Beskattning av dividendinkomster

Har getts
27.5.2020
Diarienummer
VH/3244/00.01.00/2020
Giltighet
27.5.2020 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

I den här anvisningen behandlas beskattningen av dividender som mottagits av finländska fysiska personer och dödsbon samt inhemska näringssammanslutningar och samfund.

I anvisningen behandlas inte dividendutdelning som grundar sig på en arbetsinsats, förtäckt dividend, utbetalning av medel i andelslag eller andra prestationer som betraktas som överskott, utdelning av medel från en fond för inbetalt fritt eget kapital, dividender som betalats på ett aktiesparkonto, vinstutdelning i bassamfund eller begränsning av skattefrihet för dividend som mottagits av samfund. Dessa situationer behandlas i följande av Skatteförvaltningens anvisningar:

Anvisningen har uppdaterats till följd av slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund samt ny rättspraxis (exempelvis HFD 2019:56 och HFD 2019:57). I detta sammanhang har anvisningens innehåll preciserats när det gäller exempelvis dividender som betalats ut in natura och uträkningen av det matematiska värdet. Dessutom har anvisningen kompletterats med exempel och dess struktur har ändrats. Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

1 Begreppet dividend

1.1 Dividend i bolagsrätten

Bestämmelser om utdelning av dividend finns i 13 kap. i aktiebolagslagen (624/2006, nedan ABL). Dividend betyder enligt ABL 13 kap. 1 § 1 punkten att bolagets medel betalas ut till aktieägarna i form av vinstutdelning.

Enligt 3 kap. 1 § i ABL medför alla aktier lika rätt i bolaget, exempelvis lika rätt till dividend som bolaget delar ut. I bolagsordningen kan dock föreskrivas att i bolaget finns eller kan finnas aktier som medför olika rättigheter eller skyldigheter, dvs. aktierna kan vara av olika slag. Om bolagets aktier är av olika slag ska av bolagsordningen framgå olikheterna mellan aktierna. Om det på olika aktieslag delas ut dividend till olika belopp, ska grunden för en avvikande dividendutdelning således framgå av bolagsordningen.

ABL innehåller inga uttryckliga bestämmelser om i vilken form dividend kan delas ut. Dividend kan således delas ut i form av pengar eller annan egendom (in natura). Ett typiskt exempel på dividend som delas ut i någon annan form än pengar är dividend som betalas ut i form av aktier.

För att bolaget ska kunna dela ut dividend förutsätts att det har utdelningsbara medel. Bolagsstämman fattar beslutet om dividendutdelning och beloppet som delas ut i dividend (ABL 13 kap. 6 § 1 mom.). Dividendbeloppet får dock i regel inte överstiga det maximibelopp som aktiebolagets styrelse har föreslagit (ABL 13 kap. 6 § 1 mom.). Således ska styrelsen enligt ABL lägga fram ett förslag på åtgärder som gäller bolagets vinst.

Enligt ABL 13 kap. 3 § ska dividendutdelningen basera sig på det senast fastställda bokslutet. Bokslutet fastställs vid bolagets ordinarie bolagsstämma. Bokslutet ska också revideras, om bolaget enligt lag eller bolagsordningen är skyldigt att välja en revisor.

I ABL 13 kap. 3 § hänvisas till det senast fastställda bokslutet på allmän nivå. Således kan dividendutdelningen också grunda sig på något annat än bokslutet som fastställts för den räkenskapsperiod som gått ut senast. Det är således möjligt att dela ut dividend också till exempel för den tidsperiod som infaller mellan den senaste räkenskapsperiodens utgång och den ordinarie bolagsstämman. Då delar man ut dividend utifrån det bokslut som föregår den räkenskapsperiod som senast gått ut.

Bestämmelsen i 13 kap. 3 § i ABL tillåter också en vinstutdelning under den innevarande räkenskapsperioden i form av en så kallad interimsutdelning (interimistisk dividend). Utdelning av interimistisk dividend ska grunda sig på ett mellanbokslut som fastställts av en extraordinarie bolagsstämma. Om bolaget enligt lag eller bolagsordningen är skyldigt att välja en revisor ska mellanbokslutet vara reviderat. Den interimistiska dividenden ska tas upp i noterna till bokslutet som fastställs för hela räkenskapsperioden (bokföringsnämndens utlåtande 2008/1815).

När bolaget delar ut dividend ska det enligt ABL 13 kap. 2 § beakta sådana väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning som har skett efter att bokslutet upprättats. Medel får således inte betalas ut ur bolaget, om det då dividendutdelningsbeslutet fattas är känt eller borde vara känt att bolaget var insolvent eller utdelningen leder till insolvens.

Genom bolagsstämmans beslut får aktieägaren en fordringsrätt till dividenden. Fordringen förfaller vid den tidpunkt då dividenden enligt beslutet står att lyfta. Dividenden anses vara lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt, såvida inte stämman beslutat separat om tidpunkten. Bolagsstämman kan också besluta att dividenden betalas ut i flera rater.

Om bolaget inte iakttar aktiebolagslagens bestämmelser när det delar ut dividend eller om bolaget inte haft utdelningsbara medel till sitt förfogande, är det enligt aktiebolagslagen fråga om olaglig utbetalning av medel. Utbetalning av medel är olaglig enligt ABL 13 kap. 2 § också om det då betalningsbeslutet fattades var känt eller borde ha varit känt att bolaget var insolvent eller att utdelningen skulle leda till insolvens.

1.2 Dividend i skatterätten

Begreppet dividend har inte definierats i skatteförfattningarna. Därför grundar sig begreppet dividend i beskattningen i princip på bestämmelserna om vinstutdelning i ABL. Som dividend anses således i beskattningen vanligtvis utdelning av medel i form av vinstutdelning som genomförs på basis av bolagsstämmans beslut (se t.ex. CSN 33/2018).

Eftersom ABL tillåter att bolaget delar ut medel också för andra räkenskapsperioder än den som senast gått ut, anses som dividend i beskattningen också exempelvis utbetalning av medel för den räkenskapsperiod som föregick den som gick ut senast samt s.k. interimsutdelning (interimistisk dividend), som betyder att dividend delas ut för den innevarande räkenskapsperioden, då dividendutdelningen har genomförts enligt kraven i ABL (HFD 2008:77).

Både dividendutdelningar i form av pengar och i form av annan egendom (in natura) anses utgöra dividend i beskattningen. Särskilda frågor om beskattningen av utdelning in natura behandlas närmare i kapitel 5.1.

Som dividend jämställs enligt 33 d § 3 mom. i inkomstskattelagen även dividendersättningar som erhålls i stället för dividend. Dividendersättningar behandlas närmare i kapitel 5.2.

Bestämmelserna om dividend tillämpas i beskattningen också på sådan utdelning av medel som bolagsrättsligt är olaglig, om dividendutdelningen grundar sig på bolagsstämmans beslut om dividendutdelning. Alternativt kan en olaglig utbetalning av medel dock utgöra förtäckt dividend enligt 29 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL), om en delägare tar ut medel ur bolaget vederlagsfritt eller genom avvikande prissättning. Exempel på olaglig utdelning som anses utgöra förtäckt dividend i beskattningen är försäljning av tillgångar eller tjänster till en delägarpart till underpris eller köp av sådana av en delägarpart till överpris. Förtäckt dividend behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Förtäckt dividend.

En inkomst som anses utgöra dividend när man tillämpar den nationella skattelagstiftningen i Finland utgör inte nödvändigtvis dividend enligt skatteavtalet eller tvärtom (se HFD 2006:75 och CSN 44/2019 (inte laga kraft vunnet)). En inkomst beskattas dock alltid som sådan inkomst som den anses utgöra enligt den nationella skattelagstiftningen i Finland oberoende av hurdan inkomst den anses utgöra vid tillämpningen av skatteavtalet. De olika inkomstbegreppen i skatteavtalen påverkar endast i vilken omfattning Finland har rätt att beskatta inkomsten i fråga.

2 Beskattning av dividender som fysiska personer och dödsbon mottagit

2.1 Dividender från offentligt noterade bolag

Dividend som ett offentligt noterat bolag betalat utgör i sin helhet kapitalinkomstdividend för fysiska personer och dödsbon så att 85 procent av dividenden utgör skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst (ISkL 33 a § 1 mom.).

Med dividender från offentligt noterade bolag avses enligt 33 a § i inkomstskattelagen vinstutdelning från bolag med minst en aktieserie som är föremål för handel när dividendbeslutet fattas:

1) på en reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (748/2012),

2) på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

3) på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument, under förutsättning att aktien har tagits upp till handel på bolagets ansökan eller med dess samtycke.

Med en reglerad marknad enligt 1) punkten avses sådana handelsplatser eller börser som har auktoriserats som en reglerad marknad. Sådana reglerade marknader är exempelvis Nasdaq Helsinki Ab:s börslista och Pre-lista samt Nasdaq Stockholm Ab:s huvudmarknad. Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har på sin webbplats en förteckning över reglerade marknader inom EU/EES-området (välj Entity type > Regulated market).

Multilaterala handelsplattformer som avses i punkt 3) omfattas av något lindrigare krav i lagstiftningen än reglerade marknader. En sådan plattform i Finland är exempelvis First North Finland, som Nasdaq Helsinki Ab upprätthåller vid sidan om den reglerade marknaden. Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) har på sin webbplats en förteckning över multilaterala handelsplattformer inom EU/EES-området (välj Entity type > Multilateral trading facility).

Exempel 1:

År 2019 får A 5 000 euro i dividend från X Abp och 4 000 euro från Y Abp. Bolagens aktier är offentligt noterade. Av A:s dividender är 7650 euro skattepliktig kapitalinkomst (85 % x 9 000 euro). Den återstående delen av dividenden, dvs. 1 350 euro, är skattefri inkomst.

Offentligt noterade inhemska bolag ska enligt 15 § 1 mom. 3 punkten i förordningen om förskottsuppbörd (FörskUF) verkställa förskottsinnehållning enligt 25,5 procent på totalbeloppet av dividender som de betalat till fysiska personer eller dödsbon och redovisa innehållningen till Skatteförvaltningen. Förskottsinnehållning verkställs också då de aktier för vilka dividenden betalas ut hör till en fysisk persons förvärvskälla för näringsverksamhet eller jordbruk. Hur förskottsinnehållning ska verkställas på dividender behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen.

2.2 Dividender från bolag som inte noterats offentligt

Dividender som fysiska personer och dödsbon får från bolag som inte noterats offentligt indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend (ISkL 33 b § 1 och 2 mom.). Dividenden indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend utifrån det matematiska värdet av dividendtagarens aktier (ISkL 33 b § 1 mom.). Innan dividenden indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend och om de lagstadgade kraven uppfylls, ska man från det matematiska värdet av delägarens aktier dra av värdet på en bostad som bolaget äger och som är i delägarens bruk samt värdet av dennes delägarlån (ISkL 33 b § 4 ja 5 mom.). Läs mer om hur man räknar ut det matematiska värdet i kapitlen 2.2.1–2.2.3.

Som kapitalinkomstdividend betraktas en åtta procents årlig avkastning av det matematiska värdet av dividendtagarens aktier (ISkL 33 b 1 mom.).

Eftersom skatteåret för dividendtagare som är fysiska personer är ett kalenderår, beräknas avkastningen per kalenderår. Räkenskapsperiodens längd i aktiebolag inverkar inte på det belopp som ska betraktas som kapitalinkomst (CSN 142/1993 och HFD 2002:1).

Exempel 2:

X Ab:s räkenskapsperiod har varit ett kalenderår. År 2019 ändras räkenskapsperioden så att den var 1.1–30.6.2019. Någon dividend delades inte ut för den räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2018. Dividenden som delas ut för den räkenskapsperiod som går ut under 2019 har kunnat tas ut under kalenderåret 2019. Av dividenden utgör 8 % av det sammanlagda matematiska värdet på X Ab:s aktier kapitalinkomst för skatteåret 2019.

Av kapitalinkomstdividender på upp till 150 000 euro som dividendtagaren mottagit från onoterade bolag är 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst. Till den del beloppet överstiger 150 000 euro utgör 85 procent av dividenderna kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst (ISkL 33 b § 1 mom.). Observera att gränsen på 150 000 inte gäller per bolag, utan per skattskyldig. Det betyder att den skattskyldiges kapitalinkomstdividender från onoterade bolag under skatteåret räknas ihop när man uppskattar huruvida gränsen på 150 000 euro har överskridits.

Till den del dividenden överskrider en åtta procents årlig avkastning utgör den förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividender utgör 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst (ISkL 33 b § 2 mom.).

Exempel 3:

A får från X Ab 60 000 euro i dividend under skatteåret 2019. Det matematiska värdet på A:s aktier i X Ab uppgår sammanlagt till 1 000 000 euro. Under skatteåret 2019 får A dessutom en dividend på 10 000 euro från Y Ab. Det sammanlagda matematiska värdet på A:s aktieinnehav i Y Ab uppgår till 100 000 euro. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade.

A:s dividend på 60 000 euro från X Ab utgör till hela beloppet kapitalinkomstdividend, eftersom dividendbeloppet understiger en åtta procents årlig avkastning som beräknats på det matematiska värdet av A:s aktieinnehav.

Dividenden som A fått från Y Ab indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend, eftersom dividenden är större än den årliga avkastning om åtta procent som beräknats på det matematiska värdet av A:s aktieinnehav. Av dividenden från Y Ab utgör 8 000 euro kapitalinkomstdividend (8 % x 100 000 euro). Förvärvsinkomstdividenden är 2 000 euro (10 000 euro – 8 000 euro). Av förvärvsinkomstdividenden utgör 75 procent eller 1 500 euro skattepliktig förvärvsinkomst medan 25 procent eller 500 euro är skattefri inkomst.

Av A:s kapitalinkomstdividender från X Ab och Y Ab utgör 25 procent eller 17 000 euro (25 % x (60 000 euro + 8 000 euro)) skattepliktig kapitalinkomst, eftersom dividendernas sammanlagda belopp understiger 150 000 euro. Sammanlagt är 51 000 euro skattefri kapitalinkomst.

Om ett bolag har fattat flera beslut om att dela ut dividend för samma räkenskapsperiod eller ändrat tidpunkten för räkenskapsperiodens utgång, kan delägare under ett kalenderår få flera dividender från ett och samma bolag. Kapitalinkomstandelen för dividenden beräknas då bara en gång utifrån det sammanlagda dividendbeloppet (CSN 187/1993).

Exempel 4:

X Ab:s räkenskapsperioder är 1.1–31.12.2018 och 1.1–30.6.2019. För vardera räkenskapsperioden delas ut dividend så att dividenderna kan tas ut under kalenderåret 2019. Delägare A:s dividend för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2018 uppgår sammanlagt till 3 000 euro och dividenden för räkenskapsperioden 1.1–30.6.2019 till 1 500 euro. Det matematiska värdet på A:s aktier för skatteåret 2019 uppgår till 15 000 euro.

Som kapitalinkomst betraktas det belopp som motsvarar en avkastning om 8 procent av det matematiska värdet för delägarens aktier. Kapitalinkomsten uppgår till 1 200 euro (8 % x 15 000 euro) och förvärvsinkomsten 3 300 euro (4 500 euro – 1 200 euro).

Bolagsstämman kan besluta att dividenden kan lyftas i två eller flera rater. Om dividenden står att lyfta under två olika kalenderår, ska raternas kapitalinkomstandelar fastställas separat.

Exempel 5:

X Ab:s räkenskapsperiod gick ut 30.6.2019. X Ab delar ut dividend för denna räkenskapsperiod så att hälften av dividenden kan tas ut i december 2019 och hälften i mars 2020.

Kapitalinkomstandelen för den dividend som kan tas ut år 2019 bestäms utgående från det matematiska värdet för 2019. Kapitalinkomstandelen för den dividend som kan tas ut år 2020 bestäms utgående från det matematiska värde som beräknats för år 2020.

Bolag som inte är offentligt noterade ska verkställa förskottsinnehållning på den utdelade dividenden. Förskottsinnehållningen uppgår till 7,5 procent av den del av dividenden som är högst 150 000 euro och till 28 procent av den del som överstiger 150 000 euro (15 § 1 mom. 4 punkten i FörskUF). Förskottsinnehållning på dividender har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen.

Om man genom förordnanden i bolagsordningen i syfte att kringgå skatt försöker uppnå grundlösa skatteförmåner till exempel så att det i praktiken leder till att delägarens förvärvsinkomst i form av dividender fördelas till hens närkrets, till exempel hens barn, kan man utifrån en fallspecifik bedömning ingripa i förfarandet med stöd av bestämmelsen om kringgående av skatt i BFL 28 §.

2.2.1 Principer för fastställande av det matematiska värdet på en aktie

Bestämmelser om hur aktiebolagets nettoförmögenhet och det matematiska värdet på en aktie ska räknas ut finns i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (värderingslagen, 2005/1142). Det matematiska värdet och jämförelsevärdet för aktien beräknas utgående från nettoförmögenheten för det föregående året (2 § 2 mom. i värderingslagen). Det betyder att det matematiska värdet som till exempel beräknats på bolagets aktie för skatteåret 2019 grundar sig på nettoförmögenheten för skatteåret 2018. Kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelarna av dividenden fastställs utifrån det matematiska värdet för det skatteår för vilket dividenden utgör inkomst i mottagarens beskattning (se närmare i kapitel 2.5).

Bolagets nettoförmögenhet fås genom att man från bolagets tillgångar drar av bolagets skulder (2 § 1 mom. i värderingslagen). Till bolagets tillgångar hör anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och långfristiga utgifter som har ett förmögenhetsvärde. Latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen (1336/1997, BokfL) betraktas inte som tillgångar (2 § 2 mom. i värderingslagen). Som skuld anses poster som tas upp bland balansräkningens passiva under främmande kapital. Som skuld anses också kapitallån då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital (2 § 3 mom. i värderingslagen). Som skuld betraktas inte latenta skatteskulder enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen (2 § 4 mom. i värderingslagen).

När ett bolags nettoförmögenhet räknas ut ska tillgångarna och skulderna värderas enligt värderingslagen. Värderingen av tillgångarna och skulderna enligt värderingslagen kan avvika från hur de värderas i bokföringen.

En akties matematiska värde räknas ut så att bolagets justerade nettoförmögenhet enligt bokslutet divideras med antalet av de aktier i bolaget som vid bokslutet finns på marknaden (9 § i värderingslagen, se också HFD 2001 liggare 2742). Som aktier som finns på marknaden betraktas inte aktier som bolaget löst in eller förvärvat på annat sätt.

Bolagets samtliga aktier som vid bokslutet finns på marknaden ska beaktas, oavsett aktiernas olika slag. Det betyder att det matematiska värdet på aktier som finns på marknaden blir lika stort, även om aktierna avviker från varandra exempelvis när det gäller rätten till röstetal eller vinstandelar.

Exempel 6:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2018. Bokslutet fastställs och beslut om att dela ut dividend fattas 28.6.2019. Dividenden kan enligt bolagsstämmans beslut lyftas fr.o.m. 1.7.2019. Det matematiska värdet beräknas utifrån den nettoförmögenhet som grundar sig på balansräkningen för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2018, dvs. 100 000 euro.

Vid bokslutet (31.12.2018) hade bolaget 100 st. aktier som var registrerade i handelsregistret och 10 st. aktier som var i bolagets besittning. Det matematiska värdet på bolagets aktie beräknas utifrån de 90 aktier som finns på marknaden. Således uppgår det matematiska värdet på aktien för skatteåret 2019 till 1 111,11 euro (100 000 euro / 90 aktier).

Bolagets räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret påverkar inte hur det matematiska värdet beräknas. När det gäller den räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret grundar sig det matematiska värdet således också på bokslutet för den räkenskapsperiod som föregår skatteåret i fråga.

Exempel 7:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.2.2018–31.1.2019. För denna räkenskapsperiod delar bolaget ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 30.6.2019. Beloppet av dividendens kapitalinkomstandel grundar sig således på det matematiska värde som beräknats för skatteåret 2019. Det matematiska värdet för skatteåret 2019 fastställs utifrån balansräkningen för räkenskapsperioden 1.2.2017–31.1.2018, dvs. balansräkningen för året före skatteåret.

 

Exempel 8:

A får dividend från X Ab. Dividenden kan lyftas under skatteåret 2019. Dividendens kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar grundar sig på det matematiska värdet på A:s aktieinnehav, som beräknas utifrån den nettoförmögenhet som fastställs för räkenskapsperioden som gick ut under år 2018. X Ab:s räkenskapsperiod var 1.7–30.6.2018. Således ska nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien fastställas utifrån bokslutet 30.6.2018. Om dividenden hade kunnat lyftas 28.12.2018, skulle dividendens kapital- och förvärvsinkomstandelar grunda sig på det matematiska värde som hade räknats ut på basis av nettoförmögenheten för 2017, vilket för sin del grundar sig på den balansräkning som upprättats för räkenskapsperioden 1.7.2016–30.6.2017.

Om bolaget inte har en räkenskapsperiod som har gått ut året före skatteåret, ska det matematiska värdet för skatteåret i fråga beräknas utifrån bokslutet för den räkenskapsperiod som gått ut senast (CSN 309/1993).

Exempel 9:

Bolagets räkenskapsperioder har varit 1.1-31.10.2017 och 1.11.2017-30.4.2019. För den senare räkenskapsperioden delar bolaget ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 31.7.2019. Dividendens kapitalinkomstandel grundar sig således på det matematiska värde som beräknats för skatteåret 2019. Eftersom bolaget inte haft en räkenskapsperiod som har gått ut under 2018, ska det matematiska värdet för skatteåret 2019 beräknas utifrån balansräkningen 1.1–31.10.2017.

Bolaget kan ha flera räkenskapsperioder som går ut under samma kalenderår. I sådana fall ska det matematiska värdet beräknas utifrån nettoförmögenheten för den räkenskapsperiod som gått ut senast före skatteåret.

Exempel 10:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.2.2017–31.1.2018. Bolaget ändrar sin räkenskapsperiod så att följande räkenskapsperiod är 1.2.2018–31.12.2018. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas fr.o.m. 15.4.2019. Dividendens kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar grundar sig på det matematiska värde som beräknats för skatteåret 2019, och detta har beräknats utifrån den nettoförmögenhet som grundar sig på balansräkningen för räkenskapsperioden 1.2.2018–31.12.2018.

Ibland har bolaget ännu inte fastställt bokslutet för året före dividendutdelningsåret vid tidpunkten för dividendutdelningen eller före tidpunkten då dividenden kan lyftas. Detta påverkar dock inte fastställandet av det matematiska värdet.

Exempel 11:

Bolagets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bolaget har beslutat att dela ut dividend för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2018. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas fr.o.m. 15.4.2020. Dividendens kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar grundar sig på det matematiska värde som beräknas utifrån den nettoförmögenhet som grundar sig på balansräkningen för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2019. Det har ingen betydelse att bokslutet för år 2019 ännu inte hade fastställts 15.4.2020.

2.2.2 Uträkning av det matematiska värdet på delägarnivå

Dividendens kapitalinkomstandel bestäms utifrån det sammanräknade matematiska värdet av delägarens aktieinnehav i bolaget. När det sammanlagda matematiska värdet på aktierna beräknas ska som aktieantal användas det antal aktier som ägdes vid tidpunkten för dividendutdelningsbeslutet (CSN 308/1993). Samtliga aktier i delägarens besittning vid tidpunkten för dividendutdelningen ska beaktas, oavsett aktiernas slag. Till beräkningsgrunden räknas också aktier på vilka ingen dividend delas ut (HFD 1999:24).

Innan dividenden från ett aktiebolag indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend, ska man från det matematiska värdet av delägarens aktier under vissa förutsättningar dra av värdet på en bostad som hör till bolagets tillgångar samt delägarlånen (ISkL 33 b § 4 ja 5 mom.). Det matematiska värdet på en aktie räknas ut per bolag. Således ska också de ovan nämnda rättelserna hos delägaren göras per bolag (se exempel 14 nedan).

Värdet av en bostad som ingår ett bolags tillgångar och som en företagardelägare använt under skatteåret som bostad för sig själv eller sin familj ska enligt 33 b § 4 mom. i ISkL dras av från det matematiska värdet av företagardelägarens aktier innan dividenden indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Med skatteår avses dividendtagarens skatteår, dvs. året då delägaren har kunnat ta ut dividenden. En förutsättning för att värdet på bostaden kan dras av är att personen varit företagardelägare vid utgången av den räkenskapsperiod som senast gått ut före dividendtagarens skatteår. Dessutom förutsätter avdraget att bostaden har ingått i tillgångarna i bokslutet i fråga.

Bostadens värde dras av från det matematiska värdet på företagardelägarens aktier, även om hen inte hade använt bostaden under hela skatteåret. Bostaden behöver inte vara en stadigvarande bostad. Således kan exempelvis värdet på en fritidsbostad dras av från det matematiska värdet på aktierna om delägaren eller dennes familj har använt bostaden. Som sådan bostad som avses i bestämmelsen ska emellertid inte anses en sådan fritidsbostad som har varit i samtliga arbetstagares samanvändning och som delägaren använt kortvarigt under skatteåret.

Enligt 7 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) anses en delägare vara företagardelägare om hen är i ledande ställning i bolaget och ensamt äger över 30 procent av bolagets aktier eller röstetal. Som företagardelägare betraktas även en delägare som arbetar i ledande ställning och som tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 procent av aktierna även om delägarens egen ägarandel är högst 30 procent. Såsom familjemedlem betraktas make eller maka och i samma hushåll bosatta egna eller makens släktingar i släktingar i rakt upp- eller nedstigande led oberoende av ålder.

Företagardelägarens ställning kan komma till också genom indirekt ägande om personen via ett annat bolag äger ett sådant antal aktier att kravet på ägande eller röstetal uppfylls.

Från aktiernas matematiska värde dras det belopp av som har använts som bostadens värde vid beräkningen av bolagets nettoförmögenhet och aktiernas matematiska värde.

Bostaden behöver inte direkt höra till aktiebolagets näringstillgångar, utan från det matematiska värdet på aktierna dras av även värdet på en sådan bostad som bolaget äger indirekt genom ett fastighetsaktiebolag, om en företagardelägare använder bostaden (HFD 2003:55).

Om delägare som är makar och har en ledande ställning i bolaget äger över 50 procent av bolagets aktier och båda makarna bor i en bostad som hör till bolagets tillgångar, ska man från värdet på båda makars aktier dra av hälften av bostadens värde oavsett hur det konkreta aktieinnehavet fördelas mellan makarna.

Enligt 7 § i ISkL avses med makar personer som före skatteårets utgång ingått äktenskap med varandra. Därtill tillämpas bestämmelserna om makar även på personer som under skatteåret fortgående levt i äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

Exempel 12:

Makarnas ägarandelar i X Ab är 80 % och 20 % och båda makarna arbetar i ledande ställning i bolaget. Makarna använder tillsammans en bostad som X Ab äger. Från det matematiska värdet på vardera makens aktier ska dras av 50 % av värdet på bostaden.

Exempel 13:

Makarnas ägarandelar i X Ab är 10 % och 20 %. Båda makarna arbetar i ledande ställning i bolaget. Makarna använder tillsammans en bostad som X Ab äger. Eftersom makarnas ägarandel är under 50 procent ska bostadens värde inte dras av från det matematiska värdet på någondera makens aktier.

Om bolaget bedriver näringsverksamhet ska man enligt ISkL 33 b § 5 mom. från det matematiska värdet på dividendtagarens aktier dra av sådana penninglån som delägaren eller dennes familjemedlemmar tagit av bolagets tillgångar, om delägaren ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar direkt äger minst 10 procent av bolagets aktier eller innehar en motsvarande andel av röstetalet som bolagets samtliga aktier medför. Som familjemedlemmar betraktas make och minderåriga barn. Med ett minderårigt barn avses enligt ISkL 8 § barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17 år.

Från aktiernas matematiska värde dras av det lånebelopp som ingår i bolagets nettoförmögenhet för året innan, som utgör grunden för det matematiska värdet på bolagets aktie, och således också ingår i aktiens matematiska värde. Delägarlånet dras av från värdet på aktierna också om lånet har räknats med i delägarens skattepliktiga inkomst i beskattningen. Lånet dras av i första hand från det matematiska värdet av låntagarens egna aktier och till den överskjutande delen från det matematiska värdet av familjemedlemmarnas aktier i förhållande till deras aktieinnehav.

Delägarlånet dras av från det matematiska värdet på aktierna om kravet på ägarandel eller röstetal om 10 procent uppfylls vid utgången av den räkenskapsperiod vars nettoförmögenhet har använts som grund för det matematiska värdet. I annat fall dras delägarlånets belopp inte av från aktiernas matematiska värde.

I rättspraxis har ett lån enligt ISkL 33 b § 5 mom. (tidigare ISkL 42 § 4 mom.) betraktats som ett lån som vid upplösning av ett kommanditbolag överförs till den ansvarige bolagsmannen om samma person även ägde aktiestocken i det aktiebolag som beviljat lånet till kommanditbolaget (HFD 5.9.2000 liggare 1827).

Exempel 14:

A äger 80 procent eller 80 stycken av X Ab:s sammanlagt 100 aktier (80 st. / 100 st.). X Ab betalar till A 80 000 euro i dividend som kan lyftas år 2019. Det matematiska värdet av X Ab:s aktier är 12 500 euro/aktie. A äger 20 procent eller 40 stycken av Y Ab:s sammanlagt 200 aktier (40 st. / 200 st.). Y Ab betalar till A 10 000 euro i dividend som kan lyftas år 2019. Det matematiska värdet av Y Ab:s aktier är 2 500 euro/aktie. A har under skatteåret haft till sitt förfogande en bostad som hör till X Ab:s tillgångar och som räknats till bolagets nettoförmögenhet för det föregående året mot ett värde av 400 000 euro. Bostadens värde dras av från det matematiska värdet på X Ab:s aktier i A:s besittning, eftersom A äger över 30 procent av aktierna i X Ab. A har tidigare tagit ett penninglån om 200 000 euro från Y Ab. Året innan ingick lånet i bolagets nettoförmögenhet. Lånet dras av från det matematiska värdet på Y Ab:s aktier i A:s besittning, eftersom A äger över 10 procent av aktierna i Y Ab.

Av dividenden som A fått från X Ab utgörs kapitalinkomstdividenden av en 8 procents avkastning på aktiernas sammanräknade matematiska värde, från vilket belopp bostadens värde har subtraherats: 8 % x (80 st. x 12 500 euro/st. – 400 000 euro) = 48 000 euro. Av kapitalinkomstdividenden är 25 procent eller 12 000 euro (25 % x 48 000 euro) skattepliktig kapitalinkomst. Den överstigande delen av dividenden eller 32 000 euro (80 000 euro – 48 000 euro) är förvärvsinkomst. Av förvärvsinkomstdividenden utgör 75 procent eller 24 000 euro skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent eller 8000 euro skattefri inkomst.

Dividenden från Y Ab utgör i sin helhet förvärvsinkomstdividend, eftersom det rättade matematiska värdet av A:s aktier är noll (40 st. × 2 500 euro/st. – penninglån 200 000 euro = –100 000 euro).

2.2.3 Det matematiska värdet i specialsituationer

2.2.3.1 Uträkning av det matematiska värdet på en aktie när det är fråga om ett nytt bolag eller en ny aktie

Bestämmelser om hur det matematiska värdet på en aktie i ett nytt aktiebolag finns i 10 § i värderingslagen. Kapitalinkomstandelen av dividender från ett nytt bolag beräknas utifrån aktiens nominella värde eller, om detta saknas, utifrån aktiens bokföringsmässiga motvärde. Om bolaget eller en delägare så kräver ska dock aktiens teckningspris tas till beräkningsgrund om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet. Om aktien inte har något nominellt värde och delägaren eller bolaget inte yrkar på att teckningspriset ska användas, ska som matematiskt värde och bokföringsmässigt motvärde användas bolagets aktiekapital dividerat med antalet aktier.

Enligt ABL har aktier inget nominellt värde om det inte finns någon bestämmelse om detta i bolagsordningen. Med bokföringsmässigt motvärde avses enligt ABL det nominella belopp för varje aktie som tas upp i aktiekapitalet när bolaget bildas eller nya aktier emitteras (ABL 3 kap. 5 § 1 mom.). Aktier kan ha olika bokföringsmässiga motvärden. Det bokföringsmässiga motvärdet kan också vara noll, då kapitalet som har investerats i bolaget som betalning av aktien i sin helhet tas upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Efter ändringen av ABL (184/2019) behöver ett icke-noterat bolag inte ha ett minimiaktiekapital, utan bolag kan grundas utan något aktiekapital.

Bestämmelsen i 10 § i värderingslagen tillämpas endast om bolagets första räkenskapsperiod inte har gått ut innan dividendtagarens skatteår har börjat. Dividenden ska således vara lyftbar under samma skatteår som den första räkenskapsperioden för utdelarbolaget har gått ut. Värderingslagens 10 § tillämpas även då ett bolag delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod under vilken ett annat bolag fusionerats i bolaget (CSN 271/1993).

Exempel 15:

Bolaget bildades 1.8.2019. Vid bolagsbildningen tecknade A 100 st. aktier till ett pris av 100 euro per aktie. Teckningspriset på aktierna 10 000 euro har till hela beloppet tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Bolagets räkenskapsperiod är 1.8.2019–31.7.2020. Bolagets första räkenskapsperiod går ut 31.7.2020 och bokslutet för räkenskapsperioden fastställs 15.12.2020. Samtidigt fattas beslut om att dela ut dividend. Dividenden kan lyftas med detsamma. Bolagets aktier har inte något nominellt värde eller bokföringsmässigt motvärde, eftersom teckningspriset på aktierna inte tagits upp i aktiekapitalet. På A:s yrkande används teckningspriset på aktierna som det matematiska värdet på A:s aktier för skatteåret 2020. Det sammanlagda matematiska värdet på A:s aktier är 10 000 euro (100 euro x 100 aktier).

Exempel 16:

Bolaget bildades 1.10.2018. Bolagets räkenskapsperiod är 1.10.2018–30.9.2019. Bokslutet för räkenskapsperioden fastställs 15.1.2020. Samtidigt fattas beslut om att dela ut dividend. Dividenden kan lyftas med detsamma. Kapitalinkomstandelen av dividenden grundar sig på det matematiska värde som beräknats för skatteåret 2020 och som fastställs utifrån balansräkningen för räkenskapsperioden 1.10.2018–30.9.2019, dvs. balansräkningen för året före skatteåret.

Bolagets aktieantal ökar vid aktieemissioner. En aktieemission kan ske antingen mot betalning eller utan betalning. Bestämmelser om hur man fastställer det matematiska värdet på en ny aktie som fås genom aktieemission finns i 12 § i värderingslagen. Om ett bolag har höjt sitt aktiekapital efter utgången av den räkenskapsperiod som senast föregick skatteårets ingång ska aktiens nominella värde betraktas som det matematiska värdet för de nya aktier som tecknats i samband med höjningen av kapitalet. Om ett nominellt värde saknas ska som värde betraktas aktiens bokföringsmässiga motvärde eller, om bolaget eller en delägare så kräver, aktiens teckningspris, om detta är högre än det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet.

Värderingslagens 12 § ska tillämpas på det matematiska värdet på en ny aktie även om aktiekapitalet inte höjs vid emission mot vederlag och teckningspriset på aktien tas upp exempelvis i fonden för inbetalt fritt eget kapital. I dessa fall anses som det nya matematiska värdet på aktien på bolagets eller delägarens yrkande det teckningspris som har tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital dividerat med antalet nya aktier som tecknats.

Om bolaget vid en aktieemission utan betalning emitterar nya aktier som inte har något nominellt värde eller bokföringsmässigt motvärde, anses deras teckningspris vara noll. Då anses också det matematiska värdet på aktierna som erhållits utan vederlag vara noll.

Bolaget kan vid en aktieemission låta teckna också sådana egna gamla aktier som är i bolagets besittning. Om bolaget låter teckna sina egna gamla aktier som är i dess besittning tillämpas på beräkningen av deras matematiska värde samma principer som gäller för nya aktier.

2.2.3.2 Företagsomstruktureringar

Av företagsomstruktureringar är fusion, delning ja ändring av verksamhetsformen sådana som ska beaktas när man beräknar det matematiska värdet för utdelarbolaget.

Enligt 13 § 2 mom. i värderingslagen ska fusion av bolag beaktas separat vid uträkningen av det matematiska värdet om det övertagande bolaget delar ut dividend för den räkenskapsperiod under vilken fusionen har genomförts och om dividenden har kunnat lyftas under det kalenderår under vilket räkenskapsperioden har gått ut (se även HFD 1999:58). Om det övertagande bolaget delar ut dividend efter den räkenskapsperiod under vilken fusionen har skett, fastställs det matematiska värdet på det övertagande bolaget enligt kapitel 2.2.1 utifrån nettoförmögenheten för det föregående skatteåret.

Exempel 17:

Det övertagande bolaget X Ab och dess helägda dotterbolag Y Ab:s räkenskapsperiod är 1.6.2018–31.5.2019. Y Ab fusioneras med moderbolaget och fusionen genomförs 1.7.2019. X Ab:s räkenskapsperiod går ut 31.5.2019 ochbokslutet för räkenskapsperioden fastställs 1.9.2019. Samtidigt fattas beslut om att dela ut dividend och dividenden kan lyftas med detsamma. Eftersom kraven i 13 § 2 mom. i värderingslagen inte uppfylls, ska fusionen inte beaktas vid beräkningen av det matematiska värdet på X Ab:s aktie för skatteåret 2019. Det matematiska värdet av dividenden som delas ut för skatteåret 2019 fastställs utifrån balansräkningen för X Ab:s räkenskapsperiod 1.6.2017–31.5.2018.

Exempel 18:

Det övertagande bolaget X Ab och dess helägda dotterbolag Y Ab:s räkenskapsperiod är 1.6.2018–31.5.2019. Y Ab fusioneras med moderbolaget och fusionen genomförs 30.4.2019. X Ab delar ut dividend för räkenskapsperioden som går ut 31.5.2019. Dividenden kan lyftas 15.10.2019. Fusionen ska beaktas när det matematiska värdet på X Ab:s aktie räknas ut för skatteåret 2019.

I situationer enligt 13 § 2 mom. i värderingslagen beräknas den nettoförmögenhet som utgör grunden för det matematiska värdet av det övertagande bolaget och det nya bolag som bildas vid kombinationsfusionen så att man räknar ihop det övertagande bolagets och de fusionerade bolagens nettoförmögenheter för året före skatteåret. Det fusionerade bolagets aktier som det övertagande bolaget äger räknas dock inte till det övertagande bolagets tillgångar. Om fusionsvederlaget är något annat än aktier i det övertagande bolaget, beaktas detta likaså som en faktor som minskar det övertagande bolagets förmögenhet. Till övriga delar beräknas nettoförmögenheten för såväl det fusionerade bolaget som det övertagande bolaget enligt 2–8 § i värderingslagen. Det matematiska värdet på en aktie fås fram genom att den nettoförmögenhet som beräknats på detta sätt divideras med antalet aktier på marknaden i det övertagande bolaget eller det nya bolaget (13 § 2 mom. i värderingslagen).

Exempel 19:

A Ab äger samtliga aktier i B Ab. B Ab fusioneras i A Ab 1.6.2019. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–30.6.2019. För denna räkenskapsperiod delar A Ab ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 1.11.2019. Fusionen ska beaktas separat när det matematiska värdet på A Ab:s aktie räknas ut för skatteåret 2019.

B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 var 73 000 euro. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 var 120 000 euro. Anskaffningsutgiften för B Ab:s aktier i A Ab:s beskattning var 27 000 euro och jämförelsevärdet på aktierna för skatteåret 2018 var 7 000 euro. Dessutom har A Ab ägt aktier i C Ab och aktiernas anskaffningsutgift var 3 000 euro och jämförelsevärde 5 000 euro. B Ab:s och C Ab:s aktier har vid uträkningen av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 värderats till anskaffningsutgifternas sammanlagda belopp, eftersom detta har varit högre än jämförelsevärdenas sammanlagda belopp.

När man räknar ut det matematiska värdet av A Ab för skatteåret 2019, ska A Ab:s och B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 räknas ihop och från summan dras av värdet på B Ab:s aktier, som har använts för att räkna ut A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018. Eftersom avdraget för värdet på B Ab:s aktier från A Ab:s nettoförmögenhet gör att C Ab:s aktier måste värderas till det högre jämförelsevärdet i stället för anskaffningsutgiften, ska till nettoförmögenheten läggas 2 000 euro, vilket är differensen mellan jämförelsevärdet och anskaffningsutgiften på C Ab:s aktier.

Den nettoförmögenhet som utgör grunden för A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2019 är alltså 168 000 euro (120 000 euro – 27 000 euro + 2 000 euro + 73 000 euro).

Bestämmelserna om fusion i 13 § 2 mom. i värderingslagen iakttas i tillämpliga delar vid beräkning av det matematiska värdet för aktierna i det bolag som delas upp i en partiell delning samt i de övertagande bolagen vid partiell eller total delning (13 § 3 mom. i värderingslagen).

Exempel 20:

X Ab genomgår delning 1.1.2019 och blir A Ab och B Ab. A Ab:s första räkenskapsperiod är 2.1–31.7.2019. För denna räkenskapsperiod delar A Ab ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 30.11.2019. Det matematiska värdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2019 grundar sig på den andel av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2018 som övergick till A Ab vid delningen.

Exempel 21:

X Ab:s räkenskapsperiod är 1.10.2018–30.9.2019. X Ab genomgår en partiell delning 1.6.2019 med det befintliga Y Ab, vars räkenskapsperiod är 1.7.2018–30.6.2019.

Y Ab delar ut dividend för denna räkenskapsperiod och dividenden kan lyftas fr.o.m. 31.10.2019. Det matematiska värdet på Y Ab:s aktie för skatteåret 2019 grundar sig på den andel av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2018 som övergick till Y Ab vid delningen.

X Ab delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.1–30.9.2019. Dividenden kan lyftas fr.o.m. 1.12.2019. När man räknar ut det matematiska värdet på X Ab:s aktie för skatteåret 2019 ska man från nettoförmögenheten för skatteåret 2018 dra av den andel som övergick till Y Ab vid delningen.

Exempel 22:

X Ab genomgår delning 31.5.2019 och blir A Ab och B Ab. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.6–31.12.2019. För denna räkenskapsperiod delar A Ab ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 1.5.2020. Delningen behöver inte beaktas separat vid uträkningen av det matematiska värdet. Det matematiska värdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2020 beräknas utifrån balansräkningen för räkenskapsperioden 1.6-31.12.2019.

När man räknar ut delningsårets matematiska värde för det övertagande bolaget ska till det övertagande bolaget hänföras den andel av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet som motsvarar den nettoförmögenhet som överförts till det övertagande bolaget. Till det övertagande bolagets tillgångar räknas dock inte aktier som det äger i det ursprungliga bolaget. Om fusionsvederlaget är annat än aktier i det övertagande bolaget, beaktas detta likaså som en faktor som minskar det övertagande bolagets tillgångar. Det matematiska värdet på aktien erhålls så att denna nettoförmögenhet divideras med antalet aktier på marknaden.

På motsvarande sätt när man räknar ut det matematiska värdet för ett bolag som genomgått partiell delning ska från det föregående årets nettoförmögenhet dras av den del som har genom den partiella delningen övergått till det övertagande bolaget.

Exempel 23:

X Ab delas 1.5.2019 till de befintliga bolagen A Ab och B Ab så att 60 % av X Ab:s nettoförmögenhet övergår till A Ab och 40 % till B Ab. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.8.2018–31.7.2019. För denna räkenskapsperiod delar A Ab ut dividend som kan lyftas fr.o.m. 1.9.2019. Delningen ska beaktas vid uträkningen av det matematiska värdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2019.

Det överlåtande bolaget X Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 var 120 000 euro. Det övertagande A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2018 var 70 000 euro. A Ab har ägt en del av aktierna i det överlåtande X Ab. Vid uträkningen av A Ab:s aktier har aktierna i X Ab värderats till deras anskaffningsutgift, som var 20 000 euro.

Den nettoförmögenhet som utgör grunden för det matematiska värdet på det övertagande A Ab:s aktie för skatteåret 2019 är alltså 122 000 euro ((60 % x 120 000 euro) – 20 000 euro + 70 000 euro).

Bestämmelser om hur det matematiska värdet på en aktie i ett nytt aktiebolag ska räknas ut finns i 11 § i värderingslagen. Om ett aktiebolag har bildats till följd av ändring av verksamhetsformen och tillgångarna och skulderna som hör samman med den tidigare verksamheten har i samband med ändringen av verksamhetsformen överförts till samma värden till ett nybildat aktiebolag, beräknas bolagets nettoförmögenhet för det första skatteåret utifrån det sista bokslutet som upprättats före skatteåret och som omfattar den verksamhet som ska överföras. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget vid ändringen av företagsformen beaktas vid uträkningen av bolagets nettoförmögenhet enbart de tillgångar och skulder som överförts. Ändring av verksamhetsformen har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Ändring av verksamhetsformen till aktiebolag.

Exempel 24:

Det öppna bolagets räkenskapsperiod är 1.9.2018–30.8.2019. Det öppna bolaget har bildats om till ett aktiebolag. Det öppna bolaget upprättade sitt sista bokslut 31.10.2019. Räkenskapsperioden för aktiebolaget som tar över verksamheten gick ut 30.6.2020. När man räknar ut det matematiska värdet på aktien för att fastställa kapitalinkomstandelen av dividenden som kan lyftas under skatteåret 2020 för den räkenskapsperiod som gick ut 30.6.2020, ska nettoförmögenheten beräknas utifrån det öppna bolagets sista bokslut som upprättades 31.10.2019.

2.2.3.3 Förvärv eller överlåtelse av aktier

Ett aktiebolags aktier kan byta ägare under skatteåret. Den ursprungliga aktieägaren kan exempelvis överlåta aktierna till en annan person eller bolaget kan anskaffa sina egna aktier.

Dividendens kapitalinkomstandel bestäms utifrån det sammanräknade matematiska värdet av delägarens aktieinnehav i bolaget. Som antalet aktier används det aktieantal som man ägde vid tidpunkten då beslut om dividendutdelning fattades (CSN 308/1993).

Om aktieägaren avstår från aktierna efter dividendbeslutet men innan dividenden kan lyftas, beskattas den nya ägaren för dividenden. Överlåtelse av aktier mitt under skatteåret ökar eller minskar inte dividendinkomstens sammanlagda kapitalinkomstandel, om dividenden delas ut under skatteåret till två olika aktieägare före aktieöverlåtelsen och därefter. Kapitalinkomstandelens belopp granskas således per aktie. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade två beslut där det ena beslutet tar ställning till dividendbeskattningsärendet ur överlåtarens och det andra ur förvärvarens synvinkel (HFD 2019:56 och 2019:57). Dessa högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2019:56 och 2019:57 kan tillämpas på den skattskyldiges yrkande redan i beskattningen för 2019 samt retroaktivt på den tid för vilken ändring fortfarande kan sökas.

Exempel 25:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2019. I början av skatteåret 2020 var bolagets enda delägare A som äger 100 aktier. Enligt bokslutet av 31.12.2019 uppgick nettoförmögenheten till 1 000 000 euro eller 10 000 euro per aktie (1 000 000 euro / 100 aktier). Bokslutet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2019 fastställs 1.6.2020 och samtidigt fattas beslut om att dela ut dividend. I dividend delas ut 1 000 euro per aktie, dvs. 100 000 euro (1 000 euro x 100 aktier), och dividenden betalas ut i två rater. Den första dividendraten uppgår till sammanlagt 60 000 euro (600 euro per aktie) och den betalas ut 1.7.2020. Den andra dividendraten uppgår till sammanlagt 40 000 euro (400 euro per aktie) och den betalas ut 15.11.2020.

A överlåter 50 av sina aktier till B 30.9.2020. A får 1.7.2020 dividend till ett belopp på 60 000 euro (600 euro x 100 aktier) som beskattas för skatteåret 2020 som A:s kapitalinkomst, eftersom den 8 procents avkastning som beräknas för det matematiska värdet på A:s aktier är 80 000 euro (1 000 euro x 100 aktier x 8 %). Av dividenden som A fick 15.11.2020, dvs. 20 000 euro (400 euro x 50 aktier), ska 10 000 euro beskattas som A:s kapitalinkomst, eftersom den 8 procents avkastning av A:s 50 aktier som inte hade använts i samband med den första dividendutdelningen uppgick till 10 000 euro ((80 000 euro) – 60 000 euro) x 50/100). Det återstående 10 000 euro av A:s dividender beskattas som förvärvsinkomst.

Person B har inte mottagit dividend vid dividendutdelningen 1.7.2020. Av de 20 000 euro som B fick 15.11.2020 (400 euro x 50 aktier) ska 10 000 euro beskattas som B:s kapitalinkomst ((80 000 euro – 60 000 euro) x 50/100), eftersom man vid uträkningen av den 8 procents avkastning av dividender som B fick med stöd av det senare dividendutdelningsbeslutet ska beakta det belopp som inte använts i samband med den första dividendutdelningen. Det återstående 10 000 euro av B:s dividender beskattas som förvärvsinkomst.

De ändringar som skett i antalet aktier på marknaden mellan bokslutstiden för året före skatteåret och dividendutdelningen påverkar i princip inte uträkningen av det matematiska värdet på aktien, eftersom aktiens matematiska värde alltid räknas ut enligt det aktieantal som gällde vid bokslutet för den räkenskapsperiod som föregick skatteåret.

Exempel 26:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2018. A och B äger båda 50 aktier i bolaget. Nettoförmögenheten enligt bokslutet av 31.12.2018 uppgår till 500 000 euro. Bolaget anskaffar 28.2.2019 sina egna aktier riktat så att det skaffar B:s alla 50 aktier. Bolagets bokslut för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2018 fastställs och beslut om att dela ut dividend fattas 1.6.2019. Dividenden kan lyftas med detsamma. Det matematiska värdet på bolagets aktie beräknas enligt nettoförmögenheten vid bokslutet 31.12.2018 (500 000 euro) och antalet aktier på marknaden (100) på bokslutsdagen 31.12.2018. Det matematiska värdet på aktien för skatteåret 2019 är alltså 5 000 euro (500 000 euro / 100 aktier). Det sammanlagda matematiska värdet på A:s aktier för skatteåret 2019 uppgår alltså till 250 000 euro (5 000 euro x 50 aktier).

Följande år delar bolaget ut dividend för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2019. Dividenden grundar sig på dividendbeslutet av 1.6.2020 enligt vilket dividenden kan lyftas med detsamma. Nettoförmögenheten enligt bokslutet av 31.12.2019 uppgår till 500 000 euro. Det matematiska värdet på aktien för skatteåret 2020 är alltså 10 000 euro (500 000 euro / 50 aktier). Det sammanlagda matematiska värdet på A:s aktier för skatteåret 2020 uppgår alltså till 500 000 euro (10 000 euro x 50 aktier).

2.3 Dividender från utländska samfund

Dividender från utländska bolag beskattas på samma sätt som dividender från finländska bolag, om det utländska bolaget är ett sådant bolag som avses i artikel 2 i moder-dotterbolagsdirektivet (ISkL 33 c § 1 mom.).

Moder-dotterbolagsdirektivet ska tillämpas på bolaget då följande villkor uppfylls:

  • Den skatterättsliga hemvisten för ett samfund som delar ut dividender är enligt skattelagstiftningen i någon EU-stat i denna stat och bolaget anses inte med stöd av ett skatteavtal med en tredje stat ha skatterättslig hemvist utanför gemenskapen
  • Bolaget har någon av bolagsformerna som nämns i direktivets bilaga. Direktivet tillämpas till exempel på publika och privata aktiebolag och på europabolag.
  • Bolaget är skyldigt att utan valmöjlighet och befrielse betala någon av de skatter som nämns i direktivet.

Enligt ISkL 33 c § 2 mom. är dividender från utländska bolag skattepliktiga på samma sätt som inhemska dividender också då:

1. samfundet enligt skattelagstiftningen i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har sin hemvist i denna stat och samfundet, enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning, inte har sin hemvist i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2. samfundets hemviststat och Finland har ingått ett skatteavtal som tillämpas på den utdelade dividenden.

Dessutom krävs att utdelarsamfundet i situationer enligt 1 och 2 mom. utan valmöjlighet och befrielse är skyldigt att betala minst tio procent i skatt på sin inkomst, av vilken dividenden utdelats.

Ovan nämnda dividender från ett offentligt noterat bolag från en EU-stat eller skatteavtalsstat utgör således kapitalinkomstdividend och 85 procent av beloppet är skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst (ISkL 33 a § 1 mom.). När dividender från utländska onoterade bolag fördelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend ska man tillämpa bestämmelserna i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen vid beräkningen av aktiernas matematiska värde för skatteåret (ISkL 33 c § 4 mom.).

I brist på den utredning som behövs för att beräkna det matematiska värdet ska den årliga avkastningen på 8 procent beräknas utifrån aktiernas gängse värde (ISkL 33 c § 4 mom.). Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris. Det gängse värdet bestäms enligt utgången av det skatteår som föregick det år då dividenden kunde lyftas. Således ska kapitalinkomstandelen av en dividend som mottagits exempelvis år 2019 fastställas, i brist på den utredning som behövs för att räkna ut det matematiska värdet, utifrån det gängse värde som aktien hade vid utgången av skatteåret 2018. I brist på utredningen som behövs för att räkna ut det gängse värdet kan man som värdet på aktien betrakta dess anskaffningspris och som värdet på en aktie i ett nytt utländskt bolag dennas nominella värde. Vid fastställandet av det gängse värdet på en aktie kan tillämpas de principer som framgår av Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

Exempel 27:

Under skatteåret 2019 får A en dividend på 100 000 euro från ett icke-noterat engelskt bolag. Någon utredning för att räkna ut det matematiska värdet har inte lagts fram. Aktiernas gängse värde är 800 000 euro 31.12.2018. A har inte under skatteåret fått dividender från andra onoterade bolag.

Som A:s kapitalinkomstdividend betraktas en 8 procents avkastning på aktiernas gängse värde (800 000 x 8 % = 64 000). En kapitalinkomstdividend är delvis skattepliktig inkomst. Av kapitalinkomstdividenden är 25 procent eller 16 000 euro (25 % x 64 000 euro) skattepliktig inkomst. Skattefri inkomst är 75 procent av kapitalinkomstdividenden, dvs. 48 000 euro.

Resten av dividenden utgör förvärvsinkomstdividend 100 000 – 64 000 = 36 000 euro. Av förvärvsinkomstdividenden anses 27 000 euro (= 36 000 x 75 %) utgöra skattepliktig förvärvsinkomst och 9 000 euro skattefri inkomst.

Dividender från andra utländska bolag än sådana som avses i ISkL 33 c § 1 och 2 mom. utgör skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet oavsett om bolagets aktie är noterad eller inte (ISkL 33 c § 3 mom.).

Dividenderna som en fysisk person som bor i Finland mottagit från utlandet beskattas i allmänhet också i den stat där utdelarbolaget har sin skatterättsliga hemvist. Om Finland inte har något skatteavtal med staten, fastställs skattebeloppet i källstaten enligt denna stats interna lagstiftning. När det gäller skatteavtalsstater begränsar skatteavtalet vanligtvis källstatens beskattningsrätt till ett visst maximibelopp. Enligt de flesta av Finlands skatteavtal får den skatt som källstaten tar ut på fysiska personers dividender uppgå till högst 15 procent av dividendens bruttobelopp. Beloppet av uttagen skatt beror dock på artikeln om dividend i skatteavtalet som ska tillämpas. Skatten som tagits ut utomlands kan i allmänhet räknas av i Finland. Avräkning av utländsk källskatt behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Undanröjande av internationell dubbelbeskattning.

2.4 Dividender som hör till förvärvskällan för näringsverksamhet eller jordbruk

Av dividender som en fysisk person eller ett dödsbo fått för aktier som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla utgör 85 procent skattepliktig inkomst av företagsverksamhet och 15 procent skattefri inkomst (NärSkL 6 a § 6 mom.; inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL) 5 § 1 mom. 14 punkten). Av dividender som delats ut av onoterade bolag utgör 75 procent skattepliktig inkomst av företagsverksamhet och 25 procent skattefri inkomst (NärSkL 6 a § 6 mom.; inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL) 5 § 1 mom. 14 punkten).

Den skattefria delen av en dividend som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets inkomst dras av innan företagsinkomsten delas in i andelarna för förvärvsinkomst och kapitalinkomst. Efter att den skattefria delen dragits av från företagsinkomsten utgör den resterande delen kapitalinkomst till det belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hänförts till näringsverksamheten eller jordbruket. Under det år då företagsverksamheten inleds räknas kapitalinkomstandelen utifrån den nettoförmögenhet som vid skatteårets slut hänförs till näringsverksamheten eller jordbruket. Innan beskattningen för skatteåret slutförts kan den skattskyldige eller företagarmakar tillsammans yrka på att kapitalinkomstandelen ska beräknas enligt en årlig avkastning på 10 procent i stället för 20 procent, eller att inkomsten ska beskattas i sin helhet som förvärvsinkomst (ISkL 38 § 1 momentet).

Exempel 28:

En näringsidkares beskattningsbara inkomst från näringsverksamheten är 40 000 euro för skatteåret 2019. Inkomsten innehåller 5 000 euro i dividender från offentligt noterade bolag. Näringsverksamhetens nettoförmögenhet för året innan är 25 000 euro.

Från den beskattningsbara inkomsten för näringsverksamheten (40 000 euro) avdras den skattefria delen (750 euro) av de ingående dividenderna (15 % x 5 000 euro) och den företagsinkomst som ska fördelas blir därmed 39 250 euro. Av detta belopp utgör en 20 procents avkastning på föregående års nettoförmögenhet kapitalinkomst dvs. 5 000 euro (20 % x 25 000 euro) och den resterande delen, det vill säga 34 250 euro, utgör förvärvsinkomst.

2.5 Skatteåret för dividenden

Dividendinkomsten för en fysisk person och ett dödsbo ska enligt ISkL 110 § periodiseras enligt kontantprincipen. Detta innebär att dividenden utgör inkomst för det skatteår under vilket dividenden enligt bolagsstämmans beslut har kunnat lyftas. Dividender anses kunna lyftas samma dag som bolagsstämman sammanträtt, om inte bolagsstämman fattat ett separat beslut om tidpunkten.

Exempel 29:

Bolaget delar ut dividend för en räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2018. I bolagsstämman 30.4.2019 fattas beslut om att dela ut dividend. Bolagsstämman fattar inte beslut om när dividenden kan lyftas. För person A utgör dividenden inkomst för skatteåret 2019.

Exempel 30:

Bolaget delar ut dividend för en räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2018. I bolagsstämman 15.6.2019 fattas beslut om att dela ut dividend. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas 31.1.2020. För person A utgör dividenden inkomst för skatteåret 2020.

Exempel 31:

Bolaget delar ut dividend för en räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2018. I bolagsstämman 30.4.2019 fattas beslut om att dela ut dividend. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas i tre rater. Den första raten kan lyftas 15.9.2019, den andra raten kan lyftas 15.11.2019 och den tredje raten kan lyftas 15.1.2020. För person A utgör den första och andra raten inkomst för skatteåret 2019 medan den tredje raten utgör inkomst för skatteåret 2020.

Dividendinkomsten periodiseras enligt ISkL 110 § oavsett om räkenskapsperioden som dividenden hänför sig redan gått ut eller om den fortfarande pågår. ISkL 110 § tillämpas därmed även vid periodiseringen av en så kallad interimistisk dividend.

Exempel 32:

Bolagets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bolaget delar ut en interimistisk dividend för räkenskapsperioden som pågår fram till 31.12.2019. Dividenden baserar sig på ett mellanbokslut som är upprättat 30.6.2019. Vid en extra bolagstämma 30.9.2019 beslutas det om att dela ut en interimistisk dividend och dividenden kan enligt bolagsstämmans beslut lyftas direkt. För person A utgör dividenden inkomst för skatteåret 2019.

Bolagets delägare kan investera den utdelade dividenden till bolaget som en skuld. Detta kan ske exempelvis genom att dividenden först bokförs som dividendutdelningsskuld och därefter genom ett separat skuldebrev omvandlas till en skuld som bolaget fått av delägaren. I dessa fall är det fråga om att kvitta en skuld. Enligt ISkL 110 § anses en inkomst hänföra sig till det skatteår under vilket den har lyfts eller antecknats på den skattskyldiges konto eller under vilket den skattskyldige annars har kunnat förfoga över den. Med inkomst som den skattskyldige annars har kunnat förfoga över avses de inkomster som den skattskyldige har rätt att bestämma över. När en delägare investerar en utdelbar dividend som ännu är obetald tillbaka till företaget som en skuld genom ett separat skuldebrev erhåller hen bestämmanderätt över dividenden vid tidpunkten för upprättandet av skuldebrevet.

Exempel 33:

Bolaget delar ut dividend för en räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2018. Bolaget fattar ett beslut om dividendutdelning 30.4.2019 och dividenden kan lyftas 31.1.2020. Bolaget bokför en dividendutdelningsskuld i balansräkningen utifrån dividendutdelningsbeslutet. Bolagets enda ägare person A och bolaget upprättar 30.6.2019 ett skuldebrev enligt vilket dividendutdelningsskulden omvandlas till en skuld som ägaren gett bolaget. A anses ha erhållit bestämmanderätt över dividenden vid datumet för upprättandet av skuldebrevet 30.6.2019 För person A utgör dividenden inkomst för skatteåret 2019.

Kontantprincipen tillämpas även i inkomstbeskattningen av yrkesutövare med bokföring enligt kontantprincipen (NärSkL 27 a §). Kontantprincipen tillämpas dessutom i beskattningen av skattskyldiga som beskattas enligt GårdsSkL.

Om yrkesutövaren har dubbel bokföring, periodiseras dividendinkomsten enligt prestationsprincipen i stället för kontantprincipen. I beskattningen av rörelseidkare tillämpas alltid prestationsprincipen, även om rörelseidkaren skulle ha enkel bokföring. Periodisering av dividendinkomst enligt prestationsprincipen behandlas i kapitel 3.4.

2.6 Sammandrag av beskattningen av dividender som erhållits av fysiska personer och dödsbon

Beskattningen av dividender som erhållits av fysiska personer och dödsbon bestäms enligt diagrammet nedan.

En fysisk person och ett dödsbo kan dra av räntor som hänför sig till anskaffning av dividendinkomster och utgifter för förvärv av dividendinkomster, oavsett om dividendinkomsten är skattefri inkomst med stöd av 33 a–33 c § i inkomstskattelagen eller skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst (ISkL 31 § 4 mom.).

Sammandrag av beskattningen av dividender som erhållits av fysiska personer och dödsbon. I sammandraget visas i form av en bild information som behandlas i anvisningens kapitel 2.1, 2.2, 2.3 och 2.4.

3 Beskattning av dividender som erhållits av samfund

3.1 Hur förvärvskällan för dividenden inverkar på dividendbeskattningen

I beskattningen av samfund kan dividenderna höra till antingen näringsverksamhetens förvärvskälla, jordbrukets förvärvskälla eller till den personliga förvärvskällan. Förvärvskällan för dividenden bestäms utifrån förvärvskällan för de aktier som ligger till grund för dividenden.

Endast de samfund som uttryckligen nämns i NärSkL 1 § 2 mom. kan ha en personlig förvärvskälla som beskattas enligt ISkL. Denna typ av samfund är i ISkL 21, 21 a och 21 b § avsedda delvis skattefria samfund, utländska dödsbon, i ISkL 22 § avsedda allmännyttiga samfund samt i 1 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) avsedda bostadsaktiebolag, sådana andelslag som kan jämföras med bostadsaktiebolag och sådana ömsesidiga fastighetsaktiebolag som avses i 28 kapitlet 2 § i bostadsaktiebolagslagen. I beskattningen av dessa samfund utgör dividenderna inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla om de har erhållits för aktier som anknyter till näringsverksamhet. Dividender som erhållits för aktier som anknyter till jordbruk utgör inkomst från jordbrukets förvärvskälla. Andra än de dividender som anknyter till näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. eller jordbruk, utgör inkomst i den personliga förvärvskällan.

Andra än de samfund som uttryckligen nämns i NärSkL 1 § 2 mom. omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor. De har ingen personlig förvärvskälla utan deras verksamhetsresultat ska beskattas, med undantag för jordbruk, enligt NärSkL. Sådana samfund är exempelvis aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, om de inte är allmännyttiga.

I beskattningen av de samfund som omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor hör dividendinkomsten alltid till näringsverksamhetens förvärvskälla, om de inte anknyter till jordbruk. Dividender som erhållits för aktier som anknyter till jordbruk utgör inkomst från jordbrukets förvärvskälla.

I NärSkL 6 a § finns bestämmelser om beskattningen av ett samfunds dividender som erhållits för aktier som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla. Dividender som hör till jordbrukets förvärvskälla beskattas enligt GårdsSkL 5 § 14 på det sätt som föreskrivs i NärSkL 6 a §.

Ifall dividendtagaren är ett aktiebolag eller andelslag bestäms skattebehandlingen av dividender som hör till den personliga förvärvskällan enligt NärSkL 6 a §. Därmed är dividender som hör till den personliga förvärvskällan och som erhålls av bostadsaktiebolag eller med dessa jämförbara andelslag samt av ömsesidiga fastighetsaktiebolag skattepliktiga på det sätt som föreskrivs i NärSkL 6 a §. Dividender som erhålls av övriga samfund och som hör till den personliga förvärvskällan utgör enligt ISkL 33 d § 3 mom. skattepliktig inkomst i sin helhet, om dividenden inte med stöd av specialbestämmelser (exempelvis ISkL 21, 21 a, 21 b ja 23 §) är skattefri. Därmed är exempelvis dividender som hör till den personliga förvärvskällan helt skattepliktiga för ett utländskt dödsbo och helt skattefria för ett allmännyttigt samfund.

3.2 Dividender som erhållits från Finland

Dividender som ett samfund erhållit från Finland och som omfattas av NärSkL 6 a §, utgör i regel skattefri inkomst i sin helhet. En dividend från ett inhemskt onoterat bolag är alltid skattefri. En dividend från ett offentligt noterat bolag är skattefri om dividendtagaren är ett annat offentligt noterat bolag. Även en dividend som ett onoterat bolag fått från ett offentligt noterat bolag utgör skattefri inkomst om dividendtagaren äger minst 10 procent av aktiekapitalet i det offentligt noterade bolag som delar ut dividenden. Dividender som en andelsbank fått från en affärsbank som fungerar som central finansieringsanstalt för andelsbankerna utgör ändå enligt NärSkL 6 a § 4 mom. skattefri inkomst i sin helhet oavsett ägarandel. Definitionen av offentligt noterade bolag behandlas närmare i kapitel 2.2.

Dividender från Finland utgör skattepliktig inkomst för samfund endast i tre situationer. Dividender som hör till samfundets personliga förvärvskälla är skattepliktig inkomst i sin helhet om dividendtagaren inte är ett bostadsaktiebolag, ett andelslag som kan jämföras med ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag. Dividender utgör skattepliktig inkomst i sin helhet även när ett onoterat bolag erhåller dividend av ett offentligt noterat bolag om dividendtagaren äger mindre än 10 procent av aktiekapitalet i bolaget som delar ut dividenden (NärSkL 6 a § 3 mom. 2 punkten). Även en dividend, som har erhållits för aktier som ingår i sådana investeringstillgångar som avses i NärSkL 11 §, utgör till 75 procent skattepliktig inkomst och till 25 procent skattefri inkomst (NärSkL 6 a § 3 mom. 1 punkten). Endast penninginstitut, försäkringsanstalter och pensionsanstalter kan ha investeringstillgångar.

I tabellen nedan visas de grundläggande situationerna i beskattningen av dividender som ett samfund har fått från Finland. I tabellen har inte beaktas investeringstillgångsdividender, det ovan nämnda undantaget som gäller andelsbanker eller de dividender som avses i REIT-lagen.

Tabell över skattebehandlingen av dividender som ett samfund får från Finland
Dividendutdelare  Dividendtagare  Dividendtagarens beskattning
Offentligt noterat / onoterat samfund  Offentligt noterat samfund  Dividenden utgör skattefri inkomst
Onoterat samfund Onoterat samfund  Dividenden utgör skattefri inkomst
Offentligt noterat   Onoterat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst om dividendtagaren direkt äger minst 10 % av aktiekapitalet. Om ägarandelen är mindre än 10 % utgör dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst
Offentligt noterat / onoterat  Samfund, vars samfundsform är annan än aktiebolag eller andelslag, som bedriver annan verksamhet än näringsverksamhet eller jordbruk och som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor. Dividenden som hör till samfundets personliga förvärvskälla utgör skattepliktig inkomst till 100 %, såvida det inte är fråga om ett sådant allmännyttigt samfund som avses i ISkL 22 § eller ett samfund som avses i ISkL 20, 21, 21 a eller 21 b §.

3.3 Dividender från utländska samfund

3.3.1 Dividender från EU/EES-området

En dividend som ett samfund erhåller från en medlemsstat i EU/EES-området behandlas enligt NärSkL 6 a § 1 mom. på motsvarande sätt som inhemska dividender, om dividendutdelaren är sådan som avses i moder-dotterdirektivet. Därmed utgör dividenden vanligtvis skattefri inkomst.

Moder-dotterbolagsdirektivet ska tillämpas på bolaget då följande villkor uppfylls:

  • Samfundet som delar ut dividend har enligt någon EU-stats skattelagstiftning sin skatterättsliga hemvist i staten i fråga och bolaget anses inte med stöd av ett skatteavtal med en tredje stat ha skatterättslig hemvist utanför gemenskapen.
  • Bolaget har någon av bolagsformerna som nämns i direktivets bilaga. Direktivet tillämpas till exempel på publika och privata aktiebolag och på europabolag.
  • Bolaget är skyldigt att utan valmöjlighet och befrielse betala någon av de skatter som nämns i direktivet.

Även skattebehandlingen av dividender som erhållits från EU/EES-området av andra än sådana bolag som avses i moder-dotterbolagsdirektivet bestäms enligt NärSkL 6 a § 2 mom. på motsvarande sätt som för dividender från inhemska samfund. Detta förutsätter att samfundet som delar ut dividenden är skyldigt att utan valmöjlighet och befrielse betala minst 10 procent skatt på den inkomst av vilken dividenden utdelats och att samfundets hemvist enligt den aktuella statens skattelagstiftning är i denna stat och samfundet enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning inte har sin hemvist i en stat utanför EU/EES-området.

När man avgör huruvida ett samfund betalat minst 10 procent i skatt på sin inkomst av vilken dividend delats ut, beaktas i enlighet med regeringens proposition (RP 185/2013) enbart nominella samfundsskattesatser. I jämförelsen beaktas därmed inte den faktiska skattesatsen och inte heller skattelättnader utifrån specialbestämmelser (Tax credits and incentives), som kan gälla exempelvis små eller medelstora företag (bland annat simplified tax systems) eller vissa branscher (bland annat tonnagebeskattning och jordbruk), vissa prestationer (till exempel R&D, IP, finansieringsverksamhet) eller vissa områden (economic zones).

Det finns två undantag till skattefriheten på dividender från EU/EES-området. Dividend från ett offentligt noterat bolag utgör för ett onoterat bolag skattepliktig inkomst i sin helhet, om dividendtagaren äger mindre än 10 procent av det utdelande bolagets aktiekapital (NärSkL 6 a § 2 mom. 2 punkten) Av en dividend som man fått från en EU-stat på basis av aktier som hör till investeringstillgångarna utgör dessutom 75 procent skattepliktig inkomst medan 25 procent utgör skattefri inkomst. Om däremot dividenden erhållits från ett sådant utländskt samfund på vilket moder-dotterbolagsdirektivet kan tillämpas och om mottagarbolaget äger 10 procent eller mer av utdelarens aktiekapital, är den erhållna dividenden skattefri även för sådana aktier som hör till investeringstillgångarna (NärSkL 6a § 3 mom. 1 punkten).

I följande tabell visas normalsituationerna vid beskattningen av dividender som samfund fått från en EU/EES-medlemsstat. I tabellen ingår inte penninginrättningarnas eller försäkrings- och pensionsanstalternas investeringstillgångsdividender.

Tabell över skattebehandlingen av dividender som ett samfund får från en EU/EES-medlemsstat
Dividendutdelare  Dividendtagare  Dividendtagarens beskattning
Offentligt noterat / onoterat samfund  Offentligt noterat samfund  Dividenden utgör skattefri inkomst
Onoterat samfund  Onoterat samfund  Dividenden utgör skattefri inkomst
Offentligt noterat samfund  Onoterat bolag  Dividenden utgör skattefri inkomst, om dividendtagaren äger direkt minst 10 procent av aktiekapitalet.
Om dividendtagarens ägarandel är mindre än 10 % utgör dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst.

3.3.2 Dividender från stater utanför EU/EES-området

En dividend från ett samfund som har sitt säte utanför EU/EES-området utgör enligt NärSkL 6 a § 3 mom. skattepliktig inkomst i sin helhet (se också HFD 2017:65).

I centralskattenämndens förhandsavgörande CSN 50/2015 ansågs dock att en dividend, som ett arbetspensionsbolag erhållit på basis av aktier som ingick i dess investeringstillgångar, utgjorde skattepliktig inkomst endast till 75 procent trots att dividenden hade erhållits från en stat utanför EU/EES-området. Förutsättningen för detta var att Finland har ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden med prestationsutbetalarens hemviststat och att hemviststaten lämnar tillräckliga uppgifter för att verkställa beskattningen.

3.3.3 Avräkning av utländsk källskatt

Beskattning av dividenden i både dividendens källstat och i Finland leder till internationell dubbelbeskattning av de dividender som inte är skattefria i Finland. När det finns ett skatteavtal undanröjs den internationella dubbelbeskattningen av dividenderna i Finland genom avräkningsmetoden, som enligt lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995, förfarandelagen) också tillämpas när det inte finns ett skatteavtal.

Enligt förfarandelagen ska den källskatt som betalats till utlandet räknas av på basis av hela dividendinkomsten till den del som inte överstiger den skatt som i Finland ska betalas för samma dividend.

Finland har skatteavtal med över 70 stater. I skatteavtalen har i regel fastställts en maximiprocent för den skatt som dividendens källstat kan ta ut för dividenden. I beskattningen i Finland räknas av statlig skatt som betalats till utlandet högst till det belopp som motsvarar maximiprocenten i enlighet med skatteavtalet. Återbäring av skatt som tagits ut utomlands till för högt belopp ska sökas hos den utländska skattemyndigheten. Kommunalskatter och andra lokala skatter kan inte avräknas förutom i exceptionella skatteavtalssituationer, om skatteavtalet förutsätter det. I skatteavtalslösa situationer kan endast statliga skatter avräknas (3 § 2 momentet i förfarandelagen).

Avräkningen kan inte vara större än det sammanlagda beloppet av de skatter som betalats i Finland för en inkomst som fåtts från en främmande stat (3 § 1 momentet i förfarandelagen) Om skatten som betalats till utlandet överstiger inkomstskattens belopp som betalats i Finland under skatteåret, kan den överstigande delen inte avräknas i beskattningen för skatteåret. I sådana fall kan den oavräknade utländska skatten dras av från de skatter som påförs inkomster som hänför sig till samma förvärvskälla under de 5 därpå följande åren. Om ett samfund i enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. inte har en personlig förvärvskälla, ska de oanvända avräkningarna av utländsk skatt som hör till den personliga förvärvskällan dock räknas av från skatterna på inkomst som hänförs till näringsförvärvskällan (5 § 3 momentet i förfarandelagen).

Den utländska skatten dras av i samma ordning som oanvänd avräkning av utländsk skatt har uppkommit. Den utländska skatten för avdragsåret dras av först efter att oanvänd avräkning av utländsk skatt från tidigare år har dragits av. Det finns inga landspecifika begränsningar.

3.4 Skatteåret för dividenden

Om dividendtagaren är bokföringsskyldig tillämpas i regel prestationsprincipen vid periodiseringen av dividendinkomster i beskattningen (ISkL 116 §). Enligt prestationsprincipen utgör dividenden inkomst för det skatteår under vilket beslutet om dividendutdelning har fattats och rätten till dividendfordran därigenom har uppkommit. Därmed har det vid periodiseringen av dividendinkomst i den bokföringsskyldiges beskattning ingen betydelse när dividenden enligt dividendutdelningsbeslutet har kunnat lyftas. Det har heller ingen betydelse för vilken räkenskapsperiod dividenden delats ut, utan skatteåret för dividendinkomsten bestäms alltid enligt tidpunkten för den bolagsstämma i vilken beslutet om dividendutdelning har fattats.

Enligt BFL 3 § sammanfaller skatteåret med kalenderåret eller, om den räkenskapsperiod som avses i bokföringslagen inte är ett kalenderår, med den eller de räkenskapsperioder som löpt ut under kalenderåret. Som skatteårets inkomst räknas de dividender till vilka fordringsrätten uppkommit under de räkenskapsperioder som utgör skatteåret i fråga.

I beskattning enligt GårdsSkL tillämpas kontantprincipen oavsett om dividendtagaren är bokföringsskyldig eller inte. Kontantprincipen tillämpas även i beskattningen av yrkesutövare med bokföring enligt kontantprincipen (NärSkL 27 a §). Periodisering av dividend enligt kontantprincipen behandlas närmare i kapitel 2.5.

Exempel 34:

En rörelseidkares räkenskapsperiod är 1.1.2019-31.12.2019. I beskattningen av rörelseidkaren tillämpas prestationsprincipen. Vid bolagsstämman som hölls 30.12.2019 fattades beslut om att dela ut en dividend. Dividenden har kunnat lyftas 5.1.2020. Dividenden utgör rörelseidkarens inkomst för räkenskapsperioden som utgått 31.12.2019 och för skatteåret 2019. Om rörelseidkarens räkenskapsperiod är exempelvis 1.3.2019−28.2.2020 och beslutet om dividendutdelning fattas vid en bolagsstämma som hålls 30.12.2019, skulle dividenden utgöra inkomst för skatteåret 2020.

Exempel 35:

Skatteåret 2019 består för A Ab av räkenskapsperioderna 1.6.2018-31.5.2019 och 1.6.-31.12.2019. A Ab äger aktier i B Ab och C Ab. Aktierna hör till näringsverksamhetens förvärvskälla. Bolagsstämman i B Ab som hölls 15.8.2018 har fattat beslut om att dela ut dividend. Bolagsstämman har inte fattat ett separat beslut om när dividenden går att lyftas. Bolagsstämman i C Ab som hölls 1.10.2019 har fattat beslut om att dela ut dividend. Enligt stämmans beslut kan dividenden lyftas först 1.2.2020. För A Ab utgör dividenderna från både B och C Ab inkomst för skatteåret 2019.

Exempel 36:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab äger aktier i B Ab och C Ab. Aktierna i B Ab hör till näringsverksamhetens förvärvskälla medan aktierna i C Ab hör till jordbrukets förvärvskälla. Bolagsstämman i B Ab som hölls 1.10.2019 har fattat beslut om att dela ut dividend. Bolagsstämman har inte fattat ett separat beslut om när dividenden går att lyftas. Bolagsstämman i C Ab som hölls 1.10.2019 har fattat beslut om att dela ut dividend. Enligt stämmans beslut kan dividenden lyftas först 1.1.2020. För A Ab utgör dividenden från B Ab enligt prestationsprincipen inkomst för skatteåret 2019. Dividenden från C Ab utgör enligt kontantprincipen inkomst för skatteåret 2020.

3.5 Systemet med anteciperad dividend

I systemet med anteciperade dividender kan det bolag som tar emot en dividend enligt vissa förutsättningar periodisera dividenden som inkomst redan för det år för vilket dividenden delas ut. I systemet med anteciperade dividender är det därmed fråga om ett undantag till huvudregeln om periodisering av dividendinkomst. I systemet med anteciperade dividender påskyndas överföringen av fritt eget kapital till ägarbolaget då dividenden kan överföras från dotterbolaget till moderbolaget redan under det år då den räkenskapsperiod för vilken dividenden som ska delas ut går ut.

I sitt utlåtande (1998/1542) har bokföringsnämnden godkänt förfarandet med anteciperad dividend i bokföringen. Förfarandet godkänns även i beskattningen enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 1996:6.

Förutsättningen för förfarandet med anteciperad dividend är att dividendtagarbolaget har bestämmanderätt i bolaget som delar ut dividend. I förfarandet meddelar dividendtagarbolaget bolaget som delar ut dividend skriftligt under räkenskapsperioden om att man vid den ordinarie bolagsstämman kommer att yrka på en dividend till ett visst belopp. Bolagsstämman i bolaget som delar ut dividend ska fatta preliminära bolagsrättsliga beslut om dividendutdelningen före utgången av den räkenskapsperiod för vilken dividend kommer att delas ut. Det bolag som delar ut dividend ska efter utgången av räkenskapsperioden vid den ordinarie bolagsstämman och i samband med fastställandet av bokslutet fatta ett sådant beslut om dividendutdelning som motsvarar det preliminära beslutet. I dividendutdelarbolagets bokföring ska minskningen av eget kapital samt dividendutdelningsskulden tas upp i bokslutet för räkenskapsperioden för vilken dividend utdelas. Dividendmottagarbolaget bokför på motsvarande sätt dividenden som dividendavkastning och dividendfordran.

I beskattningen tillämpas bestämmelsen i NärSkL 19 § för periodiseringen av anteciperad dividend. Enligt denna utgör inkomst intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Med stöd av NärSkL 19 § anses en anteciperad dividend som har förts in som dividendintäkt och fordran i dividendmottagarbolagets bokslut utgöra inkomst för det skatteår under vilket beslutet om anteciperad dividend har fattats. I systemet med anteciperade dividender kan därmed skatteåret för dividenden tidigareläggas med ett år.

Om dividendutdelningen blir mindre än vad som beslutats om i beslutet om anteciperad dividend kan periodiseringen av dividendinkomsten inte genomföras med systemet med anteciperade dividender utan dividenden ska periodiseras enligt principerna i kapitel 3.4. Om dividend delas ut till ett högre belopp än vad som fastställts i beslutet om anteciperad dividend utgör dividenden anteciperad dividend endast upp till det belopp som enligt det ursprungliga beslutet skulle delas ut. För periodiseringen av överstigande belopp ska principerna i kapitel 3.4 följas.

3.6 Sammandrag av beskattningen av dividender som erhållits av samfund

Figuren nedan visar ett sammandrag av skattebehandlingen av dividender som erhålls av samfund. I figuren har dividender på investeringstillgångar inte beaktats.

Ett sammandrag av skattebehandlingen av dividender som erhålls av samfund

4 Beskattning av dividender som erhållits av näringssammanslutningar

4.1 Beskattning av dividender som sammanslutningsdelägarnas inkomst

Dividender som erhålls av en sammanslutning fördelas mellan sammanslutningens delägare för att beskattas som dessas inkomst. Detsamma gäller för sammanslutningens övriga inkomster. Av de dividender som en sammanslutning fått anses andelen som räknas som delägarens inkomst vara proportionellt den samma som delägarens proportionella inkomstandel är av sammanslutningens inkomst. Till exempel om delägarens inkomstandel är 1/5 av sammanslutningens inkomst hänförs likaså 1/5 av de dividender som sammanslutningen fått till delägarens inkomstandel.

Vilka andelar av dividenderna som är skattepliktiga eller skattefria bestäms i delägarens beskattning enligt bestämmelserna om beskattning av delägaren. Dividendens förvärvskälla i sammanslutningens beskattning påverkar hur den eventuella skattefria delen av dividenden tas i beaktande i inkomstandelen som fördelas till delägaren. I beskattningen kan dividenderna höra till antingen näringsverksamhetens förvärvskälla, jordbrukets förvärvskälla eller till den personliga förvärvskällan.

Dividender som hör till sammanslutningens förvärvskälla för näringsverksamhet eller jordbruk ingår i sin helhet i sammanslutningens inkomster i respektive förvärvskälla. Dividendinkomsten kan vara delvis eller helt skattefri. Skattefriheten genomförs i delägarens beskattning så att den skattefria andelen av dividenden dras av från delägarens inkomstandel (ISkL 16 § 3 mom.). Den skattefria delen bestäms enligt bestämmelserna om delägarens beskattning.

Om delägarens inkomstandel av en viss förvärvskälla är mindre än det belopp som dras av som skattefri dividend, överförs det oavdragna beloppet för att dras av under tio påföljande år från delägarens inkomstandel av samma förvärvskälla i samma näringssammanslutning (ISkL 16 § 3 mom.). De skattefria dividendandelar som inte dragits av under tidigare år dras av under skatteåret från inkomstandelen så att man först drar av den skattefria andelen för det aktuella skatteåret och därefter de tidigare oavdragna skattefria andelarna så att de äldsta andelarna dras av först.

Dividender som ingår i sammanslutningens personliga förvärvskälla beaktas inte då inkomsten från den personliga förvärvskällan räknas ut. Dividender som hör till den personliga förvärvskällan fördelas direkt på delägarna och beskattas som delägarnas inkomst enligt de andelar som var och en av delägarna har av sammanslutningens inkomst. Dividenderna beskattas på samma sätt som om delägaren hade fått dividenden direkt från utdelarbolaget (ISkL 16 § 4 mom.).

Inkomstandelen som delägaren fått från sammanslutningen och dividenderna som delägaren fått genom sammanslutningen hör i delägarens beskattning till samma förvärvskälla som i sammanslutningens beskattning, med undantag för de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte har en personlig förvärvskälla (se exempelvis HFD 2001:11 och HFD 2002:34).

4.2 Inkomstandelen för fysiska personer och dödsbon

4.2.1 Dividender som ingår i näringsverksamhetens inkomstandel

Den inkomstandel av näringsverksamhet som en fysisk person eller ett dödsbo har fått av en sammanslutning utgör inkomst i näringsförvärvskällan för delägaren.

Innan den näringsverksamhetens inkomstandel som delägaren fått indelas i förvärvs- och kapitalinkomst, ska räntan på den skuld som hänför sig till förvärvet av delägarens andel i sammanslutningen samt den skattefria delen av dividendinkomsterna som hör till sammanslutningens inkomstandel dras av. Efter ränteavdraget dras av den skattefria andel av dividendinkomsten som ingår i sammanslutningens inkomstandel (ISkL 16 § 3 mom., ISkL 40 § 3 mom. och ISkL 58 § 6 mom.). Beräkningen av delägarens kapitalinkomstandel påverkas dessutom i enlighet med ISkL 40 § av sammanslutningens nettoförmögenhet och avdragen som görs från delägarens nettoförmögenhetsandel. Avdragen på delägarnivå behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Ett öppet bolags eller ett kommanditbolags nettoförmögenhet.

Enligt ISkL 16 § 3 mom. avdras 15 procent i skattefri andel av en dividend som ingår i en fysisk persons eller ett dödsbos inkomstandel ifall dividenden är från offentligt noterade bolag och 25 procent ifall dividenden är från onoterade bolag i enlighet med NärSkL 6 a § 6 momentet. Den resterande delen av inkomstandelen indelas i enlighet med ISkL 38 § i kapital- och förvärvsinkomst så att en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet utgör kapitalinkomst.

Exempel 37:

Ett kommanditbolags beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet är 8 000 euro för år 2019. I beloppet ingår 60 000 euro i dividender som sammanslutningen erhållit av offentligt noterade bolag. Ansvarig bolagsman i sammanslutningen är den fysiska personen A. Tyst bolagsman är dödsbo B. Sammanslutningens nettoförmögenhet vid utgången av den föregående räkenskapsperioden är 50 000 euro. B får en 10 procents årlig ränta på sin placering om 20 000 euro.

Enligt avtalet får B en avkastning på 2 000 euro för sin investering (20 000 euro x 10 %) och resten av inkomsten, det vill säga 6 000 euro (8 000 euro - 2 000 euro) anses vara A:s inkomst. Delägarnas andel av dividenderna bestäms på basis av inkomstandelen: A:s andel av dividenderna och inkomsten är 75 procent (6 000 euro / 8 000 euro) medan B:s andel är 25 procent (2 000 euro / 8 000 euro). A:s andel av dividenderna är 45 000 euro (60 000 euro x 75 %) medan B:s andel är 15 000 procent (60 000 euro x 25 % ). Från inkomstandelen avdras dividendernas skattefria del, som är 15 procent av andelen av sammanslutningens dividender: För A är avdraget 6 750 euro (45 000 x 15 %) och från B:s inkomstandel avdras 2 250 euro (15 000 euro x 15 %). Inkomstandelarna räcker inte till för att göra avdraget och därför överförs andelarna som inte kan dras av till följande år. A:s oavdragna skattefria andel av dividenden uppgår till 750 euro (6 000 euro - 6 750 euro) och för B till 250 euro (2 000 euro - 2 250 euro). Någon beskattningsbar inkomst uppkommer således inte för A eller för B för 2019.

Året därpå uppgick näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst för kommanditbolaget till 25 000. I beloppet ingår 20 000 euro i dividender från offentligt noterade bolag. Sammanslutningens nettoförmögenhet vid utgången av föregående räkenskapsperiod är 40 000 euro. A:s andel av nettoförmögenheten är 20 000 euro och B:s andel av nettoförmögenheten är 20 000 euro.

B får fortfarande en 10 procents ränta på sin placering, det vill säga 2 000 euro, och A får det resterande beloppet 23 000 euro (25 000 euro – 2 000 euro). A:s andel av sammanslutningens dividend är 92 procent (23 000 / 25 000) och B:s är 8 procent (2 000 / 25 000 euro). A:s andel av dividenden är 18 400 euro (20 000 euro x 92 %) medan B:s andel är 1 600 euro (20 000 euro x 8 %). Från A:s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 2 760 euro (18 400 euro x 15 %) samt de 750 euro som inte kunnat dras av året innan, varvid A:s beskattningsbara inkomstandel blir 19 490 euro (23 000 euro – 2 760 euro – 750 euro). Av detta belopp är kapitalinkomsten 20 % × 20 000 = 4 000 euro medan resten, det vill säga 15 490 euro, utgör förvärvsinkomst. Från B:s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 240 euro (1 600 × 15 %) samt de 250 euro som inte kunnat dras av året innan. B:s beskattningsbara inkomst blir 1 510 euro (2 000 euro - 240 euro - 250 euro) och utgör i sin helhet kapitalinkomst (20 000 × 20 % > 1 510 euro).

Om den skattskyldige har oavdragna skattefria andelar av dividender, förflyttas andelarna inte exempelvis i generationsväxlingssituationer till den skattskyldig som fortsätter verksamheten. De är med andra ord skattskyldigspecifika.

4.2.2 Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel

Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel dras av från den jordbrukets inkomstandel som fåtts från en sammanslutning enligt samma principer som avdrag görs från näringsverksamhetens inkomstandel på basis av dividender som ingår i denna (ISkL 16 § 3 mom.). I skattefri andel av dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel avdras därmed för fysiska personer eller dödsbon 15 procent av dividender från offentligt noterade bolag och 25 procent av dividender från onoterade bolag (GårdsSkL 5 § 1 mom. 14 punkten).

4.2.3 Dividender i den personliga förvärvskällan

Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan beskattas hos delägare enligt de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägare. Då avdras dividendernas skattefria delar direkt hos delägaren från dennes beskattningsbara dividendinkomst. I fråga om fysiska personer och dödsbon beror beskattningen av dividender på om dividenden fåtts från ett offentligt noterat bolag eller ett onoterat bolag. Beskattningen av dividender som erhållits av fysiska personer och dödsbon behandlas i kapitel 2.

4.3 Inkomstandel som erhållits av samfund

När ett samfund får dividend från en sammanslutning ska den dividendens skattefria andel som ska dras av från den inkomstandel som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets inkomstandel fastställas enligt NärSkL 6 a §. Som skattefri andel av en dividend som erhållits av en sammanslutning kan beroende på situationen dras av hela samfundets andel av dividenden, 25 procent av dividenden eller inget alls (läs mera i kapitel 3).

Dividender som hör till sammanslutningens personliga förvärvskälla beskattas på motsvarande sätt som om samfundet hade mottagit dividenden direkt från utdelarbolaget. Om samfundet enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte har en personlig förvärvskälla, beskattas sammanslutningens dividender som hör till den personliga förvärvskällan som samfundets inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla och deras skattebehandling bestäms enligt NärSkL 6 a §. Om samfundet har en personlig förvärvskälla bestäms skattebehandlingen av dividender enligt NärSkL 6 a §, om dividendtagaren är ett aktiebolag eller andelslag. Därmed är dividender som erhålls av bostadsaktiebolag eller med dessa jämförbara andelslag samt av ömsesidiga fastighetsaktiebolag och som hör till den personliga förvärvskällan skattepliktiga på det sätt som föreskrivs i NärSkL 6 a §. I övriga situationer utgör dividender som hör till den personliga förvärvskällan skattepliktig inkomst i sin helhet, om inte dividenden med stöd av en specialbestämmelse (exempelvis ISkL 21, 21 a, 21 b och 23 §) är skattefri.

Om en inkomstandel som ett onoterat samfund får från en sammanslutning innehåller dividender från offentligt noterade bolag, påverkas i enlighet med NärSkL 6 a § skattebehandlingen av dividenderna av om dividendtagaren äger minst 10 procent av samfundet som delar ut dividenden. Vid bedömningen av om kravet på denna ägarandel uppfylls betraktas som direkt ägande också aktier som ägs genom en sammanslutning. Ägarandelen av de aktier som samfundet äger genom en sammanslutning beräknas utifrån den andel som samfundet äger av sammanslutningen.

Exempel 38:

Sammanslutningen har fått en dividend som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla från A Abp. Sammanslutningen äger 25 procent av bolagets aktier. B Ab är delägare i sammanslutningen. B:s andel av sammanslutningens förmögenhet är 50 procent. När NärSkL 6 a § 3 mom. tillämpas, anses B Ab äga 12,5 procent av A Abp:s aktier. Eftersom dividenderna därmed utgör skattefri inkomst för B Ab ska hela dividendbeloppet dras av från samfundets inkomstandel av näringsverksamheten.

Om samfundet enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte har en personlig förvärvskälla ska beskattas samfundets andel av sammanslutningens inkomst och dividend vilka hör till den personliga förvärvskällan beskattas som samfundets inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla. Samfundet kan dock inte från sin personliga förvärvskällas inkomstandel dra av skattefria andelar av dividender som ingår i sammanslutningens inkomstandel från näringsverksamhet, även om inkomstandelen i den personliga förvärvskällan skulle beskattas som samfundets inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla. Detta beror på att den skattefria andelen av dividender som hör till inkomstandelen enligt ISkL 16 § 3 mom. endast kan dras av från samma sammanslutnings inkomstandel i samma förvärvskälla.

Exempel 39:

En sammanslutning har år 2019 en beskattningsbar inkomst på 10 000 euro. I beloppet ingår 20 000 euro i dividender som hör till sammanslutningens näringsförvärvskälla. Dividenderna har erhållits från ett onoterat bolag. Dessutom har sammanslutningen en inkomst som ska fördelas på 5 000 euro i den personliga förvärvskällan och 6 000 euro i dividender som hör till den personliga förvärvskällan och som erhållits av offentligt noterade bolag av vilka sammanslutningen äger mindre än tio procent. A Ab:s andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet är 50 procent. Sammanslutningsandelen hör inte till A Ab:s placeringstillgångar. A Ab:s andel av sammanslutningens dividender är densamma som dess andel av sammanslutningens inkomst, dvs. 50 procent.

A Ab:s andel av sammanslutningens inkomst i den personliga förvärvskällan på 2 500 euro (50 % x 5 000 euro) och A Ab:s andel av sammanslutningens dividender i den personliga förvärvskällan på 3 000 euro (50 % x 6 000 euro) utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för A Ab. Eftersom A Ab i enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. inte på grund av sin samfundsform har en personlig förvärvskälla, beskattas inkomsterna som inkomst i förvärvskällan för näringsverksamhet.

De dividender som ingår i sammanslutningens inkomst från näringsverksamhet är helt skattefria för A Ab. Därmed avdras från näringsverksamhetens inkomstandel som skattefri del hela det dividendbelopp på 10 000 euro (50 % x 20 000 euro) som ingår i inkomstandelen. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel för A Ab endast är 5 000 euro (50 % x 10 000 euro), kan 5 000 euro av den skattefria delen avdras från näringsverksamhetens inkomstandel för skatteår 2019. Den resterande skattefria delen på 5 000 euro kan inte avdras från den inkomstandel i personlig förvärvskälla som A Ab erhållit, trots att den beskattas som inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla, eftersom avdrag enligt ISkL 16 § 3 mom. endast beviljas från inkomstandelen av samma näringssammanslutning och samma förvärvskälla. Av detta följer att den oavdragna delen dras av från inkomstandelen i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren.

Nästa år är sammanslutningens näringsinkomst som ska fördelas 30 000 euro, i vilken ingår 12 000 euro i dividender . Dividenderna har erhållits från ett onoterat bolag. Den personliga förvärvskällans inkomst som ska fördelas är 3 000 euro. . Därtill har sammanslutningen fått 8 000 euro i dividender som hör till den personliga förvärvskällan. Dividenderna har erhållits från offentligt noterade bolag av vilka sammanslutningen äger mindre än tio procent.

A Ab:s andel av sammanslutningens inkomst i den personliga förvärvskällan är 1 500 euro (50 % x 3 000 euro) och A Ab:s andel av sammanslutningens dividender i den personliga förvärvskällan är 4 000 euro (50 % x 8 000 euro) och de utgör i sin helhet skattepliktig inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla för A Ab.

A Ab:s andel av sammanslutningens inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla är 15 000 euro (50 % x 30 000 euro). De dividender som ingår i sammanslutningens inkomst från näringsverksamhet är helt skattefria för A Ab. Därmed avdras från näringsverksamhetens inkomstandel som skattefri del hela det dividendbelopp på 6 000 euro (50 % x 12 000 euro) som ingår i inkomstandelen. Från samfundets andel av sammanslutningens inkomst från näringsverksamhet avdras dessutom den dividend på 5 000 euro som ingått i näringsinkomsten men inte dragits av året innan. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel för A Ab är 15 000 euro (50 % x 30 000 euro), överförs inte längre några oavdragna skattefria delar av dividender till följande år. Näringsverksamhetens skattepliktiga inkomstandel blir 4 000 euro (15 000 euro – 6 000 euro – 5 000 euro) för A Ab.

Då ett samfund fusioneras eller delas överförs samfundets oanvända skattefria delar av dividender till de övertagande samfunden i form av universalsuccession. I samband med delning överförs den skattefria andelen av dividender som inte använts till de övertagande bolagen i samma förhållande som nettoförmögenheten i bolaget som delas går över till de övertagande bolagen.

4.4 När en sammanslutning är delägare i en sammanslutning

Inkomst från en sammanslutning kan innehålla inkomstandelar från andra sammanslutningar och således även dividender och dividenders skattefria andelar som fåtts via flera olika sammanslutningar. Dividendernas skattefria andelar dras inte av på sammanslutningsnivå, utan avdraget görs hos de delägare som inkomstbeskattas för inkomstandelen och dividenderna.

Exempel 40:

Sammanslutningen A har år 2019 100 000 euro i näringsinkomst som ska fördelas. Beloppet innefattar 40 000 i dividender från ett offentligt noterat bolag där A äger mindre än tio procent. Sammanslutningen B äger 30 procent av A, och A:s inkomst hör till näringsverksamhetens förvärvskälla för B. B:s inkomst från näringsverksamhet är 20 000 euro, vilket innehåller 10 000 i dividender från ett onoterat bolag. A:s inkomstandel har inte beaktats i B:s inkomst från näringsverksamhet. Delägarna i sammanslutningen B är den fysiska personen X och det onoterade bolaget C Ab. Vardera äger 50 procent av sammanslutning B:s inkomst och förmögenhet. B:s nettoförmögenhet från året innan var 200 000 euro. Andelen av sammanslutningen B hör till C Ab:s förvärvskälla för näringsverksamhet men utgör inte investeringstillgångar. Inkomstandelarna från B beskattas som C Ab:s näringsinkomst.

Sammanslutningen B:s näringsinkomst är totalt 50 000 euro (20 000 euro + 100 000 euro x 30 %) varav X och C Ab båda får en inkomstandel på 25 000 euro (50 000 x 50 %). X:s och C Ab:s inkomstandelar innehåller 6 000 euro (40 000 euro x 30 % x 50 %) i dividender som A fått från ett offentligt noterat bolag och 5 000 euro (10 000 euro x 50 %) i dividend som B fått av ett onoterat bolag. De skattefria delarna dras av från de inkomstandelar som X och C Ab fått från B. I enlighet med ISkL 16 § 3 mom. ska man såsom skattefri andel dra av den andel av dividendinkomsten som på grund av bestämmelserna om delägare i NärSkL 6 a § utgör skattefri inkomst.

I enlighet med NärSkL 6 a § avdras dividenden från det onoterade bolaget (5 000 euro) i sin helhet som C Ab:s skattefria del. Som X:s skattefria del avdras 25 procent av dividenderna som hör till inkomstandelen, det vill säga 1 250 euro (25 % 5 000 euro). Som skattefri del av inkomstandelen för X avdras dessutom 900 euro (15 % x 6 000 euro) av dividenden från det offentligt noterade bolaget. För C Ab utgör dividender från offentligt noterade bolag skattepliktig inkomst i sin helhet.

Näringsverksamhetens skattepliktiga inkomstandel för X blir 22 850 euro (25 000 euro - 1 250 euro - 900 euro). X:s skattepliktiga inkomstandel på 22 850 euro indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån B:s nettoförmögenhet året innan. 20 000 euro (200 000 euro x 50 % x 20 %) är kapitalinkomst. Till den del som inkomstandelen överskrider kapitalinkomsten utgör den förvärvsinkomst för X. Därmed är förvärvsinkomstsbeloppet 2 850 euro (22 850 euro - 20 000 euro). Den skattepliktiga inkomstandelen för C Ab blir 20 000 euro (25 000 euro – 5 000 euro).

Beloppen från exempel 40 i tabellform
  Sammanslutningen Ah Sammanslutningen Bh X:s andelh C Ab:s andel
Inkomst enligt NärSkL  100 000  20 000 + 30 000 (inkl. andel från A)  25 000 25 000
innehåller dividend  40 000 10 000 + 12 000 (30 % x 40 000, B:s inkomstandel av A:s dividend) 5 000 + 6 000 5 000 + 6 000 5000 + 6000  5000 + 6000 
    skattefri andel från offentligt noterat bolag  - 900
(6000 x 0,15)
-
    skattefri andel från onoterade bolag  -1250 
(5000 x 0,25) 
-5000
    Inkomst enligt NärSkL  


22 850 20 000
    Kapitalinkomstandel (NärSkL) 20 000  
    Förvärvsinkomstandel (NärSkL)  2 850  

4.5 Inkomstandelens skatteår

Den inkomstandel som en delägare får från en sammanslutning, liksom även de dividender och räntor på andelskapital som delägaren får på grund av sammanslutningsandelen, hänförs till delägarens inkomst för det skatteår under vilket sammanslutningens skatteår gått ut. Skatteåret är ett kalenderår, eller, om den räkenskapsperiod som avses i bokföringslagen inte utgörs av ett kalenderår, den eller de räkenskapsperioder som har löpt ut under kalenderåret (BFL 3 §).

Exempel 41:

Skatteåret 2019 för sammanslutningen består av räkenskapsperioderna 1.3.2018–28.2.2019 och 1.3.2019–31.12.2019. Skatteåret för delägaren i sammanslutningen är 01.01.2019−31.12.2019. Som delägarens inkomst för skatteåret 2019 räknas den inkomstandel som baserar sig på det sammanlagda resultatet av sammanslutningens räkenskapsperioder under skatteåret 2019 samt andelen av dividenderna som sammanslutningen erhållit under båda räkenskapsperioderna.

5 Specialfrågor

5.1 Utdelningar in natura

Aktiebolag kan, i stället för betala ut dividenden i kontanter, betala dividenden i form av annan egendom (utdelning in natura). Som beloppet för dividenden som erhållits i form av annan egendom betraktas det gängse värdet av den utdelade egendomen vid den tidpunkt då dividenden har kunnat tas ut. Till dividender i form av annan egendom tillämpas de allmänna bestämmelserna i dividendbeskattningen och därmed påverkas dividendbeskattningen inte av egendomens karaktär.

Ett typiskt exempel på dividend som delas ut i någon annan form än pengar är dividend som betalas ut i form av aktier. Beloppet på en dividend som betalas ut i form av aktier i ett aktiebolag utgörs av aktiernas gängse värde den dag då dividenden har kunnat tas ut. Det gängse värdet på aktier i ett offentligt noterat bolag är aktiens vägda medelpris för dagen i fråga.

Som anskaffningsutgift för aktier som erhållits som dividend betraktas aktiernas gängse värde till hela beloppet, även i de fall då en del av dividendinkomsten skulle utgöra skattefri inkomst (HFD 28.10.2005 liggare 2765). Som anskaffningstidpunkt för aktier som erhållits som dividend betraktas den tidpunkt då dividenden har kunnat tas ut.

Ifall ett bolag separat betalar överlåtelseskatten i stället för sina aktieägare, är det fråga om en post av vinstutdelningsnatur (HFD 2015:84 och CSN 63/2019 (ej vunnit laga kraft)). Av detta skäl utgör den överlåtelseskatt som ett bolag betalat i stället för dividendtagaren skattepliktig inkomst för den allmänt skattskyldige dividendtagaren och dividendens förvärvskälla bestäms enligt kapitel 2.4, 3.1 samt 4.2.1–4.2.3 på samma sätt som förvärvskällan för en dividend som erhållits i form av aktier. Om en dividend hör till den personliga förvärvskällan för en fysisk person eller ett dödsbo utgör den överlåtelseskatt som bolaget betalat i stället för aktieägaren en sådan skattepliktig kapitalinkomst som avses i ISkL 32 § (se CSN 64/2019 (ej vunnit laga kraft)). Den överlåtelseskatt som beskattats som skattepliktig inkomst och som betalats i stället för dividendtagaren tas i beaktande som en del av anskaffningsutgiften för aktierna.

Om beslutet att betala överlåtelseskatten har fattas som en del av beslutet att dela ut dividend (betalningen är en del av dividenden på dividendutdelningsbeslutet), utgör den överlåtelseskatt som betalats i stället för allmänt och begränsat skattskyldiga dividendinkomst för dividendtagaren.

5.2 Dividendersättning

Även dividendersättningar som betalats i stället för dividenden likställs enligt ISkL 33 d § 3 mom. med dividender. I lagen finns ingen definition på dividendersättning. Med dividendersättning avses en ersättning som utbetalas i stället för en dividend enligt ett utlåningsavtal för aktier, ett avtal om återköp eller något annat avtalsarrangemang genom vilket rätten att erhålla en dividend tillfälligt överförts till någon annan skattskyldig. Dividendersättningen är skattepliktig inkomst för mottagaren till den del som dividenden, som utgör grunden för betalning av ersättningen, skulle ha varit skattepliktig för mottagaren om hen hade fått denna.

NärSkL ja GårdsSkL innehåller inte bestämmelser som motsvarar ISkL 33 d § 3 mom. enligt vilken dividendersättningar ska likställas med dividender. I beskattningspraxis har ändå principerna i ISkL 33 d §:n 3 mom. även tillämpats på dividender som erhålls av en skattskyldig som beskattas enligt NärSkL eller GårdsSkL.

En utbetald dividendersättning är inte avdragbar till den del som den dividend som dividendersättningen betalats i stället för utgör skattefri inkomst (NärSkL 16 § 6 punkten).

Exempel 42:

C Oy äger under 10 procent av A Abp:s aktier. C Ab har lånat de aktier som bolaget äger i A Abp till B Ab. A Abp delar under år 2019 ut en dividend på 100 000 euro. Beloppet utgör inkomst för det onoterade bolaget B Ab, som är låntagare av aktierna. Dividenden är i sin helhet skattepliktig inkomst för B Ab. Då låntagarbolaget B Ab betalar 100 000 euro i dividendersättning till C Ab, kan dividendersättningen dras av. Då långivaren C Ab, som är ett onoterat bolag, får 100 000 euro i dividendersättning, är den i sin helhet skattepliktig inkomst.

5.3 Dividend som betalas till andra än aktieägare

Man kan avtala om att betala ut dividend även till andra än aktieägare. Äganderätten till aktierna kan exempelvis överföras till någon person genom testamente där det samtidigt bestäms att rätten till avkastningen från aktierna tillfaller en annan person under en viss tid eller under dennes livstid. Även i samband med en gåva kan gåvogivaren ge aktierna åt någon annan och själv förbehålla sig rätten till dividendinkomst. I samband med överlåtelse av aktier (exempelvis vid en affär) kan även överlåtaren av aktierna förbehålla sig rätten till de överlåtna aktiernas avkastning. Dessutom kan dividenden genom en gynnande dividendutdelning betalas till en annan skattskyldig. En gynnande medelutdelning förutsätter att alla delägare är eniga. En aktieägare kan även överlåta en dividend som tillhör denne till en annan skattskyldig utan att överlåta sina aktier (dividend i form av gåva).

Om dividenden med förbehåll för avkastningsrätt genom testamente, gåva eller köpebrev betalas till en annan person än aktieägaren, beskattas dividenden som dividendtagarens inkomst. Skattebehandlingen av dividenden i mottagarens beskattning bestäms på det sätt som beskrivs kapitel 2. Om dividendtagaren är en fysisk person och dividendutdelaren är ett onoterat bolag, bestäms kapitalinkomstandelen för dividendtagarens dividend enligt det sammanlagda matematiska värdet på de aktier som överförts. Uträkningen av det matematiska värdet behandlas i kapitel 2.2.1–2.2.3. Om det i samband med en överlåtelse mot vederlag är uppenbart att syftet med förbehållet för avkastningsrätten är att betala köpesumman, kan den förbehållna avkastningsrätten tas i beaktande vid överlåtelsevinstbeskattningen. I dessa fall beskattas aktieägaren för dividendinkomsten och betalningar till den förra ägaren behandlas i överlåtelsevinstbeskattningen som vederlag.

Om dividenden betalas till en annan delägare eller till någon som inte äger aktier i bolaget genom gynnande medelutdelning eller genom en kontraktbaserad överlåtelse av rätten till dividend, anses aktieägaren avstå från den dividend som enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen tillhör aktieägaren till förmån för en annan skattskyldig. Dividendinkomsten anses därför i beskattningen utgöra inkomst för den delägare som dividenden enligt lag och bolagsordningen skulle ha tillkommit (se även HFD 1986-II-547) och dividenden beskattas beroende på delägarens juridiska form på det sätt som beskrivs i kapitel 2–4. Dessutom anses den skattskyldige till vilken dividenden utbetalas på basis av gynnande dividendutdelning, erhålla en gåva av delägaren som avstått från dividenden. I beskattningen av gåvan som gåvotagaren erhållit i form av dividend tillämpas då bestämmelserna i lagen om skatt på arv och gåva (378/1940).

5.4 Återkallande av dividendutdelning

Ett aktiebolag kan senare återkalla sitt beslut om dividendutdelning. Det finns inga specialbestämmelser i skattelagstiftningen som gäller återkallande av dividendutdelningsbeslut. Ett återkallat dividendutdelningsbeslut kan i regel godkännas i beskattningen endast då beslutet om återkallelsen fattas innan dividenden står att lyfta.

Exempel 43:

Bolaget delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.1.2018 – 31.12.2018. Beslut om dividendutdelning fattas på bolagsstämman 30.4.2019 och enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas 30.9.2019. Dividendutdelningsbeslutet återkallas i en extra bolagsstämma 31.8.2019. Eftersom dividendutdelningsbeslutet har återkallats innan dividenden har kunnat lyftas, godkänns återkallandet av dividendutdelningsbeslutet även i beskattningen.

Om dividenden har kunnat lyftas innan dividendutdelningen återkallas, beskattas den dividend som enligt dividendutdelningsbeslutet ursprungligen skulle ha delats ut som inkomst för den som är berättigad till dividenden även om dividendutdelningsbeslutet senare återkallas. Detta grundar sig på att den som enligt dividendbeslutet är berättigad till dividenden har kunnat förfoga över dividenden från den tidpunkt då det har varit möjligt att lyfta dividenden.

Utan hinder av detta kan ett dividendutdelningsbeslut dock återkallas i beskattningen på ett godtagbart sätt också då det finns lagstadgade tvingande skäl till återkallelsen. Då kan det vara godtagbart i beskattningen att återkalla dividendbeslutet ännu efter att man har kunnat lyfta dividenden om dividend delats ut i strid mot aktiebolagslagen. Också annan lagstridighet kan vara en godtagbar grund.

Högsta förvaltningsdomstolen har behandlat återkallandet av dividendutdelningsbeslut i årsboksbesluten HFD 1995-B-510 och 1995-B-511. Enligt rättspraxis utgör exempelvis en försämring av bolagets resultat eller solvens efter dividendutdelningsbeslutet inte i beskattningen en tillräcklig grund för att återkalla dividendutdelningen.

Exempel 44:

Bolaget delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.1.2018 – 31.12.2018. I bolagsstämman 30.4.2019 fattas beslut om att dela ut dividend. I bolagsstämmans beslut nämns inte datumet då dividenden kan lyftas. Dividendutbetalningsbeslutet återkallas i en extra bolagsstämma 31.5.2019. Det finns inga lagstadgade tvingande skäl till återkallelsen. Eftersom dividenden har kunnat lyftas på dagen för bolagsstämman och återkallandet av dividendutdelningen därmed inte har skett innan dividenden har kunnat lyftas, godkänns inte återkallandet av dividendutdelningen i beskattningen. Dividenden beskattas i enlighet med dividendutdelningsbeslutet 30.4.2019 som inkomst för den som är berättigad till dividenden.

5.5 REIT-dividender

Ett aktiebolag som är allmänt skattskyldigt i Finland och som hyr ut bostäder befrias på ansökan från inkomstskatt i enlighet med vad som bestäms i lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (299/2009, REIT-lagen). En förutsättning för att lagen ska kunna tillämpas är att bolaget är offentligt noterat (15 § 1 momentet 2 punkten i REIT-lagen) Bolaget kan dock på eget yrkande noteras offentligt först under det tredje skatteåret under skattefrihetsperioden (15 § 2 momentet i REIT-lagen).

Dividendutdelning under skattefrihetsperioden utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för mottagaren oavsett mottagarens juridiska form (8 § 1 momentet i REIT-lagen). Dividenden är i sin helhet skattepliktig om den delas ut för en räkenskapsperiod som gått ut under skattefrihetsperioden. En dividend som delats ut för en räkenskapsperiod som gått ut före skattefrihetsperioden beskattas enligt de allmänna bestämmelserna om dividender även om beslutet om utdelningen fattats under bolagets skattefrihetsperiod eller dividenden stått att lyfta under skattefrihetsperioden.

De aktier som fysiska personer eller dödsbon innehar i REIT-bolag utgör i allmänhet tillgångar som hör till aktieinnehavarens personliga förvärvskälla. Därför beskattas dividenderna från ett sådant bolag enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen. Dividenderna som offentligt noterade REIT-bolag delar ut utgör i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst när de erhålls av fysiska personer och dödsbon. Om ett bolag på eget yrkande noteras offentligt först under skattefrihetsperiodens tredje skatteår, indelas dividenderna från detta REIT-bolag som varit onoterat i början av sin skattefrihetsperiod i en kapitalinkomstandel och en förvärvsinkomstandel utgående från det matematiska värdet på bolagets aktie på det sätt som framgår i kapitel 2.2. En dividend från ett sådant onoterat REIT-bolag (som indelats både i förvärvsinkomst och i kapitalinkomst) utgör dock skattepliktig inkomst i sin helhet.

Aktier i ett REIT-bolag kan ingå i näringsverksamhetens tillgångar för en fysisk person eller ett dödsbo (t.ex. i omsättningstillgångarna för en värdepappershandlare). I dessa fall utgör erhållna dividender i sin helhet skattepliktig inkomst från näringsverksamhet.

Dividender som ett samfund får av ett REIT-bolag är skattepliktiga i sin helhet oavsett förvärvskälla eller egendomsslag (8 § 1 momentet i REIT-lagen). REIT-dividender utgör skattepliktig inkomst i sin helhet även för delvis skattefria samfund (ISkL 21 §, 21 a §, 21 b §, 22 §) samt för de samfund som avses i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1978). För de i 20 § i inkomstskattelagen avsedda samfund som befriats från skatt på inkomst utgör dividenden dock skattefri inkomst.

5.6 Återbetalning av pensionsstiftelsens och pensionskassans övertäckning

Enligt 45 § i lagen om pensionsstiftelser kan en pensionsstiftelse återbetala en övertäckning till arbetsgivaren som grundat pensionsstiftelsen. En pensionskassa kan i enlighet med 83 a § i lagen om försäkringskassor återbetala övertäckning till sina delägare. Återbetalningen av överteckningen förutsätter Finansinspektionens samtycke.

Återbetalningar av övertäckningar som en pensionsstiftelse eller pensionskassa har betalat är avdragbara för pensionsstiftelsen och pensionskassan (NärSkL 18 § 1 mom. 5 punkten). Återbetalningen dras av i pensionsstiftelsens eller pensionskassans beskattning såsom utgift för det skatteår under vilket räkenskapsperioden går ut. Om det är fråga om annan återbetalning än vad som avses i 45 § i lagen om pensionsstiftelser eller i 83 a § i lagen om försäkringskassor, anses återbetalningen utgöra övrig utdelning av medel. I dessa fall är återbetalningen inte avdragbar i pensionsstiftelsens eller pensionskassans beskattning. Återbetalning av övertäckning och övrig utdelning av medel utgör alltid skattepliktig inkomst för mottagaren.

Ledande skattesakkunnig Lauri Savander

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä