Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland

Har getts
19.11.2012
Diarienummer
A115/200/2012
Giltighet
- 29.4.2018
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (237/08)
Ersätter anvisningen
1118/37/2008

Texten och exemplen i den tidigare anvisningen (1118/37/2008) har preciserats och nya exempel har lagts till. Anvisningen ändrar förfarandet i följande situationer:

  • Av arbetsgivaren betald förskottsskatt eller förskottskomplettering som överstiger den kalky-lerade kvarskattens belopp räknas inte som nettolön för betalningsåret till den del som ar-betsgivaren inte svarar för skatterna för eventuella övriga inkomster och, ifall arbetsgivaren har betalat ett för stort belopp av förskottsskatt, arbetstagaren är skyldig att återbetala ett belopp som motsvarar den.
  • Räntan på den kvarskatt som arbetsgivaren har betalat räknas inte som nettolön och det belopp som arbetstagaren betalat till arbetsgivaren i återbetalningsränta dras inte av netto-lönen.

1 Bakgrund

Utländska företag kan ha olika slags förfaranden genom vilka de fastställer avlöningsvillkoren för utländska arbetstagare som stationeras i Finland så att beskattningen i tjänstgöringsstaten under utstationeringen inte medför oväntade skattepåföljder. Vanliga är avtal om nettolön, varigenom man garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen är en viss nettosumma och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön.  

Förutom avtal om nettolön tillämpas ofta arrangemang där man avtalat om en viss bruttolön under utlandstjänstgöringen och att de skatter som följer av tjänstgöringen jämns ut mellan utreselandet och Finland (s.k. tax equalization) eller i vissa fall skyddas för (s.k. tax protection) mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

Syftet med utjämningsförfarandet (tax equalization) är att de skatter som arbetstagaren betalat under utstationeringen ska motsvara de skatter som arbetstagaren skulle betala om arbetet utfördes i utreselandet Under utstationeringen avtalar man med arbetstagaren om en viss lön från vilken man drar av kalkylerad skatt (hypotetisk skatt) till ett sådant belopp som skulle ha betalats om arbetet hade utförts i utreselandet. Arbetsgivaren är ansvarig för de slutliga skatterna i utreselandet och tjänstgöringsstaten under utstationeringen.  Om det sammanlagda beloppet av slutliga skatter i utreselandet och tjänstgöringsstaten är lägre än den kalkylerade skatten i utreselandet, återbärs skillnaden inte till arbetstagaren.

I det s.k. skatteskyddsförfarandet (tax protection) svarar arbetsgivaren för skatterna under utstationeringen till den del skatterna överstiger de skatter som arbetstagaren skulle ha betalat om arbetet hade utförts i utreselandet. Om utstationeringen medför skatteförmåner, får arbetstagaren dra fördel av förmånerna. Också i detta förfarande drar man ofta av kalkylerad skatt från lönen.

Avlöningssystemen i olika företag kan också vara kombinationer eller variationer av dessa.

2 HFD:2008:31

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat ett avgörande (HFD:2008:31) i ett fall där en utländsk arbetsgivare betalade kvarskatter för en begränsat skattskyldig arbetstagare.

Ett utländskt arbetsgivarföretag hade sänt arbetstagaren till Finland för arbete och kommit överens med honom om ett s.k. nettolöneförfarande. Detta innebar att den utländska arbetsgivaren betalade för arbetet i Finland (24.2.2001 - 14.6.2002) samma nettolön som arbetstagaren hade fått om han hade arbetat i utreselandet. Den utländska arbetsgivaren hade innehållit skatter och avgifter på lönerna, men dessa skatter hade inte redovisats till skattemyndigheten i Finland. Arbetstagaren hade inte heller betalat förskottsskatter i Finland. Däremot hade det amerikanska företaget under åren 2003 och 2004 betalat till den finska skattemyndigheten de kvarskatter som arbetstagaren hade påförts på basis av inkomster som arbetstagaren deklarerat.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande betraktades de kvarskatter som företaget hade betalt för arbetstagaren som löneinkomst till den del som inbetalningarna översteg de belopp som redan innehållits av löner som företaget betalt till arbetstagaren. Den förmån som uppstått genom att företaget betalade kvarskatterna betraktades som inkomst för det skatteår under vilket förmånen hade intjänats, alltså i detta fall som skattepliktig inkomst för skatteåren 2001 och 2002. Löneinkomsten ansågs utgöra skattepliktig inkomst i Finland enligt 10 § 4 punkten i inkomstskattelagen och den kunde beskattas i Finland enligt artikel 15 i skatteavtalet mellan Finland och Amerikas förenta stater.

Högsta förvaltningsdomstolen har också meddelat avgörandet HFD 1969-II-589 (HFD 10.3.1969 liggare 1487) som gäller ett inhemskt fall. I detta beslut hade ett hembiträde, som också mottagit naturaförmåner, lovats att få penninglön utan förskottsinnehållning. Som förskottsinnehållningspliktig lön betraktades den lön som efter avdrag av det förskott som skulle innehållas återstod i värdet på naturaförmånerna och i det utbetalda beloppet av penninglön.

3 Uträkning av skattepliktig inkomst

3.1 Skattepliktig lön

Skattepliktig inkomst är enligt inkomstskattelagen den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde (ISkL 29 §). I de ovan beskrivna avlöningsförfarandena har arbetstagaren och arbetsgivaren avtalat att totallönen dels ska bestå av den lön som arbetstagaren har mottagit och dels av de skatter arbetsgivaren betalat för arbetstagaren i Finland och i utreselandet.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD 2008:31) skulle till den skattskyldiges inkomster under inkomståret i efterbeskattningsförfarandet läggas den skatt som arbetsgivaren betalt i kvarskatt då det var fråga om ett sådant nettolöneförfarande som beskrivs i beslutet.  Således borde man ha deklarerat kvarskatten som inkomst för inkomståret.  Eftersom den slutliga skatten i Finland inte är fastställd vid inlämningstiden för årsanmälan och skattedeklaration, ska man påföra en kalkylerad skatt.

Skatteförvaltningen anser att principerna i högsta förvaltningsdomstolens beslut kan tillämpas på situationer där en utländsk arbetsgivare enligt överenskommelse helt eller delvis tar på sig ansvaret för arbetstagarens skatter i Finland. Då är den skattepliktiga lönen i Finland summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten i Finland (s.k. uppgrossning till bruttolön eller baklängesberäkning av lönen). När man räknar ut den skattepliktiga lönen ska man observera vad som överenskommits i arbetsavtalet, t.ex. arbetsgivarens ansvar för skatter på övriga inkomster, ansvarets maximibelopp och vilken part som får utnyttja avdragen. I nettolönesituation beskattas endast den kalkylerade kvarskatten som inkomst för det skatteår under vilket nettolönen har tjänats. I övrigt tillämpas kassaprincipen, dvs. förmånen anses enligt huvudregeln utgöra inkomst för det skatteår under vilket den inbetalas.

Med utländsk arbetsgivare avses en sådan utländsk arbetsgivare som inte verkställer förskottsinnehållning i Finland. Även lön från en finländsk betalare tas i beaktande när den skattepliktiga lönen beräknas, om nettolöneavtalet är förenat med ett arrangemang enligt vilket en del av lönen inbetalas från Finland.

På helt inhemska fall tillämpas högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1969-II-589.

3.1.1 Nettolön

Som nettolön beaktas i Finland alla sådana prestationer som arbetsgivaren betalat till arbetstagaren eller i hans ställe under skatteåret och i fråga om vilka arbetsgivaren ska stå för skatten, t.ex.  

  • utbetald penninglön
  • naturaförmåner som värderats till beskattningsvärden
  • retroaktivt betalda lönetillägg (t.ex. semesterersättningar, poster som betalas till följd av rättelse av den kalkylerade utländska skatten)
  • utbetald bonus
  • förmån för användning av optioner
  • skatter som betalats till utlandet
  • socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalat för arbetstagaren
  • kvarskatt som arbetsgivaren betalat för föregående år såsom beskrivs i kapitlet 3.3.
  • av arbetsgivaren betalad förskottsskatt och förskottskomplettering såsom beskrivs i kapitlet 3.2
  • från även andra betalare erhållna prestationer, om prestationen baserar sig på det arbete som nettolöneavtalet avser.

Ett nettolöneavtal täcker vanligen de skatter som påförts på lön för ett visst arbete. Om man genom nettolöneavtalet har förbundit sig att betala skatterna på även andra inkomster än lön för arbete som avtalet avser, t.ex. kapitalinkomster eller biinkomster, räknas skatterna som påförts dessa inkomster som arbetstagarens nettolön då skatterna betalas antingen som förskottsskatt eller som kvarskatt.

Lön som betalats till utlandet räknas emellertid inte som nettolön till den del som skatten kan avräknas från skatt som betalas i Finland. Om skatt som betalats i en annan stat avräknas på utlandet, räknas skatt i utlandet som nettolön endast till den del som skatt återstår efter avräkning av t.ex. finska skatter.

Om arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat att arbetsgivaren ska svara för arbetstagarens skatter under antagandet att inkomsten från arbetsförhållandet är den enda inkomsten, tas ingen annan inkomst under skatteåret i beaktande när den kalkylerade kvarskatten beräknas.

Exempel 1:
avtalad lön

100 000,00

kalkylerad utländsk skatt (hypotetisk skatt)

19 000,00

utländsk socialförsäkringsavgift som tagits ut från lönen

6 000,00

penninglön till arbetstagaren

75 000,00

av arbetsgivaren till utreselandet under skatteåret betalad skatt som inte kan avräknas i finsk beskattning

4 000,00

nettolön i Finland vid uträkning av den skattepliktiga lönen (75 000,00 + 6 000,00 + 4 000,00)

85 000,00

3.1.2 Kalkylerad kvarskatt

Med kalkylerad kvarskatt avses det skattebelopp som ska betalas på den skattepliktiga lönen.

Den skattepliktiga lönen är summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten. När man räknar ut beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktar man de avdrag som skattemyndigheten gör automatiskt från inkomsterna och skatterna samt de avdrag som beviljas på basis av personliga förhållanden, t.ex. kostnader för inkomstens förvärvande och räntorna på bostadslån. Om arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat att arbetsgivaren inte ska dra fördel av arbetstagarens personliga avdrag, beaktas de inte när den kalkylerade kvarskatten beräknas. I beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktas inte kvarskatteränta eller återbäringsränta.

Exempel 2:

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön

142 356,71

I beräkningen av exemplen har använts inkomstskatteskalan för skatteår 2012 och kommunalskatteprocentet 18,5. Dessutom antas att personen i fråga inte är skyldig att betala kyrkoskatt och inte omfattas av det finska socialskyddet.

Om arbetstagaren inte har övriga inkomster, är beloppet av kvarskatt som debiteras senare lika stort som den kalkylerade kvarskatten. I sådana fall får arbetstagaren inte någon skattepliktig förmån av att den utländska arbetsgivaren eller en finsk betalare i intressegemenskap med arbetsgivaren betalar kvarskatten.

Med uträkning av den kalkylerade kvarskatten strävar man till att när det är fråga om en nettolöneavtalssituation, den fördel som arbetstagaren får av att arbetsgivaren betalar hans skatter beskattas som inkomst för inkomståret. Om man för arbetstagaren betalar förskottsskatt till ett belopp som motsvarar den kalkylerade kvarskatten, får arbetstagaren ingen kvarskatt eller skatteåterbäring.

3.2 Förskottsskatt och förskottskomplettering

Enligt 1 § i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsuppbörden för att betala in skatter och avgifter enligt vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande.  Bestämmelser om förskottsuppbördens krav på motsvarighet finns i 3 §.  Om prestationsbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, verkställs förskottsuppbörden på löneinkomster i form av förskottsbetalning.

Förskottsskatt ska betalas på den skattepliktiga löneinkomst som räknas ut enligt denna anvisning.  

3.2.1 Förskottsskatt/förskottskomplettering som betalats under skatteåret

Det i förskott betalade beloppet motsvarar den kalkylerade kvarskattens belopp

När arbetsgivaren under skatteåret betalar arbetstagarens förskottsskatter eller förskottskomplettering till ett belopp som högst går upp till det kalkylerade kvarskattebeloppet, anses som skattepliktig lön det sammanlagda beloppet av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten.

Exempel 3:
penninglön

85 000,00

förskottsskatt för skatteåret som betalats under skatteåret

57 356,71

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön (85 000,00 +57 356,71 )

142 356,71


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

142 356,71

skatt på förvärvsinkomster

57 356,71

skatter och avgifter sammanlagt

57 356,71

förskottsskatt

57 356,71

kvarskatt

0,00

Förskottsbetalningen är större än den kalkylerade kvarskatten

Förskottsskatt som arbetsgivaren betalat anses som nettolön till den del som den överstiger det kalkylerade kvarskattebeloppet och arbetstagaren är inte skyldig att återbetala skillnaden till arbetsgivaren.

Exempel 4:
penninglön

85 000,00

under skatteåret betalad förskottsskatt (arbetstagaren och arbetsgivaren har inte avtalat att arbetstagaren ska återbetala förskott som överstiger kvarskatten till arbetsgivaren)

65 000,00

kalkylerad kvarskatt 85 000,00 på lönen

57 356,71

skattepliktig lön (nettolön 85 000,00  + förskottsskatt 65 000,00, eftersom det betalade förskottet är större än den kalkylerade kvarskatten på nettolönen på 85 000,00 )

150 000,00

kalkylerad kvarskatt

61 044,60


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

150 000,00

skatt på förvärvsinkomster

61 044,60

skatter och avgifter sammanlagt

61 044,60

förskottsskatt

65 000,00

skatteåterbäring

3 955,40

Förskottsbetalningen är större än den kalkylerade kvarskatten och arbetstagaren är skyldig att återbetala

Förskottsskatt som överstiger den kalkylerade kvarskatten anses dock inte som nettolön om arbetstagaren är skyldig att återbetala detta belopp med återbetalningsränta till arbetsgivaren och om arbetsgivaren inte svarar för annan skatt än den som betalas på lön som avses i nettolöneavtalet.

Exempel 5:
penninglön

85 000,00

annan inkomst (kapitalinkomst)

20 000,00

på annan inkomst betalad skatt som arbetsgivaren inte svarar för

6 000,00

förskottsskatt för skatteåret som betalats under skatteåret

65 000,00

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön (85 000,00 +57 356,71 )

142 356,71


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

142 356,71

skatt på förvärvsinkomster

57 356,71

kapitalinkomster sammanlagt

20 000,00

skatt på kapitalinkomster

6 000,00

skatter och avgifter sammanlagt

63 356,71

förskottsskatt

65 000,00

skatteåterbäring

1 643,29

I exempel 5 ovan förorsakas det inga skattepåföljder om arbetstagaren är skyldig att återbetala skatteåterbäringen och återbäringsräntan och att betala arbetsgivaren 6 000 euro, eftersom den förskottsskatt som arbetsgivaren har betalat har använts till betalning av skatt på kapitalinkomster.
Förskottsbetalningen mindre än den kalkylerade kvarskatten

Om den betalda förskottsskattens belopp är mindre än den kalkylerade kvarskatten, är beloppet på skattepliktig lön nettolönen ökad med den kalkylerade kvarskattens belopp. Den betalda förskottsskatten räknas då inte som skattepliktig inkomst.                           

Exempel 6:
förskottsskatt för skatteåret som betalats under skatteåret

40 000,00

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön (85 000,00 +57 356,71 )

142 356,71


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

142 356,71

skatt på förvärvsinkomster

57 356,71

skatter och avgifter sammanlagt

57 356,71

förskottsskatt

40 000,00

kvarskatt

17 356,71

3.2.2 Förskottskomplettering som betalats efter skatteåret

Om den förskottskomplettering som arbetsgivaren har betalat efter skatteåret sammanlagt med den förskottsskatt eller förskottskomplettering som betalats under skatteåret inte överstiger beloppet av den kalkylerade kvarskatten för skatteåret i fråga, anses den förskottskomplettering som betalats efter skatteåret inte ingå i arbetstagarens nettolön. På samma sätt görs om förskottsskatten betalas försenat efter skatteåret och det sammanlagda beloppet av skatter som betalats i förhand inte överstiger den kalkylerade kvarskattens belopp.

Om förskottskompletteringen som arbetsgivaren betalat efter skatteåret eller förskottsskatten tillsammans med förskottsskatten eller förskottskompletteringen som betalats under skatteåret överstiger beloppet av kalkylerad kvarskatt för skatteåret, anses det överstigande beloppet ingå i betalningsårets nettolön.

Exempel 7:

Skatteår 1

penninglön

85 000,00

annan inkomst (förvärvsinkomst), arbetsgivaren står för skatten

20 000,00

förskottsskatt som betalats under skatteåret

40 000,00

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön (85 000,00 +57 356,71 )

142 356,71


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

162 356,71

skatt på förvärvsinkomster

67 006,71

skatter och avgifter sammanlagt

67 006,71

förskottsskatt för skatteåret som betalats under skatteåret

40 000,00

förskottskomplettering (betalad under skatteår 2)

27 006,71

kvarskatt

0,00

Skatteår 2
penninglön

85 000,00

under skatteår 2 inbetald förskottskomplettering för skatteår 1

27 006,71

förskottsskatt och förskottskomplettering för skatteår 1 som överstiger den kalkylerade kvarskatten för skatteår 1 (67 006,71- 57 356,71)

9 650,00

förskottsskatt för skatteår 2 som betalats under skatteår 2

66 354,05

nettolön (85 000,00 + 9 650,00)

94 650,00

kalkylerad kvarskatt

66 354,05

skattepliktig lön (94 650,00 +66 354,05 )

161 004,05


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

161 004,05

skatt på förvärvsinkomster

66 354,05

skatter och avgifter sammanlagt

66 354,05

förskottsskatt

66 354,05

kvarskatt

0,00

Förskottsbetalningen är större än den kalkylerade kvarskatten men arbetstagaren är skyldig att återbetala

Om arbetsgivaren inte svarar för annan skatt än den som ska betalas på lön som avses i nettolöneavtalet och arbetstagaren är skyldig att till arbetsgivaren återbetala skatt som i förskott betalats till för stort belopp, anses den i förskott betalda skatt som överstiger beloppet på den kalkylerade kvarskatten inte ingå i nettolönen.

3.3 Kvarskatt

Den kvarskatt som betalats för arbetstagaren räknas som betalningsårets nettolön till den del kvarskattebeloppet överstiger det kalkylerade kvarskattebeloppet för skatteåret. I allmänhet betalas kvarskatten för skatteåret i fråga i december följande år och den eventuella andra raten i därpå följande februari.

Ränta på kvarskatt som eventuellt betalats räknas inte som nettolön.

Exempel 8:

Skatteår 1

penninglön

85 000,00

annan inkomst (förvärvsinkomst), arbetsgivaren står för skatten

20 000,00

nettolön

85 000,00

kalkylerad kvarskatt

57 356,71

skattepliktig lön (85 000,00 +57 356,71 )

142 356,71


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

162 356,71

skatt på förvärvsinkomster

67 006,71

skatter och avgifter sammanlagt

67 006,71

förskottsskatt

0,00

kvarskatt i två rater, skatteår 2 och skatteår 3

67 006,71

Skatteår 2
penninglön

85 000,00

den första raten på kvarskatten för skatteår 1, den del som överstiger den kalkylerade kvarskatten för skatteår 1 ((67 006,71  -  57 356,71) /2 )

4 825,00

nettolön (85 000 + 4 825,00)

89 825,00

kalkylerad kvarskatt

61 855,39

skattepliktig lön (89 825,00 + 61 855,39)

151 680,39


skatt för skatteåret:

 

förvärvsinkomster sammanlagt

151 680,39

skatt på förvärvsinkomster

61 855,39

skatter och avgifter sammanlagt

61 855,39

förskottsskatt

0,00

kvarskatt

61 855,39

Skatteår 3 på samma sätt som skatteår 2.

3.4 Skatteåterbäring

När arbetstagaren är skyldig att betala skatteåterbäringen eller återbäringsräntan till arbetsgivaren, beaktas dessa inte vid beräkningen av den skattepliktiga lönen. Skatteåterbäringen kan endast bero på för stor inbetalning av förskottsskatt eller förskottskomplettering. Den i förskott betalda skatten har inte räknats med i nettolönen, eftersom arbetstagaren var skyldig att återbetala den förskottsskatt som betalats till för stort belopp.

Om den av arbetsgivaren betalda förskottsskatten har använts för att betala skatt på sådan inkomst som arbetsgivaren inte svarar för, uppkommer det en fordran från arbetstagaren till arbetsgivaren. Ersättningen till arbetsgivaren ska då jämställas med en skatteåterbäring som betalas till arbetsgivaren, och den påverkar inte beloppet av nettolönen.

Exempel 9: I exempel 5 får arbetstagaren en skatteåterbäring på 1 643,29 euro och betalar den till arbetsgivaren. Dessutom betalar han 6 000,00 euro som ersättning för att förskottsskatt som arbetsgivaren har betalat har använts för att betala skatt på kapitalinkomst. Dessa betalningar har ingen verkan på beloppet av nettolönen.

Om arbetsgivaren avstår från sin på avtalet baserade rätt att få ersättning för förskottsskatt som betalats till för stort belopp, räknas beloppet med i nettolönen för det år då arbetsgivaren avstod från sin rätt.

3.5 Prestationer som arbetstagaren betalat till arbetsgivaren

Om man av arbetstagaren i efterhand tar ut prestationer som baserar sig på arbetsavtalet och som under skatteåret i fråga har räknats med i arbetstagarens nettolön, dras dessa av från arbetstagarens nettolön under det år då arbetstagaren betalar dem. Det kan vara fråga om till exempel belopp som återbärs till arbetsgivaren till följd av en rättelsekalkyl som arbetsgivaren under det år som följer efter inkomståret gör av den kalkylerade utländska skatten (beloppet av kalkylerad utländsk skatt, eller den hypotetiska skatten, stiger).

4 Deklaration av skattepliktiga inkomster

4.1 Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter

En utländsk arbetsgivare ska tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om förmåner med penningvärde, rättelser av dem, mottagarna av förmånerna och grunderna för dem om löntagaren vistas i Finland över sex månader i följd (BFL 15 §, 15 a §).  

Uppgifterna om nettolön ska anmälas med årsanmälan 7801. Löner som baserar sig på ett nettolöneavtal anmäls med eget prestationsslag 7N (Av en utländsk arbetsgivare utbetald lön till en arbetstagare då arbetsgivaren betalar skatterna för arbetstagaren). Den skattepliktiga inkomsten antecknas dessutom i punkt 36 om arbetstagaren inte omfattas av socialskyddet i Finland (löneposter som inte ingår i grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie).

Arbetsgivaren anger i årsanmälan beloppet av skattepliktig löneinkomst som räknats ut enligt denna anvisning efter att alla avdrag som skattemyndigheten räknar arbetstagaren till godo automatiskt har beaktats. Om arbetsgivaren är medveten om personliga avdrag som påverkar uträkningen av den skattepliktiga lönen (t.ex. arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier, kostnader för inkomstens förvärvande) kan arbetsgivaren beakta dem i årsanmälan. Detta förutsätter att skatteförmånen från avdragen enligt avtalet hör till arbetsgivaren. Årsanmälan kan senare korrigeras när uppgifterna om personliga avdrag blir tillgängliga. Beloppet av naturaförmåner anges i punkterna 20–49 och som penninglön anmäls i punkt 14 den skattepliktiga löneinkomsten efter att det sammanlagda beloppet av naturaförmåner dragits av den enligt denna anvisning.

Exempel 10
 

Uträkning av skattepliktig inkomst

Arbetsgivaren anmäler

Skattepliktig lön i Finland

  • penninglön 80 000,00
  • annan naturaförmån 5 000,00
  • kalkylerad kvarskatt 57 356,71

 

 

 

142 356,71

Prestationsslag 7N

k. 14 = 137 356,71

k. 40 = 5 000,00

k. 36 = 142 356,71

Ev. ArPL och arbetslöshetsförsäkringspremier
k. 16)

Avdrag för förvärvande av inkomsten 620,00

 

Beskattningsbar inkomst 141 736,71

 

Skatt 57 356,71

 

Exempel 11

Om en finsk betalare har beviljat en bostadsförmån till en arbetstagare som en del av ett nettolönearrangemang och dessutom betalar penninglön, ska förskottsinnehållning verkställas på lönen. Den utländska arbetsgivaren anmäler på årsanmälan det belopp av lönen som fås när de belopp som den finska betalaren anmäler på årsanmälan dras av från den skattepliktiga löneinkomsten.

 

finsk betalare

den finska
arbetsgivarens årsanmälan

utländsk betalare

den utländska
arbetsgivarens årsanmälan

naturaförmån

5 000,00 k. 40 0,00  

penninglön för skatteåret

5 000,00      

förskottsinnehållning*

2 000,00 k. 15 0,00  

nettopenninglön

3 000,00   77 000,00  

nettolön

8 000,00   77 000,00  

nettolön som ska baklängesberäknas till bruttolön

    85 000,00  

kalkylerad kvarskatt

    57 356,71  

förskottsskatt som ska betalas 55 356,71 (57 356,71 – 2 000,00)

  ej på årsanmälan   ej på årsanmälan

skattepliktig lön på årsanmälan

10 000,00 sl 1/P 132 356,71 k. 14 sl 7N 
* När man ansöker om skattekort för lön som betalas från Finland bör man anmäla, utöver den bruttolön som den finska betalaren betalar, också den baklängesberäknade totalinkomsten som avser samma arbete.

4.2 Arbetstagarens deklarationsskyldighet

Enligt 7 § i lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1558) ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. I skattedeklarationen ska anges den skattepliktiga löneinkomst i Finland som räknats ut enligt ovan beskrivna principer. Som tilläggsuppgift krävs en utredning av det sammanlagda beloppet av utbetalda prestationer som under skatteåret ska beaktas som nettolön samt en utredning av andra sådana omständigheter som påverkar uträkningen av den skattepliktiga lönen i Finland, t.ex. vilka inkomster som beaktats vid uträkningen av nettolönen och vad som överenskommits med arbetsgivaren om skatteansvar.

Exempel 12:
 

Förhandsifylld skattedeklaration

Arbetstagaren deklarerar

I Finland skattskyldig lön (arbetsgivaren har inte varit medveten om arbetstagarens personliga avdrag) 142 356,71 138 832,37*

Kostnader för inkomstens förvärvande 3 000,00

(avdrag för inkomstens förvärvande 620,00 + överstigande kostnader 2 380,00)

620,00 3 000,00

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen

(2 000,00 - självrisk 600,00)

- 2 000,00
Skatt 57 356,71 53 832,37 (i tilläggsuppgifter )

Följande tilläggsuppgifter lämnas av arbetstagaren:

  • nettolön 85 000,00 som består av nettolönen 77 000,00 (penninglön) från den utländska arbetsgivaren och nettolönen  8 000,00 (nettopenninglön och naturaförmån) från den finska betalaren
  • arbetsgivaren står för samtliga skatter
  • arbetsgivaren får skatteförmån från arbetstagarens personliga avdrag
  • kalkylerad kvarskatt 53 832,37

* Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat att arbetstagaren får skatteförmånen från sina personliga avdrag, ska skattedeklarationen ange den skattepliktiga lön som baserar sig på arbetsgivarens årsanmälan.

På lön med prestationsslag 7N påförs automatiskt den försäkrades sjukförsäkringspremie (dagpenningspremie och sjukvårdspremie). Dock den inkomst som har antecknats i punkt 36 på årsanmälan påförs ingen dagpenningspremie. Om arbetstagaren inte omfattas av socialskyddet i Finland bör man yrka om avlägsnande av sjukförsäkringens sjukvårdspremier i samband med den slutliga beskattningen. Saken redogörs för i tilläggsuppgifterna i arbetstagarens skattedeklaration och till deklarationen fogas ett intyg av behörig institution i arbetstagarens hemland (t.ex. ett A1/E101-intyg) som bevisar att personen i fråga omfattas av ifrågavarande stats socialskydd, eller ett intyg av FPA om att personen inte omfattas av socialskyddet i Finland.

5 Rättelse av skattepliktig inkomst

Om den skattskyldige anser att det finns ett fel i hans beskattning, kan han söka ändring i beskattningen genom att framställa ett rättelseyrkande. Den skattskyldige ska framställa ett rättelseyrkande hos Skatteförvaltningen inom fem år efter början av det år som följer det år då den skattskyldiges beskattning slutförs. (61-64 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL)).

Om beskattningen innehåller ett fel, kan Skatteförvaltningen rätta beskattningen också på tjänstens vägnar (BFL 55–56 §).

Rättelse av beskattningen kan bero på att beloppet av skattepliktig lön i Finland har räknats ut fel, exempelvis:

  • beloppet av nettolön som använts i uträkningen har varit fel
  • avdragen har inte beaktats till rätt belopp.

I BFL 57 a § anges att om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4 000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts (Överföring av inkomst som läggs till på grund av rättelse av beskattningen).  Syftet med detta förfarande är att göra det lättare att rätta små fel. Förfarandet kan komma i fråga oberoende av om det är fråga om ett års, två års eller fem års rättelse BFL 56 § 2–4 mom.). När den skattskyldige söker ändring i beskattningen enligt BFL 61–64 §, rättas beskattningen emellertid alltid i fråga om det skatteår som rättelsen gäller.

Exempel A:

Vid uträkningen av den skattepliktiga löneinkomsten har använts en nettolön som är 3 000 euro för liten och felet beror t.ex. på att den skattskyldige gjort ett räknefel. Inkomsttillägget och det kalkylerade kvarskattebelopp som till följd av felet läggs till inkomsten är sammanlagt under 4 000 euro. I stället för rättelse av beskattningen kan den skattskyldige begära att inkomsttillägget beaktas vid uträkningen av skattepliktig inkomst under det år för

Exempel B:

Den skattskyldiges avdragsyrkande har inte godkänts, men den skattepliktiga löneinkomsten har inte rättats till följd av detta. Av den anledningen har den skattepliktiga löneinkomsten blivit för låg. När felet ligger i uträkningen av den baklängesberäknade lönen, ska beskattningen rättas i fråga om skatteåret. I sådana situationer är det inte möjligt att rätta beskattningen enligt BFL 57 a § under det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts.

6 Nettolön som betalats efter utresan

Om efter utresan till en begränsat skattskyldig arbetstagare eller i stället för honom betalas prestationer som grundar sig på arbete i Finland och som utgör sådana poster som enligt punkt 3 ska beaktas som nettolön, ska den källskatt som fastställs på basis av dessa belopp betalas under betalningsåret. För debitering av källskatt ska man lämna in en skattedeklaration. I tilläggsuppgifterna ska anges att deklarationen har lämnats för debitering av källskatt. Om arbetsgivarens svarar för den källskatt som ska debiteras, beräknas den kalkylerade kvarskatten enligt källskattesats på 35 %. Då tas också det avdrag som avses i 6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig i beaktande på inkomst som tjänats under en bestämd tid. Avdraget beviljas för lika lång tid som arbetstagaren har omfattats av nettolöneavtalet under inkomståret.

Ibland kan lönen sänkas också efter betalningsåret. Om arbetstagaren efter utresan t.ex. måste återbetala lön till arbetsgivaren eller en sådan prestation som arbetsgivaren betalat för arbetstagaren blir mindre, rättas inkomstbeloppet för det skatteår då den ändrade prestationen har räknats som inkomst till den del som det återbetalade beloppet inte kan dras av från det belopp som räknas som nettolön det år då återbetalning äger rum.

7 Förtroendeskydd och övergång till det nya sättet att räkna ut skattepliktig lön

Bestämmelser om förtroendeskydd finns i 26 § i lagen om beskattningsförfarande. I detta lagrum konstateras att om ett ärende lämnar rum för tolkning eller är oklart och om den skattskyldige i god tro har handlat i enlighet med myndighetens praxis eller anvisningar, kan ärendet till denna del avgöras till den skattskyldiges fördel, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2008:31 medför ändringar i beskattningspraxis när det gäller periodisering av inkomst och skattskyldighetens omfattning hos begränsat skattskyldiga. Enligt tidigare vedertagen beskattningspraxis betraktades kvarskatter inte som inkomst för inkomståret och sådana kvarskatter som en utländsk arbetsgivare betalat för den begränsat skattskyldige inte ansågs utgöra inkomst som erhållits i Finland. Skatteförvaltningen anser att den skattskyldige kan få förtroendeskydd ännu för de kvarskatter som ska betalas för skatteåret 2007.

Från skatteåret 2008 ska man som skattepliktig lön i skattedeklarationen ange det inkomstbelopp som räknats ut enligt denna anvisning. Vid uträkningen av skattepliktig lön beaktas således inte kvarskatter och efterskatter som debiterats för skatteår 2006 och 2007 eller prestationer som betalats till arbetsgivaren.

Denna anvisning kompletterar och korrigerar den tidigare anvisningen. Den är i kraft från och med skatteåret 2012. Om den förskottsskatt som arbetsgivaren har betalat före anvisningens ikraftträdande har ansetts ingå i nettolönen och arbetstagaren enligt avtalet betalar den skateåterbäring som han får till arbetsgivaren efter att denna anvisning har trätt i kraft, kan det betalade beloppet dras av från nettolönen under betalningsåret.

8 Uträkning av skattepliktig löneinkomst med hjälp av skatteprocenträknaren

Den kalkylerade kvarskatten kan räknas ut med hjälp av skatteprocenträknare (www.skatt.fi/skatteraknare).

1. Mata in i skatteprocenträknaren en grov uppskattning av den skattepliktiga löneinkomsten som efter avdrag av skatterna skulle ge den önskade nettoinkomsten. Om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland, spärra uträkningen av sjukförsäkringsavgifter genom att kryssa för punkt ”Försäkrad annanstans än i Finland”.

2. Räkna ut differensen mellan den skattepliktiga löneinkomsten och det skattebelopp som räknaren anger (nettoinkomst).

3. Om denna nettoinkomst inte motsvarar den nettoinkomst man avtalat om, räkna ut differensen mellan nettoinkomsterna. Differensen mellan nettoinkomsterna divideras med (100 – marginalskatteprocent*) och multipliceras med 100 – så får man det belopp som ska läggas till den skattepliktiga löneinkomsten eller dras av från den (lönerättelse).

Om den nettoinkomst som man fått med hjälp av räknaren är större än den avtalade nettoinkomsten, minskas den skattepliktiga löneinkomsten med beloppet av lönerättelse. Om nettoinkomsten är mindre än den avtalade nettoinkomsten, läggs lönerättelsen till den skattepliktiga löneinkomsten. Mata in i skatteprocenträknaren den rättade skattepliktiga löneinkomsten. Vid behov kan man korrigera den skattepliktiga löneinkomsten med lönerättelser tills man får den rätta nettoinkomsten.

*Marginalskatteprocent är den skatteprocent som går ut på den del av inkomsten som överstiger den beskattningsbara förvärvsinkomstens nedre gräns i statens inkomstskatteskala, ökad med den kommunala inkomstskatteprocenten och  eventuella församlingens inkomstskatteprocent samt sjukvårds- och dagpenningspremier.

Även Bruttolöneräknaren kan användas för att beräkna den skattepliktiga löneinkomsten. (skatt.fi/bruttoloneraknare).


Tero Määttä
ledande skattesakkunnig 

Taneli Lallukka
ledande skattesakkunnig