Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer

Har getts
1.8.2022
Diarienummer
VH2875/00.01.00/2022
Giltighet
1.8.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
VH/5197/00.01.00/2021, 24.01.2022

I anvisningen behandlas försäkring, försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i internationella arbetssituationer. I anvisningen behandlas sjukförsäkring och sjukförsäkringspremier för utländska arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta och finländska arbetstagare som börjar arbeta utomlands.

Anvisningen kombinerar avsnitten om socialskydd, försäkring och socialskyddsavgifter i anvisningarna Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet, diarienummer VH/20002/00.01.00/2020, och Beskattning av utlandsarbete, diarienummer VH/20001/00.01.00.  På grund av denna nya anvisning har avsnitten om socialskydd, försäkring och socialskyddsavgifter tagits bort från de ovan nämnda anvisningarna.

Kapitel 5 i anvisningen har uppdaterats för att beloppet av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har indexjusterats från och med 1.8.2022. Justeringen inverkar på den månadsinkomst på basis av vilken en arbetstagare som kommer till Finland från utlandet blir försäkrad här. Dessutom har en precisering införts i kapitel 6.2 gällande miniinnehållning på lön för arbetstagare som är försäkrade i FöPL-pensionssystemet.

1 Inledning

I sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) och lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019) föreskrivs om försäkrades sjukförsäkringspremier (sf-premier) och arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter. Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. En arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i enlighet med vad som bestäms i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016, L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Utöver sjukförsäkringspremierna och -avgifterna betalar arbetstagaren och arbetsgivaren även andra socialförsäkringsavgifter och -premier. Pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna samt olycksfallsförsäkringspremien kan bestämmas på annat sätt än sjukförsäkringspremierna och -avgifterna.

2 Tillämpliga bestämmelser

Bestämmandet av arbetstagares sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och andra socialförsäkringspremier och -avgifter påverkas utöver av vår interna lagstiftning av EU:s förordning om social trygghet (EG) nr 883/2004 och dess genomförandeförordning (EG) nr 987/2009 samt av internationella avtal om social trygghet. När det gäller avgifterna är det av betydelse om arbetet utförs inom Europeiska unionens eller Europeiska ekonomiska samarbetszonens (EU/EES) område, i ett socialskyddsavtalsland  något annat land.

När arbetet utförs i EU/EES-området betalas alla avgifter bara till ett land. När arbetet utförs i ett socialskyddsavtalsland bestäms betalningslandet för respektive försäkring (pensions-, olycksfalls-, arbetslöshets- och sjukförsäkring) beroende på vilka förmåner avtalet omfattar, varvid man kan bli tvungen att t.ex. betala pensionspremierna och sjukförsäkringspremierna till olika länder.  När arbetet utförs i något annat land än ett EU- eller EES-land iakttas de interna bestämmelserna i båda länderna, varvid man kan bli tvungen att betala premier till båda länderna.

EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EES-länder är Island, Liechtenstein och Norge. EU har ett särskilt avtal om tillämpningen av socialskyddsförordningen med Schweiz.

När en arbetstagares socialskydd ska ordnas i enlighet med ett system i utlandet, bör försäkringarna och arbetsgivaravgifterna betalas till det aktuella landet på landets vis. Skillnader i de interna lagarna om socialskydd, socialskyddsförordningen och -avtalen och å andra sidan skattelagarna och skatteavtalen medför ibland situationer där inkomsten beskattas i Finland men att till exempel ingen sjukvårdspremie för den försäkrade fastställs utifrån inkomsten. På motsvarande sätt är det möjligt att sjukförsäkringspremien ska betalas i Finland men att rätten att beskatta inkomsten tillfaller en annan stat.

I Finland faller bestämmelserna om sjukförsäkringsavgifterna och -premierna, pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier och olycksfallsförsäkringspremien inom Pensionsskyddscentralens, FPA:s, Arbetslöshetsförsäkringsfondens och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbunds verksamhetsområde. Hur man tecknar försäkringarna redogörs för närmare i anvisningar publicerade av nämnda organisationer.

3 EU:s förordningar om social trygghet

Bestämmelserna i EU-förordningarna åsidosätter bestämmelserna i de nationella lagarna om dessa står i konflikt med varandra. När en arbetstagare som flyttar utomlands enligt EU-reglerna omfattas av den sociala tryggheten i Finland ska även socialförsäkringspremierna betalas i Finland. När en arbetstagare omfattas av den sociala tryggheten i arbetsstaten, ska socialförsäkringsavgifterna däremot inte betalas i Finland utan i arbetsstaten, ifall motsvarande avgifter tas ut där.

EU:s förordning om social trygghet 883/04 (den s.k. grundförordningen) trädde i kraft 1.5.2010. Den tillämpas nuförtiden även i EES-länderna och i Schweiz. Personen kan begära att lagstiftningen enligt de nya förordningarna ska tillämpas på honom.

I bestämmelserna om försäkringar i EU:s förordning om social trygghet föreskrivs vilken medlemsstats lagstiftning som ska gälla arbetstagare, tjänstemän och självständiga yrkesutövare som rör sig mellan medlemsstaterna. I grundförordningen fastställs också vilken medlemsstats lagstiftning som ska tillämpas på personer utanför arbetslivet.

3.1 Arbetsstaten är huvudregeln

Principen om arbetsstat är huvudregeln i EU:s socialskyddsförordning. Av denna princip föranleds att om en i Finland bosatt arbetar utomlands och inte är utsänd av en finsk arbetsgivare, omfattas denna person i allmänhet av arbetsstatens försäkring och är inte skyldig att betala sjukförsäkringspremier i Finland för lönen för detta arbete.

En utsänd arbetstagare är emellertid alltjämt försäkrad i den utsändande staten. En utsänd arbetstagare är en person som en i Finland verksam arbetsgivare sänder tillfälligt till utlandet för en period om högst 24 månader för att arbeta för denne arbetsgivares räkning. Arbetet betraktas som arbete utfört för den arbetsgivare som sänder ut arbetstagaren när det utförs för arbetsgivaren i fråga och en fast relation bevaras mellan arbetstagaren och arbetsgivaren under hela utlandstjänstgöringen. En arbetstagare är utsänd också om han anställs för att sändas ut till en annan stat. Däremot är en arbetstagare som anställts i arbetsstaten inte en utsänd arbetare.

Myndigheterna i den utsändande staten och i arbetsstaten kan sinsemellan avtala om undantag till försäkringsreglerna. En utsänd arbetstagare kan med undantagslov omfattas av den utsändande statens försäkring till exempel i fem år. Den utsändande arbetsgivaren och arbetstagaren ansöker gemensamt om intyget som utsänd arbetstagare (A1-intyg).

3.2 Arbete i flera stater

Med arbetstagare som arbetar i två eller flera länder i en samma eller olika arbetsgivares tjänst avses personer som ständigt byter arbetsstat. Sådana arbetstagare är till exempel montörer, chaufförer och konstnärer. Även dessa omfattas bara av ett lands sociala trygghet i taget när de rör sig mellan länderna. Till vilket lands sociala trygghet arbetstagarna hör beror i allmänhet på om de idkar en betydande del av sin verksamhet i arbetsstaten eller inte.

Arbetstagare som arbetar i två eller flera länder omfattas av den sociala tryggheten i det land där de är bosatta, om de utför en betydande del av sitt arbete där. Att arbetstagaren utför en betydande del av arbetet i sitt hemland innebär att en kvantitativt betydande del (minst 25 %) av allt arbete sker där. När man definierar vad som är en betydande del beaktas arbetstagarens arbetstid och/eller lön som riktgivande.

Om arbetstagaren inte utför en betydande del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas antingen lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland eller det land där arbetsgivaren/arbetsgivarna har sin hemvist, beroende på i vilket land arbetsgivarna finns. I praktiken kan man med ett A1-intyget verifiera i vilken stat arbetstagaren är försäkrad.

3.2.1 Sjömän

På sjömän tillämpas flaggregeln, vilket innebär att de omfattas av den sociala tryggheten i det land vars flagg fartyget seglar under. Den som tjänstgör som sjöman på ett fartyg som för ett EU/EES-lands flagg, omfattas i regel av den sociala tryggheten i landet i fråga även om han är stadigvarande bosatt i Finland. Personer som tjänstgör på ett fartyg som seglar under ett annat EU/EES-lands flagg ska alltid anmäla detta till FPA. 

Om det land där arbetstagaren bor och hemorten för det företag som betalar lönen är ett och samma EU/EES-land men arbetstagaren tjänstgör på ett fartyg som seglar under ett annat lands flagg, gäller flaggregeln inte längre. Arbetstagaren omfattas då av den sociala tryggheten i hemviststaten. I dessa situationer bör A1-intyg ansökas från Pensionsskyddscentralen. Intyget visar att arbetstagaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland under tiden då hen arbetar på ett utländskt fartyg.

Den som regelbundet arbetar på fartyg som seglar under två olika flaggor eller som vid sidan av sjömansarbetet arbetar som anställd eller företagare i Finland eller något annat land bör kontakta Pensionsskyddscentralen.

3.2.2 Flygpersonal

Flygpersonalens stationeringsort definieras i förordning (EEG) Nr 3922/91 som den av operatören för varje besättningsmedlem fastställda ort där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där operatören vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering. Flygpersonal behöver A1-intyg till exempel om stationeringsorten är i ett annat land än där personen i fråga bor.

Anställda som arbetar som flygpersonal inom EU/EES-området socialförsäkras i den medlemsstat där deras stationeringsort är belägen.

3.2.3 Tjänstemän

Tjänstemän anställda hos staten eller ett offentligt samfund omfattas av den utsändande statens sociala trygghet när de sänds ut till ett annat EU/EES-land, oberoende av tjänstgöringens längd (A1-intyg).

3.2.4 Brexit

Storbritanniens utträde ur EU inverkar på försäkringar för utlandsarbete, bland annat A1-intygens giltighetstid. Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 1.2.2020. I och med brexit-avtalet började en övergångsperiod fram till slutet av 2020 under vilken tillämpningen av bestämmelserna i EU:s förordning om social trygghet fortsatte.

3.2.4.1 Arbete som börjat under övergångsperioden

En utsänd arbetstagare som började arbeta i Storbritannien under övergångsperioden 1.2.2020–31.12.2020 kunde fortfarande utifrån ansökan beviljas A1-intyg, och detsamma gällde arbetstagare som sänts från Storbritannien till Finland.

A1-intyg som beviljats före 1.1.2021 gäller normalt den tid för vilken de beviljats. Om intyg har sökts och beviljats för en period som fortsätter efter 1.1.2021, gäller intyget under den tid som angetts på det. Intyg kan också sökas retroaktivt. För att A1-intyg ska vara giltigt efter 1.1.2021 ska brexit-avtalet vara tillämpligt på personens situation, och personen ska fortfarande befinna sig i en gränsöverskridande situation.

3.2.4.2 Arbete som börjat 1.1.2021 eller därefter

EU och Storbritannien har ingått ett handels- och samarbetsavtal, som är tillämpligt sedan 1.1.2021. Enligt avtalet kan en arbetstagare som sänts från Finland till Storbritannien eller från Storbritannien till Finland under vissa förutsättningar fortfarande omfattas av avgångslandets socialskydd i 24 månader (förutsätter ansökan om A1-intyg för utsänd arbetstagare). Läs mer om intyg för utsända arbetstagare på Brexit och utlandsarbete på Pensionsskyddscentralens webbplats.

Om en arbetstagare som kommer från Storbritannien till Finland har brittiskt gällande A1-intyg, påförs inga sjukförsäkringsavgifter i Finland.

4 Avtal om social trygghet

När en arbetstagares socialskydd ska ordnas i enlighet med ett system i utlandet, bör försäkringarna och arbetsgivaravgifterna betalas till det aktuella landet på landets vis.

Skillnader i de interna lagarna om socialskydd, socialskyddsförordningen och -avtalen och å andra sidan skattelagarna och skatteavtalen medför ibland situationer där inkomsten beskattas i Finland men att till exempel ingen sjukvårdspremie för den försäkrade fastställs utifrån inkomsten. På motsvarande sätt är det möjligt att sjukförsäkringspremien ska betalas i Finland men att rätten att beskatta inkomsten tillfaller en annan stat.

Finland har bilaterala avtal om social trygghet med följande länder utanför EU/EES: Förenta staterna, Australien, Chile, Indien, Israel, Kanada (dessutom ett separat avtal med Quebec), Kina och Sydkorea. Alla avtal har dock inte bestämmelser som sjukförsäkring, och därför kan det uppkomma situationer där pensionsförsäkringen och sjukförsäkringspremien betalas till olika länder. Endast avtalen med Förenta Staterna, Quebec och Israel innehåller bestämmelser som den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. När det gäller de övriga avtalsländerna är förfaringssättet detsamma som för länder som Finland inte har ingått avtal med.

Huvudprincipen även i avtalen är att personen omfattas av den sociala tryggheten i arbetsstaten. Utsända arbetstagare kan omfattas en viss tid av det utsändande landets sociala trygghet, men de maximala varaktigheterna varierar efter avtal. Avtalen har också särskilda bestämmelser bland annat om tjänstemän och resande personal. Närmare uppgifter om socialförsäkringspremierna ges av Folkpensionsanstalten och om pensionsförsäkringspremierna av Pensionsskyddscentralen. 

Finland och Japan ingick avtal om social trygghet 2019. Riksdagen har godkänt avtalet.  Avtalet träder i kraft 1.2.2022. Läs mer i PSC:s meddelande. Avtalet omfattar arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter men inte sjukförsäkringspremier och -avgifter. Även om en arbetstagare som sänds från Japan till Finland har japanskt intyg för utsända arbetstagare, påförs sjukförsäkringspremier enligt finsk lag.

5 Arbetstagare som kommer till Finland från utlandet

5.1 Försäkringar för arbetstagare och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Sjukförsäkringar för arbetstagare som kommer från utlandet till Finland baserar sig antingen på boende eller på arbete i landet.

En arbetstagare som kommer från utlandet till Finland och arbetar i Finland sjukförsäkras omedelbart efter inflyttningen till landet, om personen arbetar i Finland så att månadsinkomsterna motsvarar åtminstone beloppet av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa omvandlat till månadsinkomst (741,75 euro 1.1 – 31.7.2022 och 767,98 euro från 1.8.2022). Till månadsinkomsterna räknas prestationer under samma kalendermånad och inkomstgränsen är mottagarspecifik. Om förutsättningarna för arbete inte uppfylls kan personen bli sjukförsäkrad i Finland om hen har flyttat hit stadigvarande.

En utländsk arbetstagares arbete kan tillfälligt minska, avbrytas och upphöra. Om hen har arbetat här minst sex månader så att den ovan nämnda förutsättningen för lönebeloppet har uppfyllts, kan hen efter det vara sjukförsäkrad i Finland i tre månader på grundval av ett så kallat efterskydd trots att lönen under dessa tre månader inte skulle överstiga det minimibelopp som bestäms i lagen. Eftersom arbetstagaren också under efterskyddstiden är sjukförsäkrad i Finland ska en sjukförsäkringspremie också betalas för dessa månader.

Om arbetstagaren måste ha ett uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (301/2004) kan efterskyddstiden vara längre än tre månader eftersom efterskyddet är i kraft högst tills uppehållstillståndets giltighetstid går ut.

Den sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut av försäkrade år 2022 är 0,53 procent av den i kommunalbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsten och andra avgiftsgrunder enligt sjukförsäkringslagen (SRF 1 § 1 mom.). Betalningsprocenten 2021 och 2022 finns i anvisningen Socialförsäkringsavgifter. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut hos löntagare 2022 utgör 1,18 procent av löneinkomsten. Dagpenningspremie tas dock inte ut hos de löntagare vars årliga löne- och företagarinkomst totalt understiger 15 128 euro (SFL 18 kap. 15 § 3 mom. och SRF 2 § 1 mom.). Om det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten är 15 128 euro eller mer, tas dagpenningspremie ut också utifrån den inkomstdel som understiger gränsen.

Exempel 1: En rysk forskare kommer till ett finskt företag på två dagars arbete Hans lön för dessa två dagar är 800 euro. Den inkomst som han fått för arbetet överstiger 741,75 euro/månad (gränsen till och med 31.7.2022) och han är därför sjukförsäkrad i Finland.

Han har inga andra inkomster i Finland under denna kalendermånad och hans inkomster understiger 15 128 euro om året. Därför tas dagpenningspremie inte ut på lönen. Däremot ska sjukförsäkringspremien tas ut.

Bestämmelserna om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen om en arbetstagare enligt sjukförsäkringslagen är försäkrad i Finland.

Arbetstagaren kan ha inkomster från flera arbetsgivare och arbetsgivaren är inte alltid medveten om andra arbetsgivare och de löner som dessa betalat. Arbetsgivaren anses inte ha försummat sin skyldighet att ta ut dagpenningspremie hos arbetstagaren om arbetsgivaren inte har kunnat veta att arbetstagarens inkomster under året överstiger 15 128 euro. Arbetsgivaren kan inte heller anses ha försummat sin skyldighet att betala arbetstagarens sjukförsäkringspremie och inte heller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om inkomstgränsen för sjukförsäkring (741,75 euro i månaden 1.1 – 31.7.2022 och 767,98 euro i månaden från 1.8.2022) har överstigits på grund av löner som andra arbetsgivare har betalat, och arbetsgivaren inte har varit medveten om dessa löner.

Försäkrades sjukförsäkringspremie (dagpenningspremie och sjukvårdspremie) ingår i förskottsinnehållningsprocenten eller också ska arbetsgivaren utöver källskatt debitera försäkrades sjukförsäkringspremie. I det fallet att grunden för premierna är en källskattepliktig inkomst betalas arbetsgivares socialskyddsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie på det belopp från vilket källskatteavdrag ännu inte har gjorts.

Utöver sjukförsäkringspremierna ska dessutom arbetspensionsförsäkringspremie (gäller 17–67-åringar), arbetslöshetsförsäkringspremie (gäller 17 – 64 -åringar, från och med 1.8.2022 stiger den nedre åldersgränsen till 18 år) och olycksfallsförsäkringspremie betalas. Likaså ska arbetstagaren eventuellt debiteras arbetstagares pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren betalar de ovan nämnda premierna till de berörda försäkringsanstalterna.

Påförandet av försäkringspremier kan begränsas av Europeiska unionens socialskyddsförordning 883/2004 samt socialskyddsavtal som Finland slutit. De ovan nämnda premierna betalas inte, om

  • en person från ett EU/EES-område, Storbritannien eller Schweiz visar upp ett A1/E101-intyg som getts i hemviststaten eller ett motsvarande intyg från ett land med vilket avtal om socialskydd ingåtts,
  • personen lägger fram ett avslag från Folkpensionsanstalten på rätt till sjukförsäkringsförmåner eller på ett FPA-kort.

Ett finländskt transportföretag och ett rederi eller flygbolag kan i fråga om sina resande arbetstagare vara skyldiga att betala premierna även när en person som bor utomlands arbetar utomlands. Om en arbetstagare omfattas av något annat lands socialskydd, ska försäkringarna och premierna skötas direkt med det aktuella landet enligt dess system.

För arvoden till idrottsmän betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

5.2 Korrigering av sjukförsäkringspremier och -avgifter

Ibland kan det i början se ut som om månadsinkomsten för en sådan person som kommit till Finland för att arbeta inte överstiger det förutsatta beloppet (741,75 euro 1.1 – 31.7.2022 och 767,98 euro från 1.8.2022) så att hen på grundval av arbetet skulle bli försäkrad i Finland, och hen inte heller är försäkrad här på basis av boende. Då ska sjukförsäkringspremien inte tas ut på arbetstagarens lön. Inte heller ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas. Situationen kan likväl förändras så att förutsättningen för månadsinkomst uppfylls och personen är hela arbetsmånaden försäkrad i Finland på grundval av arbetet.

Om arbetsgivaren från arbetstagaren inte har tagit ut en sjukförsäkringspremie på en sådan prestation på vilken premien borde ha tagits ut, kan arbetsgivaren höja beloppet av källskatt i samband med följande prestation/prestationer och på så sätt ta ut den sjukförsäkringspremie som inte hade tagits ut (8 § i källskattelagen och 19 § i lagen om förskottsuppbörd). Beloppet på källskatten kan dock höjas med högst 10 % utan samtycke av arbetstagaren. Hos en allmänt skattskyldig arbetstagare ingår sjukförsäkringspremien i förskottsinnehållningsprocenten.

Om situationen ändras så att arbetstagaren blir sjukförsäkrad och arbetsgivaren inte retroaktivt har tagit ut sjukförsäkringspremien, ska en begränsat skattskyldig arbetstagare deklarera inkomsten till Skatteförvaltningen för påförande av källskatt. Inkomsten kan deklareras med blankett 6220r. Som inkomst deklareras endast den inkomst på vilken sjukförsäkringspremien inte har tagits ut. Om det ändå har varit fråga om arbetsgivarens försummelse påförs arbetsgivaren att betala den källskatt/sjukförsäkringspremie som inte tagits ut.

Mer information om korrigering och anmälan av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer (avsnitt 3.6.3).

6 Arbetstagare som lämnar Finland för att arbeta utomlands

6.1 Försakrad i Finland

Enligt sjukförsäkringslagen är en person försäkrad i Finland om den arbetar, är verksam som företagare eller är bosatt i Finland i enlighet med lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. EU:s socialskyddsförordning och socialskyddsavtal som ingåtts med vissa länder kan begränsa skyldigheten att betala avgiften. Däremot inverkar skatteavtalen inte på försäkringspremierna. Boende i Finland kan enligt lagstiftningen om social trygghet skilja sig från boende i inkomstskattelagen eller i skatteavtalen.

En försäkrad anses fortfarande vara bosatt i Finland om den vistas tillfälligt utomlands under högst sex månader (6 § i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall). Om en person bosatt i Finland blir utsänd utomlands av en finsk arbetsgivare till ett annat land än till ett EU-/EES-land eller ett land med vilken Finland har ingått ett avtal om social trygghet, att arbeta längre än sex månader, anses arbetstagaren fortfarande vara bosatt i Finland om en anmälan lämnas till FPA. Detta gäller även en arbetstagare som är utsänd för att arbeta för ett moder- eller dotterbolag.

Internationella avtal om social trygghet har också ofta den effekten att en arbetstagare som är utsänd från Finland bevarar sin status som sjukförsäkrad (och bosatt) i Finland även längre än det som nämndes ovan.

Även personer som hör till den utsända personalen vid Finlands utrikesrepresentationer är försäkrade i Finland. Samma gäller personer som bott eller arbetat i Finland omedelbart innan tjänstgöringen började och som är statsanställda i utlandet eller arbetar inom en sådan persons privata personal i utlandet. När ett finskt offentligt samfund betalar lön till en utländsk medborgare som arbetar i utlandet kan arbetstagaren betraktas som en i Finland bosatt till exempel på den grunden att hen står i ett tjänsteförhållande till arbetsgivaren.

I beskattningen betraktas en person eller arbetstagare i regel som försäkrad i Finland om hen är allmänt skattskyldig enligt inkomstskattelagen. Då är arbetstagaren skyldig att betala den försäkrades sjukvårds- och dagpenningspremie och arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Från denna princip avviks om den allmänt skattskyldige med ett A1-intyg (tidigare E101) från ett EU/EES-land påvisar att hen inte omfattas av finska sociala tryggheten. A1-intyget gäller EU- och EES-länder samt Schweiz och Storbritannien.

Ett motsvarande intyg kan fås från övriga länder, med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. Alla avtal om social trygghet har inte bestämmelser om den försäkrades sjukvårds- och dagpenningspremie eller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

En person som flyttat permanent till ett annat nordiskt land, men fortfarande är allmänt skattskyldig i Finland, behöver vanligtvis inte förete nämnda intyg. Detta beror på att den som flyttar överförs till försäkringen i det nya landet när de nödvändiga anmälningarna om flyttet lämnas till registermyndigheterna i utflyttnings- och inflyttningsladet.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie tas även ut för begränsat skattskyldiga arbetstagare om de är försäkrade i Finland enligt SFL.

Exempel 2: Ett finskt företag har skickat en arbetstagare till utlandet för en period av flera år. Arbetstagaren har redan blivit begränsat skattskyldig i Finland, men är fortfarande försäkrad i Finland. Lön som en begränsat skattskyldig får av arbetsgivare som inte är ett offentligt samfund är skattefritt i Finland. Trots detta ska det finska företaget ta ut sjukförsäkringspremien av lönen (sjukvårds- och dagpenningspremie) och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

6.2 Försäkrades sjukförsäkringspremier

Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Sjukvårdspremien bestäms utifrån den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. Dagpenningpremien fastställs utifrån den beskattningsbara löneinkomsten och arbetsinkomsten. Om sexmånadersregeln tillämpas på lönen till en allmänt skattskyldig, bestäms sjukvårdspremien och dagpenningspremien utifrån försäkringslönen.

Försäkringslönen enligt arbetspensionslagen (395/2006) ska fastställas av arbetsgivaren och arbetstagaren innan utlandsarbetet börjar. Försäkringslön betyder den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Med utgångspunkt i försäkringslönen betalas därtill bland annat arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. Pensionsskyddscentralen och pensionsförsäkringsanstalterna ger mer information om fastställandet av försäkringslönen.

Om villkoren för sexmånadersregeln uppfylls betalas arbetstagarens sjukförsäkringspremie, dvs. den så kallade minimiinnehållningen, liksom arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån försäkringslönen till Skatteförvaltningen. Om försäkringslönen är under 15 128 euro per år, verkställs förskottsinnehållningen endast till ett belopp som motsvarar sjukvårdspremien (Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). Beloppet av den slutliga dagpenningspremien för skatteåret påverkas dock även av skatteårets övriga löneinkomster, och därmed kan en dagpenningspremie påföras, även om den inte tagits ut då förskottsinnehållningen verkställts.

Om ingen försäkringslön har fastställts för arbetstagaren betraktas som grund för dagpenningspremien, sjukvårdspremien och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift den lön som arbetstagaren fått för sådant utlandsarbete som avses i 77 § ISkL och på vilken förskottsinnehållning tas ut i enlighet med 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, L om förskottsuppbörd).

Om personen är begränsat skattskyldig tillämpas på beskattningen av den försäkrades förvärvsinkomst bestämmelserna om källskatt i lagen om begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, källskattelagen). Därvid används för löneinkomstens del den lön som avses i 4 § i källskattelagen som grund för fastställandet och betalningen av sjukvårdspremien och dagpenningspremien. Om det handlar om en från Finland utsänd arbetstagare som blivit begränsat skattskyldig, även om han fortsättningsvis är försäkrad i Finland, är det undantagsvis försäkringslönen som utgör betalningsgrunden.

Om arbetstagaren är försäkrad för det aktuella arbetet i FöPL- eller LFöPL-pensionssystemet (till exempel en företagare som är delägare i ett bolag), används som grund för dagpenningspremien och sjukvårdspremien fortsättningsvis den för nämnda pensionsförsäkringar fastställda arbetsinkomsten, även när arbetet utförs utomlands. Dessa personer har alltså ingen försäkringslön. Utbetalaren är inte skyldig att verkställa miniinnehållning om den utsända arbetstagaren har en fastställd FöPL-arbetsinkomst. Utbetalaren kan emellertid frivilligt verkställa miniinnehållningen på basis av FöPL-arbetsinkomsten.

6.3 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Enligt 4 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är arbetsgivare skyldiga att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om en arbetstagare enligt sjukförsäkringslagen är försäkrad i Finland.

Om sexmånadersregeln tillämpas på lönen betalas arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån försäkringslönen. Om sexmånadersregeln inte kan tillämpas utgör en lön som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd grunden för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift även om bland annat pensionsförsäkringspremien ska betalas på basis av försäkringslönen. Också i det fallet att man inte har kommit överens om försäkringslönen utgör en lön som avses i 13 § i L om förskottsuppbörd grunden för sjukförsäkringsavgiften.

Att ett skatteavtal hindrar Finland från att beskatta lönen påverkar inte fastställandet av sjukförsäkringsavgiften.

Om en arbetsgivare är begränsat skattskyldig är lönen enligt källskattelagen betalningsgrund. Om det handlar om en Från Finland utsänd arbetstagare som blivit begränsat skattskyldig, även om han fortsättningsvis är försäkrad i Finland, är det undantagsvis försäkringslönen som utgör betalningsgrunden.

Om arbetstagaren är försäkrad i FöPL- eller LFöPL-systemet (till exempel en företagare som är delägare i ett bolag) ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas enligt vad som hade varit förskottsinnehållningspliktig lön enligt lagen om förskottsuppbörd. Det beror på att det inte finns någon försäkringslön för dessa personer.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Carola Bäckström

 

Sidan har senast uppdaterats 26.7.2022