Beskattning av talkoarbete

I denna anvisning behandlas beskattning av talkoarbete. Anvisningen ersätter normen nr 4928/1/30/92.

Skattestyrelsen har givit anvisningar om beskattning av talkoarbete år 1992. Efter att dessa anvisningar givits har en ny förskottsuppbördslag (20.12.1996/1118, FörskUL) stiftats och en bestämmelse om resekostnadsersättningar som betalts av allmännyttigt samfund fogats till inkomstskattelagen (30.12.1992/1535, ISkL). Därtill har det beskattningsmässiga begreppet talkoarbete delvis preciserats. Dessa anvisningar ändrar inte de tidigare anvisningarna. Anvisningen kompletterar och uppdaterar innehållet i den tidigare anvisningen.

Begreppet talkoarbete

Med talkoarbete avses i allmänhet arbete som utan ersättning utförs för en annan persons räkning. Arbete som utförs såsom talkoarbete är sådant ”allemansarbete” som inte kräver särskild yrkeskunnighet eller kompetens. Talkoarbetets krav hindrar således ingen att ta del talkoarbetet.

Typiskt talkoarbete har traditionellt bestått av skördearbeten och enkla byggarbeten. Utmärkande för dessa arbeten är att genomföra ett visst arbetsskede (till exempel sockelgjutning). Begreppet talkoarbete har också ofta förknippats med frivilligarbete som föreningarnas medlemmar utför. Medelsanskaffningen i olika föreningar sker till en betydande del genom medlemmarnas frivilligarbete.

Definiering av talkoarbete i beskattningen

I skattelagstiftningen ingår inte en särskild definiering av talkoarbete, utan ärendet uppskattas fall för fall såsom en helhet. Även arbete mot vederlag kan under vissa förutsättningar vara talkoarbete. Man ska då ta i beaktande hur vederlaget bestäms, vem vederlaget får och vilka bestämmelser i arbets- och skattelagstiftningen ska iakttas. Olika situationer kan indelas i tre grupper utgående från skattepåföljderna:

1. talkoarbete som inte ger anledning till skattepåföljder;
2. talkoarbete där erhållen ersättning utgör skattepliktig näringsinkomst för allmännyttigt samfund som fått vederlaget,  samt
3. arbete där erhållen ersättning utgör skattepliktig inkomst för den som utfört arbetet

Utgångspunkten i fråga om beskattning av talkoarbete är uppskattning av arbetsprestationens karaktär samt definiering av arbetets resultat och den eventuella ersättningsmottagaren. Skattefri talkoarbete kan vara endast traditionellt talkoarbete samt under vissa förutsättningar även arbete som utförts till förmån för en registrerad allmännyttig förening. Också ett annat i 3 § i inkomstskattelagen nämnt samfund som är allmännyttigt, såsom t.ex. en allmännyttig stiftelse, kan vara mottagare av skattefri ersättning på samma sätt som en registrerad allmännyttig förening, men detta är sällsynt, eftersom dessa inte i allmänhet skaffar medel genom talkoarbete. I dessa anvisningar talas om en allmännyttig förenings talkoarbete, eftersom i praktiken endast allmännyttiga föreningar utför talkoarbete. Arbetsprestationer som avses i dessa anvisningar kan indelas i fyra grupper. Grupperna är

1. 1. traditionellt talkoarbete,
   2. talkoarbete som utförs vederlagsfritt för föreningens räkning (direkt arbete)
   3. arbete som mot vederlag utförs i en registrerad allmännyttig förenings namn för en tredje part (indirekt arbete) som  kan vara
      1. föreningens skattepliktiga näringsverksamhet,
      2. arbete för vilket betalt lön utgör lön eller arbetsersättning för personen som utför arbetet, eller
      3. skattefritt talkoarbete
   4. arbete som utförs för en tredje part, för vilket arbete erhållen ersättning doneras vidare (donering av ersättningen).

Arbete mot vederlag (indirekt arbete) som utförs i föreningens namn för en utomstående uppdragsgivares räkning kan vara skattefritt endast då föreningen har registrerats och är ett allmännyttigt samfund i enlighet med 22 § ISkL.

Enligt 22 § ISkL ska ett samfund uppfylla tre kriterier, för att det skull kunna vara allmännyttigt. Ett samfund är allmännyttigt om:

1. det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse;
2. dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier;
3. det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller  vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Det är frågan om skattepliktigt arbete som arbetets utförare utfört i eget namn, då samfundet till vilket ersättningen för arbetet i sista hand betalas inte medverkar i anskaffning eller utförande av arbetet.

Traditionellt talkoarbete

Traditionellt talkoarbete är arbete utan ersättning, som grundar sig till exempel på vänskaps- eller släktförhållande. Det är frivilligt och till det ansluter sig inte tredje parter. Det bildar inte heller något anställningsförhållande. Nytta som dragits av vederlagsfri prestation betraktas inte heller såsom skattepliktig inkomst.

Man har i rättspraxisen fäst uppmärksamhet vid det, om arbetet verkligen utförts såsom talkoarbete utan vederlag. Ett egnahemshus kunde enligt HFD: s avgörande inte byggas helt och hållet med talkoarbete ( HFD 1983-B-II-613 ) (på finska). Man kunde i fallet inte visa att de som utfört arbetet inte hade fått ersättning för arbetet.

Utbytesarbete

Utbytesarbete utgör inte skattefritt talkoarbete. Utbytesarbetet som grundar sig på ömsesidighet avses ett skriftligt eller muntligt avtal, på grund av vilket de båda parterna förbinder sig till att ömsesidigt arbeta för den andra avtalsparten. Det är då frågan om två separata arbetsavtal eller uppdrag.

Till exempel då en trädgårdsföretagare iståndsätter revisionsbyråföretagarens trädgårdsarbete mot bokföringen, är det inte frågan om talkoarbete utan ersättning. I sådana fall kan man inte undgå beskattningen med den grund att arbetsprestationerna kvittas mot varandra. Lönens eller arvodets belopp är den summa som den som låtit utföra arbetet annars skulle ha betalt för arbetet. Granhjälp av obetydligt värde kan likväl lämnas obeaktad.

Värdet av utbytesarbete utgör inkomst för det år då arbetet har utförts för den skattskyldige ( HFD 1969 II 562 ) (på finska).

Förening såsom betalningsmottagare

En förenings verksamhet är typiskt beroende av medlemmarnas frivilliga verksamhet. Detta gäller i flesta fall också för föreningens medelsanskaffning.  I arbetet som utförs för ett företag är det av betydelse, hurudan förening det är frågan om. Erhållen ersättning kan vara skattefri, om mottagaren är ett registrerad allmännyttig samfund som använder pengarna för att understödja sina allmännyttiga ändamål. Trots allmännyttighet kan skattepåföljder likväl uppkomma i situationer där en tredje part betalar ersättning för arbete som medlemmarna utfört.

Föreningstypen saknar betydelse då det är frågan om arbete som utan vederlag utförs direkt för föreningen (direkt arbete). Sådant direkt arbete är arbete som direkt ansluter sig till föreningens verksamhet och som inte har utomstående uppdragsgivare.

En icke registrerad förening kan inte få samma behandling i beskattningen som en i 22 § ISkL definierad allmännyttig samfund, eftersom en icke registrerad förening kan enligt föreningslagen (26.5.1989/503) inte vara part hos en myndighet. Den kan således varken skattefri eller skattepliktig. En icke registrerad förening beskattas som samfund. Detta betyder, att föreningens inkomst beskattas såsom medlemmarnas inkomst eftersom en sammanslutning inte är ett i 3 § ISkL avsett samfund. Allmännyttighet behöver då inte heller prövas.

Det är vanligt, att skolornas elever finansierar till exempel sina klassresor och lägerskolor genom gemensam medelsanskaffning. I dessa fall är det ofta så, att medelinsamlaren inte är en registrerad förening, varvid inkomsten som fåtts så här är skattepliktig inkomst för den som utförts arbetet. Om inkomsten inte utgör lön, kan medelsanskaffning i mindre skala likväl lämnas obeaktad, om skolan medverkar i medelsanskaffningen. Skolans medverkande är bl.a. att medel som skaffats för en lägerskola riktas till skolans konto, varifrån skolan betalar kostnaderna för klassernas lägerskolor. Medelsanskaffning för resor som inte ansluter sig till skolans läroplan är inte skattefri.

Användning av ersättningen

Det är frågan om talkoarbete inte heller då man i en registrerad allmännyttig förenings namn samlar medel för penninginsamlarnas eget bruk eller då de som utför arbetet får från föreningen fördelar som inte ansluter sig till föreningens basverksamhet. Nyttan som fås av arbetet ska riktas till verksamhet som avses i bestämmelserna paragrafen om ändamål i föreningens stadgar. Nyttan kan riktas till viss verksamhet. Nyttan får likväl inte användas endast till nytta för dem som utfört arbetet, om alla medlemmar inte deltagit i arbetet. Då till exempel medlemmarna i en idrottsförening, som deltagit i talkoarbete, inte behöver betala träningslägeravgift till föreningen, som de som inte deltagit i talkoarbetet måste betala, är det inte frågan om arbete utan ersättning. En sådan förmån betraktas som mottagarens skattepliktiga inkomst. Föreningen kan då anses ha betalt till den som medverkat i talkoarbetet ett arvode, på vilket föreningen ska verkställa förskottsinnehållning.

Föreningens näringsverksamhet

Ett i 22 § inkomstskattelagen avsett allmännyttigt samfund är skattskyldigt för sin näringsinkomst. Näringsinkomsten räknas i enlighet med näringsskattelagens bestämmelser (24.6.1968/360) och beskattas enligt samfundsskattesatsen (26 % under år 2005). I 23 § 3 mom. ISkL har räknats upp de inkomster som inte betraktas som ett allmännyttigt samfunds näringsinkomster. I övriga fall gör värderingen från fall till fall bl.a. på basis av rättspraxisen.

Näringsinkomst fås av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses affärs- och yrkesverksamhet. Kännetecken för näringsverksamhet är strävan efter vinst, självständighet, användning av avlönad personal, planmässig verksamhet, kontinuitet, ekonomisk risk, utåtriktad verksamhet och konkurrens på offentlig marknad. Alla kännetecken behöver inte ovillkorligen uppfyllas, för att verksamheten ska betraktas som näringsverksamhet. Också formen av verksamheten som idkas, verksamhetens omfattning och omsättningen inverkar på värdering av uppgiften.

Om verksamhet idkas i konkurrensförhållanden, är verksamheten i allmänhet näringsverksamhet.

Ett allmännyttigt samfund är enligt 4 § i mervärdesskattelagen (30.12.1993/1501, MomsL) momsskyldig för näringsinkomst. Ett samfund är likväl inte momsskyldigt om omsättningen av räkenskapsperiodens momspliktiga försäljningar inte överskrider 8 500 euro (3 § MomsL). Ett allmännyttigt samfund kan likväl efter sitt önskemål ansöka om momsskyldighet för sin affärsverksamhet, även om det inte skulle med stöd av 3 och 4 § MomsL inte skulle vara ett sådant.

Av föreningsmedlemmar utfört arbete som inte utgör föreningens näringsverksamhet

Arbete utan vederlag

Skattepåföljder uppkommer inte av arbete som föreningens medlemmar utfört utan ersättning direkt för sin förening. Sådant arbete utan vederlag direkt för föreningen är till exempel iståndsättning av idrottsföreningens egna idrottsplan och biljettförsäljning i samband med ett evenemang som föreningen anordnat.

Arbete mot vederlag

Om arbete utförs i föreningens namn mot ersättning för en utomstående uppdragsgivares räkning, ska behandling i beskattningen avgöras från fall till fall. Det väsentliga i ärendet är att definiera huruvida det är frågan om skattefritt talkoarbete eller om skattepliktigt avlönat arbete för den som utför arbetet, av vilket arbete erhållen ersättning arbetets utförare skänker till föreningen. Man ska då fästa uppmärksamheten vid mottagarens status såsom registrerad allmännyttig förening, arbetets varaktighet och karaktär samt vid det om arbetet utförs under ledning och tillsyn av den som låter utföra arbetet.

Enligt 1 kapitel 1 § i arbetsavtalslagen (26.1.2001/55, AaL) är det fråga om ett arbetsförhållande då arbetstagaren förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning och övervakning mot lön eller annat vederlag oberoende av om arbetet utförs på en plats som arbetstagaren valt eller att arbetet utförs med arbetstagarens egna redskap. I 13 § lagen om förskottsuppbörd stadgas som lön  bl.a. lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Begreppet lön är i FörskUL mycket vidare än definieringen i AaL. Ersättning som fås för arbete i enlighet med AaL utgör alltid sådan lön som avses i FörskUL.  Lön som avses i FörskUL kan man få också från annat än arbetsrättsligt arbetsförhållande.

Om kännetecken för lön som avses i 13 § FörskUL uppfylls, kan arbetet inte betraktas som skattefritt talkoarbete. Den omständigheten huruvida arbetet ska betraktas som sådan sedvanlig hobbyverksamhet som avses i 1:2 § 2 punkten AaL, då AaL inte skulle tillämpas, saknar betydelse.

Arbetets varaktighet och karaktär

I beskattningspraxis har man såsom skattefritt talkoarbete betraktat utförande av ett uppdrag som är till karaktären tillfälligt och tydligt begränsat och som inte kräver särskild yrkeskunnighet. Sådana arbeten är till exempel tillfällig utdelning av reklamer eller postningsarbete. Arbetsprestationer som kräver särskild yrkeskunnighet (t.ex. elinstallation) utgör däremot inte talkoarbete eftersom yrkeskunnighetsvillkoret begränsar deltagargruppen på sätt som kan betraktas såsom utväljande av arbetare till arbete (se senare arbetsledning och övervakning).

Bestående uppdrag och uppdrag på längre sikt tyder i allmänhet på att det inte kan vara fråga om verksamhet som ska betraktas som talkoarbete. I synnerhet sådana arbetsprestationer som är långvariga eller bestående och vilkas resultat tillfaller direkt en uppdragsgivare i konkurrenssituation kan betraktas som sådana arbetsförhållanden. Sådana är till exempel olika underentreprenad, flyttningsverksamhet, bestående packnings-, utdelnings- och postningsarbete samt entreprenad inom byggbranschen.

Också ett bestående uppdrag kan utgöra skattefritt talkoarbete då uppgiften är nära ansluten till föreningens egen verksamhet och arbetet utförs utan uppdragsgivarens ledning och övervakning. Sådana arbeten är enligt utslaget HFD 1991-B-557  (på finska) vård, övervakning och iståndsättning av idrotts- och motionsplatser som ombesörjs av idrottsföreningar.

HFD konstaterade i sitt utslag att nämnda arbeten som låtits utföras av idrottsföreningar som fungerar såsom registrerade föreningar var till sin natur sådana att de anslöt sig nära till idrottsföreningarnas egen verksamhet. Mella staden som betalade ersättningarna och de olika idrottsföreningarna hade ingåtts ett avtal om skötandet av de nämnda uppgifterna, på basis av vilket avtal idrottsföreningarna hade låtit sina medlemmar utföra arbeten frivilligt och utan lön. Staden visste inte vem arbetet hade utfört och hade betalt ersättningen direkt till idrottsföreningarna. De som utförde arbeten visste inte hur stora betalningarna var och när de betalades. Under dessa omständigheter högsta förvaltningsdomstolen ansåg, att då det var frågan om idrottsföreningarnas traditionella medelsanskaffning, skulle betalningarna inte betraktas som lön.

I samma utslag ansågs utdelning av reklamer som grundade sig ett långvarigt uppdragsavtal såsom lön på samma sätt som ersättningar för dörr- och ordningsvakter vid stadens olika tillställningar.

Arbetsledning och övervakning av arbetet av den som låter utföra arbetet

I arbetsavtalslagen har intagits som kännetecken för ett arbetsförhållande arbetsgivarens ledning och övervakning. Av betydelse är också personligt utförande av arbetet. Dessa båda omständigheter har betydelse då talkoarbete definieras.

Att man förbundit sig till personligt utförande av arbetet kan komma fram så, att den som låter utföra arbetet utnämner personerna som ska utföra arbetet eller att arbetet kräver särskild yrkeskunnighet eller skicklighet, varvid den som låter utföra arbetet i verkligheten begränsar kretsen av personer som ska utföra arbetet på sätt som kan likställas med utnämnande. Såsom kompetenskrav kan inte betraktas t.ex. vuxenhet eller körkort som väntas av den som ska utföra arbetet. Av polisen beviljat tillstånd som krävs av ordningsvakter är inte ensamt ett särskilt yrkeskunnighets- eller kompetenskrav. Kravet på personlig prestation tyder däremot på att arbetsledning och övervakning existerar.

I rättspraxisen har den omständigheten att arbetets ledning och övervakning har förbehållits av den som låtit utföra arbetet ansetts betyda att arvodet som betalas för talkoarbete ska behandlas som lön till den som utfört arbetet. I avgörandet   HFD 1983-B-II-602  (på finska) var det frågan om arbete som utfördes i en fabrik. Uppdraget varade i fyra månaders tid, arbetstiden per vecka hade överenskommits till 40 timmar och lönen baserade sig på timlön. HFD ansåg att det var frågan om avlönat arbete i enlighet med FörskUL som utfördes under arbetsgivarens ledning och övervakning, även om avsikten var att ersättningen som betalades för arbetet skulle användas för att understödja allmännyttig verksamhet.

Också i avgörandet   28.11.1996/3729  (på finska) ansåg HFD att ersättningen som en idrottsförenings medlemmar hade fått för medverkande i valkretsens rösträkning var lön till föreningens medlemmar. Grunden var att rösträknarna verkade under tjänstemannaansvar och var utsedda och övervakade av valkretsens centralnämnd.

Arbetsersättning

En enskild medlem i föreningen kan utföra arbete för en tredje prats räkning under omständigheter där arvodet kan betalas såsom sådan arbetsersättning som avses i 25 § i NärSkL. Detta betyder inte att arvodet skulle vara skattefritt. Om den som utför arbetet har utsetts till uppdraget eller om arbetet kräver särskilda kunskaper, varvid antalet personer som kan medverka är i verkligheten begränsat, kan arvodet inte vara skattefritt, utan det utgör beskattningsbar inkomst för dem som utför arbetet. I sådana situationer, där den som utfört arbetet inte utsetts på nämnda sätt, ska uppmärksamhet fästas också vid varaktighet och karaktär av det ovan nämnda uppdraget.

Sammanställande synpunkter

Man kan med stöd av rättspraxis konstatera, att ersättning för ett indirekt arbete ska betraktas som lön då arbetet utförs under omständigheter som liknar sedvanligt avlönat arbete.

Ersättning som fås för talkoarbete betraktas som lön särskilt då:

• arbetet utförs av en utsedd person eller av person som annars valts till uppdraget på grund av yrkeskunnighet eller  kompetens
• ersättningen baserar sig på tid som används för arbetet
• arbetet ansluter sig inte till den förenings egen verksamhet som tagit emot uppdraget
• arbetet är långvarigt.

Även om ersättningen kan i förskottsuppbörden behandlas som arbetsersättning, ska man fästa uppmärksamhet vid talkoarbetets övriga kriterier. Då kännetecken för talkoarbete uppfylls, utgör arvodet skattefri inkomst för föreningen. I sådana situationer där arbetet likväl inte kan betraktas som talkoarbete måste man avgöra, huruvida det är frågan om föreningens näringsverksamhet eller skattepliktig ersättning som betalas till den som utfört arbetet. Till arvode som betalas till den som utfört arbetet tyder sig på till exempel det faktum att föreningens andra medlemmar skulle inte kunna utföra arbetet eftersom den som utfört arbetet ensamt är berättigad till att utföra arbetet (t.ex. tillståndspliktiga installationer).

Karakteristiskt för skattefritt talkoarbete är:

• ledning och övervakning av den som låtit utföra arbetet saknas;
• arvodet riktas till verksamhet som föreningens stadgar avser;
• arbetet är entreprenad eller ett engångsarbete och arbetet utförs inom föreningens basområde eller på ett område som  understödjer detta.

Donering av arvodet

Donering av ersättningen ansluter sig till arbete som i eget namn utförts för en tredje parts räkning. Arbete mot vederlag förvandlas inte till skattefritt talkoarbete genom att den som utför arbetet donerar ersättningen för arbetet som han utfört till ett allmännyttigts samfund som ha själv valt. Även om arbetet skulle vara ur arbetarens synvinkel talkoarbete utan vederlag, är ersättningen som man fått för det likväl i allmänhet skattepliktig inkomst för den som utfört arbetet, varvid arbetaren kan donera endast nettolönen. Den omständigheten huruvida ersättningen utgör lön eller arbetsersättning saknar betydelse.

Ett undantag av donering av arvodet utgörs av vissa arrangemang av insamlingskaraktär, där den som utför arbetet inte kan själv få arvodet. Sådana är till exempel skolelevernas dagsverkeinsamlingar, där skoleleven är skyldig att redovisa sitt arvode oavkortat till insamlingen (Nylands länsrätt 7.11.1978 nr 23448). Också arvoden som skogsägarna hade på basis av metsämarssi –evenemanget inbetalt direkt till Krigsinvalidernas Brödraförbund var sådana som inte betraktades som lön till dem som deltagit i metsämarssi. (Skattestyrelsens utlåtande 28.12.1989). Uppträdande i en välgörenhetskonsert kan också utgöra sådant arbete.

Om det är möjligt att välja, om arvodet ska tillfalla den som utfört arbetet eller föreningen, är det fråga om ersättning till den som utfört arbetet och arbetsgivaren är då skyldig att verkställa förskottsinnehållning. Till exempel förtroendemannens arvode, om vars överlåtande till fackföreningens rekreations- och utbildningsverksamhet kunde överenskommas lokalt, var förtroendemannens förskottsinnehållning underkastad inkomst (Tavastehus länsrätt 11.2.1987, Dnr V 918/72 86 128, HFD 23.10.1987 T 45 45: får ej överklagas).

Förhandsbesked och -avgöranden

Man kan få av förskottsuppbörd och inkomstbeskattning ett bindande besked om, vilka skattepåföljder en enskild fråga kan ge upphov till. Dessa bindande förhandsställningstaganden ges på basis av skriftlig ansökan. Ansökningen är friformig. Man ska däri framställa en specificerad fråga varom förhandsställningstagande ansöks. Den sökande ska också framlägga en för ärendets avgörande behövlig utredning.

Förhandsställningstaganden lämnas av skatteverk och centralskattenämnden. Om det uppkommer oklarhet om, huruvida prestationens utbetalare ska verkställa förskottsinnehållning eller inte, kan betalaren hos sitt eget skatteverk ansöka om förhandsavgörande. Skatteverket lämnar dessutom förhandsbesked som avser inkomstbeskattningen. Förhandsavgörande som gäller inkomstbeskattning kan också ansökas hos centralskattenämnden.

Förhandsställningstaganden är avgiftsbelagda. Om avgifterna stadgas i förordningen om skatteförvaltningens avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen som gäller under år 2005 och 2006 kostar ett förhandsavgörande om förskottsuppbörd 70 euro, vanligaste beslut om förhandsbesked kostar 222 euro, beslut som gäller bolag eller näringsbeskattning kostar 740 euro och avgiften för centralskattenämndens beslut är, beroende på den sökande, antingen 555 euro eller 1 480 euro.

Förskottsinnehållning

Lön

På ersättning som ska betraktas som lön som avses i 13 § i FörskUL ska verkställas förskottsinnehållning i enlighet med skattekortet och betalas arbetsgivares socialskyddsavgift. Om skattekort inte uppvisas, är förskottsinnehållningen 60 %.

I ett arbete som utförs för en förenings räkning är det ofta frågan om gemensamt arvode till flera arbetare. Om föreningen som ska få ersättningen inte uppvisar utredning om dem som medverkat i arbetet och om arvodets fördelning mellan dem, verkställs förskottsinnehållning på den totala ersättningen enligt 50 %.

Om man efter förskottsinnehållningen ger en förklaring om hur arvodet har indelats, delar skatteverket inkomsten och förskottsinnehållningen mellan prestationstagarna (SkSB om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 30.12.2004, 7/2005).

Arbetsersättning

På arbetsersättning som avses i 25 § i FörskUL ska förskottsinnehållning verkställas, om arvodets mottagare inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte.

Registrering i förskottsuppbördsregistret

På prestation som ska betraktas som skattefri ersättning till prestationsmottagaren för talkoarbete ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med 25 § i FörskUL, om prestationens mottagare inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Detta gäller också för ett allmännyttigt samfund som tar emot ett arvode. Innehållningsprocenten för ett samfund som inte införts i förskottsuppbördsregistret är 13 % enligt 15 § i förskottsuppbördsförordningen (1124/1996).

Resekostnadsersättningar

Ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i ISkL kan under de villkor som stadgats i lagens 71.3 § skattefritt betala resekostnadsersättningar för resor som gjorts till förmån för föreningen och på dess uppdrag. Ersättning kan betalas i situationer där arbetaren inte är i arbetsförhållande till det allmännyttiga samfundet eller får inte på annat sätt lön för arbetet till vilket resan hänför sig.

Enligt lagen 896/2001 utgör av sådana resekostnadsersättningar skattefri inkomst endast:

1. dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår,
2.  logiersättning,
3. resekostnadsersättning med allmänt fortskaffningsmedel till fulla beloppet och med något annat än ett allmänt   fortskaffningsmedel upp till högst 2 000 euro under ett kalenderår.

Den skattskyldige kan få nämnda reskostnadsersättningar från flera olika betalare. Gränserna för skattefrihet är skattskyldigvisa. En enskild utbetalare kan likväl tillämpa gränserna i sina egna betalningar utan att beakta belopp som andra eventuellt betalt. Då beskattningen verkställs, räknas alla ersättningar ihop och den del som överskrider gränsen beskattas som prestationsmottagarens inkomst.

På löntagare som är i anställningsförhållande till ett allmännyttigt samfund tillämpas samma bestämmelser som på övriga löntagare.

Biträdande direktör  Erkki Laanterä

Överinspektör   Tomi Peltomäki