Lättnad i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns vid inkomstbeskattningen

Har getts
28.2.2005
Diarienummer
116/345/2005
Giltighet
- 8.3.2017
Bemyndigande
L om skatteförvaltningen (1557/95) 2 § 2 mom.

Den lättnad i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns som trädde i kraft vid ingången av 2004 tillämpas på räkenskapsperioder som börjat 1.1.2004 eller därefter eller på en sådan del av en räkenskapsperiod som infallit efter 1.1.2004 om räkenskapsperioden börjat före nämnda tidpunkt. De momsskyldiga som är med i månadsförfarandet kan ansöka om lättnaden efter räkenskapsperiodens utgång, för första gången dock först 1.1.2005. De momsskyldiga som är med i årsförfarandet ska själva dra av lättnaden från den moms som ska redovisas för skatteperioden.

Lättnaden i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns har inte särskilt föreskrivits som skattefri inkomst, varför den utgör skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen. Det år då lättnaden ska inkomstföras beror på om man i beskattningen av den momsskyldige ska tillämpa prestations- eller kontantprincipen och om den momsskyldige är med i månads- eller årsförfarandet.

Månadsförfarande
Bokföring enligt prestationsprincipen

Enligt NärSkL 19 § utgör inkomst intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Fordran som baserar sig på skattelättnaden i moms uppstår vid bokslutstidpunkten, då det blir klart om förutsättningarna för skattelättnaden föreligger. Skattelättnaden räknas vid inkomstbeskattningen alltså som inkomst för den räkenskapsperiod vid vars utgång rätten till skattelättnaden uppstått.

Exempel: Moms som på grund av en skattelättnad för räkenskapsperioden 1.1.2004-31.12.2004 återbetalas utgör inkomst för skatteåret 2004 och moms som på grund av skattelättnad för räkenskapsperioden 1.3.2004-28.2.2005 återbetalas utgör inkomst för skatteåret 2005.

Har skattelättnaden inte noterats som inkomst i bokföringen, ska skattelättnaden inkomstföras i skattedeklarationen.

Bokföring enligt kontantprincipen

Yrkesutövare har på bokföringslagen baserad rätt att föra bokföring enligt kontantprincipen. Om en yrkesutövare utnyttjar sin rätt att bokföra affärshändelser enligt kontantprincipen, är hans räkenskapsperiod alltid ett kalenderår. Även vid inkomstbeskattningen av de yrkesutövare som sköter bokföringen enligt kontantprincipen tillämpas kontantprincipen (NärSkL 27a §), dvs. betalningar som yrkesutövaren erhållit under räkenskapsperioden räknas som hans inkomst. Skattelättnaden i moms utgör yrkesutövarens inkomst under det år då skatteverket betalar skattelättnaden till den momsskyldige (skattelättnad kan ansökas inom tre år efter utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser).

Exempel: Yrkesutövarens räkenskapsperiod är 1.1.2004-31.12.2004, varför han kan ansöka om skattelättnad i moms fr.o.m. 1.1.2005 efter räkenskapsperiodens utgång. Skatteverket betalar skattelättnaden till yrkesutövaren 21.3.2005. Före nämnda tidpunkt har yrkesutövaren redan hunnit redovisa staten momsen för räkenskapsperioden 1.1.2004-31.12.2004 (momsen som ska redovisas för december 2004 ska betalas senast 15.2.2005). Vid inkomstbeskattningen utgör skattelättnaden som skatteverket betalat 21.3.2005 yrkesutövarens inkomst för räkenskapsperioden 1.1.2005-31.12.2005, dvs. hans inkomst för skatteåret 2005.

Om yrkesutövaren inte har noterat skattelättnaden som han fått såsom inkomst i bokföringen, ska lättnaden inkomstföras i skattedeklarationen.

Årsförfarande

Årsförfarandet i mervärdesbeskattningen omfattar sådana primärproducenter och upphovsmän till konstverk som inte bedriver annan momspliktig verksamhet (MomsL 162 §). De momsskyldiga som omfattas av årsförfarandet debiterar momsen hos kunderna i försäljningspriset och redovisar den under kalenderåret influtna momsen till staten före utgången av februari året efter kalenderåret. Den momsskyldige själv drar av skattelättnaden från momsen som han skall redovisa och lämnar de uppgifter som behövs för beräkning av lättnaden i samband med momsdeklarationen (blankett 9544r) (MomsL 149c §). Primärproducenter och upphovsmän till konstverk har dock rätt till att på ansökan övergå till månadsförfarandet och då tillämpas bestämmelserna om månadsförfarandet på skattelättnaden.

En momsskyldig som är med i årsförfarandet erhåller den under kalenderåret genom försäljningen från kunden influtna momsen till fullt belopp men redovisar momsen minskad med skattelättnadens belopp till staten. Den momsskyldige får alltså skattelättnaden redan under det år då momsen inflyter. Enligt kontantprincipen vid inkomstbeskattningen utgör den skattelättnad som momsskyldiga som är med i årsförfarandet fått inkomst för det skatteår under vilket momsen som minskats med skattelättnaden influtit.

Exempel: Omsättningen för en momsskyldig som är med i årsförfarandet är 7.000 € under perioden 1.1.2004-31.12.2004. Primärproducentens försälj-ning inkluderar moms enligt 17 %, momsen är m.a.o. 1.190 €. Primärproducentens moms som ska avdras för skatteperioden är 490 €; momsen som ska redovisas är alltså 700 €. I sin momsdeklaration för 2004 drar primärproducenten av den skattelättnad som han erhållit från momsen som ska redovisas (i detta fall drar han som skattelättnad av hela det momsbelopp som ska redovisas), varför det inte blir kvar någon moms att redovisa. Skattelättnaden (700 €) utgör inkomst för skatteåret 2004 vid inkomstbeskattningen av den momsskyldige eftersom han fått skattelättnaden redan under år 2004.

Om en momsskyldig som är med i årsförfarandet redovisar momsen till fullt belopp och ansöker om skattelättnad först i efterhand, utgör skattelättnaden, i enlighet med kontantprincipen, inkomst för det skatteår under vilket skatteverket betalar skattelättnaden till den momsskyldige.

Om den momsskyldige har inte noterat skattelättnaden som han fått som inkomst i sin bokföring eller sina anteckningar, ska skattelättnaden inkomstföras i skattedeklarationen.

Förvärvskälla för skattelättnad vid den nedre gränsen

Förvärvskällan för skattelättnaden vid den nedre gränsen bestäms enligt i vilken förvärvskälla de intäkter uppkommit som bildar den omsättning som tas i beaktande vid beräkningen av skattelättnaden vid momsskyldighetens nedre gräns. Om omsättningen uppstår t.ex. av verksamhet som ska beskattas inom näringsförvärvskällan, utgör även den erhållna skattelättnaden inkomst inom näringsförvärvskällan.

Den momsskyldiges momspliktiga verksamhet kan fördela sig på olika förvärvskällor vars inkomster ska beskattas inom respektive förvärvskälla. Då ska även den erhållna skattelättnaden fördelas i förhållande till förvärvskällornas omsättningar såsom inkomst på dessa förvärvskällor. Exempel. Om-sättningen inom den momsskyldiges näringsförvärvskälla är 8.000 € och omsättningen inom jordbrukets förvärvskälla är 4.000 €. Som inkomst av näringsverksamhet räknas då 2/3 och som inkomst av jordbrukets förvärvskälla 1/3 av den erhållna skattelättnaden.

Tillämpning i beskattningspraxis

Man ska fästa stor uppmärksamhet vid handledningen åt kunder beträffande inkomstföringen av skattelättnaden vid den nedre gränsen. I regel är det inte ändamålsenligt att i efterskott ingripa i skattelättnader som inkomstförts under fel år eller fel förvärvskälla. I sådana situationer ska man instruera den momsskyldige att handla rätt under kommande skatteår.


biträdande direktör Anneli Kukkonen

byråinspektör Ann-Mari Kemell