Lättnad vid den nedre gränsen för moms i inkomstbeskattningen

Lättnaden vid den nedre gränsen upphör den 1 januari 2025

Lättnaden vid den nedre gränsen av momsskyldigheten kan inte längre fås för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2025 eller därefter. Företag kan ansöka om lättnad vid den nedre gränsen ännu för 2024.

Lättnad vid momsskyldighetens nedre gräns

Anvisningen behandlar hur lättnaden vid den nedre gränsen för moms beaktas i inkomstbeskattningen. Anvisningen har uppdaterats, eftersom mervärdesskattelagen har ändrats så att den nedre gränsen för momsskyldigheten har höjts från 10 000 euro till 15 000 euro. Lagändringen har trätt i kraft 1.1.2021 och den tillämpas på räkenskapsperioder som börjar den dag lagen trädde i kraft eller därefter.

1 Allmänt

En momsskyldig kan beviljas skattelättnad för moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns om den skattskyldiges omsättning understiger 30 000 euro. Uppgifterna om lättnaden vid den nedre gränsen ska deklareras i momsdeklarationen. Om skatteperioden för den skattskyldige är en månad, anges uppgifterna i momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, det vill säga i momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. Om skatteperioden för moms är ett kalenderkvartal eller ett kalenderår avses kalenderåret som räkenskapsperiod i momsbeskattningen (MomsL 216 §), och uppgifterna lämnas i momsdeklarationen för kalenderårets sista kvartal (i deklarationen för oktober–december) eller i den momsdeklaration som lämnas för kalenderåret.

Den skattskyldige kan beakta beloppet av lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration för skatteperioden som uppgifterna om lättnaden vid den nedre gränsen ska anges och dra av lättnaden från den skatt som ska redovisas. För skatteperioden i fråga betalar den skattskyldige sålunda endast det belopp som motsvarar skillnaden mellan den moms som ska redovisas för skatteperioden och skattelättnaden. Om lättnaden är större än den moms som ska betalas för skatteperioden har den skattskyldige rätt att som återbäring få det belopp som motsvarar skillnaden mellan lättnaden och den moms som ska redovisas. Om ingen moms ska betalas för skatteperioden får den skattskyldige hela lättnadsbeloppet som återbäring.

Lättnad vid den nedre gränsen behandlas utförligare i Skatteförvaltningens anvisning Skattelättnad vid momsskyldighetens nedre gräns.

Lättnaden i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns har inte särskilt föreskrivits som skattefri inkomst, och därför utgör den skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. Om lättnaden inte har tagits upp som inkomst i bokföringen ska den intäktföras på skattedeklarationen.

Vilket år lättnaden ska intäktsföras beror på om prestations- eller kontantprincipen tillämpas i beskattningen av den skattskyldige. Även skatteperioden för momsen påverkar intäktsföringsåret om den skattskyldiges räkenskapsperiod enligt bokföringslagen avviker från kalenderåret och skatteperioden för momsen är ett kalenderkvartal eller ett kalenderår.

2 Inkomstbeskattning enligt prestationsprincipen

Enligt 19 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) utgör inkomst intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Fordran som baserar sig på lättnaden vid den nedre gränsen för moms uppstår när det blir klart om villkoren i bestämmelsen om skattelättnad uppfylls. I inkomstbeskattningen räknas alltså skattelättnaden som inkomst under den räkenskapsperiod då rätten till lättnaden har uppstått.

3 Inkomstbeskattning enligt kontantprincipen

Rörelseidkare och yrkesutövare har enligt bokföringslagen rätt att ha enkel bokföring enligt kontantprincipen. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare utnyttjar sin rätt till bokföring enligt kontantprincipen är räkenskapsperioden alltid ett kalenderår. Kontantprincipen tillämpas även i inkomstbeskattningen av yrkesutövare med bokföring enligt kontantprincipen (NärSkL 27a §). Kontantprincipen tillämpas dessutom i beskattningen av skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL). I beskattningen av rörelseidkare tillämpas däremot prestationsprincipen, även om rörelseidkaren har enkel bokföring. Om kontantprincipen tillämpas i beskattningen av en skattskyldig, utgör lättnaden inkomst för det år då Skatteförvaltningen betalar lättnadsbeloppet till den skattskyldige som återbäring. Om den skattskyldige själv drar av lättnadsbeloppet i sin deklaration från den skatt som ska betalas för den aktuella skatteperioden anses lättnaden dock utgöra inkomst för det skatteår under vilket den skatt som har anmälts i den aktuella momsdeklarationen hade förfallit till betalning.

4 Förvärvskälla för lättnad vid den nedre gränsen

Förvärvskällan för lättnaden vid den nedre gränsen bestäms utifrån den förvärvskälla i vilken de intäkter har uppkommit som bildar den omsättning som ska tas i beaktande vid beräkningen av lättnaden vid den nedre gränsen för moms. Om omsättningen uppstår till exempel av verksamhet som ska beskattas inom näringsförvärvskällan utgör även den erhållna skattelättnaden inkomst inom näringsförvärvskällan.

Den momspliktiga verksamhet som den skattskyldige bedriver kan fördela sig så att den beskattas som inkomst inom olika förvärvskällor. Då ska även den erhållna lättnaden fördelas för att beskattas som inkomst inom dessa förvärvskällor i proportion till omsättningen inom förvärvskällorna.

ledande skattesakkunnig Sami Varonen                                                                

överinspektör Petri Manninen