Anmälan av uppgifter om arbetsolycksfallsförsäkring till inkomstregistret
En arbetsgivare ska teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina arbetstagare, om följande villkor uppfylls:
- arbetstagarna står i arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller något annat anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till arbetsgivaren
- arbetsgivaren betalar till alla sina arbetstagare totalt över 1 400 euro i lön som är underställd arbetsolycksfallsförsäkringspremien under ett kalenderår (år 2023).
Försäkringen ska tecknas innan anställningsförhållandet inleds, dvs. försäkringen ska vara i kraft då arbetstagaren inleder sitt arbete.
Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen har inga åldersgränser eller någon inkomstgräns för enskilda arbetstagare.
Med anställningsförhållande avses ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen. Med en arbetstagare jämställs även en person som inte står i anställningsförhållande till ett aktiebolag eller ett annat samfund, men som arbetar mot vederlag i samfundet i ledande ställning och vars ägarandel inte överstiger de procentgränser som anges i lag. Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i samfundet. Även en delägares familjemedlemmar som arbetar i anställningsförhållande i företaget ska försäkras.
På anmälan om löneuppgifter för en arbetstagare som ska arbetsolycksfallsförsäkras får inte som Typ av undantagssituation för försäkring anges ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)”.
Läs mer om skyldigheten att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring (tvk.fi).
Premierna för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen anmäls inte till inkomstregistret
Försäkringspremier betalas enligt arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets faktura och anmäls inte till inkomstregistret. Om inkomsten som ska anmälas är underställd arbetsolycksfallsförsäkringspremien, ska uppgifterna om försäkringen emellertid anmälas till inkomstregistret, dvs. arbetstagarens yrkeskategori och i vissa fall även arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets bolagskod och försäkringens försäkringsnummer.
Anmäl yrkeskategorin till inkomstregistret
Om en inkomsttagare är arbetsolycksfallsförsäkrad och hen erhåller inkomst som är underställd arbetsolycksfallsförsäkringspremien, är yrkeskategorin en obligatorisk uppgift på anmälan om löneuppgifter. Anmälan av yrkeskategorin rekommenderas även när inkomsttagaren inte är arbetsolycksfallsförsäkrad, men den prestation som hen erhåller har intjänats i anställningsförhållande.
Ange alltid yrkeskategori enligt Inkomstregistrets yrkesklassificering (TK10) som finns på Statistikcentralens webbplats. I inkomstregistrets TK10-yrkesklassificering anges yrkesklasserna med femsiffriga koder. Utöver kod för yrkeskategori går det att anmäla andra yrkeskategorier eller yrkesbeteckningar som frivilliga, kompletterande uppgifter om inkomsttagaren. Den primära grunden för försäkringspremien är dock den femsiffriga yrkeskoden.
Om en arbetstagare utför arbete i fler än en yrkeskategori, ange yrkeskategorin för det arbete som arbetstagaren utför mest. Om en arbetstagare arbetar i samma grad i olika uppgifter, ange den yrkeskategori där olycksrisken är högst. Vid bedömning av olycksrisken kan du ta hjälp av Olycksfallsförsäkringscentralens riskklassificering för yrkesklasser (tvk.fi).
Vid behov får du stöd och anvisningar för val av kod för yrkeskategori av ditt olycksfallsförsäkringsbolag. Se olycksfallsförsäkringsbolagens kontaktuppgifter (tvk.fi).
Undantagssituation: arbetsgivaren är inte skyldig att försäkra inkomsttagaren med en arbetsolycksfallsförsäkring
Arbetsgivaren är inte skyldig att försäkra inkomsttagaren om lönebeloppet underskrider gränsvärdet i euro, om inkomsttagaren fungerar som företagare eller om inkomsttagaren inte omfattas av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd. Undantagssituation för försäkring gäller alltid hela anmälan om löneuppgifter.
Kontrollera dock om det finns någon annan försäkringsskyldighet i fråga om andra försäkringspremier.
Typen av undantagssituation för försäkring ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)” anges på anmälan om löneuppgifter i följande situationer:
- En småarbetsgivare betalar till alla sina arbetstagare totalt under 1 400 euro i lön under ett kalenderår (år 2023).
- Arbetsgivaren är staten. (Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring av statsanställd personal sköts av Statskontoret.)
- Inkomsttagaren är en FöPL-försäkringsskyldig företagare, till exempel bolagsman i öppet bolag eller en sådan delägare eller bolagsman i annat samfund eller annan sammanslutning som är personligt ansvarig för samfundets eller sammanslutningens skyldigheter och förbindelser.
- Gränsdragningen mellan anställningsförhållande och företagande är densamma som mellan arbetspensionsförsäkring för arbetstagare och arbetspensionsförsäkring för företagare.
- En företagare kan vid sidan av arbetet som företagare utföra lönearbete i anställningsförhållande, varvid den obligatoriska arbetsolycksfallsförsäkringen täcker arbetet utfört i anställningsförhållande.
- En företagares make, maka eller sambo anses inte stå i sådant anställningsförhållande som avses i arbetsavtalslagen till företagaren verksam som näringsidkare.
Typ av undantagssituation för försäkring "Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)" anges på anmälan om löneuppgifter i följande situationer:
- Inkomsttagaren har ett A1-intyg som påvisar att hen inte omfattas av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd enligt EU:s socialskyddsförordning eller ett internationellt avtal som binder Finland.
Läs mera om undantagssituationer för försäkring (kapitel 6).
Är inkomstslaget underställt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremien?
Förvärvsinkomsten används som grund för försäkringspremien och ersättningen för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Vid fastställande av förvärvsinkomsten beaktas lön, resultatpremie eller annat vederlag som har betalats eller som enligt överenskommelse ska betalas som ersättning för arbete.
I de kompletterande inkomstslagen (200-serien) i anmälningssätt 2 för löner samt i de inkomstslag som ska anmälas separat (300-serien) är förvalet information om huruvida inkomstslaget är underställt socialförsäkringsavgifterna eller inte. Vad gäller vissa inkomstslag kan det förvalda värdet ändras vid behov.
Om en del av den utbetalda prestationen inte är vederlag som betalats för arbete och därigenom inte utgör grund för socialförsäkringsavgiften, anges den ifrågavarande delen av prestationen med uppgiften Typ av försäkringsuppgift utanför försäkringspremien.
Läs mera:
- Löner – Koduppsättningar – Inkomstslag (pdf) (inkluderar även per inkomstslag information om huruvida inkomsten är underställd olika försäkringspremier)
- Anmälan av information till inkomstregistret: penninglöner och poster som ska dras av från lönen
- Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande
Ange försäkringsbolagets bolagskod och försäkringsnummer om arbetsgivaren har tecknat fler än en arbetsolycksfallsförsäkring
Arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets bolagskod och försäkringsnumret för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen är obligatoriska uppgifter om arbetsgivaren försäkrat sina arbetstagare med fler än en lagstadgad arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.
Bolagskoden för finländska försäkringsbolag är bolagets FO-nummer. Om ett arbetsolycksfallsförsäkringsbolag inte har något finländskt kundnummer, ange bolagets utländska identifierare.
Försäkringsnumret finns t.ex. i försäkringsbrevet för arbetsolycksfallsförsäkringen.
Kom ihåg att även anmäla frånvaro
Olycksfallsförsäkringsbolagen behöver frånvarouppgifter när de fastställer ersättningar för inkomstbortfall (dagpenning, rehabiliteringspenning, olycksfallspension). Om en arbetsgivare inte har anmält frånvarouppgifter till inkomstregistret är försäkringsbolaget tvunget att be arbetsgivaren om uppgifterna. Genom att anmäla frånvarouppgifter till inkomstregistret kan arbetsgivaren undvika extra utredningsbegäran och inkomsttagaren får ersättningen fortare. Då är den andel som eventuellt ska betalas till arbetsgivaren också snabbare känd och kan dras av.