag kan dessutom ges genom att kostnader som uppkommit av kandidatens valkampanj betalas direkt till en tredje part. Företagen kan ge valbidrag också genom att för valarbetet tillhandahålla sina prestationer eller tjänster mot underpris eller gratis.

Partier, väljarföreningar samt kandidater och deras stödgrupper samlar in valfinansiering ofta även genom att sälja olika varor eller tjänster, liksom tavlor och seminariebiljetter. Bidrag som getts genom att skaffa sådana förnödenheter kan betraktas såsom ett visst slags valbidrag mot vederlag.

År 2009 trädde i kraft en lag om kandidaters valfinansiering. I lagen stadgas om valfinansiering och om redovisning av finansieringen vid riksdagsval, presidentval, kommunalval och Europaparlamentsval. I valfinansieringslagen avsedd redovisning till statens revisionsverk ersätter likväl inte skattedeklarationer som ska lämnas in till Skatteförvaltningen.

Valbidrag som betalas till ett parti, en väljarförening eller till kandidatens stödgrupp

Vederlagsfria gåvor som ett parti, en väljarförening, kandidatens stödgrupp eller –förening samt andra med dessa jämförbara samfund har fått utgör skattefri inkomst för mottagaren. Ovan nämnda samfund kan betraktas som allmännyttiga samfund, varvid de är skattskyldiga endast för inkomster av näringsverksamhet och för vissa inkomster som fåtts av fastigheter (inkomstskattelagen 22 §). Därför utgör donationer som dessa fått genom kapitalanskaffning inte skattepliktig inkomst. För donationer som ett allmännyttigt samfund har fått eller för tillgångar som det fått genom testamente betalar man inte heller arvs- och gåvoskatt (2 § 1 mom. i lagen om skatt på arv och gåva). 

Enligt stadgandet som har fogats till inkomstskattelagen betraktas ett för stöd till kandidater vid allmänna val förbehållet förmögenhetskomplex som allmännyttigt samfund. I praktiken avses med en sådan förmögenhetskomplex sådana tillgångar som kandidatens stödgrupp förvaltar över och som är avsedda för att användas till kandidatens förmån i samband med allmänna val. En stödgrupp behöver således inte låta registrera sig som förening för att den skulle betraktas som allmännyttigt samfund. Om medel används för annat ändamål än för kandidatens valutgifter, är det inte frågan om ett allmännyttigt samfund.

Bidrag som har getts för valverksamhet kan innehålla en bestämmelse om, att bidraget ska användas för en eller flera utnämnda kandidaters valreklam Ett parti kan trots en sådan bestämmelse betraktas som inkomsttagare, om bidraget har bokförts i partiets bokföring. Bidraget är således skattefritt för partiet. Bidraget anses inte heller utgöra kandidatens skattepliktiga inkomst eller gåva.

Kapitalanskaffning som partiet, väljarföreningen eller kandidatens stödgrupp utför genom att sälja varor och tjänster är skattepliktigt i inkomstbeskattningen, om verksamheten bedrivs i form av näringsverksamhet. För försäljning av varor och tjänster i form av affärsverksamhet ska också moms betalas, om det inte är frågan om obetydlig verksamhet (räkenskapsperiodens omsättning högst 8 500 euro). I inkomstskattelagen avsett allmännyttigt samfund är momsskyldigt med vissa undantag endast om inkomst som det har fått av sin verksamhet betraktas i enlighet med inkomstskattelagen som skattepliktig näringsinkomst för samfundet (mervärdesskattelagen 4 §).

Karaktären av kapitalanskaffningen (näringsverksamhet eller inte) avgörs från fall till fall och på basis av de heltäckande omständigheterna, så att ett allmänt avgörande som skulle passa för alla situationer inte kan ges. De allmänna principerna för uppskattning av allmännyttighet och näringsverksamhet ha förklarats i anvisningen Beskattningsanvisning för allmännyttiga föreningar och stiftelser (dnr 384/349/2007). Anvisningen kan även användas som grund vid uppskattning av eventuell skattskyldighet i fråga om partier, väljarföreningar och stödgrupp m.m. Samfundet kan för inkomstskattens vidkommande i oklara fall ansöka om Skatteförvaltningens förhandsbesked om, huruvida samfundets verksamhet ska betraktas som näringsverksamhet eller inte. Om mervärdesbeskattningen kan man få avgiftsfri skriftlig handledning eller ett avgiftsbelagd förhandsavgörande.

I föreningslagen avsedd registrerad och även en icke registrerad förening är bokföringsskyldig. En stödgrupp av annat slag är inte bokföringsskyldig, om verksamheten inte anses utgöra affärs- eller yrkesverksamhet. Det är likväl att rekommendera, att också annan stödgrupp ska ha sådan på verifikat baserande bokföring eller minst anteckningar över tillgångar som den fått och om användning av dem, av vilka användningen av medel för allmännyttigt ändamål kan konstateras.

Valbidrag som betalas till kandidaten

Valbidraget som kandidaten själv har fått (t.ex. på kandidatens eget bankkonto eller på ett konto, till vilket endast kandidaten har dispositionsrätt) är i regel en skattepliktig gåva för kandidaten. . Ett valbidrag som betalas till en kandidat betraktas som skattepliktig gåva om det sammanlagda bidraget och eventuella andra gåvor från samma givare under tre års tid uppgår till minst 4 000 euro (lagen om skatt på arv och gåva 19a §).

När gåvans värde uppgår till det ovan nämnda beloppet, ska gåvotagaren lämna en gåvoskattedeklaration.  För mindre belopp behöver gåvoskattedeklaration inte lämnas. Skatteförvaltningen kan likväl separat begära en gåvoskattedeklaration, om det föreligger skäl för att utreda, om skatt ska påföras den skattskyldige eller inte.

Av valkostnader som för kandidatens räkning har betalts direkt till en tredje part uppkommer i allmänhet inte skattepliktig gåva för kandidaten. I rättspraxisen har man ansett, att av utgifter för valannonser som hade betalts för kandidaten uppkom inte skattepliktig inkomst för kandidaten, eftersom medel som hade använts för reklam inte omfattades av kandidatens bestämmanderätt (HFD 1981/2236). 

Ersättning som har betalts till kandidaten för dennes personliga prestation utgör inkomst för kandidaten i form av arbetsersättning eller lön. Om kandidaten arbetar i en garantiförenings namn mot ersättning som betalas till föreningen, ska man avgöra frågan om, huruvida det är frågan om talkoarbete eller lönearbete, för vilket erhållen ersättning kandidaten donerar till föreningen. Valbidrag mot vederlag som kandidaten har fått för varor och tjänster som han eller hon själv har sålt utgör sådan inkomst för kandidaten som ska beskattas enligt inkomstskattelagen.

Om kandidaten får valbidrag från ett sådant företag vars ägare han eller hon är, kan bidraget utgöra skattepliktig inkomst i form av förtäckt dividend. I rättspraxisen har man såsom skattepliktig förtäckt dividend betraktat också valkostnaderna som företaget som kandidaten äger har för kandidaten betalt direkt till en tredje part (HFD 1984/3496).

Kandidaten kan inte dra av valutgifterna från sina skattepliktiga inkomster. Valutgifterna ansluter sig inte så nära till inkomstförvärvsverksamheten, att de skulle kunna betraktas som avdragsgilla utgifter (HFD 1971/1686). Räntor på lån som kandidaten tagit för att täcka valutgifterna är inte heller avdragsgilla i beskattningen. Räntor på ett sådant lån är inte sådana till inkomstförvärv hänförliga räntor som avses i 58 § i inkomstskattelagen.

Företag som utbetalare av valbidrag

Utgifter som har förorsakats av stödjande av politisk verksamhet är inte avdragsgilla i företagets beskattning. Sådana utgifter ansluter inte sig tillräckligt mycket till företagets affärsverksamhet. Donationer till partier, kandidater eller till deras stödgrupper är således inte avdragsgilla i företagets beskattning (CSN 1977/719).

Partier, kandidater och deras stödgrupper m.m. skaffar valfinansiering också genom att ha olika förnödenheter till salu.  Avdragbarheten av sådant valbidrag mot vederlag i företagets beskattning kan uppskattas på flera olika sätt. Huvudregeln är, att företaget kan i beskattningen dra av utgifterna som hör till dess affärsverksamhet.

Då avdragbarheten uppskattas, kan man ge betydelse för orsaken till anskaffning av förnödenheten. Då ett företag skaffar en vara eller en tjänst på grund av att den som tillhandahåller den har ideell bakgrund, kan anskaffningens egentliga grund vara stödjande av politisk verksamhet. Köparen av en sådan förnödenhet vet i allmänhet, att säljaren uppfattar den erhållna ersättningen såsom valstöd, varvid den kan också ur köparens synvinkel betraktas som sådant stöd och således såsom icke avdragsgill utgift.

Utgifter som förorsakats av varor och tjänster som ett företag har köpt från en kandidat e.d. kan vara avdragsgilla, om de hör till företagets affärsverksamhet. Kostnaderna får inte överskrida det gängse priset som be talas för andra motsvarande varor eller tjänster. Som avdragsgilla kan man beakta till exempel sådana kostnader som har förorsakats av annonser i partipolitiska tidningar, om företaget har fått faktisk synlig reklam för sin egen näringsverksamhet. Även seminariekostnader kan vara avdragsgilla, om seminariet ansluter sig till företagets affärsverksamhet och den uttagna seminarieavgiften inte överskrider det gängse priset.  Överpriset och kostnader som inte hör till näringsverksamheten anses vara icke avdragsgilla. Om företaget stöder politisk verksamhet genom att överlåta sina prestationer och tjänster till underpris eller utan vederlag, kan företagets skattepliktiga inkomst justeras på grund av för låg prissättning (HFD 1985/4008 och 4137).

Företaget ska anmäla valbidrag som det gett i sin skattedeklaration såsom icke avdragsgilla kostnader. Avdragsgilla kostnader är endast sådana utgifter som ansluter sig till företagets affärsverksamhet. Företaget ska visa att kostnaden ansluter sig till dess verksamhet, om företaget vill dra av kostnaden i beskattningen. Man ska lägga märke till, att fastän mindre reklamgåvor är avdragsgilla i beskattningen är motsvarande gåvor som tjänar ett politiskt syfte inte det.

Rättsfall

HFD 1971/1686:
Valutgifter som en riksdagsledamot hade kunde inte dras av från riksdagsledamots inkomst såsom utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Skatteår 1966.

CSN 1977/719
Bolaget anskaffade varor och redskap som behövdes i industriverksamhet. Paasikivi-samfundet erbjöd bolaget att köpa 10 st. kopior av konstföremål med ett värde på 2.500 mk/st. Paasikivi-samfundet försökte finansiera presidentvalkampanjen genom att det sålde dessa konstföremål.  Det fanns sammanlagt 5 000 stycken av kopiorna som man försökte sälja till olika industriföretag och verkställande direktörer i de största företagen.  Sökandebolagets vd-huvuddelägare hörde till bakgrundsgruppen av ett visst politiskt parti.  Bolaget fick inte avdra utgifter för anskaffning av konstföremålen.

HFD 1981/2236:
Bolaget hade betalat en valannons om riksdagsmannakandidaten som publicerades i en tidning.  Man ansåg att kandidaten inte fick skattepliktig inkomst eller skattepliktig gåva vid kommunalbeskattningen.  Skatteår 1972.

HFD 1984/3469:
Aktiebolaget betalade utgifterna för en minoritetsdelägarens valreklam. Utgifterna lades till delägarens skattepliktiga inkomster. Skatteår 1979. Omröstning 6 – 1.

HFD 1985/4008:
Bolaget hade beviljat en betydligt större rabatt än de s.k. tabellmässiga rabatterna för annonseringen av vissa samfund, riksdagsmannakandidater och deras väljarföreningar med avsikt att ge stöd till en bestämd politisk ideologi samt kandidater som står för denna ideologi. Beloppen som motsvarar de ursprungliga anskaffningsutgifterna av de förmåner som föreningen tog i form av tjänster skall med stöd av 51 § 3 mom. lagen om beskattning av näringsinkomst betraktas som föreningens skattepliktiga inkomst. Skatteåret 1976. Skatteåret 1977. Skatteåret 1979. Skatteår 1975.

HFD 1985/4137:
En lokalförening av ett i partiregistret infört parti publicerade en tidning som kunde prenumereras allmänt. Föreningen publicerade i samband med valet i sin tidning närmast antingen föreningens eller dess medlemsorganisationers valannonser utan att bokföra beloppen som motsvarade anskaffningsutgifterna eller utan att uppbära ersättning för publiceringen. Föreningen försökte främja föreningens och tidningens politiska ideologi samt ge stöd till kandidaterna. Beloppen som motsvarar de ursprungliga anskaffningsutgifterna av de förmåner som föreningen tog i form av tjänster skall med stöd av 51 § 3 mom. lagen om beskattning av näringsinkomst betraktas som föreningens skattepliktiga inkomst. Skatteår 1976. Skatteår 1977. Skatteår 1979. Skatteår 1980.

Pekka Ruuhonen
Överdirektör

Tiina Pulkkinen
Överinspektör



Sidan har senast uppdaterats 20.4.2017