Försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare i fråga om skyldigheterna enligt 14 f och 17 a–f § i lagen om beskattningsförfarande

Anvisningen anknyter till helheten: Påföljder för försummelse

---

1 Anvisningens tillämpningsområde 

Bestämmelser om den allmänna och särskilda skyldigheten för en utomstående att lämna uppgifter finns i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande (BFL, 1558/1995). Försummelseavgift enligt BFL 22 a § kan påföras för försummelser som gäller dessa skyldigheter.

Denna anvisning behandlar grunderna för påförande av en försummelseavgift enligt BFL 22 a § i fråga om följande uppgiftsskyldigheter:

• Uppgiftsskyldigheterna för internationella finansiella konton enligt BFL 17 a–17 d § (FATCA och DAC2/CRS). Dessa handlar om uppgiftsskyldigheter för finansinstitut.
• Uppgiftsskyldigheter som gäller rapporteringspliktiga gränsöverskridande skattearrangemang enligt BFL 14 f och 17 e § (DAC6). Det handlar om en uppgiftsskyldighet för tillhandahållaren av tjänsten eller den skattskyldige att rapportera sådana skattearrangemang som kan omfatta föreskrivna särdrag i anknytning till undvikande av skatt eller kringgående av skatt. Det finns bestämmelser om dessa rapporteringspliktiga arrangemang i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang i fråga om beskattning (1559/2019).
• Uppgiftsskyldighet för berörd verksamhet för plattformsoperatörer enligt BFL 17 f § (DAC7) Det handlar om en uppgiftsskyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi i anknytning till sådan berörd verksamhet som de möjliggör. Uppgiftsskyldigheten för plattformsoperatörer gäller situationer där säljaren är skattskyldig i Finland eller någon annan EU-stat eller där uthyrd fast egendom finns i dessa stater. Det finns bestämmelser om anmälning av uppgifter, anmälningstiden och -sättet samt aktsamhets-, registrerings- och andra skyldigheter i lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar i fråga om beskattning (1267/2022).

Därtill finns det bestämmelser om tiden och sättet för att lämna in uppgifter i anknytning till dessa skyldigheter i följande beslut som getts av Skatteförvaltningen:

• Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter om finanskonton (A35/200/2016),
• Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter med anledning av FATCA-avtalet (A38/200/2015),
• Skatteförvaltningens beslut om anmälnings- och uppgiftsskyldighet som gäller rapporteringspliktiga arrangemang (VH/2566/00.01.00/2020).

2 Allmän reglering kring försummelseavgiften 

Beloppet på en försummelseavgift enligt BFL 22 a § beror på försummelsens allvarlighetsgrad. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro så att den minsta försummelseavgiften är 100 euro. Påförande av försummelseavgift förutsätter alltid att den uppgiftsskyldige blir hörd.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

1. det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller i ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt BFL 3 kap., och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet,
2. den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller
3. den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som föreskrivs i lag eller bestäms av Skatteförvaltningen.

Om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt BFL 3 kap. innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem eller fullgjort det först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt BFL 3 kap. delvis eller helt och hållet, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften skall också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige skall lämna. Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk. Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen.

På en obetald försummelseavgift som påförts och förfallit till betalning påförs även dröjsmålsränta enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). Dröjsmålsräntan beräknas från den dag som följer efter den förfallodag som fastställts på beslutet till den dag då försummelseavgiften betalas. Förseningsräntan på en obetald försummelseavgift är inte avdragbar i inkomstbeskattningen.

En försummelseavgift kan påföras för försummelse av rapporterings- och andra skyldigheter enligt BFL 3 kap., såsom aktsamhetsskyldigheterna.  Försummelseavgiften fastställs separat för varje anmälan och dataflöde.

3 När uppgifterna ska lämnas

Anmälningar enligt de uppgiftsskyldigheter som behandlas i denna anvisning ska vara framme hos Skatteförvaltningen på den sista inlämningsdagen. Om den sista inlämningsdagen infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag ska anmälan vara framme hos Skatteförvaltningen följande vardag.

• I fråga om FATCA- och DAC2/CRS-uppgifter ska anmälningarna om föregående kalenderår lämnas in årligen före utgången av januari.
• I fråga om DAC7-uppgifter ska en rapporteringsskyldig plattformsoperatör anmäla uppgifter för föregående kalenderår årligen före utgången av januari.
• En uppgiftsskyldig tjänsteleverantör (BFL 17 e §) och en anmälningsskyldig berörd skattskyldig (BFL 14 f §) ska i fråga om rapporteringspliktiga arrangemang lämna uppgifter om det rapporteringspliktiga arrangemanget till Skatteförvaltningen inom 30 dagar räknat från det att något av följande rapporteringströsklar överskrids (5 § och 9 § i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang):
  • det rapporteringspliktiga arrangemanget tillgängliggörs för genomförande,
  • det rapporteringspliktiga arrangemanget är redo för genomförande eller
  • det första steget i genomförandet av det rapporteringspliktiga arrangemanget har tagits.

4 Sättet för uppgiftslämnande

Årsanmälan om FATCA- och DAC2/CRS-uppgifter och årsanmälan för en rapporteringspliktig plattformsoperatör enligt DAC7 ska lämnas in genom att använda en elektronisk dataöverföringsmetod i tjänsten Ilmoitin.fi.

DAC6-anmälan kan lämnas in i tjänsten Ilmoitin.fi eller i Skatteförvaltningens e-tjänst. Fysiska personer och dödsbon kan lämna in anmälan också på pappersblankett 6910.

5 Förlängd inlämningstid för anmälningar beviljas på ansökan

5.1 Förlängning av tidsfristen för en anmälan i fråga om FATCA- och DAC2/CRS-skyldigheter

I fråga om FATCA- och DAC2/CRS-skyldigheter är det möjligt att ansöka om extra tidsfrist för anmälningarna. 
Ansökan om förlängd tidsfrist för anmälan ska lämnas till någon av Skatteförvaltningens enheter senast på den sista inlämningsdagen före tjänstetidens utgång. Om ansökan kommer in först efter den sista inlämningsdagen för årsanmälan, anses ansökan ha kommit in för sent och den behandlas inte. Har ansökan kommit in efter den sista inlämningsdagen kan förlängd tidsfrist beviljas endast av särskilda skäl.

Förlängd tidsfrist för årsanmälan kan ansökas muntligt eller skriftligt. En fritt formulerad ansökan ska redogöra för följande uppgifter:

• datum,
• den uppgiftsskyldiges namn,
• FO-nummer,
• den årsanmälan för vilken förlängd tidsfrist ansöks,
• fram till när extra tid ansöks,
• på vilken grund extra tid ansöks och
• den uppgiftsskyldiges/ombudets kontaktinformation

5.2 Extra tid för att lämna in anmälan beviljas inte i fråga om DAC6- eller DAC7-skyldigheterna

I fråga om DAC6-skyldigheter ska en uppgiftsskyldig tjänsteleverantör och anmälningsskyldig berörd skattskyldig ska enligt lag lämna in anmälan inom en tidsfrist på 30 dagar. Det finns inga bestämmelser om anstånd med anmälningarna i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang.

I fråga om DAC7-skyldigheter ska en plattformsoperatör som är rapporteringsskyldig i Finland anmäla de uppgifter som förutsätts i lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar i fråga om beskattning årligen före utgången av januari månad efter rapporteringsperioden till Skatteförvaltningen. Denna lag innehåller inte bestämmelser om beviljande av uppskov.

6 Försummelseavgiftens storlek

6.1 Allmänt 

Försummelseavgift fastställs separat för varje årsanmälan som saknas, är väsentligen oriktig eller kommer in försenad, eller om ett godtagbart svar inte erhållits till Skatteförvaltningens begäran om utredning. Då man fastställer försummelseavgift kan man beakta bland annat antalet försummade och bristfälliga mottagarspecifikationer från uppgiftslämnaren, hur många gånger uppgiftslämnaren har uppmanats att lämna anmälan, uppgifternas ekonomiska värde samt den tidpunkt då årsanmälan har kommit in. Försummelseavgift kan påföras också om anmälan inte lämnas in på det sätt Skatteförvaltningen har bestämt. Försummelseavgift kan påföras också separat för försummelse av andra skyldigheter i anknytning till uppgiftsskyldigheten, såsom försummelse av aktsamhetsskyldigheterna. Vid fastställandet av beloppet på försummelseavgiften beaktas bland annat hur mycket uppgifter som ska lämnas. Dessa försummelser sanktioneras ingen annanstans i lagstiftningen. Förpliktelserna är till sin karaktär sådana att några straffrättsliga eller andra straffliknande administrativa avgifter inte kan påföras för dem.

Försummelseavgiften höjs om försummelsen är återkommande. Med återkommande försummelser avses att en likadan försummelse upprepas under på varandra följande rapporteringsperioder. Då har den tidigare försummelseavgiften inte påverkat den uppgiftsskyldiges agerande och det finns skäl att höja avgiftsbeloppet.

Exempel 1:

Den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna för året 2023 först efter att den uppgiftsskyldige har uppmanats till det två gånger och den uppgiftsskyldige har påförts en försummelseavgift för detta enligt anvisningen. År 2024 har den uppgiftsskyldige igen två gånger uppmanats att lämna uppgifterna, varefter den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna. Enligt anvisningen ska ett motsvarande belopp av försummelseavgift påföras utifrån motsvarande datamängd (se tabellen i kapitel 6.2) år 2024 men nu höjs avgiftsbeloppet eftersom det är fråga om en återkommande försummelse.

Exempel 2:

År 2024 upptäcks det i skatterevisionen att den uppgiftsskyldige har försummat kraven på kundkännedom enligt lagen och inte har samlat in ett intygande från kontoinnehavaren i samband med att kontot har öppnats. Följande år upptäcks att samma försummelse fortfarande upprepas. Den uppgiftsskyldiges försummelse är återkommande och försummelseavgiften påförs förhöjd.

Bedömningen av försummelsen sker alltid enligt rekvisiten i BFL 22 a § och maximibeloppen av försummelseavgifterna baserar sig alltid på moment i bestämmelsen. Om exempelvis uppgifterna lämnas för sent enligt BFL 22 a § 1 mom. kan en försummelseavgift på högst 2 000 euro påföras också i situationer där en likadan försummelse upprepas. Vid bedömningen från fall till fall kan återkommande försummelser dock visa på att det är fråga ett avsiktligt eller grovt vårdslöst agerande. Då kan det granskas om villkoren uppfylls för att påföra en försummelseavgift enligt BFL 22 a § 3 mom.

6.2 Beloppet på försummelseavgiften i fråga om upplysningar om finansiella konton och skyldigheterna i anknytning till bekämpning av penningtvätt och terrorism 

Vid påförande av en försummelseavgift för försummelser av uppgiftsskyldigheterna och aktsamhetsprocedurerna enligt BFL 17 a–d § (FATCA och DAC2/CRS), fastställs försummelseavgiften enligt tabellen nedan, såvida det inte finns särskilda omständigheter som sänker eller höjer försummelseavgiften.

Konton och uppgifter som inte prövats eller anmälts eller som prövats eller anmälts felaktigt på grund av en försummelse	Uppgifterna har kommit in för sent eller på fel sätt eller så har den uppgiftsskyldige uppmanats att lämna in årsanmälan, eller så har inget godtagbart svar fåtts på en begäran om utredning.		Årsanmälningsuppgifterna har inte hunnit med i det internationella utbytet av upplysningar eller så har aktsamhetsprocedurerna försummats.
Antalet konton	För sent/1 uppmaning	2 uppmaningar
1–20 st.	100 €	200 €	800 €
21–50 st.	200 €	400 €	1 200 €
51–100 st.	300 €	500 €	1 600 €
101–200 st.	400 €	600 €	2 000 €
201–700 st.	500 €	700 €	3 000 €
över 700 st.	1 500 €	2 000 €	5 000 €
Nollanmälan	100 €	200 €	400 €

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta till exempel att den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig efter omständigheterna eller till sitt ekonomiska värde.

Något som kan inverka förhöjande på försummelseavgiftens belopp är till exempel det stora ekonomiska värdet på de konton och/eller betalningar som inte har anmälts. Sådant som kan inverka förhöjande på försummelseavgiften för försummelser är dessutom till exempel det att försummelsen anknyter till högvärdeskonton eller nya konton. Med ett nytt konto avses i CRS/DAC2 ett konto som öppnats 1.1.2016 eller senare och i FATCA ett konto som öppnats 1.7.2014 eller senare.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande delvis eller helt och hållet, är försummelseavgiftens belopp alltid minst dubbelt jämfört med beloppen i tabellen och högst 15 000 euro.

6.2.1 Påförande av försummelseavgift för försummelse av aktsamhetsplikten i anslutning till uppgifter om finansiella konton

I BFL 22 a § finns bestämmelser om påförandet av försummelseavgifter, särskilt för försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter, men en försummelseavgift kan också påföras för försummelsen av andra skyldigheter. Bestämmelsen i BFL 22 a § om försummelsen av dessa andra skyldigheter är följande:

• En försummelseavgift enligt BFL 22 a § 1 mom. på högst 2 000 euro kan påföras om det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i det förfarande som ska följas.
• En försummelseavgift enligt BFL 22 a § 2 mom. på högst 5 000 euro kan påföras om den uppgiftsskyldige har fullgjort ett förfarande med väsentliga brister eller fel.
• En försummelseavgift enligt BFL 22 a § 3 mom. på högst 15 000 euro kan påföras om den uppgiftsskyldige uppsåtligen eller av grov vårdslöshet delvis eller helt och hållet har försummat någon annan skyldighet enligt BFL 3 kap. 

I BFL 22 a § hänvisas det både till det förfarande som ska följas och till det förfarande som krävs (1 och 2 mom.) samt till annan skyldighet (3 mom.). Med förfarande och skyldighet avses detsamma i detta samband. I fråga om FATCA, CRS och DAC2 hänvisar andra skyldigheter till skyldigheter enligt BFL 17 a–d § och särskilt till de aktsamhetsplikter (skyldigheter anseende åtgärder för kundkännedom i lagen om beskattningsförfarande) som finansinstitut ska följa vid identifiering av fastställda konton.

Påförande av försummelseavgifter i fråga om aktsamhetsplikter för konstaterade försummelser grundar sig alltid på en bedömning från fall till fall. Dessa försummelser konstateras exempelvis i samband med kontroller. Vid fastställandet av försummelseavgiften beaktas också mängden uppgifter som försummelsen gäller på motsvarande sätt som vid fastställandet av försummelseavgiften för den egentliga försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter. Aktsamhetsplikterna är självständiga och separata skyldigheter i förhållande till skyldigheten att lämna uppgifter och syftet med dessa aktsamhetsplikter är att verifiera att uppgifterna är riktiga. Om det rapporterande finansinstitutet i fråga om FATCA, CRS och DAC2 försummar aktsamhetsplikterna beträffande identifieringen av kunderna blir det mycket utmanande att verifiera uppgifternas riktighet i efterhand. Då kan rätta uppgifter inte förmedlas i informationsutbyte och effektiv användning är inte heller möjlig.

Exempel 3:

Ett enligt BFL 17 b § (DAC2) uppgiftsskyldigt finskt finansinstitut har med stöd av uppgiftsskyldigheten lämnat uppgifter till Skatteförvaltningen om rapporteringspliktiga konton för året 2023. Senare visar det sig att det rapporteringspliktiga finansinstitutet inte har följt bestämmelserna om aktsamhetsplikterna vid identifieringen av rapporteringspliktiga konton år 2023 och uppgifternas riktighet har inte verifierats. Skatteförvaltningen påför den uppgiftsskyldige en försummelseavgift för försummelsen av aktsamhetsplikten.

BFL 22 a § tillämpas självständigt och separat från uppgiftsskyldigheterna på de andra skyldigheter som granskas i den här anvisningen. Detta innebär att även om en försummelseavgift redan har påförts för försummelsen av uppgiftsskyldigheten kan en försummelseavgift påföras separat för en konstaterad försummelse av andra skyldigheter. För försummelsen av uppgiftsskyldigheten och andra skyldigheter kan det också exempelvis självständigt påföras 15 000 euro i försummelseavgift enligt BFL 22 a § 3 mom.

Exempel 4:

Ett enligt BFL 17 b § (DAC2) uppgiftsskyldigt finskt finansinstitut har med stöd av uppgiftsskyldigheten lämnat uppgifter till Skatteförvaltningen om rapporteringspliktiga konton för året 2023. Uppgifterna har lämnats för sent efter en sänd uppmaning så att uppgifterna inte har hunnit med i internationellt informationsutbyte och den uppgiftsskyldige har för detta påförts 5 000 euro i försummelseavgift. Senare visar det sig att det rapporteringspliktiga finansinstitutet till väsentliga delar inte har följt bestämmelserna om aktsamhetsplikterna vid identifieringen av rapporteringspliktiga konton år 2023. Skatteförvaltningen påför med stöd av BFL 22 a § 2 mom. den uppgiftsskyldige 5 000 euro som en separat försummelseavgift för en väsentlig försummelse av aktsamhetsplikten.

Exempel 5:

Ett enligt BFL 17 a § (FATCA) uppgiftsskyldigt finskt finansinstitut har med stöd av uppgiftsskyldigheten lämnat uppgifter till Skatteförvaltningen om rapporteringspliktiga konton för året 2023. Uppgifterna har lämnats för sent efter att en uppmaning har sänts så att uppgifterna inte har hunnit med i internationellt informationsutbyte och den uppgiftsskyldige har för detta påförts 5 000 euro i försummelseavgift. Senare framgår att det rapporterande finansinstitutet år 2023 har försummat den aktsamhetsprocedur som hänför sig till rapporteringsskyldiga konton enligt FATCA på ett sätt som visar på grov vårdslöshet.  Skatteförvaltningen påför med stöd av BFL 22 a § 3 mom. den uppgiftsskyldige 15 000 euro som en separat försummelseavgift för en väsentlig försummelse av kraven på kundkännedom.

Exempel 6:

Ett enligt BFL 17 a § (FATCA) uppgiftsskyldigt finskt finansinstitut har med stöd av uppgiftsskyldigheten lämnat uppgifter till Skatteförvaltningen om rapporteringspliktiga konton för året 2024. I övervakningen uppdagas att den uppgiftsskyldige till stor del har rapporterat saldouppgifterna om konton som felaktiga. Det är fråga om ett återkommande fel och den uppgiftsskyldige har inte korrigerat sitt förfarande trots den tidigare påförda försummelseavgiften. Den uppgiftsskyldige påförs med stöd av BFL 22 a § 3 mom. en försummelseavgift på 15 000 euro. Senare framkommer att det rapporterande finansinstitutet år 2024 inte har samlat in de intyganden från kontoinnehavarna som anknyter till skyldigheter enligt FATCA i fråga om nya öppnade finansiella konton. Utgående från omständigheterna kring fallet visar försummelsen på grov vårdslöshet.  Skatteförvaltningen påför den uppgiftsskyldige en separat försummelseavgift på 15 000 euro för en väsentlig försummelse av kraven på kundkännedom med stöd av BFL 22 a § 3 mom.

Vid granskningen av vilken period försummelsen av skyldigheten för andra skyldigheters del riktas till bestämmer rapporteringsperioden för uppgiftsskyldigheterna i regel också perioden till vilken försummelsen av andra skyldigheter hänförs.

Exempel 7:

I fråga om FATCA-, CRS- och DAC2-skyldigheterna är rapporteringsperioden ett kalenderår. I FATCA-rapporteringen konstateras den uppgiftsskyldige ha försummat aktsamhetsplikterna under åren 2023 och 2024. Den uppgiftsskyldige kan för försummelsen av aktsamhetsplikten påföras separata försummelseavgifter för åren 2023 och 2024.

I ett fall där det i anslutning till samma uppgiftsskyldighet har upptäckts försummelser både i fråga om uppgiftsskyldigheterna och kraven på kundkännedom, och försummelsen av aktsamhetsproceduren direkt orsakar den upptäckta bristen i uppgiftsskyldigheten, betraktas dessa försummelser som en helhet. Till exempel om aktsamhetsproceduren har försummats och detta har lett till att felaktiga skatteregistreringsnummer har samlats in av kunderna, leder den försummade aktsamhetsproceduren också till ett fel för uppgiftsskyldighetens del. Då beror försummelsen av uppgiftsskyldigheten direkt på försummelsen av aktsamhetsproceduren och försummelserna behandlas som en helhet.

6.3 Beloppet på försummelseavgiften i situationer som gäller uppgiftsskyldigheten för aktörer inom digital plattformsekonomi (DAC7) 

En försummelseavgift kan påföras för försummelse av uppgiftsskyldigheterna enligt BFL 17 f § (DAC7) och enligt lagen om skyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi att lämna upplysningar, vilka gäller för uppgiftsskyldigheten för aktörer inom digital plattformsekonomi, samt för andra skyldigheter, såsom aktsamhetsprocedurerna.

Försummelseavgiften fastställs enligt tabellen nedan i situationer då det inte finns särskilda skäl för att minska eller höja försummelseavgiften. Beloppet på försummelseavgiften fastställs utifrån värdet i euro på de vederlag som ska anmälas i årsanmälan eller antalet berörda verksamheter, beroende på vilket som är större.

Uppgifter som inte anmälts eller som anmälts felaktigt på grund av en försummelse		Uppgifterna har kommit in för sent, eller uppgifterna har lämnas in på fel sätt att lämna uppgifter.		Den uppgiftsskyldige har uppmanats att lämna in årsanmälningsuppgifter och årsanmälningsuppgifterna har inte hunnit med i det internationella utbytet av upplysningar, eller så innehåller de uppgifter som den uppgiftsskyldige lämnat ett fel, som inte korrigerats inom den utsatta tiden.
Antalet berörda verksamheter	Beloppet på vederlagen i euro
1-200 st	under 10 000 €	100 €		800 €
201-500 st	10 000- 50 000 €	200 €		1 200 €
501-2 000 st	50 000,01- 100 000 €	300 €		1 600 €
2 001-5 000 st	100 000,01- 500 000 €	500 €		2 000 €
5 001-10 000 st	500 000,01- 1 000 000 €	1 000 €		3 000 €
över 10 000 st	över 1 000 000 €	2 000 €		5 000 €
Nollanmälan		100 €		400 €

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta till exempel att den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig efter omständigheterna.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande delvis eller helt och hållet, är försummelseavgiftens belopp alltid minst dubbelt jämfört med beloppen i tabellen ovan och högst 15 000 euro.

En försummelseavgift som påförs för försummelser av andra skyldigheter, såsom för aktsamhetsprocedurerna, fastställs alltid utifrån en helhetsbedömning som görs från fall till fall. Det är fråga om en helt ny uppgiftsskyldighet och särskilt under det första rapporteringsåret vid fastställande av försummelseavgiftens storlek och vid påförande av avgiften överhuvudtaget ska särskilt beaktas att det är fråga om en ny skyldighet. Vid problem och oklarheter kring rapportering rekommenderas att kontakta Skatteförvaltningen vid låg tröskel.

6.4 Beloppet på en försummelseavgift för skyldigheter som gäller rapporteringspliktiga arrangemang (DAC6) 

En försummelseavgift som påförs för försummelser av rapporteringspliktiga arrangemang (DAC6) fastställs alltid utifrån en fallspecifik helhetsbedömning.

7 Omprövning och ändringssökande 

I ett beslut av Skatteförvaltningen som gäller försummelseavgift får den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt söka ändring genom en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

Den anmälningsskyldige ska göra en begäran om omprövning 60 dagar räknat från det datum då den anmälningsskyldige har fått del av Skatteförvaltningens beslut. Tidsfristen för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är 60 dagar från det att beslutet fattades.

generaldirektör Markku Heikura

ledande sakkunnig Sanna Lindqvist