CSN:2020/32

Enligt ansökan var A Ab ett bolag som förvaltade fastighetsinvesteringar och vars alla aktier ägdes av svenska B AB. Sammanlagt 50 procent av aktierna i B AB ägdes av luxemburgska C S.A. och 50 procent av luxemburgska D S.à r.l. B AB var ett samföretag (joint venture) som ägdes av delägarna. D S.à r.l. hade förvärvat 50 procent av aktierna i B AB av E AB år 2017. Enligt joint venture-avtalet mellan bolagen 2017 ledde och förvaltade C S.A. och D S.à r.l. A Ab tillsammans via B AB.

C S.A. och D S.à r.l. hade finansierat A Ab:s verksamhet med lika stora andelar främmande kapital. Centralskattenämnden konstaterade att B AB enligt utredningen i ansökan var ett samföretag som ägdes av de två delägarna och via vilket de i samförstånd på basis av ett ömsesidigt avtal utövade bestämmande inflytande i A Ab enligt 31 § 2 mom. 4 punkten i lagen om beskattningsförfarande. Centralskattenämnden bedömde ärendet som en helhet och ansåg att A Ab på basis av de omständigheter som beskrevs i ansökan hade en koncerngemenskap i förhållande till D S.à r.l och C S.A enligt 18 a § 6 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Eftersom parterna i skuldförhållandet, som baserade sig på ett låneavtal, bildade en koncerngemenskap, kunde bestämmelsen i 18 a § 4 mom. 2 punkten a underpunkten i lagen inte tillämpas på lånen.

Enligt ansökan hade A Ab beviljats lån med rörlig ränta av F A/S och G A/S. Låneavtalet hade ingåtts 29.9.2017 och tagits ut 2.10.2017. För att gardera sig mot den ränterisk som lånet medförde hade A Ab ingått ett ränteswapavtal med G A/S, enligt vilket grundräntan på lånet med rörlig ränta hade konverterats till fast ränta. Derivatavtalet hade ingåtts 31.10.2017. Derivatavtalets löptid var 29.9.2017–30.9.2024, och dess nominella belopp motsvarade lånebeloppet. Lånet förföll 30.9.2020.

Centralskattenämnden konstaterade att syftet med bestämmelsen i 18 b § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet enligt lagens förarbeten inte varit att ändra innehållet i begreppet ränta. När man angående detta beaktade att syftet med 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet enligt lagens förarbeten var att begränsa avdraget för företagens ränteutgifter i beskattningen och att sökandens ränteswapavtal med G A/S enligt utredningen i ansökan baserade sig på andra avtal än låneavtalet, ansåg centralskattenämnden att prestationerna relaterade till ränteswapavtalet inte överhuvudtaget handlade om ränta eller ersättning för annat motsvarande främmande kapital. Eftersom prestationerna relaterade till ränteswapavtalet inte heller hade betalats i samband med anskaffningen av finansiering ansåg centralskattenämnden att prestationerna inte skulle beaktas i beräkningen av nettoränteutgifterna i sökandens beskattning enligt 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Centralskattenämnden konstaterade att om B AB upprättat en koncernbalansräkning skulle de koncerngemenskapslån som delägarna beviljat inte ingå i den, och balansräkningen kunde inte anses ha varit jämförbar enligt 18 b § 1 mom. 4 punkten och 5 mom. enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. När man dessutom beaktade utredningen av B AB:s ställning i ägarstrukturen i ansökningshandlingarna samt det bestämmande inflytande som delägarna utövade och finansieringsstrukturen, ansåg centralskattenämnden att den koncernbalansräkning som A Ab:s moderbolag B AB upprättat skulle under de omständigheter som beskrivits i ansökan betraktas som en underkoncerns balansräkning, som inte kunde tas som grund för en balansjämförelse som avses i 18 b § 1 mom. 4 punkten och 5 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Förhandsavgörande för skatteåren 2019‒2021.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 18 a § och 18 b §
Lag om beskattningsförfarande 31 § 2 mom.

Omröstning 5-2

HFD 10.9.2021 H 3070 årsboken (upphävt och returnerat)