Idrottsförening som prestationsbetalare

Idrotts- och motionsföreningar kan betala olika prestationer och ge olika förmåner till anställda, uppdragstagare och frivilliga som arbetar för deras räkning. I denna anvisning redogörs för beskattningen av dessa ersättningar och förmåner samt för betalarens skyldigheter. Anvisningen gäller endast sådana idrotts- och motionsföreningar som är allmännyttiga samfund enligt 22 § i inkomstskattelagen.

1 Inledning och avgränsning av anvisningen

I idrotts- och motionsföreningar, deras lag och underavdelningar finns personer som utövar idrott och verkar i olika roller. Idrottsföreningarna består till exempel av tränare, serviceansvariga, lagledare, kassörer, domare, funktionärer, ledare och naturligtvis idrottare. Idrottsföreningarna ingår olika avtal med dem som arbetar för dem: arbetsavtal, uppdragsavtal och avtal om frivilligarbete. Utöver den ersättning som eventuellt betalas för arbetet kan avtal ingås om ersättning för kostnader och om beviljande av olika förmåner.

Parternas ställning klargörs om avtalen ingås skriftligen. Om avtalet ingås muntligt, vore det dock bra om idrottsföreningen har en skriftlig anvisning om vilka roller olika personer har i föreningen och på vilka grunder de får ersättning eller förmåner. Det är också bra att notera att enbart avtalets rubrik inte avgör karaktären av avtalsförhållandet mellan parterna, utan de faktiska arbetsförhållandena spelar en avgörande roll vid bedömningen av avtalets karaktär.

Eftersom en person kan ha en mängd olika roller och avtal inom en idrottsförening, finns det också olika bestämmelser om beskattning av vederlag, förmåner och kostnadsersättningar. Syftet med denna anvisning är att hjälpa idrottsföreningar att handla rätt när de betalar olika prestationer eller ger olika förmåner till dem som arbetar för dem. I denna anvisning har anvisningar om idrottsföreningar samlats från Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund. Denna anvisning ändrar därför inte beskattningspraxisen. Anvisningen innehåller många exempel som beskriver och öppnar den etablerade beskattningspraxisen.

I anvisningen anges när de erhållna ersättningarna och förmånerna utgör skattepliktig inkomst och när det är fråga om skattefri inkomst. I anvisningen redogörs dessutom för vilka förskottsinnehållnings- och deklarationsskyldigheter idrottsföreningarna har som betalare i olika situationer. Med undantag av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift går anvisningen inte igenom betalningen av lönebikostnader. En idrottsförening är dock skyldig att betala lönebikostnader när den betalar lön till arbetstagare.

Denna anvisning gäller endast idrottsföreningar som är allmännyttiga samfund. I Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund beskrivs närmare när det är fråga om allmännyttiga samfund. I ifrågavarande anvisning behandlas dessutom skatteplikten för ett allmännyttigt samfunds inkomster. I denna anvisning används för idrotts- och motionsföreningar nedan benämningen idrottsförening eller förening.

I anvisningen tangeras också beskattningen av ersättningar och förmåner som betalats till en person som utövar idrott (idrottare) i en idrottsförening. Närmare information om beskattningen av fysiska personers inkomster av idrott och avdragsgilla utgifter finns dock i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott. I anvisningen redogörs för till exempel utbetalning av sponsorinkomster till idrottare eller i stället för idrottaren till idrottsföreningen. Internationella situationer behandlas för sin del i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott i internationella situationer.

Frivilligverksamhet i allmänhet och talkoarbete behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund. Beskattningen av priser behandlas i anvisningen Beskattning av priser.

2 Arbete i en idrottsförening

2.1 Allmänt

Det finns många olika typer av arbete i en idrottsförening. En person kan arbeta till förmån för en idrottsförening i ett anställningsförhållande, ett uppdragsförhållande eller som frivillig. En idrottsförening betalar lön till personer som arbetar i ett anställningsförhållande och arbetsersättning till personer som arbetar på basis av ett uppdragsförhållande. Den som arbetar som frivillig arbetar däremot till förmån för idrottsföreningen utan ersättning.

Arbetets karaktär för en person som arbetar till förmån för en idrottsförening beror i regel på vad parterna kommit överens om. Beroende på omständigheterna och avtalets innehåll är det därför ofta möjligt att utföra samma arbete antingen i ett anställningsförhållande, ett uppdragsförhållande eller som frivilligarbete. Skillnaden mellan anställningsförhållande och uppdragsförhållande har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Det finns skäl att beakta de kännetecken som beskrivs i anvisningen redan när avtalet görs upp och på så sätt säkerställa att avtalet och den faktiska verksamheten motsvarar parternas avsikt.

En del av arbetsuppgifterna är av sådan art att personens arbetsform i idrottsföreningen inte kan väljas. Det finns till exempel alltid ett anställningsförhållande mellan en idrottsförening och en lagidrottare då lagidrottaren förbinder sig att delta i sitt lags övningar och matcher mot vederlag. En idrottsförening kan inte heller komma överens med den som utför arbetet om att samma person utför en del av samma arbete i ett arbets- eller uppdragsförhållande och en del som frivilligarbete. Till exempel får ett representationslags tränare inte utföra en del av träningsarbetet i ett anställningsförhållande och en del som frivilligarbete. En person kan dock arbeta i olika roller i en idrottsförening. Personen kan till exempel arbeta som föreningens juniorchef i ett anställningsförhållande och dessutom delta i sitt eget barns lags verksamhet som frivillig serviceansvarig (se exempel 19).

Vid beskattningen inverkar arbetets karaktär (anställningsförhållande, uppdragsförhållande, frivilligarbete) bland annat på skattebehandlingen av ersättning för arbete, resekostnadsersättningar och förmåner samt på betalarens skyldigheter. Därför är det viktigt att veta och komma överens om vilken roll de som arbetar för idrottsföreningar har.

2.2 Anställningsförhållande och lön

En idrottsförening kan anställa arbetstagare för sin verksamhet. I ett anställningsförhållande förbinder sig arbetstagaren personligen till att arbeta för idrottsföreningens räkning under dess ledning och tillsyn mot lön eller annat vederlag. Vid beskattningen avses med lön all form av lön, arvoden, förmåner och ersättningar. Dessutom avses med lön till exempel personligt föreläsnings- och föredragsarvode.

En idrottsförening ska verkställa förskottsinnehållning på lönen, betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och övriga lönebikostnader (arbetspensionsförsäkringsavgift, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie) samt anmäla uppgifterna till inkomstregistret. I exemplen på lönebikostnader i denna anvisning nämns endast arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som ska betalas till Skatteförvaltningen på samma sätt som förskottsinnehållning.

Skattepliktigt vederlag som betalas för arbete kan vara annat än pengar. Vederlaget kan till exempel vara en förmån, en rabatt eller befrielse från betalningsskyldighet (till exempel i fråga om säsongsavgift). Om en idrottsförening endast ger arbetstagaren en förmån som inte betalas ut i pengar, till exempel en rabatt, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den. En idrottsförening ska dock betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på värdet av den förmån som ska betraktas som lön och anmäla förmånens, rabattens, betalningsbefrielsens eller dylikt värde till inkomstregistret.

2.3 Uppdragsförhållande och arbetsersättning

En idrottsförening kan anställa personer för att arbeta även i uppdragsförhållande. Den andra parten i ett uppdragsavtal kan vara en fysisk person, en firma eller ett bolag. I ett uppdragsförhållande avtalar idrottsföreningen och uppdragstagaren om självständigt arbete mot vederlag i annat än ett anställningsförhållande. Närmare information om gränsdragningen mellan anställnings- och uppdragsförhållande finns i Skatteförvaltningens anvisning Lön eller arbetsersättning i beskattningen.

I uppdragsförhållanden betalas till den som utför arbetet en arbetsersättning som vid beskattningen fastställs som ersättning som betalas i annan form än lön för arbete, ett uppdrag eller en tjänst. Idrottsföreningen ska på arbetsersättningen verkställa förskottsinnehållning om mottagaren av prestationen inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver inte betalas för arbetsersättningen.

Skattepliktigt vederlag som betalas för arbete kan vara annat än pengar. Vederlaget kan till exempel vara en förmån, en rabatt eller befrielse från betalningsskyldighet (till exempel i fråga om säsongsavgift). Om en idrottsförening ger en arbetstagare som arbetar i ett uppdragsförhållande endast en förmån som inte betalas ut i pengar, till exempel en rabatt, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den. Idrottsföreningen ska dock anmäla förmånens, rabattens, betalningsbefrielsens eller dylikt värde till inkomstregistret som arbetsersättning, om prestationstagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen.

2.4 Frivilligarbete utan vederlag

Med frivilligarbete avses arbete till förmån för en idrottsförening som grundar sig på frivillighet och vederlagsfrihet. Arbetet är vederlagsfritt när en idrottsförening inte har kommit överens med den frivilliga om ersättning för arbetet. Det är därför inte fråga om frivilligarbete om en person får ersättning för arbete som han eller hon utfört, till exempel pengar, en vara, en förmån, en tjänst eller befrielse från eller rabatt på medlemsavgifter, säsongs-, tävlings-, eller dylika avgifter som hänför sig till föreningsverksamheten.

Frivilligarbete betraktas inte som arbete som utförs mot vederlag enbart därför att den frivilliga av idrottsföreningen får en enskild eller tillfällig ersättning som ska betraktas som skattepliktig inkomst för den kostnad som arbetet orsakat honom eller henne, till exempel telefonkostnader. I en sådant situation kan en person fortfarande betraktas utföra frivilligarbete om han eller hon inte får någon ersättning i pengar eller någon annan överenskommen ersättning för uppgiften, till exempel i form av varor.

3 Resekostnadsersättningar

3.1 Allmänt

En person som arbetar för en idrottsförening måste ofta resa till exempelvis övningar och tävlingsplatser. En idrottsförening kan betala ersättning för resekostnader till en person som handlar för föreningens räkning på basis av resor som han eller hon företar. Resekostnadsersättningar utgörs av ersättning för resekostnader (resebiljetter och kilometerersättning), dagtraktamente, måltidsersättning och inkvarteringsersättning.

En idrottsförening kan inte alltid skattefritt betala ersättning för resekostnader, utan skattefriheten beror på om personen arbetar för idrottsföreningen i ett anställningsförhållande, ett uppdragsförhållande eller frivilligt. Dessutom är det av betydelse om det är fråga om en tillfällig arbetsresa till ett särskilt arbetsställe eller om resan jämställs med en resa mellan bostaden och arbetsplatsen.

Skattefria resekostnadsersättningar är resekostnadsersättningar som arbetsgivaren betalar till en arbetstagare för arbetsresa (ISkL 71 § 1 mom.). På så sätt kan idrottsföreningen betala skattefria dagtraktamenten och kilometerersättningar för arbetsresor till den som arbetar i ett anställningsförhållande. Resekostnadsersättningar som betalas till arbetstagare har behandlats i detalj i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen.

En idrottsförening kan också betala resekostnadsersättningar till en frivillig skattefritt. Utöver arbetsresor kan det till den frivilliga betalas resekostnadsersättningar (biljetter och kilometerersättning) skattefritt även för resor som jämställs med arbetsresor (till exempel resor till övningsplatsen), men ersättningarnas belopp har begränsats genom en bestämmelse i inkomstskattelagen (ISkL 71 § 3 mom.).

Resekostnadsersättningar som betalats ut till mottagaren av arbetsersättning som arbetar i ett uppdragsförhållande är skattepliktiga (se dock undantaget för tävlingsdomare, kapitel 3.3). Beskattningen av resekostnader som hänför sig till utförandet av arbete som utförs av en näringsidkare som står i uppdragsförhållande till en idrottsförening har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader.

Även om en idrottsförening har rätt att betala skattefria resekostnadsersättningar, kan parterna inte avtala om grunderna för dem och det skattefria beloppet. Ersättningstagaren ska till idrottsföreningen ge en reseräkning för varje resa som han eller hon har gjort enligt 17 § i förordningen om förskottsuppbörd (FörskUF) . Ersättningar för resekostnader som ersätts skattefritt måste därför alltid baseras på faktiska resor. Parterna får dock komma överens om att resekostnadsersättningar endast betalas upp till ett visst maximibelopp eller att endast resekostnadsersättningar betalas ut till mottagaren, men även i detta fall ska ersättningen baseras på reseräkningar. Resekostnadsersättningar är inte skattefria, om de betalas till ett på förhand överenskommet belopp utan reseräkningar eller om resorna inte har specificerats med en reseräkning.

Reseräkningen ska innehålla följande uppgifter per resa:

• resans syfte
• destination
• vid behov rutten
• resesätt
• tidpunkten då resan börjat och avslutats
• i fråga om utlandsresor, uppgifter om det land eller det område där resedygnet utomlands har avslutats
• vid användning av egen bil, de antal kilometer på vilka ersättningarna baseras samt priserna per enhet.

Idrottsföreningar ska vid betalning av ersättningar iaktta Skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar av resekostnader (nedan ersättningsbeslut). I kostnadsbeslutet anges förutsättningarna för betalning av skattefria resekostnader och till exempel maximibeloppen för skattefria kilometerersättningar och dagtraktamenten. Skattebefrielsen förutsätter dock inte att ersättningarnas belopp motsvarar just kostnadsbeslutet, utan det belopp som ska ersättas skattefritt kan också vara mindre än det som nämns i kostnadsbeslutet. Ersättningar som betalats i strid med förutsättningarna i kostnadsbeslutet är skattepliktig inkomst för mottagaren.

3.2  Resekostnadsersättningar i anställningsförhållande

3.2.1 Egentlig arbetsplats

Med egentlig arbetsplats avses den plats där personen arbetar stadigvarande (ISkL 72 b § 1 mom.). Arbetsgivare (till exempel en idrottsförening) kan inte betala sina arbetstagare skattefri resekostnadsersättning för resor till den egentliga arbetsplatsen. I idrottsföreningen är till exempel tränarens egentliga arbetsplats dennes regelbundna träningsplats och idrottarens egentliga arbetsplats är dennes ordinarie träningsplats och matchplatsen för hemmamatcherna (HFD 2003:50).

Det kan också finnas flera egentliga arbetsplatser. En arbetstagare kan till exempel arbeta för flera arbetsgivare, varvid han eller hon har flera egentliga arbetsplatser.

Arbetstagaren kan också ha flera egentliga arbetsplatser i samma arbetsgivares tjänst. En arbetstagare har två egentliga arbetsplatser, till exempel när han eller hon arbetar stadigvarande på två eller flera verksamhetsställen för arbetsgivaren eller en part som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren, vilka är belägna inom samma kommuns område. Arbetsgivaren kan inte skattefritt betala ut ersättningar för kostnaderna som resor mellan två egentliga arbetsplatser ger upphov till. Även om den betalda ersättningen är skattepliktig, behöver arbetsgivaren inte verkställa förskottsinnehållning på den, om ersättningen uppfyller förutsättningarna i Skatteförvaltningens kostnadsbeslut (FörskUL 15 §). Utbetalda ersättningar ska anmälas till inkomstregistret.

3.2.2 Sekundär arbetsplats

En sekundär arbetsplats är ett ordinarie verksamhetsställe för arbetsgivare eller ett samfund som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren, som är beläget på en annan ort eller i en annan stat än den egentliga arbetsplats som ska betraktas som arbetstagarens primära arbetsplats (ISkL 71 § 1 mom.). Om en löntagare har en egentlig arbetsplats i två olika kommuner, avgör man på basis av en helhetsbedömning vilken arbetsplats som ska betraktas som primär och vilken som sekundär. I regel betraktas som den egentliga arbetsplatsen den arbetsplats där löntagaren huvudsakligen arbetar och i vars närhet hens stadigvarande bostad finns.

En idrottsförening kan betala skattefria resekostnadsersättningar till sina arbetstagare och skälig ersättning för inkvarteringskostnader för resor till en sekundär arbetsplats. Dagtraktamente kan däremot inte betalas skattefritt. Också skattefria resekostnadsersättningar ska anmälas till inkomstregistret. Skattefria ersättningar som betalats mot biljetter anmäls dock inte till inkomstregistret.

3.2.3 Arbetsresa

Med arbetsresa avses vid beskattningen en resa som en skattskyldig tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra arbetsuppgifter (ISkL 72 § 1 mom.). Arbetsresor är till exempel resor från hemmet eller från den egentliga arbetsplatsen till lagets bortamatch som företas av tränare och idrottare i ett anställningsförhållande.

En idrottsförening kan betala resekostnadsersättningar som hänför sig till en arbetsresa till sin arbetstagare skattefritt (ISkL 71 § 1 mom.). Skattefriheten förutsätter att arbetstagaren lägger fram en reseräkning för idrottsföreningen för varje resa han eller hon gör och att idrottsföreningen iakttar Skatteförvaltningens kostnadsbeslut samt de maximigränser för ersättningar som anges i beslutet när den betalar ersättningarna. Resor som ersätts skattefritt ska alltid baseras på faktiska resor och resespecifika reseräkningar. Idrottsföreningen ska även anmäla skattefria resekostnadsersättningar som den betalat till inkomstregistret. Skattefria ersättningar som betalats mot resebiljetter anmäls dock inte till inkomstregistret.

3.3 Resekostnadsersättningar i uppdragsförhållande

En idrottsförening kan betala resekostnadsersättningar till en mottagare av arbetsersättning som är i ett uppdragsförhållande, men ersättningarna är alltid skattepliktiga. Idrottsföreningen ska anmäla utbetalda resekostnadsersättningar till inkomstregistret som arbetsersättning, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen av prestationen.

Idrottsföreningen behöver dock inte verkställa förskottsinnehållning på resekostnadsersättningar som den betalat till en fysisk person för arbetsresor, om betalningen av ersättningarna uppfyller förutsättningarna för resans längd, avstånd och ersättningsbelopp enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut. Ersättningarna är skattepliktiga även om förskottsinnehållning inte verkställs på dem. På resekostnadsersättningar som betalats för resor som gjorts till en egentlig arbetsplats (till exempel ordinarie träningsplats) ska dock förskottsinnehållning verkställas, eftersom det inte är fråga om arbetsresa.

Arvode och ersättning för resekostnader till tävlingsdomare betalas vanligen av den som ordnar idrottsevenemanget, även om domaren utses av någon annan. Därför är ersättningen som betalas till tävlingsdomarna inte lön, utan arbetsersättning. På resekostnadsersättningar som betalas till tävlingsdomare tillämpas till skillnad från övriga mottagare av arbetsersättning samma bestämmelser (ISkL 71 § 3 mom., 83/2000) som på resekostnadsersättningar som betalas till frivilliga (för mer information se kapitel 3.4). På så sätt kan en idrottsförening betala en tävlingsdomare ersättning för resekostnader skattefritt, även om den betalar domaren ett arvode för domaruppdraget. Idrottsföreningen anmäler till inkomstregistret det arvode som den betalat till tävlingsdomaren som arbetsersättning och resekostnadsersättningar som resekostnadsersättningar som betalas ut av ett allmännyttigt samfund.

3.4 Resekostnadsersättningar i frivillig verksamhet

En idrottsförening kan betala skattefria resekostnadsersättningar till en person som inte står i anställningsförhållande eller uppdragsförhållande till betalaren och inte får ersättning för arbetet som resan hänför sig till (ISkL 71 § 3 mom.). I praktiken innebär detta en person som arbetar frivilligt utan ersättning till förmån för idrottsföreningen.

Det finns dock vissa förutsättningar för att resekostnadsersättningar som idrottsföreningen betalar till en person som arbetar frivilligt ska kunna befrias från skatt. Resan ska utföras på uppdrag av en idrottsförening, det vill säga personen ska till exempel ingå i laget eller delta som representant för föreningen i tävlingar. Resan ska hänföra sig till idrottsföreningens verksamhet och beslutet om resan ska fattas på behörigt sätt i förväg. En skattefri ersättning kan inte betalas enbart med motiveringen att en person på eget initiativ har skjutsat till exempel sitt eget barn och barnets kamrater till idrottsföreningens träningar. Dessutom måste kostnaderna som ersätts skattefritt alltid baseras på faktiska resor och reseräkningar upprättats för dem.

I inkomstskattelagen föreskrivs också om maximibelopp för skattefria resekostnadsersättningar. Maximibeloppen är individuella för varje mottagare, men betalaren behöver inte vid tidpunkten för betalningen veta om den frivilliga har fått ersättning för resekostnader även från andra allmännyttiga samfund.

Skattefria ersättningar är

• dagtraktamente för högst 20 dagar per kalenderår
• ersättning för inkvartering
• ersättning av verifikatbaserade resekostnader för användning av kollektivtrafik utan gräns i euro
• kilometerersättning för högst 3 000 euro per kalenderår.

Idrottsföreningen anmäler de resekostnadsersättningar som betalats till den frivilliga till inkomstregistret, där kilometerersättningar och dagtraktamenten som allmännyttiga samfund betalar till frivilliga har egna inkomstslag. Om en idrottsförening betalar ersättningar till ett högre belopp än de ovan nämnda skattefria beloppen, anmäls den överskjutande delen till inkomstregistret som arbetsersättning.

Till skillnad från en arbetstagare kan en idrottsförening betala skattefria resekostnadsersättningar (kilometerersättningar och resebiljetter) till en frivilligarbetare, inte bara för arbetsresor utan även för resor till den egentliga arbetsplatsen. På så sätt kan till exempel en frivillig tränare få ersättning för resekostnader för resor från hemmet till en regelbunden träningsplats och en idrottare för resor från hemmet till en regelbunden tränings- eller matchplats för hemmamatcher. Däremot kan dagtraktamente inte betalas skattefritt för resor till en träningsplats som jämställs med en egentlig arbetsplats.

3.5 Sammandragstabell över resekostnadsersättningar

Sammandragstabell över resekostnadsersättningar

	Anställningsförhållande För arbete betalas lön eller personen får en annan förmån för arbetet eller befrias från skyldigheten att betala en prestation (till exempel säsongsavgift)	Uppdragsförhållande För arbete betalas arbetsersättning eller personen får en annan förmån för arbetet eller befrias från skyldigheten att betala en prestation (till exempel säsongsavgift)	Frivilligarbete Ingen ersättning betalas för arbetet och personen får ingen skattepliktig förmån för arbetet och personen befrias inte från skyldigheten att betala någon prestation (till exempel säsongsavgift)
Resor från bostaden till en regelbunden träningsplats eller plats för hemmamatcher. = resa mellan bostaden och den ordinarie arbetsplatsen	Kan inte ersättas skattefritt	Kan inte ersättas skattefritt	Kan ersättas skattefritt dagtraktamente högst 20 dagar/år ersättning för inkvartering resekostnadsersättning, enligt allmänt fortskaffningsmedel utan begränsning km-ersättning högst 3 000 €/år
Resor från bostaden eller ordinarie träningsplats eller plats för hemmamatcher till exempelvis bortamatcher = arbetsresa	Kan ersättas skattefritt	Kan inte ersättas skattefritt	Kan ersättas skattefritt: dagtraktamente högst 20 dagar/år ersättning för inkvartering ersättning för resekostnader; ersättning på grundval av verifikationer för användning av kollektivtrafik utan begränsning km-ersättning högst 3 000 €/år

4 Förmåner

4.1 Allmänt

Idrottsföreningar kan ge personer eller idrottare som arbetar för dem olika förmåner, till exempel redskap, kläder, rabatter, utbildning och priser. Idrottsföreningar kan också betala en licens eller försäkring för en person som arbetar för en idrottsförening. Skattebehandlingen av förmånerna beror på om personen är anställd av en idrottsförening, arbetar i ett uppdragsförhållande eller är frivilligarbetare.

En persons inkomster i pengar eller som förmån i pengars värde är skattepliktiga, om de inte är skattefria enligt lag (ISkL 29 § 1 mom.). Arbetsgivaren kan till exempel erbjuda sina arbetstagare skattefria personalförmåner med stöd av ISkL 69 § (se närmare Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen). Motsvarande förmåner för den som får arbetsersättning är alltid skattepliktiga.

Det finns inte heller någon bestämmelse i skattelagstiftningen som gör det möjligt att bevilja förmåner skattefritt enbart på grund av medlemskap i en idrottsförening eller frivilligarbete. Utgångspunkten är således att också de förmåner som idrottsföreningen ger personer som arbetar frivilligt för den är skattepliktiga.

Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga prestationer. Om en idrottsförening ger en person en skattepliktig förmån som inte betalas i pengar, till exempel rabatt, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den, om inte mottagaren (samtidigt) också får penningersättning. Idrottsföreningen ska anmäla värdet av den förmån som givits till inkomstregistret. På prestationer som betalats till en mottagare av arbetsersättning verkställs inte förskottsinnehållning och förmånen anmäls inte till inkomstregistret, om mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. På kostnadsersättningar som betraktas som lön ska betalaren betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

4.2 Medelinsamling och användning av medel

Idrottsföreningen, dess undersektion eller ett enskilt lag kan finansiera sin verksamhet på olika sätt.  Utöver betalningen av olika säsongs- och medlemsavgifter kan medlemmarna utföra till exempel talkoarbete. De kan också sälja olika nyttigheter (till exempel ordna matförsäljning eller sälja olika produkter tillverkade av andra) eller reklamutrymme på idrottarnas match- och tävlingsdräkter eller skaffa sig sponsorinkomster.

Talko- och försäljningsarbete kan utföras till exempel på lagnivå och inkomsten hänförs till det lags verksamhet som har utfört talkoarbetet. Om nyttan med talkoarbetet eller ersättningen från försäljningen av nyttigheter kommer hela laget till godo och inte bara dem tillgodo som deltog i arbetet handlar det om inkomst för laget. Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på 13 procent på prestationer som betalas till idrottsföreningen för talkoarbete och anmäla prestationen till inkomstregistret, om föreningen vid betalningstidpunkten inte hör till förskottsuppbördsregistret. Det har ingen betydelse vare sig det handlar om föreningens skattepliktiga eller skattefria inkomst.

Om en idrottsförening ger personer som deltagit i talkoarbete eller försäljning till exempel rabatt på medlemsavgifter, säsongsavgifter eller tävlingsavgifter eller på resekostnader, är rabatten skattepliktig arbetsersättning för den som utfört arbetet. 

Talkoarbete behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund.

4.3 Rabatter och befrielse från betalning på sociala grunder

Idrottsföreningen kan på sociala grunder ge olika rabatter och betalningsbefrielser för personer som deltar i verksamheten. Förmåner som ges på sociala grunder, såsom rabatter på eller befrielse från betalning av deltagaravgifter, är skattefria förmåner, om alla personer i samma ställning har möjlighet att få förmånen. Som godtagbart betraktas till exempel ett arrangemang där en idrottsförening i förväg har fastställt vissa förutsättningar för beviljandet av förmånen som ges på sociala grunder och förmånen bara beviljas på ansökan.

4.4 Utbildningskostnader

En idrottsförening kan skattefritt bekosta utbildningskostnader för sina arbetstagare som är i ett anställningsförhållande, om utbildningen ligger i arbetsgivarens eller i en till samma koncern hörande arbetsgivares intresse (ISkL 69 b § 1 mom.). På resekostnadsersättningar som betalas för resor i anslutning till utbildningen tillämpas bestämmelserna om arbetsresa.

Idrottsföreningen kan betala utbildningskostnaderna för den som får arbetsersättning, men ersättningarna är alltid skattepliktig inkomst för dem står i ett uppdragsförhållande. En idrottsförening ska anmäla utbetalda utbildningskostnader till inkomstregistret som arbetsersättning, om ersättningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen av prestationen.

Även de som arbetar frivilligt för en idrottsförening behöver då och då utbildning. Även om det inte är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande, ger inte utbildningen som en frivilligarbetare får och som betalas av idrottsföreningen upphov till någon skattepliktig förmån. Sådana utbildningar för frivilligarbetare kan jämställas med utbildning för att upprätthålla eller komplettera yrkeskompetensen i anställningsförhållande eller med yrkesinriktad påbyggnadsutbildning. Som utbildning som kan jämställas med yrkesinriktad påbyggnadsutbildning kan man till exempel betrakta kostnader för en sedvanlig tränarexamen som en idrottsförening betalar när examen hänger samman med träning som utförs som frivilligarbete.

Kostnaderna för utbildning som inte hänför sig till frivilligarbete, utbildning som enligt överenskommelse är arvode eller utbildningar som är dyrare än normalt betraktas däremot som skattepliktig förvärvsinkomst för den som deltagit i utbildningen och ska anmälas till inkomstregistret (arvode som arbetsersättning och i övrigt som annan skattepliktig förvärvsinkomst).

4.5 Kläder och idrottsredskap

Kostnaderna för anskaffning av kläder utgör personens levnadskostnader. Också utgifterna för anskaffning av arbetskläder är i huvudsak levnadskostnader. På så sätt utgör i allmänhet anskaffning av kläder en skattepliktig förmån för personer som arbetar för idrottsföreningen. Detta gäller oavsett om personen i fråga arbetar i ett anställningsförhållande, i ett uppdragsförhållande eller som frivillig.

Idrottsföreningen kan kräva att de som arbetar på evenemang (till exempel matcher, tävlingar, träningar) har enhetliga kläder (till exempel en t-tröja, joggingdräkt, funktionärsuniform eller dräkter med logotypen för evenemanget eller föreningen). Dessa kläder utgör inte någon skattepliktig förmån för personer i ett anställningsförhållande om enhetliga kläder är ett krav, till exempel på grund av de anställda ska kunna särskiljas från andra människor. Arbetskläderna måste då vara av sådant slag att de tydligt kan särskiljas från andras kläder (till exempel de är försedda med idrottsföreningens logotyp). Arbetskläder som bekostats för personer som arbetar i ett uppdragsförhållande utgör skattepliktig inkomst (arbetsersättning) även i dessa fall, eftersom den som arbetar i ett uppdragsförhållande själv ansvarar för kostnaderna för de förnödenheter och den utrustning som behövs för verksamheten (till exempel kläder).

De kläder som avses i föregående avsnitt ger inte upphov till någon skattepliktig förmån för frivilligarbetare, om man inte kommit överens om att kläder utgör ersättning för arbetet och kläderna är av ringa värde. Kläder värda under 100 euro anses ha ett ringa värde. Skattepliktig förmån uppkommer inte, även om äganderätten till klädesplagget övergår till frivilligarbetaren. Däremot ger mer värdefulla kläder upphov till en skattepliktig förmån för frivillarbetare. Plaggets eller tillbehörets gängse värde betraktas som den skattepliktiga förmånens värde. I regel är produktens anskaffningspris inklusive moms det gängse värdet. Om erhållandet av produkten förknippas med en självriskandel, avdras det belopp som frivilligarbetaren har betalat för plagget eller tillbehöret från det skattepliktiga värdet.

Idrottsföreningen kan skaffa olika gemensamma tränings-, idrotts- och spelredskap eller utrustning för dem som idkar idrott i föreningen. Sådana redskap och sådan utrustning medför ingen skattepliktig förmån. Utrustning som en idrottsförening skaffar för enskilda personer är skattepliktig förvärvsinkomst. Idrottsföreningen kan inte heller betala skattefritt mot kvitto de redskap eller den utrustning som idrottaren själv skaffat sig.

4.6 Dator, telekommunikationsförbindelse och telefon

Arbetsgivaren skaffar vanligen till arbetstagarens förfogande de arbetsredskap som behövs i arbetet. En idrottsförening kan bekosta till exempel en dator och en telekommunikationsförbindelse, för en anställd som arbetar i ett anställningsförhållande, om arbetstagaren behöver dem för att sköta sina arbetsuppgifter. Arbetstagarens privata bruk av en telekommunikationsförbindelse som arbetsgivaren ordnat för yrkesmässigt bruk är en skattefri förmån (ISkL 69 § 4 mom.). Bestämmelsen om skattefrihet gäller endast en telekommunikationsförbindelse som ordnats och skaffats av arbetsgivaren (se Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen). En arbetstagare får en skattepliktig telefonförmån om arbetsgivaren bekostar arbetstagarens telefonabonnemang (se Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen ).

En dator, telefon eller telekommunikationsförbindelse som en idrottsförening har skaffat åt en person som arbetar i ett uppdragsförhållande är skattepliktig inkomst för mottagaren (arbetsersättning).

Idrottsföreningen kan bekosta en telekommunikationsförbindelse som den har i sitt namn och betalar till en frivilligarbetares hem. Av den privata användningen av telekommunikationsförbindelsen uppkommer ingen skattepliktig inkomst för frivilligarbetaren under förutsättning att förbindelsen används för att arbeta till förmån för idrottsföreningen och att beviljandet av förmånen inte ersätter lönebetalning. En idrottsförening kan inte skattefritt betala ersättning för kostnader som föranleds av användning av en frivilligarbetares egen dator eller internetanslutning, utan de ersättningar som betalas för dem är skattepliktig förvärvsinkomst (annan skattepliktig förvärvsinkomst) på vilken idrottsföreningen ska verkställa förskottsinnehållning.

Om en idrottsförening skaffar en telefon åt en frivilligarbetare som denne även kan använda för privata telefonsamtal, utgör andelen privata telefonsamtal den frivilligas skattepliktiga förvärvsinkomst (annan skattepliktig förvärvsinkomst). Om det för en frivilligarbetare har uppkommit extra samtalskostnader när hen har skött föreningens ärenden med sin egen telefon, är den ersättning som samfundet eller det offentliga samfundet betalar för telefonkostnaderna skattepliktig inkomst (annan skattepliktig inkomst) som förskottsinnehållning ska verkställas på.

4.7 Licenser, försäkringar och tävlingsavgifter

Idrottsföreningen kan betala en licens, försäkring eller tävlingsavgift för tränare, serviceansvariga eller dylikt. Sådana prestationer är poster som hänför sig till föreningens verksamhet och annan tränings- och tävlingsverksamhet och som i princip inte utgör ersättning för arbetet, förutsatt att man inte uttryckligen har avtalat om att de utgör ersättning. Således medför betalningen ingen skattepliktig förmån för den som arbetar i ett anställningsförhållande eller för den som arbetar som frivillig utan ersättning. De avgifter som betalas för en arbetares räkning i ett uppdragsförhållandet utgör däremot en skattepliktig arbetsersättning, eftersom den som arbetar i uppdragsförhållandet själv ansvarar för kostnaderna för de licenser, försäkringar och avgifter som behövs för verksamheten.

Idrottsföreningen kan också betala den licens, försäkring eller tävlingsavgift som behövs för verksamheten för den som är idkar idrott i föreningen. Sådana avgifter medför ingen skattepliktig förmån, såvida de inte betalas endast för en enskild idrottares räkning.

4.8 Stipendier, hederspris och andra priser

Vid beskattningen har det ingen avgörande betydelse enligt vilken benämning en prestation betalas. Den betalda prestationens verkliga natur avgör hurdan prestation det handlar om och hur den behandlas i beskattningen.

Endast understöd eller stipendier som erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan vara skattefri (ISkL 82 § 1 mom. 1 punkten). Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har tilldelat dessa.

I rättspraxis har idrottsföreningens studiestipendier till sina egna spelare ansetts utgöra ett skattepliktigt arvode för idrottare (HFD 1980-B-II 565). I ett annat avgörande ansågs beviljandet av studiestipendier till en spelare, till vilken ingen annan ersättning än ersättning för kostnader i anslutning till landslagsmatcher hade betalats, vara arvode för deltagandet i matcherna och träningarna och därmed skattepliktig inkomst för idrottaren (HFD 1986-B-II-550).

En förutsättning för skattefritt hederpris är att det beviljats för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet och att priset har beviljats av en prisgivare som är oberoende av pristagaren (ISkL 82 § 1 mom. 2 punkten). Ett hederspris ges vanligtvis i efterhand medan ett stipendium eller ett annat understöd i allmänhet ges i förväg.

Priset får i allmänhet uppmärksamhet i offentligheten och den enskilda handlingen eller prestationen ska i detta fall ha gått utöver det som kan betraktats som normalt. I allmänhet handlar det till exempel om att belöna en olympisk vinnare eller dylikt. Att en olympiasegrares handlingar ska betraktas som allmännyttiga har motiverats med att en framgångsrik idrottare är ett föredöme när man främjar motion och idrott i Finland.  Som skattefritt hederspris betraktas också ett pris som har beviljats som erkännande för långvarig frivilligverksamhet i en idrottsförening (RP 153/2022).

Det får inte existera något anställningsförhållande mellan den som ger och den som får ett hederspris eftersom alla priser som en arbetsgivare ger är lön. Ett pris som delas ut i en tävling är heller inte ett hederspris utan ett tävlingspris. Mer information om stipendier, understöd och hederspris ges i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av stipendier, understöd och hederspris, Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund och Beskattning av inkomster av idrott.

Idrottsföreningar belönar ofta framgångsrika tränare och idrottare i slutet av säsongen, även med medaljer, pokaler, varupriser eller presentkort. Priset kan vara antingen skattefritt eller skattepliktigt beroende på situationen. Avgörandet påverkas av prisets värde, tilldelningsgrunden och mottagarens förhållande till idrottsföreningen, det vill säga om mottagaren är anställd eller har arbetat i ett uppdragsförhållande eller arbetat utan ersättning som frivillig. Information om uppvaktning av dem som arbetar för idrottsföreningen finns i avsnitt 4.9 Övriga förmåner.

Medaljer och pokaler är inte skattepliktig inkomst för mottagaren. Priser som jämställs med pengar såsom valfria presentkort är skattepliktig inkomst för mottagaren. Pris som erhålls för arbete som utförts för en arbetsgivare (till exempel en idrottsförening) är alltid lön. Pris som erhållits i vederlag för arbete av uppdragsgivaren är på motsvarande sätt alltid arbetsersättning. Varupriser av ringa värde som tilldelas frivilligarbetare är skattefria när man har kommit överens om att de utgör ersättning för arbetets utförande. 

Idrottsföreningen kan också dela ut priser i tävlingar som den anordnar. Tävlingspriset är inte skattepliktig inkomst, om det inte är lön, arbetsersättning eller bruksavgift och värdet av de tävlingspris som erhållits under skatteåret uppgår till sammanlagt högst 100 euro. En idrottsförening behöver inte verkställa förskottsinnehållning på ett tävlingspris eller anmäla det till inkomstregistret, om prisets värde per mottagare uppgår till högst 100 euro och beviljandet av det inte hänför sig till ett arbets- eller anställningsförhållande. Tävlingspriser har behandlats i mer detalj i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av priser.

4.9 Övriga förmåner

Om medlemmarna i en idrottsförening får gratis inträde till evenemang som är öppna för alla och som ordnas av idrottsföreningen eller av ett samfund som hör till idrottsföreningens närmaste krets, ger det inte upphov till någon skattepliktig förmån. Fritt inträde för föreningens juniorer och andra som betalat medlemsavgiften till representationslagets matcher medför till exempel ingen skattepliktig förmån. Inte heller för frivilliga som arbetar för en idrottsförening uppstår det någon sådan skattepliktig förmån, om man inte har avtalat om att fritt inträde utgör ersättning för arbetet. Skattefria är även till evenemanget hörande måltider, inkvartering samt gratis eller subventionerad samtransport som idrottsföreningen ordnar till ett dylikt evenemang.

Om deltagandet i evenemanget utgör en del av arbetet för en person som är i ett anställnings-eller uppdragsförhållande, uppkommer inte heller då någon särskild skattepliktig förmån.

I idrottsföreningar är det vanligt att man varje år uppvaktar frivilligarbetare som arbetar vederlagsfritt för föreningen. Produkter och specificerade presentkort av ringa värde som ges frivilligarbetare som uttryck för hågkomst eller tacksamhet är skattefria för mottagarna i situationer där man inte har kommit överens om att gåvan ska vara ersättning för arbetet. Skattefriheten förutsätter att personen inte har fått välja gåvan fritt, gåvan har mottagits i någon annan form än pengar eller annan därmed jämförbar prestation, och dess värde är högst 100 euro. Detsamma gäller uppvaktning av dem som arbetar i uppdragsförhållande. Vad gäller att tacka och uppvakta frivilligarbetare behandlas mer ingående i anvisning Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund.

Idrottsföreningen kan också uppvakta sina anställda som arbetar i anställningsförhållande. På uppvaktningen tillämpas reglerna för arbetstagare i anställningsförhållande. I allmänhet är personalförmåner skattefria endast om de är kollektiva, det vill säga har getts till hela personalen. Personalförmånerna för anställda har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen.

Idrottsföreningen kan också ordna olika rekreationsevenemang för sina anställda, personer i uppdragsförhållande och frivilliga. Sådana evenemang utgör inte skattepliktiga förmåner, om de är tillfälliga, till sina kostnader skäliga och de inte utgör på förhand överenskommen ersättning för utförande av arbetet. Sådana evenemang är till exempel bastukvällar med servering eller säsongens avslutningsmiddag på restaurang.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki