Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Lättnad vid den nedre gränsen för moms i inkomstbeskattningen

Har getts
24.5.2017
Diarienummer
A127/200/2017
Giltighet
24.5.2017 - 7.3.2023
Bemyndigande
L om skatteförvaltningen (1557/95) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
Lättnad i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns vid inkomstbeskattningen (A2/200/2017, 9.3.2017)

Anvisningen har uppdaterats med anledning av att mervärdesskattelagen (MomsL) har ändrats och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ har trätt i kraft. Dessutom har tidpunkten för inkomstföring av lättnaden vid den nedre gränsen ändrats i beskattningen enligt kontantprincipen.

1 Allmänt

En momsskyldig kan beviljas skattelättnad på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns om den skattskyldiges omsättning understiger 30 000 euro. Uppgifterna om lättnaden vid den nedre gränsen deklareras i momsdeklarationen. Om den skattskyldiges skatteperiod för moms är en kalendermånad lämnas uppgifterna i momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. den sista kalendermånaden i räkenskaps-perioden. Om skatteperioden för moms är ett kalenderårskvartal eller ett kalenderår räknas kalenderåret som räkenskapsperiod i momsbeskattningen (MomsL 216 §), och upp-gifterna lämnas i momsdeklarationen för kalenderårets sista kvartal (deklarationen för oktober–december) eller på den momsdeklaration som lämnas för kalenderåret.

Den skattskyldige tar i beaktande lättnadsbeloppet vid den nedre gränsen i momsdeklarationen för den skatteperiod där uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas och drar av lättnaden från den moms som ska redovisas. För skatteperioden betalar den skattskyldige sålunda endast det belopp som motsvarar skillnaden mellan den skatt som ska redovisas för skatteperioden och skattelättnaden. Om lättnaden är större än den skatt som ska betalas för skatteperioden har den skattskyldige rätt att få det belopp som motsvarar skillnaden mellan lättnaden och den skatt som ska redovisas som återbäring. Om ingen skatt ska betalas för skatteperioden får den skattskyldige hela lättnadsbeloppet som återbäring.

Lättnaden vid den nedre gränsen behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning A65/200/2017 Lättnad vid den nedre gränsen för moms.

Lättnaden i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns har inte särskilt föreskrivits som skattefri inkomst, och därför utgör den skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. Om skattelättnaden inte har tagits upp som inkomst i bokföringen ska den inkomstföras i skattedeklarationen.

Vilket år lättnaden ska inkomstföras beror på om prestations- eller kontantprincipen tillämpas i beskattningen av den momsskyldige. Även momsens skatteperiod påverkar inkomstföringsåret om den skattskyldiges räkenskapsperiod enligt bokföringslagen avviker från kalenderåret i en situation där momsens skatteperiod är ett kalenderårskvartal eller ett kalenderår.

2 Inkomstbeskattning enligt prestationsprincipen

Enligt 19 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) utgör inkomst intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Fordran som baserar sig på skattelättnaden i moms uppstår när det blir klart om förutsättningarna för skattelättnaden föreligger. I inkomstbeskattningen räknas alltså skattelättnaden som inkomst under den räkenskapsperiod då rätten till skattelättnaden har uppstått.

Exempel 1: Företagets räkenskapsperiod är 1.3.2017–28.2.2018. Företagets skatteperiod för moms är en kalendermånad, och då lämnas uppgifterna om skattelättnaden i momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista kalendermånad, det vill säga för februari 2018. Moms som återbetalas med anledning av skattelättnad för räkenskapsperioden 1.3.2017–28.2.2018 utgör inkomst för 2018.

Exempel 2: Företagets räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 01.11.2017–31.10.2018. Företagets skatteperiod för moms är ett kalenderårskvartal, och därför anses företagets räkenskapsperiod vara ett kalenderår i momsbeskattningen. Moms som återbetalas med anledning av en skattelättnad som anmäls i företagets momsdeklaration för oktober–december 2017 utgör inkomst för räkenskapsperioden 1.11.2017–31.10.2018, det vill säga för skatteåret 2018.

3 Inkomstbeskattning enligt kontantprincipen

Rörelseidkare och yrkesutövare har enligt bokföringslagen rätt att ha enkel bokföring enligt kontantprincipen. Om en rörelseidkare och yrkesutövare utnyttjar sin rätt till bokföring enligt kontantprincipen är räkenskapsperioden alltid ett kalenderår. Kontantprincipen tillämpas även i inkomstbeskattningen av yrkesutövare med bokföring enligt kontantprincipen (NärSkL 27a §). Kontantprincipen tillämpas dessutom i beskattningen av skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL).  I beskattningen av rörelseidkare tillämpas däremot prestationsprincipen, även om rörelseidkaren skulle ha enkel bokföring. Om kontantprincipen tillämpas i beskattningen av en skattskyldig utgör skattelättnaden inkomst för det år då Skatteförvaltningen betalar lättnadsbeloppet till den skattskyldige som återbäring.  Om den skattskyldige själv drar av lättnadsbeloppet i sin deklaration från den skatt som ska betalas för den aktuella skatteperioden anses lättnaden dock utgöra inkomst för det skatteår under vilket den skatt som har anmälts i den aktuella momsdeklarationen skulle ha förfallit till betalning.

Exempel 3: Räkenskapsperioden för en yrkesutövare är 1.1.2017–31.12.2017 och skat-teperioden för momsen ett kalenderårskvartal. Yrkesutövaren lämnar uppgifter om skatte-lättnad och lättnadsbelopp i sin momsdeklaration för oktober–december 2017.  Yrkesutövaren har ingen moms att betala för den aktuella skatteperioden, vilket innebär att Skatteförvaltningen betalar lättnaden till yrkesutövaren som återbäring 21.3.2018. I inkomstbeskattningen utgör den lättnad som Skatteförvaltningen betalar 21.3.2018 yrkesutövarens inkomst för räkenskapsperioden 1.1.2018–31.12.2018, det vill säga för skatteåret 2018.

Exempel 4: En bildkonstnärs räkenskapsperiod och skatteperiod är ett kalenderår och den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden är 500 euro. Bildkonstnärens omsättning för räkenskapsperioden 1.1.2017–31.12.2017 är under 10 000 euro, vilket innebär att lättnadsbeloppet är lika stort som den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden (500 euro), och det blir inte kvar någon moms att betala. Lättnaden utgör inkomst i den skatt-skyldiges inkomstbeskattning för skatteåret 2018, eftersom den skattskyldige är befriad från skyldigheten att betala den moms som förfaller till betalning i februari 2018.

Exempel 5: Skatteperioden för momsen för ett aktiebolag som bedriver jordbruk är ett kalenderår och bolagets räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.2.2017–31.1.2018. Beloppet av den moms som ska redovisas för skatteperioden 1.1–31.12.2017 är 500 euro. Bolagets omsättning för kalenderåret är under 10 000 euro, vilket innebär att lättnadsbeloppet är lika stort som den moms som ska redovisas (500 euro), och det blir inte kvar någon moms att betala. Lättnaden utgör inkomst för bolaget i inkomstbeskattningen för skatteåret 2019 (räkenskapsperiod 1.2.2018–31.1.2019), eftersom bolaget är befriat från skyldigheten att betala den moms som förfaller till betalning i februari 2018 under den räkenskapsperiod som upphör under 2019.

4 Förvärvskälla för skattelättnad vid den nedre gränsen

Förvärvskällan för skattelättnaden vid den nedre gränsen bestäms utifrån i vilken förvärvskälla de intäkter som bildar den omsättning som ska tas i beaktande vid beräkningen av lättnaden vid den nedre gränsen för moms har uppkommit. Om omsättningen uppstår till exempel av verksamhet som ska beskattas inom näringsförvärvskällan utgör även den erhållna skattelättnaden inkomst inom näringsförvärvskällan.

Den momsskyldiges momspliktiga verksamhet kan fördela sig på olika förvärvskällor vars inkomster ska beskattas inom respektive förvärvskälla. Då ska även den erhållna skattelättnaden fördelas för beskattning som inkomst på dessa förvärvskällor i förhållande till förvärvskällornas omsättningar.

Exempel 6: Omsättningen inom den momsskyldiges näringsförvärvskälla är 8 000 euro och omsättningen inom jordbrukets förvärvskälla är 4 000 euro. Som inkomst av näringsverksamhet räknas då 2/3 och som inkomst av jordbrukets förvärvskälla 1/3 av den erhållna skattelättnaden.

5 Ikraftträdande

Denna anvisning tillämpas på lättnader vid den nedre gränsen som betalas eller dras av efter att anvisningen har getts.
 

Sami Varonen
ledande skattesakkunnig

Petri Manninen
överinspektör

 

Sidan har senast uppdaterats 5.6.2017