Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

Anvisningen är avsedd för prestationsbetalare som korrigerar löneuppgifter som de har fört in i inkomstregistret. Anvisningen innehåller en beskrivning av

• hur en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan i inkomstregistret ska korrigeras
• hur en överbetalning och andra ogrundade förmåner ska anmälas
• hur en återkrävd prestation ska anmälas.

Anvisningen innehåller exempel på hur uppgifter ska korrigeras i olika fall. I exemplen har man inte beaktat alla obligatoriska uppgifter som ska ges i en anmälan, utan endast uppgifter som är väsentliga med tanke på korrigeringen.  I slutet av anvisningen finns en sammanfattning av allmänna principer för korrigering. På sidan Korrigering av löneuppgifter har de vanligaste korrigeringssituationerna beskrivits med hjälp av exempel och en infograf

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret. Följande tillägg och preciseringar har gjorts i anvisningen:

• anvisningarna för korrigering av uppgifter som lämnats före 2019 i kapitel 1.7 har preciserats
• anvisningarna för korrigering av förskottsinnehållning i kapitel 2.3 och avsnitt 2.3.1 har preciserats
• rubriken och exemplet i av snitt 3.1.3 har kompletterats och anvisningar har lagts till om inkomster som inte kan anmälas som återkrävda
• anvisningarna för korrigering av arbetstagaravgifter och för hur man anmäler arbetstagarens betalningsandel som arbetsgivaren har betalat för arbetstagarens räkning har lagts till i avsnitt 3.2.1
• anvisningarna för anmälan av återkrävd inkomst i situationer där inkomsten återkrävs av annan inkomst har kompletterats i kapitel 4.1 och avsnitt 8.1.2
• anvisningarna för anmälan av förskottsinnehållning i situationer där en återkrävd betalning omfattar inkomster som betalats olika dagar har preciserats i kapitel 4.4
• exemplet i kapitel 4.7 har kompletterats
• anvisningarna för korrigering av felaktigt kundnummer, pensionsarrangemangsnummer eller försäkringsnummer har kompletterats i kapitel 6.2
• anvisningarna för situationer där en anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas via det tekniska gränssnittet i kapitel 6.4 har kompletterats
• dessutom har exemplen på beloppen av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringsavgifter uppdaterats till nivån 2022, och mindre korrigeringar och kompletteringar av teknisk karaktär har gjorts.

I övrigt motsvarar riktlinjerna i anvisningen innehållsmässigt den föregående anvisningen.

1 Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

1.1 Hur korrigeras uppgifter?

Prestationsbetalaren ansvarar för att de uppgifter som lämnas in till inkomstregistret för registrering är riktiga och också för korrigeringen av dessa. Betalaren är skyldig att korrigera en felaktig uppgift som hen anmält, om den felaktiga uppgiften i inkomstregistret grundar sig på en anmälan från prestationsbetalaren. Om inkomsttagaren märker en felaktig uppgift i inkomstregistrets anmälan om löneuppgifter som berör honom eller henne, ska inkomsttagaren yrka på en korrigering hos den aktuella prestationsbetalaren.

Den ursprungliga anmälan korrigeras i regel genom ett ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, och utöver de nya och ändrade uppgifterna uppges dessutom uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för samma betalningsdatum som den ursprungliga anmälan.

Materialet som betalaren sänder kan innehålla anmälningar om löneuppgifter för många inkomsttagare. Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång. Samma material kan innehålla både felaktiga och korrekta anmälningar. Hela materialet behöver inte skickas in på nytt, utan det räcker att betalaren korrigerar de felaktiga anmälningarna.

Uppgifterna i inkomstregistret kan administreras och korrigeras så länge som de sparas i registret. Uppgifterna i inkomstregistret sparas 10 år räknat från början av året efter det år de införts. Detta motsvarar i regel tiden som arbetsgivarna är skyldiga att spara lönebokföringen och den övriga bokföringen. En anmälan till inkomstregistret leder inte till att arbetsgivarens skyldighet att förvara bokföringen eller annat material kan förbises. Det finns dock skäl att observera att en del av informationsanvändare kan ha rätt att få uppgifter från inkomstregistret under en period som är kortare än tio år till exempel på grund av tidpunkten som ska beaktas när tidsfristerna för ändringssökande eller förmånerna fastställs.

Prestationsbetalaren kan också makulera, dvs. radera, en anmälan som lämnats tidigare eller material som innehåller många anmälningar. I vissa fall kan uppgifterna korrigeras så att betalaren makulerar en tidigare anmälan och därefter lämnar en ny anmälan med korrekta uppgifter. En beskrivning av hur uppgifter makuleras finns i kapitel 5. Kapitel 6 innehåller en beskrivning av fall där man inte kan använda en ersättande anmälan utan att först makulera de tidigare uppgifterna.

Till inkomstregistret anmäls betalningar som betalats 1.1.2019 och därefter samt korrigeringar av dessa uppgifter (se avsnitt 1.7 Hur korrigeras uppgifter som har getts före 1.1.2019?).

Korrigering av förmånsuppgifter behandlas i detalj i anvisningen Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret.

1.2 När ska en korrigering göras?

En prestationsbetalare ska utan obefogat dröjsmål korrigera en felaktig anmälan. Detta innebär att en felaktig anmälan ska korrigeras genast när ett fel upptäcks. En korrigering får således inte skjutas upp till följande lönekörning. Tidsfristerna för anmälningarna till inkomstregistret gäller inte för korrigering av uppgifter. Alla prestationsbetalare, såväl hushåll som de som lämnar pappersdeklarationer, ska utan något obefogat dröjsmål korrigera felaktiga uppgifter. Utan oskäligt dröjsmål innebär att uppgifterna ska korrigeras inom den tidsfrist som rimligen kan förutsättas med tanke på anmälaren.

Information om en ogrundad förmån ska utan obefogat dröjsmål anmälas senast inom en månad räknat från tidpunkten då den ogrundade förmånen upptäcktes. Med ogrundad förmån avses en prestation som utan grund betalats eller en förmån som en inkomsttagare inte har rätt till. En ogrundad förmån uppstår till exempel när en prestation har betalats på felaktiga grunder, till fel person eller till ett alltför stort belopp. En betalare kan lämna uppgifter om en ogrundad förmån i den följande lönekörningen, om denna körning görs inom en månad efter att den ogrundade förmånen har upptäckts.

Uppgifter om återbetalda belopp ska lämnas in senast den femte kalenderdagen efter den dag då man tagit del av information om betalningen av det återkrävda beloppet, dess betalare och den ogrundade förmån till viken betalningen anknyter. Tidsfristen på fem dagar börjar löpa när den betalning som inkommit finns i reskontran och i löneräkningen kopplats till inkomsten som debiterats inkomsttagaren.

I vissa situationer kan påföljden bli en sanktion, om uppgifter som getts för en betalningsperiod korrigeras först efter den åttonde dagen månaden efter betalningsmånaden. Anvisningen Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter innehåller en närmare beskrivning av hur påföljdsavgifterna fastställs.

1.3 Vilka uppgifter ska korrigeras?

Alla fel i anmälningsuppgifterna ska korrigeras. Detta gäller såväl inkomstuppgifter och andra obligatoriska uppgifter som införs i inkomstregistret (6 § i lagen om inkomstdatasystemet), identifierings- och kontaktuppgifter som man är skyldig att lämna (8 §) som också kompletterande tilläggsuppgifter (7 §). Till exempel frånvarouppgifter och anställningsuppgifter som uppgetts som kompletterande uppgifter ska således korrigeras så att de blir korrekta, om dessa innehåller fel.

Med tanke på korrigeringen av en anmälan har det ingen betydelse huruvida exempelvis löneuppgifter har anmälts enligt anmälningssätt 1 eller anmälningssätt 2 för inkomstregistret.

1.4 Hur hänförs en korrigering till rätt anmälan?

Inkomsttagaren kan från en och samma betalare ha många gällande anmälningar om löneuppgifter med samma löneutbetalningsperiod och -dag. Även om löneutbetalningsperioden och -dagen är de samma, ersätter inte anmälan en tidigare anmälan, om betalaren som typ av åtgärd väljer ”Ny anmälan”. Som typ av åtgärd väljs ”Ersättande anmälan”, om man önskar korrigera en tidigare anmälan. I korrigeringen av uppgifter används en anmälningsreferens med vilken en korrigering eller makulering hänförs till rätt anmälan.

1.4.1 Inkomstregistrets anmälningsreferens

I samband med en ny anmälan får betalaren alltid en anmälningsreferens som bildats i inkomstregistret för att en senare korrigering ska kunna hänföras till rätt anmälan. I behandlingsresponsen returnerar inkomstregistret anmälningsreferensen till prestationsbetalaren, om en ny anmälan sänds genom det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. Inkomstregistret lägger till inkomstregistrets anmälningsreferens, om en ny anmälan lämnas med webblanketten för e-tjänsten.

1.4.2 Betalarens anmälningsreferens

Betalarens anmälningsreferens kan användas i korrigeringen, om betalaren inte kan eller vill använda en anmälningsreferens som bildats i inkomstregistret. Betalaren kan själv bilda denna referens som är specifik för varje anmälan. Till exempel siffror och bokstäver kan användas för att bilda referensen. En beskrivning av tillåtna tecken i en referens finns i punkt 1.2 i dokumentet ”Sändning av uppgift – Scheman – Anmälan om löneuppgifter”. Teckentabell. En beskrivning av referensens längd finns i punkten 2.12 Uppgifter om tjänsten. Betalarens löneadministrationssystem kan automatiskt bilda en referens beroende på systemimplementeringen kan systemet eventuellt begära att användaren ska ange referensen manuellt.

Betalaren ska bilda betalarens anmälningsreferens i det fall att det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten används och en ny anmälan första gången lämnas till inkomstregistret. Inkomstregistret bildar den nödvändiga referensen för en ny anmälan, om denna har lämnats med webblanketten för e-tjänsten eller med en pappersblankett. I det fall att uppgifter undantagsvis lämnats med en pappersblankett till inkomstregistret sänds en anmälningsreferens per brev.

1.4.3 Versionsnummer för anmälan

Inkomstregistret markerar nya anmälningar om löneuppgifter med versionsnummer 1 och ersättande anmälningar med ett versionsnummer som är ett nummer högre än versionsnumret för den anmälan som ersätts. I behandlingsresponsen returnerar inkomstregistret versionsnumret till prestationsbetalaren, om uppgifterna sänds genom det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. Betalaren kan inte ge den första, så kallade ”nya anmälan” något versionsnummer.

Det är inte obligatoriskt att använda versionsnumret i korrigeringen, men det rekommenderas. I en ersättande anmälan ges det versionsnummer till vilket man önskar hänföra korrigeringen. På detta sätt försäkrar man sig om att korrigeringen eller makuleringen hänförs till rätt anmälan. Inkomstregistret allokerar alltid en åtgärd till den senaste versionen av en anmälan, om versionsnumret inte används. När ett versionsnummer används för att allokera en ersättning kan man säkerställa att ändringar som eventuellt gjorts i någon annan process inte oavsiktligt skrivs över.

1.5 Påverkar anmälningssättet eller -kanalen korrigeringen?

Prestationsbetalaren väljer huruvida hen anmäler utbetalda penninglöner som ett totalbelopp (mindre noggrannhetsnivå för anmälan av penninglöner, det så kallade anmälningssättet 1) eller med kompletterande inkomstslag (större noggrannhetsnivå för anmälan av penninglöner, det så kallade anmälningssättet 2). Minst anmälningssätt 1 ska tillämpas för att anmäla penninglöner. En närmare beskrivning av anmälan finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: penninglöner och poster som ska dras av från lönen.

Med tanke på korrigeringen har det ingen betydelse vilket anmälningssätt som tillämpas. Det har inte heller någon betydelse om kompletterande tilläggsuppgifter har getts. Felaktiga uppgifter ska alltid korrigeras. I exemplen i denna anvisning behandlas korrigeringen av uppgifter som lämnats med tillämpning av båda anmälningssätten.

Inte heller anmälningskanalen påverkar korrigeringen av en anmälan. Till exempel anmälningar som har lämnats genom det tekniska gränssnittet kan korrigeras med webblanketten för e-tjänsten eller också kan anmälningar som laddats upp som en fil korrigeras genom det tekniska gränssnittet.

1.6 För vilka anmälningar gäller inkomstregistrets korrigeringsförfarande?

Anvisningen tillämpas på korrigering av uppgifter i en anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivarens separata anmälan. Största delen av exemplen i anvisningen gäller korrigering av anmälningar om löneuppgifter. I kapitel 7 behandlas korrigeringen av arbetsgivarens separata anmälningar. Korrigering av anmälan om förmånsuppgifter behandlas i detalj i anvisningen Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret.

Prestationsbetalaren ska också korrigera arbetsgivarens separata anmälan som används för att anmäla det sammanlagda beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, om inkomstuppgifterna i anmälan om löneuppgifter ändras så att beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som ska betalas samtidigt ändras.

1.7 Hur korrigeras uppgifter som lämnats före 2019?

Till inkomstregistret anmäls betalningar som betalats 1.1.2019 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Anmälningar som lämnats in under 2019 och därefter ska korrigeras enligt denna anvisning.

Om man 2019 eller därefter korrigerar betalningar som gjorts före 2019 anmäls korrigeringarna inte till inkomstregistret. Korrigeringar av uppgifter om betalningar som gjorts tidigare än 1.1.2019 görs direkt till respektive informationsanvändare.

Däremot anmäls betalningar som återkrävts 1.1.2019 eller därefter till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten betalats före 2019. Även om uppgiften om återkrav lämnas till inkomstregistret, bör betalaren notera att en del informationsanvändare dessutom kan förutsätta årsanmälan tidigare år korrigeras separat enligt informationsanvändarens anvisningar. Betalaren ska vid behov kontakta informationsanvändarens egen rådgivning.

2 Korrigering av felaktiga uppgifter

Korrigering av anmälan kan bero på ett fel i betalningen eller anmälan. Med fel i betalning avses situationer då anmälan är korrekt, men där den utbetalda inkomsten är för låg eller hög. Det är fråga om fel i anmälan till exempel när inkomsten betalats korrekt, men anmälts fel till inkomstregistret, på grund av exempelvis ett fel i inmatningen. Det är också fråga om fel i anmälan i det fall att man anmält en uppgift på fel sätt eller om man glömt att anmäla en uppgift som föreskrivits som obligatorisk.

Avsnitt 2.3 innehåller en beskrivning av hur förskottsinnehållningen ska rättas och avsnitt 2.4 hur negativa tal ska anmälas.

2.1 Korrigering av fel

Då det gäller fel i anmälan ska den ursprungliga uppgiften korrigeras så att den blir rätt eller så att en uppgift som saknas läggs till med en ersättande anmälan där alla anmälningsuppgifter ges på nytt, också de uppgifter som uppgetts korrekt i den ursprungliga anmälan.

2.1.1 Inkomsten har anmälts fel på grund av exempelvis ett fel i inmatningen

Den ursprungliga uppgiften ska korrigeras så att den blir korrekt med en ersättande anmälan där alla anmälningsuppgifter uppges på nytt, också de uppgifter som uppgetts korrekt i den ursprungliga anmälan, om anmälan som lämnats in varit felaktig på grund av exempelvis ett fel i inmatningen.

2.1.2 Inkomsten har anmälts med fel inkomstslag

Det är fråga om fel i anmälan även i det fall att beloppet av den betalda prestationen är korrekt, men har anmälts med fel inkomstslag till inkomstregistret.

2.1.3 En obligatorisk uppgift har inte anmälts

En anmälan ska också korrigeras i det fall att man glömt att anmäla en uppgift som föreskrivits som obligatorisk eller om denna har anmälts på fel sätt. Dessa obligatoriska uppgifter omfattar exempelvis uppgifter om begränsat skattskyldiga inkomsttagare eller delägare, om inkomsttagaren är en delägare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). På motsvarande sätt ska uppgifterna korrigeras, om försäkringsuppgifterna för inkomstslaget uppgetts felaktigt eller om man glömt att anmäla dessa.

Också i detta fall korrigeras anmälan med en ersättande anmälan genom att ge alla uppgifter på nytt. Den uppgift som saknas läggs till i anmälan.

2.1.4 Korrigering av en korrigerad uppgift

Det kan bli aktuellt för betalare att korrigera en anmälan flera gånger. Korrigeringar kan göras ett obegränsat antal gånger. I den ersättande anmälan ska även alla uppgifter som varit korrekta i den tidigare anmälan anges på nytt.

2.1.5 Övriga korrigeringar som behövs i anmälan

Anmälan måste ibland korrigeras även av andra orsaker än fel. Arbetsförhållandena eller skattskyldighetsställningen kan förändras och den ursprungliga anmälan måste korrigeras retroaktivt genom ersättande förfarande. Om till exempel en utländsk inkomsttagares arbetsperiod förlängs så att en begränsat skattskyldig person blir allmänt skattskyldig, ska uppgifterna korrigeras.

En närmare beskrivning av hur internationella uppgifter ska korrigeras finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

2.2 Korrigering av fel i en betalning

När det gäller fel i betalning är anmälan korrekt men den betalda inkomsten för liten eller stor. Betalningsfel kan korrigeras på olika sätt, och alltid behöver en ersättande anmälan inte lämnas.

2.2.1 Inkomsten har utbetalats till ett för lågt belopp, korrigeras med en tilläggsavgift

Om inkomsttagaren har fått för lite lön, till exempel om övertidsersättningar av misstag inte betalats, korrigeras inte den ursprungliga anmälan. Då görs en ny anmälan för den dag då den uteblivna prestationen betalas.

2.2.2 Inkomsten har utbetalats till ett för högt belopp

Anmälan om prestationer som betalats till ett för högt belopp beskrivs i kapitlen 3 och 4.

2.2.3 Kreditering av ersättning som tagits ut av inkomsttagaren

I vissa situationer kan prestationsbetalaren ha tagit ut en för stor ersättning från inkomsttagarens inkomst, t.ex. från naturaförmåner. I inkomstregistret kan man inte korrigera inkomstslag genom att använda negativa tal, dvs. tal med minus som förtecken. Ersättningar för naturaförmåner kan således inte anmälas till inkomstregistret som negativa tal.

Ersättning som tas ut från en naturaförmån minskar beloppet av inkomst som beskattas som naturaförmån och samtidigt även den inkomst som utgör grund för socialförsäkringsavgifter. Om en för stor ersättning har tagits ut från en inkomsttagares naturaförmåner, är det enklaste sättet att korrigera detta att ta ut ett lägre belopp under följande löneutbetalningsperiod och anmäla denna lägre ersättning till inkomstregistret. Om detta inte längre är möjligt, till exempel om inkomsttagaren inte längre betalas lön eller erhåller naturaförmån så att ersättningen ska kunna minskas, ska betalaren återbetala den ersättning som tagits ut till ett för högt belopp till inkomsttagaren. Det återbetalade beloppet ska anmälas till inkomstregistret med något inkomstslag för lön.

I vissa situationer ska ersättning som betalats till inkomsttagaren emellertid inte anmälas till inkomstregistret som skattepliktig inkomst, utan betalaren ska korrigera den anmälan som hen lämnat in och ta bort den ersättning som tagits ut till ett för högt belopp från anmälan. Detta gäller t.ex. situationer där man från inkomsttagarens nettolön har tagit ut till ett för högt belopp en ersättning som inte minskar den skattepliktiga inkomsten eller inkomst som är underställd socialförsäkringsavgifter, t.ex. en parkeringsavgift eller annan motsvarande post som tagits ut från nettolönen till ett för högt belopp.

Detta gäller även situationer där naturaförmånen och den ersättning som tagits ut för den har anmälts till inkomstregistret och man upptäcker senare att personen inte längre har erhållit denna naturaförmån alls. I dessa fall ska prestationsbetalaren korrigera anmälan hen lämnat in och ta bort den felaktiga naturaförmånen och ersättningen från anmälan. Ersättning som återbetalats till inkomsttagaren behöver inte i dessa fall anmälas till inkomstregistret.

2.3 Korrigering av förskottsinnehållning

Beloppet av en verkställd förskottsinnehållning kan vara felaktigt på grund av att exempelvis ett räknefel har gjorts eller att fel innehållningsprocent har använts. Den som gör betalningen kan då under vissa förutsättningar rätta den verkställda förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget. Förskottsinnehållningen kan ha verkställts till ett för stort eller litet belopp. 

Förskottsinnehållning får endast korrigeras i senare löneutbetalningar under samma kalenderår. Efter årsskiftet kan betalaren inte korrigera förskottsinnehållning som inte verkställts eller verkställts till ett för litet belopp, och inte heller återbetala en förskottsinnehållning som verkställts till ett för stort belopp.

2.3.1 Korrigering av förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår (FörskUL 19 § 1 mom.). Detta är det primära korrigeringssättet för betalare. Förskottsinnehållningen kan anmälas till inkomstregistret som ett negativt tal endast när prestationer på vilka rättelsen kunde göras inte längre betalas ut till inkomsttagaren.

Korrigeringen av en förskottsinnehållning grundar sig på prestationsbetalarens frivillighet, och korrigeringen kan göras oavsett orsaken till felet. Vid återkrav bör man emellertid beakta att om betalaren tar ut överbetalningen från inkomsttagarens nettolön, ska förskottsinnehållning verkställas på basis av bruttolönen för den aktuella löneutbetalningsperioden. Beloppet på överbetalningen som tagits ut från nettolönen får alltså inte dras av från beloppet av den förskottsinnehållningspliktiga inkomsten. Detta har beskrivits mer ingående i kapitel 7 i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Utbetalaren kan korrigera en verkställd förskottsinnehållning som gjorts till ett för högt belopp även i det fall att hen inte längre betalar några prestationer till mottagaren under samma kalenderår. Då återbetalar prestationsbetalaren den alltför stora innehållningen till mottagaren och anmäler det återbetalda som ett negativt tal i anmälan om löneuppgifter. På basis av anmälan sänker Skatteförvaltningen betalarens förskottsinnehållningsskyldighet. Innehållningen till för högt belopp ska returneras under samma kalenderår.

2.3.2 Korrigering av en förskottsinnehållning som verkställts till ett för lågt belopp

Om förskottsinnehållningen endast verkställts delvis eller har uteblivit helt, kan prestationsbetalaren på eget initiativ höja förskottsinnehållningen som verkställs vid löneutbetalning senare under samma kalenderår, för att korrigera felet. Innehållningen får dock inte utan mottagarens samtycke höjas med mer än tio procent av det belopp som härvid betalas, om inte prestationsmottagaren ger sitt samtycke till en större förhöjning (19 § i FörskUL).

Prestationsutbetalaren anmäler det faktiska förskottsinnehållningsbeloppet till inkomstregistret.

2.4 Anmälan av negativa tal

I inkomstregistret kan man vanligtvis inte korrigera inkomstslag genom att använda negativa tal, dvs. tal med minus som förtecken. En inkomst som anmälts eller betalats felaktigt korrigeras genom att lämna en ersättande anmälan, och i denna anges det korrekta inkomstbeloppet eller den ändrade karaktären av inkomsten, till exempel så att en utbetald inkomst ändras till en ogrundad förmån. Återkravet av inkomsten ska dessutom anmälas som en separat datagrupp.

I inkomstregistret förekommer dock sällsynta situationer där förskottsinnehållning, källskatt samt socialförsäkringsavgifter som debiterats arbetstagaren kan vara negativa tal. Vanligtvis anmäls inte förskottsinnehållning som negativa tal. Ofta kan beloppet av arbetstagaravgifterna, förskottsinnehållningen och källskatten korrigeras så att det blir korrekt genom att på inkomst som senare betalas till inkomsttagaren debitera inkomsttagaren lägre avgifts- och skattebelopp. I detta fall finns det inget behov av att använda negativa tal (se avsnitt 4.2 Nettoåterkrav samt exemplen som ges i avsnittet).

Undantagsvis kan negativa tal förekomma till exempel om en anställning redan har upphört och förskottsinnehållning redan verkställts för inkomsttagaren eller om den anställda har debiterats för höga socialförsäkringspremier. Prestationsbetalaren kan korrigera en verkställd förskottsinnehållning som gjorts till ett för högt belopp även i det fall att hen inte längre betalar några prestationer till mottagaren under samma kalenderår. I detta fall återbetalar prestationsbetalaren till exempel det belopp som överskrider den korrekta förskottsinnehållningen till prestationsmottagaren och anmäler det återbetalda beloppet som ett negativt tal i anmälan om löneuppgifter. Innehållningen som gjorts till ett för högt belopp ska återbetalas före utgången av kalenderåret. På motsvarande sätt kan arbetstagarens socialförsäkringspremier korrigeras (se närmare om korrigering i avsnitt 2.3, Korrigering av förskottsinnehållning, och avsnitt 3.2, Korrigering av arbetstagarens socialförsäkringspremier).

De poster som dras av från lönen innefattar följande inkomstslag som undantagsvis kan vara negativa:

• 402 Förskottsinnehållning
• 404 Källskatt
• 412 Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift
• 413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare
• 414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

Det bör observeras att ett belopp som har återkrävts inte kan korrigeras genom att anmäla ett negativt tal för den ursprungliga löneperioden eller genom att sänka beloppet av inkomsten för den ursprungliga perioden. Återkravet anmäls genom att uppge uppgiften Återkrav som hänförs till inkomstslaget samt tilläggsuppgifter till återkravet för den löneperiod då inkomsttagaren återbetalar överbetalningen. Om återkravet sker netto, anmäls förskottsinnehållning relaterad till den återkrävda inkomsten inte heller som ett negativt tal utan som förskottsinnehållning som hänför sig till återkravet i tilläggsuppgifterna om återkravet. Det belopp som återkrävs ska alltid anmälas som ett bruttobelopp som är lika stort som den ursprungliga överbetalningen. Informationsanvändarna minskar personens inkomstbelopp på basis av uppgiften Återkrav. En del av informationsanvändarna minskar beloppet på prestationen redan då överbetalningen observeras och inkomsten anmäls som ogrundad förmån.

2.5 Korrigering av uppgifter enligt två olika anmälningssätt för penninglöner

Betalaren ska anmäla utbetalda penninglöner åtminstone som ett totalbelopp (penninglöner anmäls mindre exakt, så kallat anmälningssätt 1). Vid behov kan betalaren anmäla penninglöner mer specificerat än enligt det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av kompletterande inkomstslag (mer exakt anmälan om penninglön, så kallat anmälningssätt 2). En närmare beskrivning av de två olika anmälningssätten finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: penninglöner och poster som ska dras av från lönen.

Anmälningssätt 1 respektive 2 kan inte kombineras i samma anmälan. Däremot kan prestationsbetalaren växla mellan anmälningssätten i olika anmälningar. Betalaren kan välja att ändra anmälningssättet när hen korrigerar anmälan. Det finns inget hinder för betalaren att med en ersättande anmälan ändra löner för vilka anmälningssätt 1 tillämpats tidigare till löner enligt anmälningssätt 2 eller tvärtom. I detta fall måste man se till att socialförsäkringspremierna anmäls korrekt med en ersättande anmälan och att standardvärdena för försäkringsuppgifterna för inkomstslagen beaktas. Däremot ska man vid anmälan av ogrundad förmån och återkrav använda samma inkomstslag och anmälningssätt med vilka överbetalningen ursprungligen har anmälts.

3 Anmälan av en prestation som betalats enligt fel grunder och retroaktiv korrigering

Alla skattepliktiga prestationer som betalats i pengar, kan bli ogrundade förmåner, om inkomsttagaren inte har rätt till inkomsten som utbetalats till hen. Det enda undantaget är anställningsoptioner som betalas kontant och som inte vara en ogrundad förmån.I fråga om inkomster där det finns en risk att inkomsttagaren kan få en betalning till ett för högt belopp korrigeras beloppet till det riktiga med en ersättande anmälan och en anteckning av den prestation som utbetalats till ett för högt belopp som en ogrundad förmån. Ogrundad förmån behandlas i avsnitt 3.1.

Om prestationsbetalaren och inkomsttagaren emellertid kommer överens om att överbetalningen kvittas mot en prestation som betalas senare (s.k. behandling som förskottslön), ska betalaren inte korrigera den tidigare överbetalningen till en ogrundad förmån. Kvittning av lön och behandling som förskottslön har behandlats i kapitel 4.8.

En del av inkomstslagen som används i inkomstregistret är av en sådan karaktär att uppgiften Ogrundad förmån inte kan kopplas till dessa. Dessa omfattar exempelvis andra än i pengar utbetalda förmåner såsom naturaförmåner. Naturaförmåner har ett visst värde som fastställts i ett beslut från Skatteförvaltningen, och om betalaren har uppgett värdet felaktigt, ska hen korrigera värdet av förmånen med en ersättande anmälan, utan uppgiften Ogrundad förmån. Dessa uppgifter som utan uppgiften Ogrundad förmån korrigeras till den ursprungliga löneutbetalningsperioden tas upp även i avsnitt 3.1.3.

Dessutom finns det några inkomstslag som korrigeras i den följande anmälan. Dessa inkomstslag behandlas i avsnitt 3.1.3.

En del av inkomstregistrets informationsanvändare behandlar överbetalningen utifrån den anmälan med vilken den ogrundade förmånen har anmälts och en del behandlar den då när inkomsten återkrävs. Därför ska betalaren alltid korrigera den ursprungliga prestationen till en ogrundad förmån och dessutom anmäla uppgifterna för återkrav när inkomsten har återkrävts. Det är inte möjligt att endast lämna in en anmälan om återkrav, utan den ursprungliga anmälan ska alltid korrigeras till en ogrundad förmån. Om överbetalningen har betalats före år 2019, ska årsanmälningarna korrigeras. Vid återkrav av överbetalningar som betalats före år 2019 ska endast uppgift om återkrav anmälas till inkomstregistret.

3.1 Ogrundad förmån

I vissa situationer har inkomsttagaren inte rätt till en betalning som anmälts till inkomstregistret. En ogrundad förmån uppstår till exempel när betalningen har gjorts enligt felaktiga grunder, till fel person eller till ett alltför stort belopp.

Information om en ogrundad förmån ska utan obefogat dröjsmål anmälas senast inom en månad räknat från tidpunkten då den ogrundade förmånen upptäcktes.

En ogrundad förmån anmäls då prestationsbetalaren separat återkräver överbetalningen från inkomsttagaren. Om en överbetalning efter att den upptäckts korrigeras vid följande löneutbetalning i form av förskottslön som dras av från bruttolönen eller någon annan motsvarande prestation, kan en korrigering av uppgifterna i princip göras så att man av en prestation som betalas senare anmäler till inkomstregistret endast den bruttolön som då de facto betalats till inkomsttagaren efter avdraget av förskottsbetalningen (se avsnitt 4.8 Behandling av överbetalning som förskottslön). Det bör dock observeras att man inte rekommenderar att överbetalningen ska behandlas som en förskottslön på grund av att det kan förvränga beloppet av en förmån som betalas till en inkomsttagare eller i värsta fall påverka erhållandet av hela förmånen. En del av uppgiftsanvändare kan bli tvungna att separat begära uppgifter om beloppen från betalaren, om överbetalningen kvitteras i bruttolönen. Dessutom används fel inkomst som grund för förmånen.

Anmälan av ogrundad förmån ska alltid lämnas när betalningen av den ogrundade förmånen leder till separat återkrav av inkomsttagaren, då betalaren inte kvittar fordran från följande lön. Dessutom rekommenderas det att en anmälan om en ogrundad förmån också annars alltid ska ges, om överbetalningen inte i sin helhet kan korrigeras omedelbart i samband med följande löneutbetalning. Ogrundad förmån ska anmälas, även om man inte lyckas återkräva överprestationen av inkomsttagaren.

En ogrundad förmån som betalats till en inkomsttagare utgör skattepliktig inkomst, men inte en inkomst som ligger till grund för pensionen. Av denna anledning måste man i verkställandet av arbetspensionsskyddet kunna skilja åt dessa prestationer oavsett om prestationsbetalaren återkrävt dessa från inkomsttagaren eller inte. På motsvarande sätt betalas inte heller andra socialförsäkringspremier på en ogrundad förmån, till exempel sjukförsäkringsavgifter arbetslöshetsförsäkringspremier, försäkringspremier för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.

Prestationen kan återkrävas från bruttobeloppet (s.k. kvittning av lön), från nettolön som betalas till inkomsttagaren (återkrav i brutto eller netto) eller genom att skicka en betalningsbegäran till inkomsttagaren (återkrav i brutto eller netto). Ibland kan dock en överbetalning vara omstridd eller också kan exempelvis bestämmelserna i arbetsavtalslagen eller ett kollektivavtal hindra att en lön återkrävs. Även då ska en överprestation anmälas som ogrundad förmån till inkomstregistret. Återkrav behandlas i avsnitt 4. En ogrundad förmån kan anmälas på två olika sätt beroende på huruvida man redan hunnit anmäla inkomsten som annan inkomst till inkomstregistret eller om man upptäcker den utbetalda ogrundade förmånen redan innan anmälan lämnas.

3.1.1 En överbetalning upptäcks innan anmälan sänds

Det särskilda inkomstslaget Ogrundad förmån används, om en överbetalning upptäcks innan anmälan lämnas. Detta inkomstslag används endast om den ogrundade betalningen upptäcks innan den första anmälan inlämnas, och inkomsten inte tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret.

3.1.2 En överbetalning har redan anmälts till inkomstregistret

I allmänhet upptäcks överbetalningar först senare när inkomsten redan har anmälts som annan inkomst till inkomstregistret. I detta fall korrigeras den ursprungliga anmälan i ett ersättande förfarande. Om en ogrundad förmån tidigare felaktigt anmälts som annan inkomst till inkomstregistret, ska denna uppgift korrigeras genom att uppge

• inkomstslaget som tidigare anmälts (till exempel Tidlön) samt
• den särskilda uppgiften Ogrundad förmån som ges i samband med detta

I detta fall används inte det särskilda inkomstslaget Ogrundad förmån, utan i den tidigare anmälda prestationen inkluderas den särskilda uppgiften Ogrundad förmån som ska kopplas till inkomstslaget.

Med tanke på korrigeringen av anmälan har det ingen betydelse huruvida hela den utbetalda prestationen eller endast en del av denna ändras till en ogrundad förmån. Prestationsbetalaren använder en ersättande anmälan för att korrigera den tidigare anmälan, om hela prestationen ändras till en ogrundad förmån.

Med tanke på korrigeringen av en anmälan har det ingen betydelse huruvida uppgifterna har anmälts enligt inkomstregistrets anmälningssätt 1 för penninglöner (mindre noggrannhetsnivå för anmälan av penninglöner) eller enligt anmälningssätt 2 (större noggrannhetsnivå för anmälan av penninglöner). Korrigeringsförfarandet är det samma, oavsett på vilket sätt uppgifterna anmäls.

Då det gäller anmälningssätt 1 bör man också komma ihåg att enligt den förverkligade situationen anmäla underinkomstslagen som hänför sig till inkomsten, om inkomsten som omfattas av socialförsäkringspremier avviker från inkomsterna som anmälts med inkomstslaget Lön totalt.

I en korrigering enligt anmälningssätt 1 uppges också underinkomstslagen i anmälan (till exempel ett lönebelopp på vilket arbetsgivarens socialförsäkringspremier betalas) enligt den förverkligade situationen, om det utbetalda lönebeloppet inkluderar inkomstposter på vilka socialförsäkringspremier inte betalas. På motsvarande sätt ska man komma ihåg att anmäla uppgiften Typ av försäkringsuppgift enligt den förverkligade situationen.

3.1.3 När korrigeras uppgifter för den ursprungliga perioden utan uppgifter om ogrundad förmån eller återkrav? 

Sådana inkomstslag i 300-serien som inte är inkomst som de facto betalats till inkomsttagaren korrigeras för den ursprungliga löneutbetalningsperioden genom att anmäla det korrekta inkomstbeloppet, utan uppgiften Ogrundad förmån. Sådana inkomster kan inte heller anmälas som återkrävda. Dessa inkomstslag omfattar bland annat

• Den egentliga arbetsgivarens anmälan om inkomstslagen för prestationer som utbetalats av en ställföreträdande betalare (kodvärden 321–325): Om den ställföreträdande betalaren har överbetalat en prestation till inkomsttagaren korrigerar den ställföreträdande betalaren anmälan och anger att den överbetalda prestationen är en ogrundad förmån. Då ska den egentliga arbetsgivaren korrigera anmälan och ange det korrekta inkomstbeloppet utan uppgifter om ogrundad förmån och återkrav. 
• Naturaförmåner samt förmåner som getts i någon annan form än pengar: (kodvärden 301, 302, 304, 317, 330, 334, 341, 342, 363, 364): Naturaförmånerna kan inte vara ogrundade förmåner, eftersom förmånen har stått till en persons förfogande och det inte är fråga om felbetalning (så kallad överbetalning). Prestationen kan ha anmälts felaktigt till inkomstregistret, men förmånen har i vilket fall som helst varit tillgänglig för inkomsttagaren till rätt belopp. Då korrigeras den felaktiga anmälan med en ersättande anmälan till rätt belopp utan uppgifter om ogrundad förmån och återkrav. Återkrav av naturaförmåner av penninglönen beskrivs närmare i kapitel 4.10.
• Åtgärdsarvode för kommunal veterinär (kodvärde 312) och
• Försäkringslön (kodvärde 352): Åtgärdsarvode och försäkringslön för kommunal veterinär är inte pengar som de facto betalas till inkomsttagaren och kan därför inte vara prestationer till för högt belopp till vilka uppgifter om ogrundad förmån och återkrav skulle kunna anslutas. Om uppgiften har anmälts fel till inkomstregistret, korrigeras den i en ersättande anmälan där rätt inkomstbelopp anges utan uppgiften Ogrundad förmån. 
• Dessutom omfattar prestationer som har en sådan karaktär att en ogrundad förmån inte kan kopplas till dessa Anställningsoption (kodvärde 343) och Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (kodvärde 361). Anställningsoptioner kan inte förses med uppgifter om ogrundad förmån och återkrav vid ens när de betalas kontant. 
• Utöver de ovan nämnda förmånerna som ges i någon annan form än pengar är inte heller skattefria kostnadsersättningar (kodvärden 303, 311, 331, 357, 358) inte i grunden vara ogrundade förmåner. Kostnadsersättning kan inte i sig vara en ogrundad förmån, men i situationer där den överstiger värdena enligt Skatteförvaltningens beslut om ersättningar för resekostnader kan den ändras till ett annat inkomstslag (t.ex. lön), som kan vara en ogrundad förmån. Om kostnadsersättningar som överstiger värdena enligt Skatteförvaltningens beslut betalas till en inkomsttagare, ska anmälan korrigeras med ersättande förfarande genom att ange prestationen till för högt belopp som skattepliktig inkomst (till exempel lön, som kan vara en ogrundad förmån och som kan återkrävas).

Uppgifter om ogrundad förmån och återkrav kan inte obehindrat ingå i poster och andra avgifter som ska dras av från inkomsterna i 400-seriens inkomstslag, till exempel i förskottsinnehållning, utsökning eller ersättningar som debiterats på naturaförmåner.  Om ett större belopp av naturaförmånen än dess beskattningsvärde har tagits ut, anges som ersättning för naturaförmånen högst det belopp som motsvarar dess beskattningsvärde i anmälan om löneuppgifter. Ersättning för naturaförmåner ska emellertid anmälas med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen, även om ersättningen skulle debiteras på förhand eller senare. Förskottsinnehållningar som har verkställts och källskatter som uppburits anmäls till förverkligat belopp, och om betalaren korrigerar beloppen, ska de korrigerade beloppen uppges när de har korrigerats. Se även punkt 2.2.3 Kreditering av ersättning som tagits ut av inkomsttagaren.

Inkomstslagen beskrivs på sidan Inkomstslag för löner och dokumentet "Löner − Förklaringar på inkomstslag och poster som ska dras av från inkomsterna".

3.2 Korrigering av arbetstagarens socialförsäkringspremier

3.2.1 Korrigering av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie korrigeras på ett annat sätt än förskottsinnehållningen, källskatten och arbetstagarens sjukförsäkringsavgift. Det rekommenderas att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie rättas med samma anmälan som används för att anmäla en ogrundad förmån, även om inkomsttagaren tills vidare de facto inte fått någon kreditering av arbetsgivaravgifterna.

Om arbetstagarens arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie redan har rättats med en anmälan om ogrundad förmån, anmäls krediteringen eller sänkningen inte på nytt till inkomstregistret när betalaren krediterar beloppet till inkomsttagaren.

Alternativt kan arbetstagarens arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie rättas med anmälan som används för att anmäla återkrav av överbetald prestation. Detta är möjligt endast om överprestationen och återbetalningen av den sker under samma kalenderår. 

Om det inte handlar om återkrav av inkomst som betalats till för högt belopp, utan att arbetstagaravgifter har tagits ut till för stort belopp av någon annan anledning, kan av gifterna korrigeras även efter det ursprungliga löneutbetalningsåret. Betalaren kan minska arbetstagaravgifterna för en senare löneutbetalningsperiod eller betala det belopp som debiterats för mycket tillbaka till arbetstagaren.

Korrigering av arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter beskrivs i avsnitt 3.2.2. Korrigering av förskottsinnehållning beskrivs i avsnitt 2.3.

3.2.1.1. Korrigering av avgifter som tagits ut till ett för stort belopp

Om alltför mycket arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter har debiterats en arbetstagare, kan arbetsgivaren återbetala överdebiteringen eller minska inkomsttagarens arbetstagaravgifter under senare löneperioder. Detta kan vara fallet vid återkrav eller om inkomsten förändras så att den inte är underställd socialförsäkringsavgifter. En avgift kan ha debiterats felaktigt till för stort belopp också av någon annan anledning.

3.2.2.1.1 En inkomst har betalats till ett för högt belopp

Arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier ska ofta korrigeras om för stor inkomst har betalats och en del återkrävs. I sådana situationer anmäls vanligtvis korrigering av en arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier med anmälan för den löneperiod då korrigeringen av inkomsten görs, till exempel med den anmälan med vilken betalningen till för högt belopp rättas till en ogrundad förmån. I ersättande anmälan används samma beräkningsgrunder som i den ursprungliga anmälan, till exempel ursprunglig betalningsprocent. 

En korrigering av arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie kan också göras med den anmälan, med vilken återkrav av en betalning till för högt belopp anmäls, det vill säga med den anmälan som ges då inkomsttagaren betalat tillbaka en betalning till för högt belopp. Detta är möjligt endast om avgifterna korrigeras under samma kalenderår. Om korrigeringen sker följande år ska arbetstagaravgifter korrigeras med anmälan om ogrundad förmån.
Det rekommenderas att arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter alltid korrigeras i den anmälan i vilken den ogrundade förmånen anmäls. Anmälan av ogrundad förmån beskrivs i exemplen i avsnitt 3.1 Ogrundad förmån. Korrigering av arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter beskrivs i exempel 14 och 15.

3.2.1.1.2 En betalning korrigeras av annan anledning

Det handlar inte alltid om återkrav av en prestation som har betalats till för högt belopp, utan det kan hända att betalaren debiterat arbetsgivaravgiften till för högt belopp av någon annan anledning, till exempel om betalaren av misstag tillämpat fel avgiftsprocent eller debiterat avgifterna på fel lönebelopp. En betalare kan efter att felet upptäckts minska inkomsttagarens arbetstagaravgifter för en senare löneutbetalningsperiod och anmäla det sänkta avgiftsbeloppet på anmälan om löneuppgifter.

Om alltför stora arbetstagaravgifter inte kan dras av från senare löneperioders arbetstagaravgifter och betalaren inte har sänkt beloppet i anmälan om ogrundad förmån eller återkrav, kan överskottsinnehållningen återbetalas till inkomsttagaren, varvid beloppet anmäls som negativt tal i anmälan om löneuppgifter. Detta är möjligt endast om avgifterna korrigeras under samma kalenderår.

3.2.1.2 Korrigering av en prestation som debiterats till ett för lågt belopp

I vissa situationer begränsar lagen arbetsgivaren att debitera alltför små avgifter i samband med senare lönebetalningar. Till exempel om arbetstagarens arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgift på grund av ett uppenbart fel inte debiterats i samband med löneutbetalningen, kan arbetsgivaren debitera avgiften i samband med de två följande löneutbetalningarna men inte längre därefter.

Vid korrigeringar anmäler betalaren till inkomstregistret det belopp som debiterats inkomsttagaren på anmälan för den löneutbetalningsperiod under vilken betalaren tar ut förhöjd arbetstagaravgift. Beloppet kan debiteras av arbetstagaren och anmälas till inkomstregistret även efter det ursprungliga löneutbetalningsåret, till exempel året därefter.

Om för lite har debiterats av arbetstagaren i arbetsgivaravgifter, och arbetsgivaren betalar dem för arbetstagarens räkning utan att ta ut beloppet av arbetstagaren, ska det belopp som arbetsgivaren betalat för arbetstagarens räkning anmälas som en naturaförmån i anmälan om löneuppgifter. Detta behandlas mer ingående i anvisningen i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättning. Övriga skattepliktiga naturaförmåner.

Korrigering av en inlämnad anmälan då när arbetspensionsförsäkringarnas nedre gräns överskrids under samma kalendermånad beskrivs i punkt 6.3. Korrigering av Exceptionell försäkringssituation.

3.2.2 Korrigering av arbetstagarens sjukförsäkringsavgift

På arbetstagarens sjukförsäkringsavgift verkställs alltid förskottsinnehållning, om inkomsttagaren är allmänt skattskyldig. En allmänt skattskyldig inkomsttagares sjukförsäkringsavgift anmäls alltså inte separat till inkomstregistret.

Då det gäller en begränsat skattskyldig som omfattas av socialskyddet i Finland ska sjukförsäkringsavgiften för begränsat skattskyldiga utöver källskatt tas ut separat, om inte den begränsat skattskyldige har ansökt om beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande. I detta fall ingår sjukförsäkringsavgiften i förskottsinnehållningen eller förskottsskatten. Sjukförsäkringsavgiften korrigeras med samma anmälan som används för att anmäla återkrav av inkomst, om sjukförsäkringsavgiften har debiterats separat och den utbetalda inkomsten eller en del av denna omvandlas till en ogrundad förmån. I motsats till en korrigering av arbetstagares arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier kan en sjukförsäkringsavgift korrigeras först när inkomsten återkrävs.

Anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer innehåller en beskrivning av förfarandet med korrigering av uppgifter i det fall att en begränsat skattskyldig debiterats källskatt och sjukförsäkringsavgifter, men inkomsttagaren blir allmänt skattskyldig, vilket innebär att uppgifter som tidigare anmälts som källskatt och arbetstagarens sjukförsäkringsavgift anmäls som förskottsinnehållning i ett ersättande förfarande.

4 Återkrav av betald prestation

4.1 Allmänt om återkrav av löner och andra prestationer

När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller någon annan betalning till prestationsbetalaren ska uppgiften om återbetalningen anmälas till inkomstregistret. Det återkrävda beloppet korrigeras inte i den ursprungliga anmälan, utan det återkrävda beloppet anmäls för den löneperiod då inkomsten återkrävs. Som Typ av åtgärd antecknas "Ny anmälan".

Följande uppgifter ges för inkomst som återkrävs:

• Inkomstslag
• Återkrav – Ja
• Återkrävt belopp
• Datum för återkrav
• Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet (om nettoåterkrav) eller källskatt som hänför sig det återkrävda beloppet.
• Ursprunglig löneutbetalningsperiod

På inkomsten som återkrävs kan man dessutom som kompletterande uppgifter ge följande:

• Intjäningsperioden för inkomsten som återkrävs
• Ursprungligt löneutbetalningsdatum

Uppgiften Återkrav ska hänföras till samma inkomstslag med vilket prestationsbetalaren har anmält inkomsten som ogrundad förmån. En prestation till för högt belopp kan emellertid återkrävas från annan nettoinkomst som betalas till personen (se exempel 24). Även då ska samma inkomstslag som i den ursprungliga anmälan används i anmälan av den återkrävda inkomsten.

Den ursprungliga löneutbetalningsperiod som anges i tilläggsuppgifterna om återkravet är den löneutbetalningsmånad då den återkrävda prestationen ursprungligen betalades till inkomsttagaren.

Prestationen kan återkrävas till bruttobeloppet (så kallat bruttoåterkrav) eller till nettobeloppet (så kallat nettoåterkrav).

De vanligaste metoderna för återkrav:

• Överprestationen återkrävs av inkomsttagarens nettolön.
• Till inkomsttagaren sänds en faktura som ska betalas av inkomsttagaren.
• En överbetalning kvitteras i en prestation som senare betalas till inkomsttagaren genom att sänka exempelvis beloppet av bruttolönen (sk. kvittning av lön dvs. behandling som förskottslön, men tillämpningen av detta rekommenderas inte).

Om prestationen återkrävs genom utsökning, anmäls endast överprestationens andel utan ränta. Anmälan om återkrav lämnas efter att utsökningen redovisat återkravet.

Alla användare av inkomstregistret har fastställt självständigt hur de använder uppgifter som lämnats ut till dem i sina processer En del informationsanvändare anmälan om ogrundad förmån relaterad till överprestationer utan att beakta anmälan om återkrav. För andra informationsanvändare är anmälan om återkrav viktig. För att alla informationsanvändare ska få de uppgifter som de behöver från inkomstregistret, ska uppgifterna om överprestationer anmälas korrekt: en prestation till för högt belopp ska korrigeras till ogrundad förmån och en separat anmälan om återbetalning av överprestationen lämnas.

I detta kapitel beskrivs med hjälp av exempel hur uppgifterna anmäls till inkomstregistret, om prestationen debiteras till brutto- eller nettobelopp. I kapitlet beskrivs dessutom hur en anmälan ska göras, om en överbetalning behandlas som en förskottslön som betalats till inkomsttagaren.

4.2 Nettoåterkrav

Nettoåterkrav innebär att prestationsbetalaren återkräver en överbetalning från vilken man först dragit av förskottsinnehållningens eller källskattens andel av inkomsttagaren. Skatteförvaltningen beaktar förskottsinnehållningens eller källskattens andel vad gäller betalarens skyldigheter.

Om återkravet görs netto, anges förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet endast i tilläggsuppgifterna om återkravet i ”Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet”. Förskottsinnehållning anmäls inte som negativt tal. Förskottsinnehållningsbeloppet som anmälts i punkten beaktas i betalarens förskottsinnehållningsskyldighet för den ursprungliga löneutbetalningsmånaden. Källskatt som hänför sig till det återkrävda beloppet ska anmälas på motsvarande sätt, om källskatt ursprungligen tagits ut på överbetalningen och inkomsten återkrävs i netto.

Inkomsten kan återkrävas netto av inkomsttagaren om inkomsten återbetalas samma år eller i början av följande år, före det datum som Skatteförvaltningen har fastställt genom sitt beslut (för närvarande 30.4). Därefter används bruttoindrivning vid återkrav.

Skatteförvaltningen fastställer detta datum genom sitt beslut om förfallodag för återbetalning av inkomster i prestationsbetalarens beskattning. Beslutet baserar sig på lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL 51 § 5 mom.), som föreskriver om korrigering av betalarens skyldigheter. Betalarens skatt för skatteperioden rättas inte, om mottagaren av betalningen till betalaren betalar tillbaka inkomst som mottagaren fått under ett tidigare år så sent att den förskottsinnehållning som verkställts eller den källskatt som tagits ut på inkomsten redan beaktats i mottagarens beskattning. Den dag som Skatteförvaltningen fastställt avgör i praktiken den dag fram till vilken betalaren kan återkräva prestationen netto. Beslutet tillämpas för första gången på verkställd förskottsinnehållning och debiterad källskatt på prestationer som återbetalas den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

När inkomsten återkrävs netto, och förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet anmäls i tilläggsuppgifter om återkrav under "Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet", sjunker prestationsbetalarens förskottsinnehållningsbelopp för den ursprungliga betalningsperioden. Dessutom sänker Skatteförvaltningen på basis av uppgiften det förskottsinnehållningsbelopp som räknas till godo för inkomsttagaren. Förskottsinnehållningen som hänför sig till den återkrävda inkomsten anmäls till det belopp som förskottsinnehållningen ursprungligen verkställdes på överbetalningen. En eventuell ändring av förskottsinnehållningsprocenten efter utbetalningen av överbetalningen har ingen betydelse. Källskatt som hänför sig till det återkrävda beloppet ska anmälas på motsvarande sätt, om källskatt ursprungligen tagits ut på överbetalningen och inkomsten återkrävs i netto.

Till inkomstregistret anmäls den återkrävda överbetalningen till beloppet av den ursprungliga överbetalningen, även om inkomsten återkrävs till bruttobeloppet. Om prestationen återkrävs i flera rater, ska betalaren anmäla den andel av inkomsten som återkrävs vid denna tidpunkt och hänföra uppgifterna om återkrav till den (se punkt 4.5). Förskottsinnehållningen på beloppet som återkrävs anmäls som en separat uppgift, och från beloppet av den återkrävda inkomsten dras inte förskottsinnehållningen av.

4.3 Bruttoåterkrav

Ett bruttoåterkrav innebär att man av inkomsttagaren återkräver en överbetalning till bruttobeloppet, med andra ord till samma belopp som prestationen betalats till inkomsttagaren. Återkravsbeloppet inkluderar förskottsinnehållning. Då det gäller ett bruttoåterkrav kan prestationsbetalaren till exempel sända en faktura till inkomsttagaren eller debitera överbetalningen från nettolönen som senare betalas till inkomsttagaren.

Vid bruttoåterkrav kan prestationen inte återkrävas från inkomsttagarens bruttolön. Om prestationen återkrävs från inkomsttagarens bruttolön är det fråga om kvittning av lön, och i dessa fall får återkrav inte anmälas separat till inkomstregistret. Kvittning av lön har behandlats i kapitel 4.8.

Ett bruttoåterkrav med faktura eller något annat betalningskrav kan bli aktuellt till exempel när inte lön eller några andra prestationer längre betalas till inkomsttagaren. I detta fall kan prestationsbetalaren inte återkräva prestationen från en prestation som betalas senare, utan inkomsten ska återkrävas till bruttobeloppet från inkomsttagaren. Inkomsttagaren ska återbetala överbetalningen som sådan till prestationsbetalaren.

Uppgift om återkrav anmäls med samma inkomstslag som överbetalningen har anmälts som ogrundad förmån. Överbetalningen kan emellertid återkrävas från annan nettoinkomst som betalas till personen.

Prestationsbetalaren drar inte av verkställda förskottsinnehållningar från en prestation som återkrävs, om inkomsten återkrävs till bruttobeloppet av inkomsttagaren. När inkomsttagaren återbetalat överbetalningen och prestationsbetalaren anmält återbetalningen till inkomstregistret beaktar Skatteförvaltningen återkravet i inkomsttagarens beskattning genom att till motsvarande delar sänka inkomsttagarens inkomstbelopp. Däremot räknas förskottsinnehållningen på inkomsten till godo i inkomsttagarens beskattning. Skatteförvaltningen beaktar beloppet av den återkrävda inkomsten i beskattningen, om personens beskattning för det aktuella året inte är klar ännu. Om återkravet sker efter att beskattningen blivit klar, korrigerar Skatteförvaltningen inkomsttagarens beskattning enligt de uppgifter som betalaren anmält till inkomstregistret. Om överbetalningen har betalats före år 2019, se anvisningen i avsnitt 1.7.

Då det gäller anmälan av återkravet har det ingen betydelse huruvida uppgifterna till inkomstregistret anmälts enligt anmälningssätt 1 för penninglöner (mindre noggrannhetsnivå för anmälan) eller enligt anmälningssätt 2 (större noggrannhetsnivå för anmälan av penninglöner). Anmälningsförfarandet är ungefär det samma, oavsett på vilket sätt uppgifterna anmäls.

Då det gäller anmälningssätt 1 bör man komma ihåg att anmäla att återkravet också hänförs till arbetsinkomster som anmälts med underinkomstslag. Dessutom ska man komma ihåg att anmäla uppgiften Typ av försäkringsuppgift enligt den förverkligade situationen. Prestationsbetalaren ska emellertid använda samma anmälningssätt (anmälningssätt 1 eller 2 för lön) och inkomstslag som hen har använt vid anmälan om överbetalningen som ogrundad förmån.

4.4 Ett återkrävt belopp innehåller flera inkomstslag

I vissa situationer kan en återkrävd inkomst inkludera flera olika inkomstslag, till exempel tidlön, övertidsersättning och semesterpenning på vilka en enda förskottsinnehållning verkställts. I dessa situationer ska de återkrävda inkomstslagen anmälas separat, men förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet kan anmälas som totalsumma. Det förutsätter emellertid att alla återkrävda prestationer till för högt belopp har betalats samma dag. Om det återkrävda beloppet innehåller prestationer till för högt belopp som betalats olika dagar, ska betalaren på anmälan om återkrav specificera vilken del av förskottsinnehållningen som har betalats vilken lönebetalningsperiod (detta behandlas mer ingående i kapitel 4.7). Arbetstagaravgifter som tagits ut på prestationer till för högt belopp kan dras av från andra arbetstagaravgifter. 

4.5 Beloppet återkrävs i flera rater

En överbetalning kan återkrävas i flera rater av inkomsttagaren. Betalaren anmäler som återkravsuppgift den andel av inkomsten som den aktuella gången återkrävs. Det totala beloppet anmäls inte. Den ursprungliga anmälan korrigeras med en ersättande anmälan, och hela överbetalningen antecknas som en ogrundad förmån när felet upptäcks. Ett återkrav anmäls däremot i anmälan för den löneperiod då inkomsten återkrävs.

4.6 Överbetalningen har gjorts under en längre period och återkrävs i delar

En överbetalning kan ha gjorts till en inkomsttagare under flera löneperioder innan felet upptäcks. I tilläggsuppgifterna för återkravet anmäls den tidigare löneperiod och det tidigare betalningsdatum då inkomsten ursprungligen betalades till inkomsttagaren.

4.7 Överbetalningen har gjorts under en längre period och återkrävs på en gång

En överbetalning kan ha gjorts till en inkomsttagare under en längre period, men återkrävs på en gång. I dessa situationer ska prestationsbetalaren i en återkravsanmälan specificera vilken andel av inkomsten som återkrävs och under vilken löneperiod denna har betalats.

4.8 Behandling av överbetalning som förskottslön

Prestationsbetalaren kan också korrigera en överbetalning till inkomstregistret utan att prestationen behandlas som en ogrundad förmån. I detta fall behandlar betalaren prestationen i anmälan om löneuppgifter som en förskottslön eller någon annan motsvarande post som betalats tidigare. Betalaren drar av överbetalningen från en prestation som betalas senare. Betalaren återkräver den till ett för högt belopp betalda prestationen genom att kvitta överbetalningen från bruttolönen vid följande löneutbetalning som betalas till inkomsttagaren. Med följande löneutbetalning avses den löneutbetalning som sker efter det att överbetalningen upptäckts. Om överbetalningen har skett t.ex. i april och den upptäcks först i slutet av juni efter det att lönen för juni redan har betalats ut, kan överbetalningen kvittas vid löneutbetalningen för juli. Det gäller att notera att arbetsavtalslagen (55/2001) begränsar arbetsgivarens kvittningsrätt i vissa situationer.

Om avdraget vid följande löneutbetalning har gjorts på samma inkomstslag med vilket överbetalning har anmälts till inkomstregistret, anmäls till inkomstregistret vid följande löneutbetalning endast det belopp som de facto då har betalats åt inkomsttagaren, dvs. det respektive inkomstslagets bruttolön som återstår då en tidigare överbetalning har debiterats. Behandling av prestationen som förskottslön är tillåtet i anmälan om löneuppgifter som lämnas in till inkomstregistret endast om överbetalningen kan återkrävas i sin helhet efter att överbetalningen har observerats i samband med följande löneutbetalning.

Behandling som förskottslön rekommenderas inte på grund av att det kan förvränga beloppet av förmånen till inkomsttagaren eller i värsta fall påverka erhållandet av hela förmånen. En del av informationsanvändare kan bli tvungna att separat begära uppgifter om beloppen från betalaren, om överbetalningen kvitteras i bruttolönen. Dessutom används fel inkomst som grund för förmånen. Behandling som förskottslön är frivilligt för betalaren och som ett alternativt anmälningssätt kan överbetalningen alltid anmälas som ogrundad förmån.

Avdraget behöver emellertid inte hänföra sig till samma inkomstslag med vilket den tidigare överbetalningen har betalats. Om betalaren kvittar överbetalningen från ett annat inkomstslag, ska den ursprungliga anmälan korrigeras och den tidigare överbetalningen ändras till samma inkomstslag varifrån avdraget i den senare löneutbetalningen görs. Behandling av prestationen som förskottslön är även i detta fall tillåtet i anmälan om löneuppgifter som lämnas in till inkomstregistret endast om överbetalningen kan återkrävas i sin helhet i samband med följande löneutbetalning, vilket görs efter att överbetalningen har observerats. Även beloppet som anmäls till inkomstregistret vid följande löneutbetalning ska motsvara beloppet som de facto då har betalats åt inkomsttagaren, dvs. det respektive inkomstslagets bruttolön som återstår då en tidigare överbetalning har debiterats.

I det fall att en överbetalning inte i sin helhet kan debiteras i följande löneutbetalning ska överbetalningen korrigeras till ogrundad förmån (se kapitel 3 Anmälan om prestation som utbetalats på fel grunder och retroaktiv korrigering).

Det sätt som inkomstregistret rekommenderar för anmälan om överprestationer beskrivs i avsnitt 3.1.

4.9 Ogrundad förmån och återkrav i samma anmälan

Ovan beskrevs hur en ogrundad förmån och återkrav anmäls. I en och samma anmälan kan man anmäla en ogrundad förmån som hänför sig till löneperioden och inkomster som återkrävts under samma löneperiod. En ogrundad förmån ska anmälas till inkomstregistret senast inom en månad efter att den upptäckts, och därför kan det också uppkomma situationer där man hinner återkräva en betald ogrundad förmån under samma löneperiod. Också i dessa situationer ska en ogrundad förmån anmälas.

4.10 Naturaförmån återkrävs

Om det finns ett fel i beloppet av den anmälda naturaförmånen, rättas naturaförmånen i anmälan för den ursprungliga användningsmånaden. Naturaförmånen kan inte vara en ogrundad förmån, eftersom personen haft tillgång till förmånen under denna tid (se avsnitt 3.1.3 När korrigeras uppgifter för den ursprungliga perioden utan uppgifter om ogrundad förmån eller återkrav?). När betalaren återkräver inkomst av inkomsttagare, hänför sig återkravet till penninglönen. I vissa situationer kan också naturaförmånens andel återkrävas, och då ska den återkrävas av penninglönen. I de här situationerna kan det belopp som debiterats anmälas som ersättning för naturaförmån, om personen fortfarande har tillgång till naturaförmånen. Man bör dock komma ihåg att högst ett belopp som motsvarar beskattningsvärdet av naturaförmånen kan anmälas som debiterad ersättning, även om det återkrävda beloppet de facto är större.

Om lön inte längre betalas till inkomsttagaren och betalaren även återkräver naturaförmånens andel av inkomsttagaren, ska betalaren lämna en ersättande anmälan och ange naturaförmånens andel som ogrundad förmån för den tidigare penninglönen. När inkomsttagaren återbetalar prestationen anmäler betalaren att den del av lönen är återbetald. Naturaförmånens belopp i anmälan förblir dock detsamma som för ifrågavarande månad.

5 Makulering av uppgifter

Med makulering av uppgifter avses att uppgifter raderas ur inkomstregistret. Betalaren kan helt och hållet ta bort material eller anmälningar som lämnats in, om dessa varit felaktiga. En tidigare anmälan raderas när en anmälan makuleras. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller prestationsbetalarens anmälningsreferens.

Man bör inte radera korrekta anmälningar i onödan. Uppgifterna bör makuleras först då man kan lämna in en ny anmälan. Rekommendationen är att den tidigare anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas in under en och samma dag, se avsnitt 6.4.

Uppgifter raderas på olika sätt i de olika anmälningskanalerna. Om anmälan raderas med webblanketten för e-tjänsten eller med en pappersblankett ska den raderade anmälans uppgifter ges i anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivarens separata anmälan, beroende på vilken anmälan det är fråga om. I e-tjänsten öppnar man den tidigare anmälan och väljer ”Makulera”. På motsvarande sätt väljer man i pappersblanketten ”Makulering av anmälan” som typ av åtgärd.

Material och anmälningar makuleras inte med samma anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivares separata anmälan som används för att ge nya och ersättande anmälningar, om uppgifterna ges genom det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. En makulering har skilts åt till en separat materialtyp. Följande uppgifter ska ges, om typen av material är makulering av anmälningar om löneuppgifter eller makulering av arbetsgivarens separata anmälningar.

• materialägarens (betalarens) identifierare
• betalarens anmälningsreferens eller
• inkomstregistrets anmälningsreferens.

Dessutom kan versionsnumret för anmälan uppges. Versionsnumret är en frivillig kompletterande tilläggsuppgift.

I makuleringen av ett helt material används materialreferensen för det aktuella materialet.

6 Korrigering av uppgifter genom makulering av en tidigare inlämnad anmälan

Uppgifterna i inkomstregistret korrigeras i allmänhet med en ersättande anmälan, men det finns dock situationer där det ersättande förfarandet inte kan tillämpas, utan en tidigare inlämnad anmälan ska makuleras och därefter en ny anmälan med korrekta uppgifter lämnas in.

Uppgifterna ska korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan och därefter lämna in en ny anmälan i följande situationer:

• Korrigering av betalningsdatum
• Korrigering av löneutbetalningsperiod
• Korrigering av prestationsbetalarens och inkomsttagarens kundidentifierare
• Korrigering av typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren då tilläggsuppgiften Idrottare eller Samfund ändras
• Korrigering av typ av betalare då uppgiften Tillfällig arbetsgivare ändras
• Korrigering av kundidentifieraren för egentlig arbetsgivare i datagruppen ställföreträdande betalare
• Korrigering av uppgiften Fungerar som ställföreträdande betalare
• Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
• Korrigering av uppgift om arbetspensionsförsäkring
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnumret
• Korrigering av uppgifter i Typ av undantagssituation för försäkring:
  • Ändring av uppgifterna Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt
  • Ändring av uppgifterna Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd retroaktivt.
  • Ändring av uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring) retroaktivt.

Uppgifterna bör makuleras först då man kan lämna in en ny anmälan. Rekommendationen är att den tidigare anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas in under en och samma dag.

Som Typ av åtgärd antecknas ”Makulering av anmälan”, om en korrigering görs med en pappersblankett. Prestationsbetalaren kan öppna en tidigare inlämnad anmälan och radera denna, om uppgifterna korrigeras genom e-tjänsten. Med en anmälan om makulering ger prestationsbetalaren de nödvändiga uppgifterna, om uppgifterna anmäls genom det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten (se kapitel 5). Därefter ska prestationsbetalaren lämna en ny anmälan med korrekta uppgifter.

6.1 Korrigering av betalningsdatum och löneutbetalningsperioden

Felaktiga uppgifter om betalningsdatumet för en prestation eller löneutbetalningsperioden kan inte korrigeras med en ersättande anmälan till det aktuella betalningsdatumet. En tidigare inlämnad anmälan ska makuleras, och därefter inlämnas en ny anmälan där korrekt betalningsdatum och löneutbetalningsperioden uppges.

Inlämnat material där fel betalningsdatum eller löneutbetalningsperioden uppgetts i alla anmälningar kan makuleras i sin helhet genom att använda antingen den materialreferens som bildats av inkomstregistret eller betalarens egna materialreferens.

6.2 Korrigering av kundidentifierare, pensionsarrangemangsnummer och försäkringsnummer

Om ett kundnummer, en födelsetid eller ett försäkringsnummer för inkomsttagaren eller betalaren har anmälts fel till inkomstregistret, ska uppgifterna korrigeras genom att man makulerar den tidigare anmälan och lämnar in en ny anmälan.

Förfarandet tillämpas vid korrigering av följande uppgifter:

• Korrigering av prestationsbetalarens och inkomsttagarens kundidentifierare
• Korrigering av kundidentifieraren för egentlig arbetsgivare i datagruppen ställföreträdande betalare
• Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnumret.

Dessutom rekommenderar Inkomstregisterenheten att betalaren efter varje makulerad anmälan kontaktar Inkomstregisterenheten, om en felaktig identifierare för betalaren, inkomsttagaren eller den egentliga arbetsgivaren hade använts i anmälan. Inkomstregisterenheten säkerställer då att den anmälan som lämnats med fel identifierare döljs i den elektroniska ärendehanteringstjänsten.

Om en utländsk person senare får en finländsk personbeteckning, anmäls personbeteckningen i följande anmälan som ska lämnas in. På motsvarande sätt anmäls den nya beteckningen för en person som bytt kön i anmälan som lämnas efter ändringen. I detta fall behöver inte tidigare anmälningar rättas. Då det gäller utländska inkomsttagare och betalare ska också den utländska kundbeteckningen fortfarande anmälas.

Förfarandet vid korrigering av uppgiften, se exempel 37 i avsnitt 6.1.

6.3 Korrigering av uppgifterna Undantagssituation för försäkring

En felaktig anmälan om inkomsttagarens försäkringsskyldighet eller en senare förändring av förhållandet ska korrigeras genom att makulera den tidigare inlämnade anmälan och därefter lämna in en ny anmälan. Korrigering genom makulering gäller följande uppgifter:

• Ändring av uppgifter retroaktivt i Ingen försäkringsskyldighet och
• Ändring av uppgifter retroaktivt i Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd
• Ändring av uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring) retroaktivt.

Korrigeringarna i uppgifterna Typ av undantagssituation för försäkring gäller situationer där inkomsttagarens inkomst ursprungligen anmälts som underställd socialförsäkringspremier och där man senare upptäcker att detta inte varit fallet eller inkomsttagaren inte omfattas av tillämpningsområdet för socialskyddet i Finland eller så är personen frivilligt pensionsförsäkrad i Finland. I detta fall ska den ursprungliga anmälan makuleras varefter en ny anmälan görs med korrekta uppgifter om Typ av undantagssituation för försäkring. Det ovan beskrivna förfarandet ska tillämpas så att uppgiften också kan förmedlas till socialförsäkringsanstalter som fått anmälningsuppgiften.

Uppgifterna ska rättas på det sätt som beskrivs ovan, också i det fall att man ursprungligen anmält att inkomsttagaren inte omfattas av det finländska socialskyddet eller ett det i fråga om inkomsttagaren inte finns någon försäkringsskyldighet och man senare upptäcker att inkomsten borde ha anmälts som underkastad socialförsäkringsavgifter.

Ifall inkomsten som betalats till inkomsttagaren understiger den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring (62,88 euro i månaden 2022) och denna gräns under samma månad överskrids, ska betalaren makulera den tidigare inlämnade anmälan varefter en ny anmälan med de korrekta uppgifterna lämnas in.

Om en person inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring för att företagsverksamheten är mycket småskalig, anmäls ”Ingen försäkringsskyldighet” och inga uppgifter om arbetspensionsförsäkring lämnas. I anmälan ska man även som typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren ange "Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet". Om det upptäcks senare att inkomsttagaren skulle ha varit försäkringsskyldig, t.ex. om företagsverksamheten har vuxit, ska prestationsbetalaren makulera de anmälningar som hen tidigare lämnat in och lämna in nya anmälningar på det sätt som beskrivs i exemplet nedan.

6.4 Konsekvenserna makulering för betalning av skatter på eget initiativ

Om felaktiga anmälningar till inkomstregistret korrigeras genom makulering ska en ny anmälan lämnas samma dag. Anmälningar som inlämnats kl. 16.00−18.00 kan i vissa situationer fördelas mellan olika dagar. Därför är det säkrast att lämna anmälningar antingen före kl. 16 eller efter kl. 18.

I vissa fall levereras anmälningar som lämnats via det elektroniska gränssnittet från programmet till inkomstregistret i satser eller till exempel en gång i dygnet. Om betalaren makulerar och lämnar en ny anmälan direkt från sitt lönesystem via det tekniska gränssnittet, ska betalaren säkerställa att programmet skickar anmälan vidare omedelbart efter att den har lämnats i programmet. På det sättet undviker betalaren att anmälningarna fördelar sig på två dagar.

Om uppgifter i inkomstregistret korrigeras genom makulering av anmälan, är det bra att kontrollera inlämningstidpunkten för skatter på eget initiativ i MinSkatt. Beroende på återbetalningstidpunkten kan en betalning till Skatteförvaltningen återbetalas till betalaren, om den nya uppgiften som anmälts till inkomstregistret inte i tid överförs till MinSkatt. Om man i MinSkatt som återbetalningstid anger "Återbetalningen är tillgänglig senare", återbetalas betalningar avsedda för arbetsgivarprestationer inte i onödan.

Om återbetalningstidpunkten är "Återbetalning genast efter handläggning" eller "Återbetalning följande allmänna förfallodag efter anmälningsdagen", kan en betalning till Skatteförvaltningen återbetalas. Då visas skatten som obetald i MinSkatt, och dröjsmålsränta beräknas på den från den ursprungliga förfallodagen för skatten. Läs mer om utbetalning av återbäring på skatter på eget initiativ på webbplatsen skatt.fi

7 Korrigering av uppgifter i arbetsgivarens separata anmälan

7.1 Allmänt om korrigering av arbetsgivarens separata anmälan

Prestationsbetalaren ska korrigera ett eventuellt fel i uppgifterna i arbetsgivarens separata anmälan så att de blir korrekta. Arbetsgivarens separata anmälan korrigeras på samma sätt som anmälan om löneuppgifter. En ersättande anmälan används för att korrigera en felaktig anmälan så att den blir rätt. Detta innebär att prestationsbetalaren korrigerar en felaktig uppgift så att den blir rätt och anmäler de övriga anmälningsuppgifterna på nytt, också de uppgifter som varit korrekta.

Med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller betalarens egen anmälningsreferens hänförs en korrigering i arbetsgivarens separata anmälan till rätt anmälan (närmare information om anmälningsreferensen finns i avsnitt 1.4 Hur hänförs en korrigering till rätt anmälan?).

Betalaren kan om hen så önskar göra avdraget även under den innevarande perioden, dvs. då betalaren får veta om förmånsbeslutet. I så fall minskar beloppet för sjukförsäkringsavgiften för den innevarande perioden, men betalaren får inte någon kompensationsränta som hen skulle få om avdraget riktades retroaktivt på den ursprungliga perioden.

Prestationsbetalaren ska även korrigera det totala beloppet av sjukförsäkringsavgifterna i arbetsgivarens separata anmälan, om inkomstuppgifterna i anmälan om löneuppgifter förändras så att arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift samtidigt förändras. Situationen är denna till exempel när en utbetald lön ändras till en ogrundad förmån. Alla uppgifter i anmälan ska anges på nytt, även de uppgifter som varit korrekta i den. Betalaren ska korrigera arbetsgivarens separata anmälan för den period för vilken anmälan om löneuppgifter hade lämnats.

7.2 Korrigering av uppgifter genom makulering av en tidigare anmälan

I korrigeringen av arbetsgivares separata anmälan finns vissa felkorrigeringssituationer där man inte kan tillämpa ett ersättande förfarande, utan den tidigare inlämnade anmälan ska makuleras och därefter en ny anmälan med korrekta uppgifter lämnas in.

Uppgifterna ska korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan och därefter lämna in en ny anmälan i följande situationer:

• Korrigering av redovisningsperiod
• Korrigering av kundidentifierare för prestationsbetalare
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnumret

En närmare beskrivning av hur uppgifterna för arbetsgivarens separata anmälan ska ges finns i Anmälan av information till inkomstregistret: Arbetsgivarens separata anmälan.

8 De viktigaste reglerna för korrigering och anmälan av överprestationer

De uppgifter som anmälts till inkomstregistret ska korrigeras enligt principerna i anvisningen. Nedan följer de viktigaste principerna för anmälan och korrigering av uppgifter:

• I anmälan om löneuppgifter anges endast prestationer som de facto betalats till en person.
• I anmälan om löneuppgifter anges endast avgifter och skatter som de facto debiterats personer.
  • Till inkomstregistret ska inte anmälas tekniska avdrag som görs i lönesystemet, såsom överföringar av inkomster från ett inkomstslag till ett annat.
  • Arbetstagaravgifter och andra ersättningar får inte anmälas, om de inte debiterats personen och avdragits från lönen.
  • Förskottsinnehållning får inte anmälas, om den inte debiterats personen och avdragits från lönen.
• Negativa skatter och arbetstagaravgifter får anmälas endast om pengar faktiskt har återbetalats till personen.
• En negativ förskottsinnehållning får anmälas endast om förskottsinnehållningen inte kan korrigeras genom att minska förskottsinnehållningen på senare löner

I anmälan om överprestationer dvs. ogrundade förmåner gäller det att notera:

• Överprestationer kan inte anmälas som negativa tal.
• Överprestationer anmäls genom att korrigera en tidigare anmäld inkomst till en ogrundad förmån.
• Naturaförmåner och andra förmåner som inte betalats kontant kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Skattefria kostnadsersättningar kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Avgifter som debiterats för inkomster och andra avdrag (inkomstslag i 400-serien) kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Inkomst kan inte anmälas som återkrävd om den inte först har anmälts som en ogrundad förmån.
• Om en prestation till för högt belopp behandlas som förskottslön dvs. kvittning mot lön, anmäls den inte som ogrundad förmån.
  • Kvittning mot lön rekommenderas inte, eftersom det kan leda till att förmånen fastställs på fel grunder.
• Det att en prestation som betalats till för högt belopp anmäls som en ogrundad förmån minskar beloppet av socialförsäkringsavgifter.

I anmälan om återkrävd inkomst gäller det att notera:

• Återkrav anmäls endast om inkomsten faktiskt återkrävts av en person.
• Återkrävd inkomst kan inte anmälas som ett negativt tal.
• Inkomsten ska först anmälas som ogrundad förmån, innan återkravet kan anmälas.
• Återkrävd inkomst anmäls i en separat anmälan med uppgifter om återkravet.
• Återkrav anmäls först efter att inkomsten faktiskt återkrävts av en person.
  • Planerade kommande återkrav får inte anmälas.
• Inkomst kan återkrävas brutto eller netto.
  • Vid bruttoåterkrav återkräver betalaren överprestationen av inkomsttagaren till samma belopp som den betalats. Det belopp som återkrävs innehåller den ursprungliga förskottsinnehållningen på inkomsten.
  • Vid nettoåterkrav återkräver betalaren en prestation till för högt belopp av inkomsttagaren där förskottsinnehållningens andel som verkställts på den ursprungliga betalningsdagen först har dragits av. Betalaren anmäler förskottsinnehållningen i tilläggsuppgifterna om återkravet under "Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet". Själva överprestationen anmäls dock till ursprungligt belopp, dvs. så att den innehåller förskottsinnehållningen.
  • Uppgiften om förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet påverkar betalarens förskottsinnehållningsskyldighet och minska inkomsttagarens förskottsinnehållning.
  • Inkomst återkrävs alltid av personens nettolön.
  • Nettoåterkrav är möjligt endast fram till den tidpunkt som Skatteförvaltningen fastställt.
• Naturaförmåner och prestationer som inte betalats kontant kan inte återkrävas på samma sätt som penninglön.
• Avgifter som debiterats inkomster och andra avdrag kan inte anmälas som återkrav.
• Om en prestation till för högt belopp behandlas som förskottslön dvs. kvittning mot lön, anmäls den inte som återkrav.
• Uppgifterna om återkrav påverkar inte socialförsäkringsskyldigheten.

8.1 Behandling och anmälan av överprestation

Återkrav kan genomföras på tre olika sätt:

1. som nettoåterkrav
2. som bruttoåterkrav
3. genom att behandla överprestationen som förskottslön (s.k. lönekvittning).

Anmälan av uppgifter om återkrav förutsätter att prestationen till för högt belopp har korrigerats till en ogrundad förmån med en anmälan som hänförs till inkomstens ursprungliga betalningsdag. Inkomst kan inte anmälas som återkrävd om den inte först har anmälts som en ogrundad förmån.

Uppgiften Ogrundad förmån påverkar socialförsäkringsskyldigheten. På basis av uppgiften sänks den lön som är underställd socialförsäkringsavgifter, och i exemplet blir lönen 2 000 euro. De övriga socialförsäkringsavgifterna korrigeras automatiskt på basis av den ersättande anmälan, men beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska korrigeras separat i arbetsgivarens separata anmälan så att den motsvarar den riktiga lönen (2 000 euro).

Även om överprestationen korrigeras till ogrundad förmån, beskattas inkomsttagaren fortfarande för 2 200 euro och som förskottsinnehållning beaktas 550 euro enligt utfallet.

Eftersom den lön som är underställd socialförsäkringsavgifter sjunker, ska de arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter som anmälts till inkomstregistret korrigeras. Betalaren kan sänka avgifterna redan i anmälan om ogrundad förmån eller i anmälan om återkravet. Om inkomsten återkrävs först följande kalenderår, ska betalningarna korrigeras så att de motsvarar det korrekta beloppet redan i anmälan om ogrundad förmån. Vid behov kan betalaren återbetala alltför stora arbetstagaravgifter till inkomsttagaren eller debitera lägre avgifter i samband med följande löneutbetalning men anmäla uppgifterna till inkomstregistret som om normala avgifter skulle ha debiterats.

Den verkställda förskottsinnehållningen ändras inte i anmälan om ogrundad förmån.

8.1.1 Nettoåterkrav

Nettoåterkrav innebär att betalaren återkräver en prestation till för högt belopp av inkomsttagaren där förskottsinnehållningens andel som verkställts på den ursprungliga betalningsdagen först har dragits av. Även då ska en överprestation anmälas till inkomstregistret enligt det ursprungliga beloppet utan att dra av förskottsinnehållningen.

Inkomst kan återkrävas netto av inkomsttagaren, om inkomsten återbetalas samma år eller i början av följande år, senast det datum (30.4) som fastställts av Skatteförvaltningen. Då hinner Skatteförvaltningen få uppgiften innan personens beskattning har slutförts, och förskottsinnehållningen räknas inte inkomsttagaren tillgodo i beskattningen. Skatteförvaltningen hänför korrigeringen av förskottsinnehållningen till betalarens förskottsinnehållningsskyldigheter för den ursprungliga betalningsmånaden.

Uppgiften Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet styr arbetsgivarens förskottsinnehållningsskyldighet. På basis av uppgiften sjunker skyldigheterna för skatteperioden, i exemplet med 50 euro för januari. På motsvarande sätt minskar inkomsttagarens inkomst med 200 euro och den förskottsinnehållning som räknas till godo med 50 euro. Uppgifter om återkrav påverkar inte skyldigheten att betala socialförsäkringsavgifter. I exemplet betalas socialförsäkringsavgift på basis av 2 000 euro.

Den lön som inkomsttagaren får i handen för februari efter skatt och arbetstagaravgifter är 1 427 euro: förskottsinnehållning (20 %) på 400 euro har verkställts på bruttoinkomsten på 2 000 euro och arbetstagaravgifter på 173 euro debiterats. Återkravet görs på nettolönen, dvs. återkravet på 150 euro avdras: av bruttobeloppet på 200 euro har skatt på 50 euro (25 %) avdragits. Inkomsttagaren får 1 277 euro (1 427 − 150).

8.1.2 Bruttoåterkrav

Med bruttoåterkrav avses att en prestation till för högt belopp återkrävs brutto av inkomsttagaren. Betalaren återkräver av inkomsttagaren både en prestation som betalats till denne och förskottsinnehållningens andel som verkställts tidigare på inkomsten. Vid bruttoåterkrav kan en prestationsbetalare skicka exempelvis en faktura till inkomsttagaren eller återkräva prestationen till för högt belopp från en nettolön som betalas senare till inkomsttagaren. En betalare kan alltid tillämpa bruttoåterkrav även när nettoåterkrav fortfarande skulle vara möjligt.

Den lön som inkomsttagaren får i handen för februari efter skatt och arbetstagaravgifter är 1 427 euro: förskottsinnehållning (20 %) på 400 euro har verkställts på bruttoinkomsten på 2000 euro och arbetstagaravgifter på 173 euro debiterats. Av nettolönen avdras återkravet (200 euro). Inkomsttagaren får 1427 euro (1 429 − 200).

Arbetsgivarens skyldigheter minskar inte för januari. Bruttoinkomsten på 200 euro avdras från inkomsttagarens beskattning, men förskottsinnehållningen förändras inte.

Skillnaden mellan anmälan av brutto- och nettoåterkrav till inkomstregistret är att man i bruttoåterkrav inte anmäler uppgiften Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet. Prestationen till för högt belopp kan återkrävas av annan inkomst som betalas till personen. Även då ska samma inkomstslag som i den ursprungliga anmälan användas för den återkrävda inkomsten.

8.1.3 Kvittning av lön, dvs. behandling av prestation som betalats till för högt belopp som förskottslön

Prestationsbetalaren kan också korrigera en prestation till för högt belopp i inkomstregistret utan att ange prestationen som ogrundad förmån. Då hanterar betalaren prestationen som förskottslön och kvittar överprestationen i samband med följande lönebetalning efter att felet upptäckts. Betalaren avdrar överprestationen från följande bruttolön. Hantering som förskottslön är tillåten endast om överbetalningen kan återkrävas till sitt fulla belopp i samband med följande löneutbetalning.

Om en prestation som betalats till för högt belopp kvittas i samband med följande lönebetalning, anmäls ingen uppgift om ogrundad förmån och återkrav.

Hantering som förskottslön dvs. kvittning mot bruttolön rekommenderas inte. Förfarandet för förskottslön beskrivs i avsnitt 4.8 i anvisningen.