CSN:2019/60

Enligt ansökan skulle A:s arbetsgivare erbjuda till A som en kortvarig tjänstebostad en lägenhet som arbetsgivaren skulle hyra av B Ab genom ett inkvarteringsavtal. B Ab hyrde ut lägenheter till dagspris och månadspris. Vid behov kunde inkvarteringsavtalet förnyas innan den tidigare avtalsperioden löpte ut. Lägenheterna var möblerade och i priset ingick även bl.a. ett inredningspaket, städning, internet, el, vatten och värme. Användarna av inkvarteringstjänsterna hade även tillgång till gemensamma utrymmen för måltider, avkoppling och arbete samt rätt att använda fastighetens gym och bastuavdelning. Det var även möjligt att beställa eventuella tilläggstjänster såsom frukost i samband med bokningen eller köpa dessa tjänster direkt av tjänsteleverantören.

Centralskattenämnden konstaterade att enligt det som lagts fram i ansökan kunde den naturaförmån som erbjudits till sökanden som helhet betraktad snarare jämställas med hotellinkvartering än sedvanliga bostadsförhållanden. Därmed motsvarade denna naturaförmån ur sökandens synvinkel inte till sin natur den bostadsförmån som avses i Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för naturaförmåner.

Centralskattenämnden ansåg att den naturaförmån som getts sökanden skulle i beskattningen värderas till gängse värde enligt 64 § 1 mom. i inkomstskattelagen samt 27 § i Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för naturaförmåner i beskattningen för 2019.

Förhandsavgörande för skatteår 2019.

Inkomstskattelagen 64 § 1 mom.
Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för naturaförmåner som ska iakttas i beskattningen som verkställs för 2019 27 §

Lagakraftvunnet