Privatbruk av fastighet vid inkomstbeskattningen

Diarienummer
A47/200/2015
Giltighet
Tills vidare

Beskrivning av ärendet

Ägaren av ett företag använder en fastighet som hör till företagets tillgångar vederlagsfritt i sitt privathushåll. Hur ska man beakta privatbruket av fastigheten vid inkomstbeskattningen?

Bakgrund

Bolagsrättsliga utgångspunkter

Delägare i öppna bolag eller kommanditbolag (personbolag) får ta varor och tjänster från bolaget till privatbruk. Likaså får enskilda rörelseidkare och yrkesutövare ta varor och tjänster från rörelsen eller yrket och använda dem privat.

Bolagets medel kan enligt 13 kap. 1 § 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006) betalas ut till aktieägarna endast enligt vad som föreskrivs i denna lag. Annan utbetalning av medel är olaglig. Aktiebolagslagens regler för utbetalning av medel möjliggör således inte delägarens privatbruk på ett sådant sätt som är möjligt för delägare i personbolag eller enskilda rörelseidkare och yrkesutövare.

Skattebestämmelser för privatbruk

Bestämmelserna om beskattning av privatbruk ingår i 51 b § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (368/1968, NärSkL) och i 26 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Bestämmelser om privatbruk som gäller enskilda rörelseidkare och yrkesutövare ingår i NärSkL 51 b § 1 mom. Där anges att när den skattskyldige från sin rörelse eller sin yrkesverksamhet till sin privata hushållning tar ut omsättnings- eller anläggningstillgångar eller annan egendom, tjänster eller andra förmåner eller rättigheter, anses ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften för den uttagna rättigheten eller förmånen eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris utgöra överlåtelsepris.

Bestämmelser om privatbruket i öppna bolag och kommanditbolag ingår i NärSkL 51 b § 3 mom. Där anges att när en delägare i en sammanslutning från sammanslutningen tar ut fastigheter, byggnader, konstruktioner, värdepapper eller rättigheter anses egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris utgöra överlåtelsepris. För annan egendom eller andra tjänster eller förmåner som tagits ut ur sammanslutningen anses den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris utgöra överlåtelsepris.

Bestämmelser om sammanslutningsdelägares privatbruk i förvärvskällan för personlig verksamhet ingår i ISkL 26 § 2 mom. Där anges att när en delägare i en sammanslutning tar ut fastighet, byggnad, konstruktion, värdepapper eller rättighet ur sammanslutningen, ska såsom överlåtelsepris betraktas egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris. Såsom överlåtelsepris för annan egendom, tjänst eller förmån som tas ut ur sammanslutningen betraktas den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Samma belopp som i beskattningen av sammanslutningen betraktas såsom överlåtelsepris ska i delägarens beskattning betraktas såsom anskaffningsutgift.

Ställningstagande

Aktiebolag

Om bolaget har tagit upp en fastighet i aktieägarens bruk som naturaförmån i bokföringen och i årsanmälan, anses naturaförmånsvärdet utgöra skattepliktig löneinkomst för aktieägaren. I andra fall anses förmånen från privatbruket utgöra förtäckt dividend enligt 29 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995).

Öppet bolag och kommanditbolag

Om en fastighet som ägs av ett personbolag är i bolagsmannens privatbruk och förmånen inte har behandlats som lön (naturaförmån) i lönebokföringen, är det fråga om privatbruk. Då ska privatbrukets andel av de fastighetskostnader som dragits av i bokföringen läggas till sammanslutningens skattepliktiga inkomst. Då anses bolagsmannen inte ha en separat skattepliktig förmån av privatbruket.
 

Exempel: Bolagsmannen A i X Kb använder i sitt privathushåll en byggnad som bolaget äger. X Kb har bokfört kostnader för fastigheten enligt följande:

  • ränteutgifter 10 000 euro,
  • avskrivningar på byggnaden 3 000 och
  • övriga kostnader 2 000 euro.

Till X Kb:s inkomst läggs 15 000 € i privatuttag enligt 51 b § 3 mom. i NärSkL.

Rörelseidkare och yrkesutövare

Om en rörelseidkare eller yrkesutövare för sina privata ändamål använder en fastighet som har bokförts i företagsverksamheten, läggs till näringsinkomsten enligt NärSkL 51 b § 1 mom. den andel av kostnaderna för och avskrivningarna av fastigheten som motsvarar privatbruket. Då anses rörelseidkaren eller yrkesutövaren inte ha en separat skattepliktig förmån av privatbruket.

Personlig förvärvskälla

Om en fastighet huvudsakligen används för andra ändamål än sådana som främjar näringsverksamheten, hör intäkterna från fastigheten till den personliga förvärvskällan och de avdragbara kostnaderna dras av som kostnader i den personliga förvärvskällan. Om en sådan fastighet delvis används inom näringsverksamheten ska kostnaderna för fastigheten till den del som motsvarar bruket i näringsverksamheten dras av i näringsverksamhetens förvärvskälla.

Fritidsbostäder

Avdragande av utgifter som hänför sig till näringsverksamheten har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning ”Förvärvskälla för fastighet och aktielägenhet”.
 

Ledande skattesakkunnig Sami Varonen

Överinspektör Janne Myllymäki